Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009



Relevanta dokument
Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

FRIHET FRÅN VÅLD VÅLDSFÖREBYGGANDE ARBETE MED GENUSPERSPEKTIV. Peter Söderström Män för Jämställdhet

Genus och maskulinitet. Åland

ETT ÅR #EFTERMETOO EN SIFO-UNDERSÖKNING OM MÄNS ATTITYDER TILL #METOO-UPPROREN

Unga, maskulinitet och våld

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

Unga, maskulinitet och våld

Lokal utveckling för alla!

Unga, maskulinitet och våld

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bofinkens förskola Medåker

Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, ungas makt och inflytande

Sexuella trakasserier makt, våld och normalisering

Sex på internet. Kristian Daneback.

Likabehandlingsplanen i kortversion

Kommunpolitiskt program för RFSU Stockholm

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Demokrati & delaktighet

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

VÅLD I VARDAGEN. Välkommen! Brottsoffermyndigheten i samarbete med: att förstå upprepad utsatthet

Tough Guise: Opening Montage

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST

Hur pratar vi om våldtäkt med killar? Om makt, kön och när gråzoner svartnar. Pelle Ullholm Sexualupplysare RFSU

Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

12 blir närmare 40 välkomna nykomlingar!

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

Konferensen Om ungas mötesplatser september 2014 Kulturhuset SPIRA Jönköping

Jämställdhetsperspektiv inom ekonomiskt bistånd

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

Grrl Techs årsmöte 2009

Hur jämställdhetsperspek0v och normkri0k kan genomsyra verksamheten på HVB för ensamkommande barn.

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Yttrande över motion - Motverka machokulturer - ge pojkar och unga killar en chans att få vara sig själva - inlämnad av V

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Genusperspektiv på ANDT

Kommentarer till kvalitetshjulet

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Män för jämställdhet. Malmö 7 september 2016 Johan Lilly Gyberg

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling

Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen

Jag vill inte vara hemlig längre

Att göra likaplanen levande i verksamheten

Det bästa ur två världar. Stöd i föräldraskap med ett integrationsperspektiv

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete

FOKUS15 RÄTTEN TILL KUNSKAP UNGAS SEXUELLA OCH REPRODUKTIVA RÄTTIGHETER. Malte Sundberg Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Välfärds- och folkhälsoprogram

Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa

Asige förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Program för jämställdhetsintegrering. i Borås Stad

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Fritidshemmet Jupiter

Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande. Foto: Colourbox

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

kortversion Tuböleskolan

Att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling

Nationell, regional och lokal ungdomspolitik. Cilla Ilhammar Samordnare ungdomsfrågor Cilla Ilhammar Regionförbundet i Kalmar län 2012

Varför gjorde vi det? Så gjorde vi i Dalarna. Hur kan materialet användas? Har det gett något resultat? Att tänka på inför ert fortsatta arbetet

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

LUPP-undersökning hösten 2008

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER

Förebyggandevecka på Fabriken.

Förskolan Frö & Freja

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, ungas makt och inflytande

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Toftagården

Transkript:

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Laura Andreea Bolos I denna rapport har jag försökt ge en sammanfattning av de två dagar som jag har spenderat i Stockholm på Ungdomsstyrelsens Rikskonferens. Innhållet av denna sammanfattning baserar sig mest på de anteckningar som jag har tagit under konferensen. Om någon skulle vara intresserad att få veta mer om de organisationer eller utredningar som har presenteras under seminarierna finns länkar som jag hänvisar till. Konferensen har varit väldigt givande. Jag fick möjligheten att se vilket omfattade arbete som görs i hela Sverige för att förbättra ungdomarnas situation och deltagande i samhället. Möjligheterna att kunna hjälpa och engagera sig är obegränsade; det enda som behövs är viljan att hjälpa till. Introduktion Mellan den 1:a och 2:a december har Ungdomsstyrelsens ordnat den årliga rikskonferens som genomfördes i Folkets Hus i Stockholm med ca 800 deltagare. Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som har funnits sedan 1959 och arbetar med att främja ungdomarnas tillgång till välfärd och deras inflytande i samhället. Under dessa två dagar har nya och gamla metoder samt arbetssätt diskuteras i syfte för att bryta ungdomarnas utanförskap. 30 olika seminarier har erbjudits och Fredsinstitut har deltagit i fyra av dem. 1. Killar och jämställdhet Merverkande: Peter Söderström, Gender Equality Vision Sociologen Peter Söderström berättar om värderingar, maskulinitet, normer, om vad som anses vara en riktig man samt priset som samhället måste betala på grund av denna maskulinitet. Han delar med sig av sina egna erfarenheter om att starta en killgrupp med högstadieelever i Umeå. Projektet heter Normal, eller?, och syften med den var att utmana normen om vad som anses vara manligt. Peter Söderströms presentation börjar med det allmänkända, att de mest utsatta i samhället är barn, flickor och kvinnor. Världsbanken uppskattar att våldet dödar 3,5 miljoner kvinnor och flickor varje år; samtidigt konstaterat Europarådet att våld i hemmet är det som orsakar mest dödsfall och invaliditet bland kvinnor mellan 16 44 år i Europa. Mer än 90 % av våldet utövas av män. Det utövas av män mot män, män mot sig själva samt mot kvinnor och barn. Att förebygga våld handlar inte bara att arbeta med de som är offer; man måste samtidigt börja med de som utövar våldet, och det är i de flesta fall männen, säger Peter Söderström.

Vad är det som gör att 90 % av våldet utövas av män? Peter Söderström försöker besvara denna fråga med ett citat från Jeff Hearn, professor i maskulinitet, kultur och samhället vid Linköpings Universitet: Från barndomen är killar och män utsatta för våld, dem är dess offer, dess vittne, och förväntas vara de som utövar våldet. Vidare ger Peter Söderström olika anledningar till utövande av våld som är bland annat att upprätthålla sin maktposition, att man anser sig har rätt i att utöva våld, att det är tillåtet, glamoriserat och även belönat, att man själv har sätt andra eller själv blivit utsatt för våld, att man har en oförmåga att känna sig in i andras känslor, samt byggt på kontroll och dominans att visa att man är en riktig man. Peter Söderström berättade om hur projektet Normal eller?, försökte genom samtalsgrupper öka killarnas medvetande om de stereotyper som omger begreppen kön och makt. Genom diskussioner, lekar, eller genom att dela sina egna erfarenheter har man försökt bryta dessa stereotyper och öppna nya vägar för killarna att våga vara sig själva utan att känna press utifrån att man behöver vara på ett speciellt sätt. Efter projektets avslutning ingen uppföljning hade gjorts. Länkar: Gender Equality Vision: http://www.genderequalityvision.org/gev/v%c3%a4lkommen.html 2. En ny europeisk ungdomspolitik Merverkande: Emma Stark, LSU och Petra Mårselius, Integrations- & jämställdhetsdepartementet Under detta seminarium har de tre medverkare försökt förklara vad som EU-länderna vill gemensamt göra för sina ungdomar. EU:s ungdomsministrar möts tre gånger per år i Rådet, medan besluten förbereds i Rådsarbetsgruppen för ungdomar och har mellan 12 till 14 möten per år. Den framtida EU:s ungdomspolitik och dess riklinjer presenterades. Alla EU-länder hade granskat och sammanfattat sitt eget ungdomsarbete. Grundade på sin utvärdering har varje land kommit med förslag om det som borde prioriterats när det gäller ungdomarna. Beslutet om den framtida ungdomspolitiken togs den 6 november 2009 i Bryssel. EUländerna har varit enade om det som ska ske i framtiden och det har kommit fram till åtta arbetsområden: Utbildning och yrkesutbildning Sysselsättning och entreprenörskap Hälsa och välbefinnande Deltagande Volontäraktiviteter

Social delaktighet Unga och världen Kreativitet Dessa är stora och övergripande arbetsområden och det är upp till varje land att skräddarsy sitt ungdomsarbete efter sina egna behov. Under seminariet har tre viktiga principer tagits upp när det gäller EU:s ungdomspolitik: Främja jämställdhet och motverka diskriminering Beakta att unga beroende av olika faktorer kan ha olika levnadsvillkor, behov och attityder och ha särskild fokus på unga med färre möjligheter Unga ska erkännas som en resurs i samhället och ungas rätt till deltagande ska upprätthållas och främjas 3. Unga Kvinnor gör det själva Medverkande: Hanna Pettersson, Grrl Tech Hanna Pettersson, 24 år gammal och egen företagare berättade om kartläggningen av ungt kvinnligt entreprenörskap i Kronobergs län, som hon tillsammans med tre andra unga kvinnor har gjort. På grund av att köns och åldersfördelningen i Kronobergslän är väldigt ojämnt ville de undersöka hur unga tjejer mellan 18 30 år ser på entreprenörskap samt på deras möjligheter och förmåga att starta eget. Dessa fyra unga kvinnor som har genomfört denna kartläggning är aktiva medlemmar i Grll Tech, en förening som grundades år 2001 och har fokus på jämställdhet, hur jämställdhetsarbete kan bedrivas på olika front. Deras nuvarande arbete handlar om att stödja unga kvinnor mellan 18 30 år i att starta eget. De erbjuder personlig coachning, utbildning inom entreprenörskap, hjälper med att bygga ett nätverk och även finnas till som en inspirations och motivations källa. Efter att ha undersökt marknaden i Kronbergslän och intervjuat både unga kvinnor och män samt supportorganisationer har de kommit fram till att: Utbud och efterfrågan synkar det innebär att de affärsidéer som de unga kvinnorna har, efterfrågas på marknaden Tjejer kan samla information i jämförelse med män känner kvinnorna att mycket förkunskaper behövs för att starta eget; de spenderar mycket tid på att samla information och vågar inte sätta igång med det praktiska arbetet med att faktiskt starta ett företag. I de intervjuer de har gjort har det kommit fram till att män vågar ta mer risker är bättre på att använda sitt nätverk för att försöka starta sitt eget företag, medan de unga kvinnorna inte gör det.

Attityd om att kön påverkar många unga kvinnor känner sig osäkra inför valet att starta ett eget företag för att de tror att deras könstillhörighet kommer att ha en negativ inverkan när det gäller deras möjligheter att starta eget; Tjejer ser sig inte som like självsäkra det kräver mer än resurser, finansiering, ett nätverk och en affärside för att starta eget; det som kanske mest krävs är att kunna tro på sig själv och sin förmåga att kunna göra det som man drömmer om. I deras kartläggning har de kommit fram till att samtidigt det rådet stor okunskap bland de unga kvinnorna om den hjälp och information kring företagande som de kan få från olika supportorganisationer. Länkar: http://grrltech.nu/ 4. Unga som säljer sex Medverkande: Johanna Abelsson, Hiv prevention Västra Götaland och Anna Hulusjö, Prostitutionsgruppen Johanna Abelsson, verksamhetsutvecklare och Anna Hulusjö, socialsekreterare berättade om Unga som säljer eller byter sexuella tjänster. De undersökte situationen bland ungdomar i Västra Götaland. Hur vanligt det är blad ungdomar att sälja eller byta sexuella tjänster? Vilka ungdomar gör detta? Dessa är några av de frågeställningar som Johanna och Anna har försökt besvara. Denna utredning är baserad på data som har samlats genom en webbenkät som sattes upp på olika webbsidor där man kunde själv gå in och svara. Genom denna typ av insamlingsmetod kan man själv välja om man vill vara med i undersökningen eller inte. Detta betyder att urvalet inte är slumpmässigt och att man inte kan dra slutsatser till hela populationen. Resultat 876 svarade på webbenkäten. 57 procent av de som besvarade var tjejer och 43 procent killar. Deras medelålder var 16,5 år. 7,5 procent av tjejerna och 11,4 procent av killarna har uppgett att ha tagit emot ersättning för sexuella tjänster. Ungdomarna fick kontakt med dem personer som de har sålt sexuella tjänster till via internet, krogen eller kompisar. De fick ersättning för de tjänster som de erbjudit från personer mellan 25-35 års ålder. Ungdomarna fick för sina sexuella tjänster bland annat pengar, droger, alkohol, aktiviteter och saker. Det som gjorde dessa ungdomar att sälja sex var: - Missbruk - Överlevnadssex - Sexuellidentitetsskapande - Befann sig i en självdestruktiv period

Det som dessa ungdomar, som valde att besvara webbenkäten, har gemensamt är att de har flera olika sexuella erfarenheter, har ett utagerande, prövande- och gränsöverskridandebeteende, psykiskohälsa är framträdande samt att de är känslomässigt försummade. Man har upptäckt en normaliseringsprocess. Gränser kring sexualitet och intimitet har börjat förflyttas gradviss och att vara sexuellt tillgänglig för vem som helst blir normalt. En annan viktig aspekt som togs upp under seminariet har varit hur man ska prata med ungdomar som erbjudit sexuella tjänster. Den viktigaste aspekten var att prata med de utan att moralisera eller döma på något sätt. Fokus ska sättas på ersättning istället för sex/handling. Har det hänt någon gång att du fått någonting för sex? Har det hänt någon gång att du har haft sex för att få någonting? Rapporten om unga i Göteborg som säljer och byter sexuella tjänster kan man hittas här: http://www.goteborg.se/wps/portal/prostitutionsgrupp