VÄSTERÅS STAD Rev 2009-05-25 Persboskolan Kerstin Svenson LIKABEHANDLINGSPLAN PERSBOSKOLAN Skultuna Barn & Ungdoms mål och arbete mot kränkande behandling: Mål: Att kränkande behandling inte ska förekomma inom Skultuna Barn & Ungdom. Att tillsammans med elever, personal och föräldrar skapa en trygg skola. Grund för Skultuna Barn & Ungdoms handlingsplan för likabehandling Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. (Lagens ändamål och tillämpningsområde). Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100). Skollagen 1 kap 2 Särskilt ska den som verkar inom skolan bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling. LPO 94 (Läroplanen). Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, diskussion och aktiva insatser. De fyra grundprinciperna i FN:s barnkonvention. Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. Artikel 6. Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Artikel 12 Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla de frågor som berör det. 1(5)
Förebyggande arbete: Arbeta för bra kamratrelationer i skolan. Detta arbete sker dagligen i klassrummen. Lyssnargrupper, (reflekterande grupper). Alla vuxna reagerar tydligt och kraftfullt på kränkande behandling. Arbeta för ökad kunskap och medvetenhet om kränkande behandling hos elever och vuxna. Varje år höra varje elevs upplevelse av hur de ser på sin skolsituation, detta sker genom enkäter. Varje termin höra varje elevs upplevelse av hur de ser på sin skolsituation, detta sker vid utvecklingssamtalen. Team 49 som medlem åtar du dig att inte utsätta någon för kränkande behandling. Kamratstödjare ART (Aggression Replacement Training) är en ilskekontroll och social färdighetsträning som skolan erbjuder. Kränkningarna kan vara: fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar), verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög), psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning), text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms). Handlingsplanen omfattar arbete mot: Mobbning Diskriminering förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbningen. är ett övergripande och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. 2(5)
Sexuella trakasserier Rasism Främlingsfientlighet Homofobi avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja och kontrollera. avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexuella personer. Arbetsgång vid kränkande behandling Kränkande behandling uppmärksammas. Handledaren dokumenterar händelsen. Om någon annan uppmärksammat kränkningen gör handledaren dokumentationen i samarbete med den personen. Handledaren och eventuellt likabehandlingsansvarig i arbetslaget inleder samtal med berörda elever. Handledaren informerar vårdnadshavarna om händelsen och vilka åtgärder som är planerade. Handledaren och eventuellt likabehandlingsansvarig i arbetslaget gör uppföljning av åtgärderna. Om kränkningen fortsätter kan ovan beskrivna arbetsgång upprepas, eventuellt i samarbete med likabehandlingsteamet. Vid behov kallar skolan till en elevvårdskonferens där rektorn deltar. Om den kränkande behandlingen inte upphör kan skolan göra en anmälan till Individ och Familj, enligt socialtjänstlagen om anmälningsplikt vid kännedom eller misstanke om att barn far illa. Skolan/vårdnadshavare kan enligt brottsbalken polisanmäla den som utför kränkningen. 3(5)
Metoder vid kränkande behandling Metoderna kan användas tillsammans eller var och en för sig. Samtalsmetoden: Handledaren håller enskilda samtal med alla inblandade. Reflekterande samtal: Diskussionsmetoden: Gruppsamtal: Individuellt åtgärdsprogram: ART: (Aggression Replacement Training) De berörda parterna lyssnar och samtalar med varandra under handledning för att finna en lösning. Handledaren/likabehandlingsansvarige informerar om skolans förhållningsregler och för sedan en diskussion om huruvida eleven följt dessa. Samtal i mindre grupper. Denna metod används för att vända en negativ stämning. Kan se olika ut beroende på person och händelse. Skolan erbjuder möjligheten att låta elever få utbildning i ART. 4(5)
Kontaktpersoner i arbetet för likabehandling samt ansvariga för kamratstödjarna läsåret 2008-2009 År Arbetslag Kontaktpersoner för likabehandlingsansvariga i arbetslagen Kamratstödjar - ansvariga 4 Andrè Kristina Viljanen Morin Thomas Normark 5 Celsius Malin Gullberg Malin Gullberg 6 Bellman Annette Isacsson Ingela Thunman 7 Einstein Mona-Lisa Winberg Katarina Eliasson 8 Linnè Thomas Johansson Malin Fredriksson 9 Tornados Kerstin Calito Kerstin Calito Likabehandlingteam År 4-9 Thomas Normark Mona-Lisa Winberg Marita Haeggström Lena Stridsman Persson Camilla Wikström Peter Håkansson Likabehandlingsansvariga, kamratstödjarna och likabehandlingsteamet träffas två gånger per termin. 5(5)