Bella Stensnäs, leg psykolog

Relevanta dokument
Bella Stensnäs, leg psykolog

Agenda STRESS och DET UTMANANDE FÖRÄLDRASKAPET. Adhd 18/ Utmattningssyndrom. Presentation av mig. Forskning

STRESS och DET UTMANANDE FÖRÄLDRASKAPET. Autism 22/ Bella Stensnäs, leg psykolog

STRESS och DET UTMANANDE FÖRÄLDRASKAPET. Aspergercenter, 7/ Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning

Bella Stensnäs, leg psykolog

Bella Stensnäs, leg psykolog

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

Att (in)se innan det går för långt

Vad är psykisk ohälsa?

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Trauma och återhämtning

Plugga och må bra. Samtidigt.

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Blir man sjuk av stress?

Stress och stressrelaterad psykisk ohälsa

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Burnout in parents of chronically ill children

Vilka roller och funktioner a r viktiga fo r er?

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Samtal om livet - Enkät vid start

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Blir man sjuk av stress?

Hur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Välkommen. till föreläsning om. utmattningssyndrom

Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet

Stress, varningsklockor och friskfaktorer

Hållbar student. Hösten Studenthälsan Caroline Ivarsson Socionom

STRESS och Utmattningssyndrom Vårdsamordnare våren 2017

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Samband mellan arbete och hälsa

Den moderna tröttheten

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom

Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

Projektet ska arbeta med att:

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Självskattning av mental trötthet

Stressforskningsinstitutet Besök oss på

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Utbrändhet. Temablad. Stressforskningsinstitutet

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

Institutet för stressmedicin

BVC-rådgivning om sömnproblem

Stress - återhämtning - arbete

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långtidseffekterna av långvarig stress är annorlunda än effekterna av akut/kortvarig stress. Att vara stressad. Glappet = STRESS!

Certifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Utmattningssyndrom Nationell konferens koordinatorer sept-17

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

LIVET SOM BLODCANCERBERÖRD

Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring.

PSYKOLOGISK FÖRSTAHJÄLP

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Lågaffektivt bemötande LEG PSYKOLOG HANNA KVIMAN & LEG PSYKOLOG AMELIE PLANCK

Om beteendeanalyser: Analysmodeller. Raimo Lappalainen Professor i klinisk psykologi och psykoterapi Psykologiska institutionen Jyväskylä universitet

Transkript:

Bella Stensnäs, leg psykolog bellastensnas@hotmail.com

Agenda Presentation av mig Forskning Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning Strategier, stöd och förhållningssätt

Utmattningssyndrom Kriterier:Utmattningssyndrom (ICD-10, F43.8A) Samtliga kriterier som betecknats med stor bokstav ma ste vara uppfyllda fo r att diagnosen ska kunna sta llas. A. Fysiska och psykiska symtom pa utmattning under minst tva veckor. Symtomen har utvecklats till fo ljd av en eller flera identifierbara stressfaktorer, vilka har fo relegat under minst sex ma nader. B. Pa taglig brist pa psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad fo retagsamhet, minskad utha llighet eller fo rla ngd a terha mtningstid i samband med psykisk belastning. C. Minst fyra av fo ljande symtom har fo relegat i stort sett varje dag under samma tva veckorsperiod: Koncentrationssva righeter eller minnessto rning Pa tagligt nedsatt fo rma ga att hantera krav eller att go ra saker under tidspress

Ka nsloma ssig labilitet eller irritabilitet So mnsto rning Pa taglig kroppslig svaghet eller uttro ttbarhet Fysiska symtom sa som va rk, bro stsma rtor, hja rtklappning, magtarmbesva r, yrsel eller ljudka nslighet D. Symtomen orsakar ett kliniskt signifikant lidande eller fo rsa mrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. E. Beror ej pa direkta fysiologiska effekter av na gon substans (t.ex. missbruksdrog, medicinering) eller na gon somatisk sjukdom/skada (t.ex. hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom). F. Om kriterierna fo r egentlig depression, dystymi eller generaliserat a ngestsyndrom samtidigt a r uppfyllda, anges utmattningssyndrom som en tilla ggsspecifikation till den aktuella diagnosen.

Predisponerande faktorer Brist på socialt stöd Karaseks krav-kontrollmodell Värderingskonflikter det borde inte vara sa ha r Isolering som strategi och symtom

Fysiologisk process Anabolism katabolism Energitanken Parasympatiska sympatiska nervsystemet Inte farligt att arbeta hårt men farligt att inte få återhämtning Kroppen slutar att sträva efter jämnvikt

Psykologisk process Stresspåslag - Kamp och flykt Freezing Känslighet för mindre stressorer Panik och kaos - normalisera reaktioner och känslor Tomhet, meningslöshet, orkeslöshet, beslutsvånda, tappar förmåga att organisera, överblicka, glömmer etc Att möta ansträngning med ansträngning mer av allt Att ta sina tankar på för stort allvar

Föräldraprojektet AB Identifikation och inflexibilitet Inte hela jag och inte hela tiden Behovet av att identifiera och fokusera på andra delar av identiteten. Bera ttelsen om mig Bristande problemlösningsförmåga Vad måste jag acceptera vad kan jag förändra?

Riskfaktorer Ständiga utmaningar på hemmaplan ingen viloplats Hög grad av egen frustration/ilska/trötthet Perfektionism Sömnproblem Hjälplöshet, nedstämdhet Obearbetad sorg Ifrågasatt som förälder i hemmet/utanför hemmet Brist på samordning extrem arbetsbelastning Våld el hot om våld gränser otydliga Isolering En inlärd vana av att förbise egna behov

Medberoendeskap Otydliga gränser dina problem är mina problem Brist på jag-gränser Dominant grundregel om att behöva vara andra till lags Om jag inte gör detta så kommer katastrofen att inträffa Skam större i relation till t ex alkohol/droger

Kunskap om medberoendeskap Min ilska/trötthet/känsla av att vara fångad är signaler Insikt om fenomenet Identifiera och definiera egna känslor/behov Exponering finnas men på annat sätt Den inre bestraffaren - ångesthantering

VÄGEN TILLBAKA Vad är återhämtning för mig? Vad ger energi, vad tar energi? Fem grundpelare äta, sova, motion, egen tid, ha roligt! Randiga dagar undvika berg-och-dalbanan Medveten närvaro och uppmärksamhet

Strategier Benämna situationer mentalt skra p, oväntade händelser, ABC-planer, lösningsfokus Dela in stress i två olika typer vardagsstress och akut stress Skapa struktur för dig - inte bara för barnet Prioritera dig själv Vilket nätverk finns vänner, grannar, anhörigstöd, kompisar till barnet/den anhöriga etc Hantera tidsfo nstren

Strategier vad gäller ditt barn: Våga vänta ibland hålla tillbaka impulser att åtgärda/agera Skilja på vad som är upprättelse/egna känslor och vad som är bäst för barnet Decentrering hjälpsamt avstånd till egna tankar

Acceptans/värderad riktning Se hela verkligheten - Det a r som det a r Vi är inte en standardfamilj och kan därför inte ha standardlösningar på problem Krocken mellan önskad bild och verkligheten stjäl energi Vad är meningsfullt i mitt liv? Min värderade riktning!

Håll fast vid det vi vet fungerar Inte farligt att arbeta hårt men farligt att inte få återhämtning. Att ta hand om sig själv är det mest hänsynsfulla du kan göra när ditt föräldraskap är betungande tänk syrgasmasken på flygplanet. Att ha kontakt med, och hitta balans, mellan alla delar av sitt liv sänker stress livskompass och värderad riktning

Håll fast vid det vi vet fungerar Vad gillade du att go ra innan? Berg-och-dalbane-liv vidmakthåller trötthet Medveten närvaro som livsstil Motion, mat, sömn, ha roligt, egen tid