Året som gått 2014 ÖSTRA SKOLAN

Sunne kommun Årsredovisning 2014

Årsredovisning 2014

Året som gått 2014 ÖSTRA SKOLAN Östra skolan invigdes i oktober. Det är en ny F 6- skola i tätorten öster om Frykensundet i Brobygymnasiets gamla lokaler, som nu är anpassade till yngre barn. BOKEN GÖRA SKILLNAD X29 I projektet Creare Vivere framställdes en bok som visar bredden av yrken i en kommun och lyfter fram medarbetare som berättar sin historia. Tanken är att inspirera särskilt ungdomar i åldern 18 25 år att välja kommunen som arbetsgivare. De närmaste fem åren går tio procent av personalen i pension. Mängder av kompetens och erfar enhet går förlorade, samtidigt som det föds möjligheter till förändring i yrkes livet för de yngre. Det gäller att finna nya vägar att göra den offentliga verksamheten till en mer attraktiv arbetsmarknad. VANDRANDE SKOLSKJUTS Göra skillnad x29 av Maria Svärdsén. FAIRTRADE CITY Rektor Lenita Karlsson och läraren Bibi Ericson gjorde barnen säll skap i den vandrande skolskjutsen. Från Åmbergsskolan till Östra skolan och tillbaks gick en vandrande skolskjuts. Med den kan både barn och föräldrar kan känna sig trygga med skolvägen, säger Lenita Karlsson. Diplomeringen innebär att kommunen lever upp till kriterier som rör etisk upphandling, aktivt informationsarbete samt ett utbud av Fairtrade-märkta produkter i butik, på serveringsställen och arbetsplatser.

LÖNNEBO ÄR ÅRETS ARBETSPLATS I SUNNE KOMMUN ELBIL Utmärkelsen Årets arbetsplats instiftades för att uppmärksamma och belöna arbetsplatser som varit särskilt bra på att utveckla och förbättra sin verksamhet med medborgarens eller kundens bästa i fokus. Vinnare blir den arbetsplats som bäst kunnat möta nya utmaningar och därmed gjort störst skillnad för medborgaren och kunden utifrån Sunne kommuns värdegrund respekt, utveckling och professionalism. Utmärkelsen delades ut på Sunne kommuns personal fest i oktober. Priset är en kompetensutvecklingscheck på 20 000 kronor till arbetsplatsen och gick 2014 till Lönnebo, som är en av tre avdelningar på Brogården för personer som drabbats av demenssjukdom. Den första elbilen i kommunens bilpool finns nu på plats. Det är en automatväxlad Renault Zoe, som klarar cirka 15 mil på en laddning. Bilen har sin hemmaparkering vid kommunhuset, där den ska laddas med hjälp av uttaget för motorvärmaren. En display i bilen visar elåtgången och hur mycket laddning som finns kvar. GLADA SKRATT TILL VIKTIGT ÄMNE Mia Skäringer och Björn Starrin bjöd 600 medarbetare i Sunne kommun på tänkvärdheter och roliga skratt på temat jämlikhet och jämställdhet. En ny jämställdhets- och mångfaldsplan för 2013 2016 antogs i kommunfullmäktige. Regeringens och riksdagens jämställdhetspolitiska mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. En självklarhet kan tyckas, men när man granskar hur vi gör, tänker och säger ser det inte riktigt ut så.

Kommunstyrelsens ordförande Tidigt fick jag lära mig att vi alla är lika mycket värda oavsett bakgrund, och att man inte ska ha förutfattade meningar. Ärlighet och respekt är viktiga ledord. Bakgrund har ingen betydelse, utan det är resultatet som är avgörande. Dessa värderingar har jag tagit med mig i min politiska gärning. Verkligheten är för mig viktigare än politiska ideologier. Det var många i min närhet som blev överraskade när jag valdes 2006, eller snarare över att jag lät mig väljas. Går det i tre månader blir jag förvånad, sa någon som visste om min målmedvetenhet. Nu blev det trots allt åtta år. Min roll i Sunnes polit iska liv är nu en annan och därför tar jag tillfället i akt att göra en kort summering av viktiga händelser under mina år som kommunstyrelsens ordförande. Sunne kommuns verksamhet är omfattande och mångsidig. Livet för Sunnes innevånare påverkas direkt eller indirekt av vad vi beslutar. Vårt mål är att ge de äldre vård och omsorg och de yngre trygghet och utbildning, Sunnes goda rykte grundläggs av den fantastiska personal som finns i alla verksamheter. Under min tid som kommunstyrelsens ordförande har vi befäst år efter år att Sunne har Värmlands bästa näringslivsklimat. Företag som utvecklas och nya som startas är förutsättningen för människor i arbete. Skattebetalare är grunden för välfärden kommunen ansvarar för. Några viktiga händelser under dessa åtta år: LOV, lagen om valfrihetssystem, har delvis genomförts i hemtjänsten. De privata tjänsterna har begränsad omfattning, men är principiellt viktiga. Utbyggnad av gruppboende för äldre på Salla med uppmärksammat energiabsorberande golv för att minska skaderisken vid fallolyckor. Ett bibliotek som motsvarar samtidens krav har diskuterats sen slutet på 70-talet. År 2009 kunde vi inviga en modern prisbelönt turbolada, som en arkitekttidning kallade det nya ändamålsenliga biblioteket. Idrottshall i Prästbol och konstgräsplan vid Fryxellska tillkom. Kravet från framförallt landsbygden att man ville ha snabbare och stabilare bredbandsuppkoppling. Det är en förutsättning för att kunna etablera och driva företag i hela kommunen. Ny skolstruktur för grundskola och gymnas ium. Under 20 år har det funnits olika tankar och förslag om en låg- och mellanstadieskola på östra sidan Sunnesundet. Nu finns Östra skolan. Det första kommunala passivhuset byggdes, den nya Hasselbols förskola på Brårud. Kommunens satsningar på Fryksdalsbanan under flera år har gett förutsättningar för persontrafiken att finnas kvar och att godstrafiken kan utvecklas. Sist men inte minst, togs beslut om en ny politiskoch en ny förvaltningsorganisation. Det ska göra kommunfullmäktige mer aktivt och ansvaret mer sammanhållet med kortare beslutsgång. Avslutningsvis: Sunne kommun har fortfarande några tuffa år framför sig för att få balans mellan skatteintäkter och kostnader. Tidigare budgetbeslut ger full effekt 2017 och skapar utrymme för att fortsättningsvis ha hög kvalitet i verksamheterna och att de kan följa det lagen kräver. Under min ledning har vi tagit många avgörande beslut för ett modernare Sunne, bättre rustat för framtiden. Men det finns mycket kvar att göra. Utvecklingen går fortare och fortare och det finns definitivt inget utrymme för det-var-bättre-förr-politik. Väljarna har alltid rätt och nu är min roll en annan. För mig och oss har det varit en spännande tid med många utmaningar. Jag önskar min efterträdare lycka till! Till sist vill jag tacka den professionella personal jag fått arbeta med under åren. Ola Persson Kommunstyrelsens ordförande i Sunne

Vad används skattepengarna till? En hundralapp i skatt används så här i Sunne kommun: 37,51 34,34 11,50 2,21 4,18 6.80 2,34 1,12 Fritidsverksamhet Förskola och skolbarnsomsorg Individ- och familjeomsorg Infrastruktur, skydd, arbetsmarknad med mera Politisk verksamhet Kulturverksamhet Utbildningsverksamhet Äldre och funktionshindrade Var kommer pengarna ifrån? Hur används pengarna? Generella statsbidag och utjämning 20 % Bidrag och transferingar Avskrivningar och räntor 4 % 4 % Avgifter, ersättningar, övriga bidrag m m Skatteintäkter 27 % 53 % Material, tjänster, lokaler m m 29 % Personal 63 %

Innehåll INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10 Omvärldsanalys 12 Sammanfattad finansiell analys 14 Kommunens finansiella mål och måluppfyllelse 15 Kommunens verksamhet och måluppfyllelse 23 Sunne kommuns kvalitet i korthet 26 Medarbetare 29 Sammanställd redovisning 32 Finansiell analys RÄKENSKAPER 41 Resultaträkning 42 Balansräkning 43 Kassaflödesanalys 44 Noter 50 Driftredovisning 51 Investeringsredovisning 51 Specifikationer av större projekt 52 Särredovisning av vattenoch avloppsverksamheten NÄMNDERNA 58 Kommunstyrelsen 63 Räddningsnämnden 65 Bildningsnämnden 71 Socialnämnden 77 Miljö- och byggnadsnämnden 80 Överförmyndarnämnden 82 Valnämnden 84 Kommunrevisionen BILAGOR 87 Tillämpade redovisningsprinciper 89 Ord- och begreppsförklaringar 90 Revisionsberättelse

Förvaltningsberättelse

10 Omvärldsanalys Samhällsekonomi och arbetsmarknad Efter en stark avslutning 2013 utvecklades svensk eko nomi förhållandevis svagt 2014. Det främsta skälet är fortsatt svag internationell utveckling och därmed svag utveckling av svensk export. Svensk BNP (bruttonationalprodukten) beräknas 2014 växa med 1,9 procent. År 2015 ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden utvecklades betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning, men samtidigt ökade antalet personer i arbetskraften. Den starka ökningen av arbetskraften innebär att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Arbetslösheten beräknas successivt minska till 6,5 procent år 2016. En stor del av arbets kraftsökningen och sysselsättningsökningen de senaste åren utgörs av personer födda utanför Europa. Mellan 2005 och 2013 ökade antalet sysselsatta personer födda utanför Europa. De svarar för 135 000 av en total ökning på 240 000 personer. Den kraftiga sysselsättningsökningen hade inte varit möjlig utan dem. I slutet av december var 385 000 personer arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd. Motsvarande siffra 2013 var 411 000. Den öppna arbetslösheten i riket och i Värmland var 3,4 procent. Ett år tidigare låg den i riket och i Värmland på 3,6. I Sunne var den öppna arbetslösheten 3,4 procent eller 270 personer, en minskning med 5 personer mot 2013, då arbetslösheten var 3,4 procent. Arbetslösheten i Sunne låg alltså stilla, medan Värmland och i riket minskade till samma nivå som Sunne. Av ungdomarna i åldern 18 24 år var 4,0 procent (50 personer) öppet arbetslösa, 2 färre än för ett år sedan. 94 ungdomar deltog i program med aktivitetsstöd, 1 färre än 2013. Statens finanser Statens preliminära resultat 2014 är 73 miljarder kronor, vilket är en förbättring med cirka 58 miljarder mot 2013. Den största enskilda orsaken är att staten minskat utlåningen. Kommunernas ekonomi Efter flera år med relativt goda resultat för kommunsektorn som helhet minskar kommunernas resultat med cirka 10 miljarder kronor. Den främsta anledningen är de tillfälliga intäkterna från AFA-försäkring 2012 och 2013. Dessutom höjdes inte de generella statsbidragen. SKL bedömer att kommunernas resultat för 2014 motsvarar cirka 1,2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och uppgår till 5 miljarder kronor. Det är det lägsta resultatet sen 2004. Omvärldsanalys

11 Befolkning Befolkningen i Sunne ökade med 88 personer och var 13 099 invånare vid årsskiftet 2014 2015. 715 personer flyttade till och 609 flyttade från kommunen, vilket gav ett flyttningsnetto på 106 personer. 2013 var inflyttningsnettot 4 personer. 134 personer avled och 115 föddes. Befolkning i kommunens områden (motsvarar ungefär skolupptagningsområdena) Befolkning 2009 2010 2011 2012 2013 Förändring 2009 2013 Sunne 5 463 5 496 5 492 5 445 5 433 30 Klätten 621 622 615 616 626 +5 Västra Ämtervik 1 086 1 052 1 040 1 044 1 004 82 Rottneros 873 861 849 825 832 41 Gräsmark 1 059 1 033 1 008 995 988 71 Lysvik 1 250 1 240 1 225 1 236 1 226 24 Bäckalund 855 839 824 837 821 34 Borgeby 971 965 954 959 940 31 Prästbol 947 933 918 927 925 22 Gettjärn 220 214 217 218 216 4 Summa 13 345 13 255 13 142 13 102 13 011 334 Näringsliv I Sunne finns cirka 2 100 företag 1, varav de flesta är enmans- eller fåmansföretag. Antalet företag med två eller fler anställda är cirka 450. Antalet aktiva företag är cirka 880. Quality Hotell Selma Lagerlöf lade ner hotellverksamheten vid årsskiftet 2014/2015 på grund av dålig lönsamhet. Jord och skog, besöksnäring och den grafiska industrin är starka näringar i Sunne. En Simpleranalys över näringslivet presenterades. Den mäter tillväxt som ökningen i förädlingsvärde, alltså omsättning minus inköp. Konkurrenskraften får analysen fram genom att ställa kostnaden för personal och kapital mot det förädlingsvärde som produceras. Resultatet visar att bygg- och industribranschen i Sunne har stor potential och växer allt mer, medan besöksnäringens omsättning minskar. Det finns även ett utrymme för redovisningsbyråer och andra tjänsteföretag till ett värde av 330 mkr vid jämförelse med andra kommuner. Analysen visar att den så kallade branschbalansen för Sunnes del närmast liknar en modern storstads. I Värmlandsstrategin, som anger riktningen för Värmland fram till 2020, betonas vikten av fler och starkare företag för att Värmland ska vara attraktivt. I projektet Fast Track, där Sunne varit projekt ägare, arbetades fram en modell för att skapa förut sättningar för riktigt stora etableringar och investeringar. Under de två år som projektet verkade fanns det ett nära sam arbete med det unika industriella projektet Climate Arena som är inriktat mot fordonsindustrin. Etableringen av Climate Arena är dock inte fastställd ännu. Sunne är fortfarande bäst i Värmland på näringslivsklimat enligt Svenskt Näringslivs ranking, sju placeringar upp jämfört med föregående år. Nyföretagandet ökade med 6 procent, vilket är klart i topp i Värmland. 1 Källa UC, 2014-02-17, inklusive skogsfastigheter. Omvärldsanalys

12 Sammanfattad finansiell analys Årets resultat Årets resultat, det vill säga förändringen av det egna kapitalet, var 1,1 mkr. Jämfört med 2013 var det en försämring med 4,6 mkr. Balanskrav När man utreder balanskravsresultatet ska man enligt lagen dra av reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar från resultatet och lägga till reaförluster. Nedan visas resultatet efter balanskravsresultatet. (mkr) Årets resultat 1,1 Samtliga realisationsvinster 0,0 Vissa realisationsvinster enl. undantagsmöjlighet 0,0 Vissa realisationsförluster enl. undantagsmöjlighet 1,1 Orealiserade förluster i värdepapper 0,0 Återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 0,0 Medel till resultatutjämningsreserv 0,0 Medel från resultatutjämningsreserv 0,0 Årets balanskravsresultat 0,0 Enligt Kommunallagen 8 kap 5a ska ett negativt resultat återställas under de närmaste tre åren. Enligt Kommunallagen 8 kap 5b punkt 3 får kommun fullmäktige besluta att en reglering av ett negativt resultat inte skall göras om det finns synnerliga skäl. Förlust som uppstått vid försäljning av tillgång som minskar framtida driftkostnader anses som ett synnerligt skäl vilket man får ta hänsyn till i balanskravsutredningen och kan anses som ett synnerligt skäl till att inte behöva återställa 2014 års negativa resultat. Sunne kommun uppfyllde även 2014 det lagstadgade balanskravet. Årets resultat enligt balanskravsutredningen blev som budgeterat. Budgetutfall Jämfört med budget gjorde kommunen ett underskott på 1,1 mkr. Flera av verksamheterna hade svårt att hålla sina budgetramar. Nämndernas budgetavvikelser i miljoner kronor och i procent av nämndens nettobudget visas i tabellen. Nämndernas budgetavvikelser (mkr) (procent) Kommunstyrelsen 0,0 0,0 Räddningsnämnden 0,0 0,0 Bildningsnämnden 5,7 1,8 Socialnämnden 1,0 0,4 Miljö- och byggnadsnämnden 0,2 3,2 Kommunrevisionen 0,0 5,0 Valnämnden 0,3 55,8 Överförmyndarnämnden 0,3 21,7 Pensioner med mera 1,1 5,3 Avskrivningar och avsättningar 0,1 0,0 Kalkylerade kostnader 0,0 0,0 Summa verksamheten 4,8 0,7 Skatter och finansnetto 3,7 5,5 Totalsumma 1,1 Redan tidigt på året visade nämnderna en negativ prognos på sammanlagt 6 mkr. Bildningsnämnden redovisade ett underskott på 5,7 mkr, vilket kom från gymnasieskolan, högstadiet och barnomsorgen. Socialnämndens avvikelse, 1,0 mkr, härrörde framför allt från äldreomsorgen, gruppboende för äldre och hemtjänsten. Mer detaljerade analyser och förklaringar finns i nämndernas verksamhetsberättelser. Sammanfattad finansiell analys Kommunens finansiella utveckling och ställning analyseras här kortfattat med hjälp av olika nyckeltal. De utgår från fyra perspektiv: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Avsikten är att identifiera finansiella problem och på så sätt klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning eller inte. En mer ingående finans iell analys finns i ett eget avsnitt i årsredovisningen. Kommunen i siffror 2010 2014 (mkr) 2010 2011 2012 2013 2014 Bruttoomsättning 850 870 874 906 931 Balansomslutning 590 573 570 571 593 Investeringsvolym 32 36 49 63 48 Sammanfattad finansiell analys

13 Resultat och kapacitet Sunne kommun omsatte 931 mkr och balansom slutningen var 593 mkr. Soliditeten sjönk något jämfört med 2013. På fem år har den dock ökat med 2 procentenheter. Det betyder att kommunen har en stabil långsiktig betalningsförmåga. En närmare analys av det egna kapitalets förändring, det vill säga kommunens resultatutveckling, visar att kommunens nettokostnadsandel (exklusive avskrivningar) uppgick till 95,1 procent. Inklusive avskrivningar var nyckeltalet 100 procent. Kommunen hade inte balans mellan intäkter och kostnader. Jämfört med 2013 ökade verksamhetens nettokostnad med 25 mkr. Under år 2013 fick kommunerna tillbaka pengar från AFA-försäkring som för Sunnes del innebar 13 mkr extra i intäkter 2013 i förhållande till 2014. Skatteintäkter och statliga utjämnings bidrag ökade med 20 mkr. Kostnaderna ökade alltså mer än intäkterna. Investeringarna var 48 mkr. Sett i ett långsiktigt perspektiv var 2014 års investeringskostnader något högre än nivån som kommunen bör ligga på för att klara av att investera för egna medel. Lånen ökades med 15,0 mkr. De fem senaste åren har kommunen inte klarat av att finansiera investeringarna med skatter enligt det långsiktiga målet. Finansiella nyckeltal Resultat och kapacitet 2010 2011 2012 2013 2014 Nettokostnadsandel, % 91,9 91,8 93,6 94,1 95,1 Årets resultat, mkr 7,7 10,3 0,7 3,5 1,1 Självfinansieringsgrad av investeringar, % 141 11 65 71 97 Soliditet, % 52 55 56 56 54 Skattesatser: Primärkommunal, % 21,80 21,80 21,80 22,15 22,15 Totalkommunal, % 32,55 32,55 33,00 33,35 33,35 Risk och kontroll Kommunens kortfristiga betalningsberedskap förändrades under året. Kassalikviditeten, som bör vara minst 100 procent, var 86 procent vid utgången av 2014. Borgensåtagandena uppgick till 222 mkr, en ökning med 20 mkr. Det beror främst på att Sunne Bostads AB förändrade säkerheten på några av sina lån från pantbrev till kommunalt borgensåtagande. Merparten av åtagandet gäller lån hos Sunne Bostads AB (196 mkr), men även en ökning av borgensåtagandet till Sunne Turism AB i samband med bolagets utbyggnad av självhushållsstugor. Pensionsskulden inom linjen är viktig ur risksynpunkt, eftersom skulden ska finansieras de kommande 50 åren. Skulden (ansvarsförbindelsen) var 297 mkr vid årsslutet, en minskning med 12 mkr sedan föregående år. År 2003 2011 betalade kommunen cirka 43 mkr via en försäkringslösning som minskar framtida ut btalningar för de pensioner som idag redovisas som en ansvarsförbindelse. Det inlösta beloppet motsvarar en minskad kostnad med cirka 3 mkr per år. Under perioden redovisade kommunen en genomsnittlig positiv budgetavvikelse på cirka 2 mkr. Verksamheterna, inklusive normala pensionskostnader, hade i genomsnitt cirka 4 mkr högre kostnader än budgeterat. Finansiella nyckeltal Risk och kontroll 2010 2011 2012 2013 2014 Kassalikviditet exklusive semesterlöneskuld, % 102 105 102 70 86 Rörelsekapital exklusive semesterlöneskuld, mkr 4 7 2 28 13 Borgensåtagande, mkr 232 218 196 203 222 Pensionsskuld och förpliktelser, mkr 291 295 291 309 297 Budgetavvikelse, årets resultat jämfört med budget, mkr 1,0 + 10,3 + 0,4 + 1,0 1,1 Resultatet 2014 blev negativt. Ett bättre utfall av skatteintäkter, pensionskostnader och finansnetto uppvägde nämndernas negativa ekonomiska budgetavvikelse. Känslighetsanalys Händelse eller förändring Kostnad eller intäkt (mkr) Förändring skattesats med 1 kr 22,0 Generella statsbidrag med 1 procent 1,9 Generella avgiftsförändringar med 1 procent 0,5 Löneförändring med 1 procent 5,2 10 heltidstjänster 4,5 Ränteförändring med 1 procent 0,5 Förändring av försörjningsstöd med 10 procent 0,7 5 procent av borgensåtagandet 11,1 Oförutsedda händelser eller beslut har betydelse för kommunens ekonomi. Sammanställningen visar till exempel att varje procents löneökning kostar kommunen 5,2 mkr.

14 Kommunens finansiella mål och måluppfyllelse Kommunens långsiktiga finansiella mål är att resultatet varje år ska vara cirka 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, att investeringarna under en flerårsperiod ska finansieras med egna medel och att skattesatsen ska vara oförändrad, 22:15 kronor per hundralapp. Resultatmål på kort sikt Mål: Resultatet ska vara 0,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Måluppfyllelse: 0,2 procent (0,2 procentenheter sämre än budget). Resultatmål på lång sikt Mål: Resultatet ska vara 2 procent av skatter och generella statsbidrag. Måluppfyllelse: De fem senaste åren har kommunen inte uppfyllt målet. (procent) 2010 2011 2012 2013 2014 +1,2 +1,6 +0,1 +0,5-0,2 Investeringsmål på kort sikt Mål: 98 procent av investeringarna ska finansieras med egna medel. Måluppfyllelse: 97 procent (1 procentenhet sämre än budget). (procent) 2010 2011 2012 2013 2014 Totalt 141 11 65 71 97 75 Investeringsmål på lång sikt Mål: 100 procent ska finansieras med egna medel. Måluppfyllelse: I ett femårigt perspektiv är målet inte uppfyllt. Mål om skattesatsen Mål: Skattesatsen ska vara oförändrad, 22:15 kronor per hundralapp. Måluppfyllelse: Målet om oförändrad skattesats uppfylldes. (kronor per hundralapp) 2010 2011 2012 2013 2014 21,80 21,80 21,80 22,15 22,15 Kommunens finansiella mål och måluppfyllelse

Kommunens verksamhet och måluppfyllelse 15 Sunnes vision var att kommunen skulle vara känd som Sagolika Sunne. Fullmäktige formulerade åtta mål, gemensamma för hela kommunen, som ska bidra till att uppnå visionen. Varje mål beskriver nuläget och vad som var en önskvärd utveckling. Pågående aktiviteter ska följas upp och återrapporteras årligen i samband med årsredovisningen. Kommunens verksamhet och måluppfyllelse

16 Mål Indikator Mål Resultat Måluppfyllelse Trend Attraktiv livsmiljö Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? (SCB) indexvärde 0 100 65 67 z Ô Uthållig kommun Hur upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? (SCB) indexvärde 0 100 70 65 z Ô Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av det totala antalet bilar? (KKiK) procent 90 46 z Ô Inga kommunala fastigheter ska ha uppvärmning som baseras på fossila bränslen 2012 (kommunens klimatplan). olja m 3 0 65 z Ò Minska energiförbrukningen för uppvärmning av kommunens fastigheter (kommunens klimatplan). kwh/m 2 105 97 z Ò Utveckla företagsamheten Hur många nya företag startades per 1 000 invånare i kommunen första halvåret? (KKiK) antal 6,0 4,8 z Ò Vad ger företagen för omdöme om företagsklimatet i ranking i undersökning kommunen? (Svenskt Näringsliv) av alla kommuner 20 25 z Ò God rörlighet Hur ser du på möjligheten till att använda kollektivtrafiken på resor? (SCB) Tillvarata småskaligheten Hur ser du på utbudet av andra affärer (än livsmedel)? (SCB) Utveckla demokratin Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? (KKiK) Ô Ô Ô Ò Ò Ò Ò betyg på en 10-gradig skala 5,0 4,1 z Ò Ò betyg på en 10-gradig skala 7,0 6,7 z Ò Ò andel av maxpoäng, genomsnitt för samtliga områden 83 83 z Ô Ô Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? SCB) index, max 100 55 44 z God ekonomi Hur stor del av medborgarna fick kontakt med en hand läggare via telefon för att få svar på en enkel fråga? (KKiK) procent av tillfrågade 70 46 z Hur många av medborgarna uppfattar att de fått ett gott be mötande när de kontaktat kommunen kring en enkel fråga? (KKiK) procent av tillfrågade 95 85 z Trend = Förändring mellan 2013 och 2014. KKiK = Kommunens kvalitet i korthet, årlig undersökning. SCB = Statistiska centralbyrån, undersökning vartannat år (2014). Svenskt Näringsliv = Svenskt Näringslivs kommunranking. Ô Ô Ò Ò Ô Ô Av de 13 målen uppnåddes tre ( ) och 10 av målen uppfylldes inte ( ). Jämfört med 2013 hade Sunne förbättrat ( ) sitt mätvärde i 7 mål och försämrat det ( ) i 6 mål. Kommunens verksamhet och måluppfyllelse

17 Kommungemensamt mål 1: Attraktiv livsmiljö För att bevara och förstärka en attraktiv livsmiljö i Sunne kommun ska utvecklingsarbetet fokusera på att öka tryggheten i samhället skapa goda och tillgängliga miljöer för boende, handel och fritid för alla behov. Rapportering av pågående aktiviteter Trygghet Det nystartade Trygghetscenter i Sunne utvecklades. Centret är ett samarbete mellan kommunen och Polisen i Värmland för att skapa trygghet i centrum. Fokus ligger på alkohol-, drog-, ungdomsfrågor, nattpatruller och nattvandrare. Trafikmiljön i Sundets handelsplats utreddes i samråd med boende, företag, organisationer och myndigheter inom ramen för ett detaljplanearbete. Syftet var att identifiera problem för att kunna vidta åtgärder för ökad trygghet, tillgänglighet och säkerhet. För att medborgare ska få rätt service och bemötande i områden som psykisk hälsa, äldrevård och missbruksvård, krävs ett bra och nära samarbete mellan landsting och kommuner. I Värmland finns sedan några år ett utvecklingsarbete, Nya Perspektiv, för att hitta samverkansformer som förbättrar vård och omsorg för den enskilde medborgaren och som ger en gemensam bild av hälsoläget i Värmland. Tillgängliga miljöer En plan för hur Sunne kommun aktivt ska arbeta med tillgänglighet togs fram. Tillgänglighet innebär att Sunne kommun ska vara tillgänglig för alla oavsett funktionsförmåga, såväl när det gäller att få kontakt med olika förvaltningar som fysisk miljö, information, väg-, tåg-, flyg- och fibernät samt språk. Utifrån tillgänglighetsplanen ska varje verksamhet göra handlingsplaner med egna tillgänglighetsmål och konkreta åtgärder och aktiviteter. Tillgänglighetsplanen ska antas av kommunfullmäktige våren 2015. Ett detaljplanearbete för kvarteret norr om järnvägsparken, på tidigare hotell Nilsson-tomten och tidigare Fortum-fastigheten pågår. Syftet är att göra det möjligt att bygga nya och lätt tillgängliga bostäder i tätorten. Ett projekt om hur stora torget ska se ut och användas drivs i samverkan med intresserade invånare och näringsliv. Syftet är att få in synpunkter kring hur torget kan bli en plats där alla kan och vill vistas, samtidigt som ett mervärde för kommunen skapas. Projektet ska mynna i ett detaljplaneförslag som därefter processas. Trafikmiljö På Mårdvägen och Sommarvägen byttes vatten- och avloppsledningar ut. Mårdvägen fick en gång- och cykelväg och farthinder för att skapa en trygg skolväg till och från förskolan Hasselbol. Fritid I juni återinvigdes Ängenleden i Gräsmark. Leden är 17 km lång och sträcker sig runt Ängsjön. Kommunen var involverad i flera större evenemang, bland annat ishockey- och fotbollscuper med totalt 1 500 deltagare. Rullskidsloppet Inge Bråten Memorial i mitten av juli med elitskidåkare från Norge och Sverige drog en storpublik på drygt 10 000. Inkludering Under vintern genomfördes Sunnes egen variant på tv-programmet Halv åtta hos mig. Aktiviteten ville bidra till ett öppnare Sunne och ge Sunneborna möjlighet att stifta nya bekantskaper. Betoningen låg på den sociala gemenskapen. Vindhem som är ett träningsboende för ensamkommande flyktingbarn iordningställdes. Det är beläget på Kvarngatan 6 och är ett boende som är nästa steg efter det mer familjelika HVB-hemmet ParkVillan. Vindhem har plats för sex ungdomar som delar kök två och två. Eftermiddag och kväll finns personal för hjälp med bland annat läxläsning, svenskträning och motivationsarbete. Till Vindhem kan också ungdomar som bor i träningslägenheter vända sig för stöd och råd. Kommunens verksamhet och måluppfyllelse

18 Kommungemensamt mål 2: Uthållig kommun För att Sunne ska vara en uthållig kommun i ett miljöoch folkhälsoperspektiv ska kommunen arbeta med att uppfylla de nationella miljömål som berör Sunne kommun skapa förutsättningar för god hälsa för alla genom att uppfylla de elva folkhälsomålen. Rapportering av pågående aktiviteter Nationella miljömålen Åtgärder har genomförts i enlighet med Klimatplan 2009 2014 och Naturvårdsprogram 2008 2014 med målet att nå vision och beslutade miljömål. Klimatplanen Miljömålen i klimatplanen är begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning och en god bebyggd miljö. I handlingsplanen finns verktygen i form av olika konkreta åtgärder för att nå miljömålen. Aktiviteter för vision och miljömål i klimatplanen, exempel Klimatplanens vision var att organisationen skulle bli fossilbränslefri 2014. När det gäller transporter och fossil fri fordonsflotta fördes dialoger med flera aktörer om investering i infrastruktur och snabbladdare för el-bilar. Infrastruktur för snabbladdningsstationer är en pusselbit om kommunen ska nå vision och mål i klimatplanen. Sunne kommun fick sin första el-bil. Fler kommer i takt med att leasingavtal löper ut. Sunne kommun köper in 100 procent miljömärkt el. Utredningen av möjligheterna att förädla bio gasen vid reningsverket fortsatte. Biogasen, som nu går till värmeproduktion, skulle i framtiden kunna utnyttjas på ett klimatsmartare sätt. Åtgärden är i linje med klimat planen, länsstyrelsens klimat- och energi strategi för Värmland samt Värmlandsstrategins mål. Kommunens första passivhus, nya förskolan Hasselbol, invigdes i början av året. Energimätningar pågick under året och visade att byggnaden håller passiv husstandard med god marginal, vilket var kravet i klimatplanen. Det innebär att byggnaden är extremt energieffektiv. Ett nytt miljöstrategiskt nätverk bildades i länet med länsstyrelsen, landstinget, Karlstads universitet och kommunerna. Det ska arbeta med vissa över gripande hållbarhetsfrågor för att nå miljökvalitetsmål och mål i regionala strategier och planer. En värmepump installerades på Bergskogs behandlingshem, vilket påverkar förbrukningen av fossila bränslen ytterligare i positiv riktning. Naturvårdsprogrammet Miljömålen i Naturvårdsprogrammet är levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, en god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv. I handlingsplanen finns verk tygen i form av konkreta åtgärder för att nå miljömålen. Aktiviteter för miljömålen i naturvårdsprogrammet, exempel Som markägare beslutade kommunen att avsätta ett nytt biotopskyddsområde i den tätortsnära Sunds bergsskogen. Området är drygt 7 hektar och har höga naturvärden som gynnas om området får utvecklas fritt. En plan för skötsel av tätortsnära skog togs fram och omfattar Sundsbergsskogen och Åmbergsskogen. Statliga medel beviljades för arbetet. Planens syfte är att säkerställa sociala värden i form av friluftsliv och rekreation, samtidigt som naturvärden tas till vara och överordnas skogliga produktionsvärden vid förvaltningen. Ett art- och biotopvårdsprojekt i Bratta älv, Gräsmark, påbörjades i samarbete med andra aktörer. Statliga medel för att genomföra projektet beviljades. Bratta älv är klassat som ett nationellt värdefullt vattendrag. Projektets syfte är att utveckla bestånden med flodpärlmussla och vandrande öring. Målet i ett längre perspektiv är att säkerställa flodpärlmusslans långsiktiga överlevnad i livskraftiga bestånd. Hela den kommunägda skogsmarken FSC (Forest Stewardship Council) certifierades. FSC-märkningen av kommunens skog innebär att den uppfyller nationell standard för uthålligt skogsbruk. Arbetet med kommunens ansvarsbiotop ängsmark och ansvarsart fältgentiana fortsatte med samma metodik som tidigare i samarbete med länsstyrelsen. Kommunens verksamhet och måluppfyllelse

19 Energirådgivning Energi- och klimatrådgivningen deltog vid kommunaktiviteter och informerade om solenergi och ved. Energirådgivare besökte skolor och talade om klimat, energi och kretslopp. Kommunen medverkade i Earth Hour tillsammans med kulturskolan och andra aktörer. Kommunen deltog i trafikantveckan i samverkan med friskvården. Energimyndigheten gav energirådgivningen i uppdrag att informera fastighetsägare som har stora värme- och luftkonditioneringssystem om energieffektivisering utifrån EU-direktivet om byggnaders energiprestanda kallat EPBD2. Återföring av fosfor Kommunen arbetar enligt Revaq ett certifieringssystem som bidrar till att personalen vid reningsverken bedriver ett aktivt uppströmsarbete, arbetar med ständiga förbättringar och är öppen med all information. Det handlar om att minska flödet av farliga ämnen till reningsverken, att skapa en hållbar återföring av växtnäring samt att hantera riskerna på vägen dit. Reningsverket tog emot många studiebesök och gav besökarna information om kommunens vatten- och avloppsverksamhet och kunskap om hur individens agerande påverkar kommunens miljöarbete. Folkhälsomålen Mål 1, delaktighet och inflytande: Kommun full mäktige beslutade att kommunen ska arbeta med medborgardialog enligt Sunnemodellen. Beredningen Fram tidens äldrevård bjöd in medborgarna till dialog bland annat på Marten och vid landsbygdens dag. Vid politikercaféet på café Megafon kunde invånarna samtala med förtroendevalda politiker. Mål 3, barns och ungas uppväxtvillkor: för att säkerställa den pedagogiska kvaliteten i förskolan har alla förskollärare förskollärarexamen. Gruppstorleken är maximalt 18 barn och det är 6 barn per förskol lärare. Skolorna hade fokus på bemötande och ledarskapet i klassrummet, för att ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Det starka sambandet mellan skolresultat och hälsa sett ur ett helt livsperspektiv gör att ett slutbetyg i åk 9 är en skyddsfaktor inför framtiden. Mål 13, förebyggande arbete mot tobak, alkohol, narkotika, doping och spel: Särskilt fokus låg på den tobaksfria skolgården i enlighet med 2 i tobakslagen. Nya rutiner och skyltar togs fram enligt metoden Tobaksfri Duo. Fritidsgården Bubblan och café Megafon erbjöd aktiviteter i drogfri miljö. Kommunens drogpolitiska program började upp - dateras och blir klart 2015. Trygghetscentret stärker och underlättar ett aktivt förebyggande arbetssätt. Kommungemensamt mål 3: Kompetens- och kulturutveckling För en fortsatt god kompetens- och kulturutveckling ska utvecklingsarbetet fokusera på att vidareutveckla samarbetet mellan skolan och det lokala näringslivet när det gäller utbildningar vårda och vidareutveckla Sunnes rika kulturarv. Rapportering av pågående aktiviteter Kultur En mängd olika arrangemang såsom författar aftnar och teaterföreställningar erbjöds kommuninvånarna. Nordisk Barnkulturfestival, Tunströmsdagen, Ung Kultur Möts och kulturveckan är också evenemang som kommunen arrangerar eller deltar i. Biblioteket hade över 140 000 besökare. I kulturskolan var 450 barn inskrivna och den rankas som en av de bästa i landet. Sunne kommun bidrog med 100 000 kr till Selma Lagerlöfs litteraturpris 2014 som tilldelades Lotta Lotass vid en ceremoni under kulturveckan. Skola Broby Grafiska och Brobyskolan slogs samman för att anpassa verksamheten till det minskade elevantalet och för samverkansfördelar. Nu heter skolan SG/Broby (Sunne Gymnasieskola Broby) och är förlagd till Broby Grafiskas lokaler på Brårud. Södra Viken utvaldes av Skolverket som referensskola i transport- och naturbrukssektorerna. Skolan var modell för en handbok om arbetsplatsförlagt lärande (APL) som Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd tog fram. Förskolan Hasselbol med 80 platser byggdes och togs i bruk i januari. Bildningsförvaltningen delade in skolområden i grundskolans tidigare år (förskola åk 6) i ett östra Kommunens verksamhet och måluppfyllelse

20 och ett västra område. Östra skolan, en ny F-6 skola, blev färdig. Vid höstterminens start var 169 elever inskrivna och vid vårterminen 2015 ökar elev antalet till 200. Ökningen av elever består av nyanlända, nyinflyttade och elever från andra skolor i kommunen. I Östra skolan finns även ett fritidshem. Nya Hasselbols förskola öppnade i januari med fyra avdelningar. Förskolan blev nominerad till klimatpriset Grundstenen för hållbart byggande i Värmland. I Lysvik renoverades förskolan Barnens Hus och fick ett tillbygge med en matsal som används av både förskola och skola. Barnens Hus har nu alla tre förskoleavdelningarna i samma byggnad. Sunne utsåg 19 förstelärare. Det övergripande målet är att de ska bidra till alla lärares kompetens utveckling. Kommungemensamt mål 4: Utveckla företagsamheten För att utveckla företagsamheten i kommunen ska arbetet fokusera på att förbättra kommunikationerna ha ett aktivt näringslivsarbete. Rapportering av pågående aktiviteter Aktivt näringslivsarbete Näringslivsenheten genomförde i samarbete med bland andra Almi, Hushållningssällskapet och Communicare 110 rådgivningar till företag och föreningar. Enheten ordnade starta eget-kurs, företagsluncher, seminarier och företagsträffar i kyrkbyarna och genomförde 75 företagsbesök tillsammans med kommunledningen. Sunne är fortsatt bäst i Värmland på näringslivsklimat enligt Svenskt näringslivs rank ing och ligger på 24 plats i Sverige, vilket är sju placer ingar bättre än 2013. I SKL:s insiktsmätning, som mäter företagens nöjdhet i faktiska ärenden, hamnade Sunne på andra plats. Nyföretagandet ökade med 6 procent enligt Visma, vilket innebär att Sunne ligger i topp i Värmland vad gäller antal startade företag per 1 000 invånare. Fast Track EU-projektet Fast Track med Sunne kommun som projektägare slutfördes. Fokus var att förbereda Sunne för etableringar. Projektet fokuserade på att identifiera Sunnes konkurrens fördelar och skapa en modell för etablering av företag. En bestående effekt av projektet är att verkstadsindustrin nu har blivit ett tydligt profilområde som bidrar till Sunnes utveckling. Gymnasieskolan och yrkeshögskolan Värmland Gymnasieskolan och yrkeshögskolan matchar näringslivets behov i utbildningarna inom skog, transport, verkstadsindustri och grafisk industri. Sunnes grund- och gymnasieskolor samt Yrkeshögskolan samarbetade nära med det lokala näringslivet. I grundskolan sker studiebesök och prao i olika former. På gymnasieskolan deltar näringslivet i yrkesprogrammens programråd och tar emot elever på APL arbetsplatsförlagt lärande. Dessutom deltar näringslivet i informationskampanjer vid rekrytering av gymnasieelever från grundskolan. I samtliga YH-utbildningar finns näringslivet representerat i ledningsgrupper och tar emot studerande på LIA lärande i arbete. Kommungemensamt mål 5: God rörlighet För att invånarna i Sunne kommun ska ha möjlighet till en god rörlighet ska arbetet fokusera på att utveckla kommunikationerna E45 Fryksdalsbanan taxiservice it-utveckling ett nytt broalternativ i Sunne tätort. Rapportering av pågående aktiviteter Kollektivtrafik och Fryksdalsbanan Resandet med tåg ökade med drygt 4 procent, utan att trafikutbudet förändrades. Ombyggnaden av Öjerviks hållplats är uppskjuten tills vidare på grund av planprocessen. Trafikverket startade planeringen för ombyggnad av Fryksdalsbanan. Beslut om medfinansiering mellan region Värmland och berörda kommuner finns. It-utveckling Arbetet med utbyggnaden av fiber fortsatte. Det finns 30 fiberföreningar i kommunen varav 26 har byggt eller håller på att bygga fibernät. Endast fyra föreningar återstår att bygga nät i. Nu har 89 procent av kommunens fastigheter möjlighet att ansluta sig till fiber. Kommunens verksamhet och måluppfyllelse