Smitt Smittskyddsenheten NR 3. AUGUSTI 2016 INNEHÅLL INFLUENSAVACCINATION... 1 INFLUENSAVACCINATION AV VÅRDPERSONAL... 2 ZIKAVIRUS- VILKA SKA PROVTAS?... 4 GULA FEBERN VACCINATION... 4 VACCINATION AV BARN... 5 VÄRLDSHEPATITDAGEN... 5 HEPATIT C I SVERIGE... 5 SPRUTUTBYTESPROGRAM I UPPSALA... 6 SMITTSPÅRNINGSUTBILDNING... 6 INTERNATIONELLA AIDS KONFERENSEN... 6 HÄR NÅR DU OSS... 7 INFLUENSAVACCINATION Influensasäsongen 2016/2017 börjar nu närma sig. På södra halvklotet pågår influensan för fullt just nu. Årets vaccinationsstart: Onsdag 9 november Årets influensainformation: Torsdag 20 oktober och tisdag 25 oktober (halv dag). Smittskyddsenheten återkommer med tid, plats och anmälningsmöjlighet senare. WHO har redan bestämt hur vaccinet för norra halvklotet kommer att se ut: I vaccin som innehåller tre virusstammar, vilket gäller injektionsvaccinet som kommer att användas i höst: Influensa A H1N1 (California) Influensa A H3N2 (Hongkong) Influensa B (Brisbane) Det innebär att två av tre vaccinkomponenter är utbytta jämfört med förra årets vaccin. H1N1 genotypen är den samma, medan det är en ny genotyp av H3N2. Vad gäller typ B har man bytt till en genotyp som tillhör linjen Victoria i stället för Yamagata. Under förra årets influensa (2015/2016) hade man valt linjen Yamagata men det visade sig vara virus av linjen Victoria som var den vanligaste så vaccinet gav dåligt skydd mot influensa B. På detta sätt hoppas man på ett bättre skydd mot B-influensa i år. Under influensasäsongen 2015/2016 vaccinerade sig bara 39,8 % av alla personer bosatta i Uppsala län som tillhörde riskgruppen 65 år eller äldre, alltså bara drygt en tredjedel av de som bäst behöver skydd mot influensa. Nytt för i år är att Smittskyddsenheten tillsammans med Kommunikationsavdelningen, Landstinget i Uppsala län, kommer att genomföra en kampanj för att öka antalet personer i riskgruppen över 65 år som vaccinerar sig mot influensa. Om informationskampanjen slår väl ut kommer det att innebära ökat tryck på vårdgivarna, särskilt inom primärvården och hos de privata vaccinatörerna.
INFLUENSAVACCINATION AV VÅRDPERSONAL En annan grupp som behöver influensavaccinera sig är vårdpersonalen. Efter influensasäsongen 2015/2016 genomförde smittskyddsenheten en enkätundersökning om influensavaccination hos vårdpersonal. En enkät utgick till alla verksamhetschefer inom länets sjukhusvård, primärvård och kommunal vård där vi frågade hur många på varje enhet som vaccinerat sig mot influensa inför och under influensasäsongen. Resultat: 94 vårdenhetschefer fick enkäten: 119 enheter svarade (flera enheter inom varje vårdenhetschefs område, gällde särskilt Akademiska sjukhuset) och 104 av svaren gick att analysera. Orsak till att vissa svar måste uteslutas var framför allt att man bara svarat att man inte visste hur många som vaccinerat sig. Generellt är vaccinationstäckningen låg hos vårdpersonalen i Uppsala län. Det är dock en markant skillnad på olika typer av vårdenheter. De vårdenheter som har högst vaccinationstäckning är de som har relativt få anställda och själva kan vaccinera sin personal. Det gäller framför allt primärvården. Inom den kommunala vården har man ingen central rekommendation om influensavaccination av vårdpersonalen, men har en relativt god vaccination av patienter som tillhör riskgrupper inom de kommunala vårdinstitutionerna. 40 35 38 35 30 25 20 23 Kommunal vård Kommunal vård privat Priimärvård privat 15 Primärvård LUL 10 5 6 3 UAS 0 Summa Tabell 1: Procent av alla anställda inom vården i Uppsala län som vaccinerat sig mot influensa säsongen 2015/2016 inom kommunal vård, landstingsvård och hos privata vårdgivare. 2
30E/AVA 70C2 Aros Läkarmottagning Barnakuten samt Barnonkologen Barnonkologen 95 A Capio Enköpings vårdcentral Enköpingshälsan Familjedoktorn Flogsta Folke Bernadotte Regionhabilitering Fålhagens vårdcentral Geriatrik Hospice Hud och venereologmottagningen Infektion Knivsta läkargrupp Mag-tarm- och njuravd 30B2 Njurmedicin Onkologmott/ODA Palliativt centrum RC läkare Uppsala barnspecialistmottagning Öregrunds vårdcentral Vissa av de vårdenheter som svarade på enkäten hade en relativt bra vaccinationstäckning, det vill säga 50 % eller mer av personalen var influensavaccinerade: 120 100 80 60 40 20 0 Prim LUL Prim Priv UAS Tabell 2: Vårdenheter inom Uppsala län med 50 % av personalen vaccinerad mot influensa säsongen 2015/2016. Smittskyddsenheten kommer under kommande influensasäsong 2016/2017 och därefter att arbeta för ökad vaccinationstäckning hos vårdpersonalen av tre skäl: 1. Minska risk för sjukdom hos vårdpersonalen 2. Minska risk för smittspridning till patienterna 3. Genom att vårdpersonalen själva är vaccinerade har de lättare att motivera riskgruppspatienter att vaccinera sig. All influensavaccination av vårdpersonal ska vara gratis inom Landstinget i Uppsala län De åtgärder som planeras är: 1. Uppdrag åt lokalt smittskyddsansvariga läkare och sköterskor inom primärvården att informera och påminna kollegor på arbetsplatsen att vaccinera sig. 2. Förbättrade möjligheter att enkelt kunna vaccinera sig under arbetstid på sjukhusen i Uppsala och Enköping. 3. Verka för att även personal inom kommunal vård rekommenderas att influensavaccinera sig och att det blir gratis. 4. Information inför starten av höstens influensavaccination till alla vårdenhetschefer. 5. Information riktad till vårdpersonalen. Smittskyddsenhetens och Landstingets målsättning är att minst 90 % av personalen ska vara vaccinerad. 3
ZIKAVIRUS- VILKA SKA PROVTAS? Zikavirusepidemin fortsätter i Sydamerika. I Colombia har man dock sagt att epidemin är över och antalet fall har minskat i Brasilien senaste månaden, lagom till OS som startar i Brasilien 5 augusti. Inför en eventuell ökning av hemkommande svenskar från Sydamerika och särskilt Brasilien, kan det vara bra att påminna om vilka rekommendationer som gäller för provtagning av zikavirus: 1. Person oavsett kön som har symptom som kan överensstämma med zikavirus som debuterat under resan eller inom 12 dagar efter hemkomst: Remiss till infektionskliniken. 2. Man eller kvinna som varit frisk under resa till zikaområde i Sydamerika och som inte är gravid och inte önskar bli gravid inom två månader efter hemkomst: Ingen provtagning. 3. Gravida kvinnor som varit i zikaområde under graviditeten eller blivit gravida inom 2 månader efter hemkomsten: Ska provtas. Remiss till infektionskliniken, Akademiska sjukhuset 4. Kvinna eller man som varit friska under resa till zikaområde men som önskar bli gravida: I första hand uppmanas de att vänta i minst 8 veckor innan de försöker skaffa barn. 5. Man som har haft starkt misstänkt eller konstaterad zikavirusinfektion och önskar skaffa barn bör paret vänta 6 månader innan man försöker och bör ha skyddat sex under tiden. Vidare smittspridning från person med konstaterad zikavirusinfektion kan inte ske i Sverige annat än genom sexuellt överförd smitta. De myggarter som sprider zikavirus förekommer inte i Sverige. Gravida kvinnor med partner som varit i zikaområde, med eller utan symptom på zikainfektion, bör ha skyddat sex under resten av graviditeten. Män som varit i zikaområde bör ha skyddat sex i 8 veckor efter hemkomst om de inte haft symptom och i 6 månader om de haft symptom på zikainfektion under resan eller inom 12 dagar efter hemkomsten. Om det uppstår tveksamheter så kontakta Smittskyddsenheten eller infektionskliniken. GULA FEBERN VACCINATION Från den 11 juli 2016 har WHO (Världshälsoorganisationen) beslutat att en dos av vaccin mot gula febern gäller hela livet. Det innebär att man tar bort den tidigare rekommendationen på att vaccinationen skulle förnyas vart tionde år. Orsaken till ändringen är att senare forskning visat att gula febern vaccinet ger bättre skydd än man tidigare trodde. Vissa länder i Afrika och Sydamerika kräver intyg på vaccination mot gula febern från resenärer för att de ska få komma in i landet. Detta för att förhindra smittspridning. Man har därför behövt ett särskilt intyg (gula vaccinationsboken) på att man fått vaccin mot gula febern för resa till gula febern länder. Det kravet finns kvar men vaccinationen och intyget behöver alltså inte förnyas efter tio år. Kvar finns också rekommendationen att inte ta vaccinet om man är immunsupprimerad, gravid eller har fyllt 65 år. Detta för att vaccinet är ett levande vaccin åtminstone teoretiskt kan ge personer med svagare immunförsvar symptom som vid gula febern.. Personer med allergi mot ägg, kyckling eller gelatin bör också avstå från vaccination om de har haft allvarliga allergiska reaktioner. Personer som inte kan vaccineras på grund av risk för biverkningar ska förses med ett intyg om varför de inte fått vaccinet precis som tidigare. Sedan december 2015 pågår en epidemi av gula feber i Angola som även involverar Demokratiska Republiken Kongo (DRC). Man har också ett utbrott i Uganda. Det är särskilt viktigt för resenärer till dessa länder att ha blivit vaccinerade mot gula febern och medföra ett intyg på vaccinationen. 4
VACCINATION AV BARN Från 1 juni 2016 gäller nya rekommendationer för barnvaccinationsprogrammet och för kompletterande vaccinationer av barn (HSLF-FS 2016:51). De viktigaste ändringarna är: 1. Vaccinationsåldern för den fjärde dosen difteri-stelkramp-kikhosta-polio är 5 år. Det innebär att ansvaret för att denna vaccindos ges ligger på barnhälsovården. 2. Man anger bara årskurser, inte ålder, för de vaccindoser som ges under skoltiden av elevhälsan. 3. Skyldighet att erbjuda kompletterande HPV-vaccination ökas till 18 års ålder. 4. Skyldighet att erbjuda kompletterande pneumokockvaccination ökas till 6 års ålder. 5. Skyldighet att erbjuda HiB vaccination sänks till 6 års ålder. 6. En effekt av dessa ändringar är att skolsköterskorna i många fall kan erbjuda kompletterande vaccinationer utan läkarordination. VÄRLDSHEPATITDAGEN Den 25 juli var det världshepatitdagen. Idag beräknar man att 400 miljoner människor i världen lever med hepatit B och C och att 1,45 miljoner människor dör årligen på grund av de båda sjukdomarna (2013). Man räknar med att bara 1 av 20 vet om att de har kronisk hepatit så mörkertalet är stort. WHO har lanserat ett nytt mål för hepatit B och C i världen. Antalet nya fall ska ha minskat med 90 % jämfört med antalet nya fall i år (2016) till år 2030 och antalet dödsfall orsakade av leversjukdom på grund av kronisk hepatit B och C (cancer, levercisshos) ska ha minskat med 65 %. Det viktigaste sättet att nå målet är att öka provtagningen för hepatit B och C så att man minskar antalet odiagnostiserade fall. WHO rekommenderar också att alla länder ska ha en nationell strategi för att minska och så småningom utrota hepatit B och C. HEPATIT C I SVERIGE Varje år smitta cirka 2000 personer i Sverige med hepatit C och cirka 180 personer dör i levercancer eller levercirrhos orsakad av hepatit C. Majoriteten av dem är sprutnarkomaner. Mörkertalet är stort även i Sverige trots att diagnostik för hepatit C ingår i ett antal screeningprogram som screening av blodgivare, gravida kvinnor, inom beroendevården och fångvården och vid hälsoundersökning av asylsökande. Man tror att cirka 20 % av alla personer i Sverige som har hepatit C är odiagnostiserade. Sedan några år tillbaks kan man bota hepatit C med mycket effektiv behandling som tar cirka 12 veckor, vilket gör provtagning ännu viktigare. Även patienter med kronisk hepatit B erbjuds ofta behandling om de har tecken på allvarlig leversjukdom, även om behandlingsresultaten är sämre. Folkhälsomyndigheten gör under hösten 2016 en analys av hur många personer som lever med hepatit B och C för att kunna göra beräkningar av framtida kostnader för behandling. 5
SPRUTUTBYTESPROGRAM I UPPSALA Det finns ca 260 injektionsnarkomaner i Uppsala län. I juni 2016 ansökte landstinget i Uppsala län till IVO om att få starta ett sprututbytesprogram i Uppsala. Sprututbytesprogrammet kommer att styras av landstingets förvaltning Hälsa och habilitering. Motivet till sprututbytesprogrammet är att minska smittspridning av hepatit B, hepatit C och hiv. SMITTSPÅRNINGSUTBILDNING Den 10 november anordnar Smittskyddsenheten en utbildningsdag om smittspårning. Utbildningen är gratis och vänder sig framför allt till lokalt smittskyddsansvariga läkare och sjuksköterskor inom primärvården. Information om tid, plats och program samt möjlighet att anmäla sig kommer i början av hösten, men boka in dagen i era almanackor. INTERNATIONELLA AIDS KONFERENSEN Den 18-22 juli i år gick den internationella AIDS konferensen av stapeln i Durban, Sydafrika. STI-samordnare Marie Björlin deltog tillsammans med två kollegor från Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. Projektmedel från Folkhälsomyndigheten möjliggjorde deltagandet på konferensen. Från Sverige deltog även representanter från frivilligorganisationer, Kunskapsnätverket hiv/sti Norr, storstadsregionerna samt Folkhälsomyndigheten. De ca 15 000 deltagarna - från 153 länder - kunde under konferensveckan välja mellan ungefär 200 föreläsningar, seminarier och workshops. Fokus låg till stor del på de afrikanska ländernas utmaningar, vilket naturligtvis beror dels på att konferensen hölls i Sydafrika men också för att flera afrikanska länder är bland de hårdast drabbade av hiv-epidemin i världen. Man har satt som mål att epidemin ska vara stoppad år 2030, men det är mycket som krävs för att komma dit. I Sverige har vi idag en väldigt låg inhemsk smittspridning, vilket är positivt, men vi kan inte luta oss tillbaka och vara nöjda för det. Vi måste t ex fortfarande bli bättre på att erbjuda hiv-test och förbättra tillgängligheten till snabbsvarstester. Det faktum att vi ser ett ökat antal fall av både gonorré och syfilis speciellt i gruppen män som har sex med män borde också vara en varningsklocka. Det skulle kunna innebära att vi också får en ökad spridning av hiv. En annan aspekt som togs upp mycket på konferensen var stigma och diskriminering kopplat till hiv. Förutom att det leder till psykiskt lidande för de som lever med hiv så blir det också ett hinder i preventionsarbetet. Det bästa sättet att minska stigmat är att öka kunskapen och det kan man enkelt göra genom att läsa mer om hiv här: www.folkhalsomyndigheten.se/hividag! Konferensen genomförs vartannat år och arrangeras nästa gång 2018, i Amsterdam. 6
HÄR NÅR DU OSS Postadress: Smittskyddsenheten, Landstinget i Uppsala län, 751 85 Uppsala Besöksadress: Gränby Bilgata 2 (Liljeforstorg) Faxnummer: 018-55 29 01 E-post till myndighetsbrevlådan: uppsala.smittskyddslakaren@lul.se Vid akuta ärenden dagtid på vardagar, då enheten är obemannad ring 018-611 60 62 Mats Ericsson Smittskyddsläkare mats.ericsson@lul.se Telefon: 018-611 92 30 Helena Palmgren Bitr. smittskyddsläkare helena.palmgren@lul.se Telefon: 018-611 92 20 Bodil Ardung Smittskyddssjuksköterska bodil.ardung@lul.se Telefon: 018-611 92 21 Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska johan.hedlund@lul.se Telefon: 018-611 92 22 Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska eva.furuland@lul.se Telefon: 018-611 03 86 Johan Landström Smittskyddsassistent johan.landstrom@lul.se Telefon: 018-611 92 24 Annie Ardung Sattari Smittskyddsassistent annie.ardung.sattari@lul.se Telefon: 018-611 92 25 Marie Björlin STI-samordnare marie.bjorlin@lul.se Telefon: 018-611 03 85 Mer information från Smittskyddsenheten hittar du på: http://www.smittupp.nu Ansvarig utgivare: Mats Ericsson Redaktörer: Helena Palmgren, Bodil Ardung, Johan Hedlund, Eva Furuland, Marie Björlin Smittskyddsenheten, 751 85 Uppsala Telefon: 018-611 00 00 (vxl) E-post: uppsala.smittskyddslakaren@lul.se 7