Balanserad verksamhetsuppföljning för Hjärtcentrum år 2000

Balanserad verksamhetsuppföljning för Hjärtcentrum år 2000 Kundperspektiv Verksamhetsresultat För mer detaljerad information om resultat hänvisas till Hjärtcentrums separata Verksamhetsoch Kvalitetsrapport för år 2000, som distribueras i mitten av mars 2001. Avtalet med Hälsooch sjukvårdsnämnden har uppfyllts till 100%. På Hjärtcentrum finns för den slutna vården resultatmått för ca 75-80% av verksamheten. Däremot har arbetet med att definiera målvärden ej kommit så långt. Ett sätt att mäta resultat och jämföra med andra är att utnyttja nationella kvalitetsregister. Hjärtcentrum deltar i följande nationella register: RIKS- HIA för akut hjärtinfarkt, instabila angina SCAAR för koronarangiografi, PTCA Nationella Pacemaker- och ICD-registren Svenska hjärtkirurgiregistret Swedvasc Hjärtcentrums målsättning är att de medicinska resultaten skall vara bättre än ett nationellt riksgenomsnitt. Denna målsättning uppfylls för närvarande i de flesta fall. Inom ramen för nyligen avslutade eller pågående forskningsstudier finns omfattande livskvalitetsmätningar före och efter behandling på stora och viktiga patientgrupper, som t ex instabil kranskärlssjukdom, olika former av rytmrubbningar samt hjärtsvikt. Tillgänglighet Köer och väntetider registreras för samtliga av Hjärtcentrums verksamheter, av vilka vissa även omfattas av östgötagemensam respektive nationell uppföljning. Hjärtcentrum har haft betydande problem med den östgötagemensamma uppföljningen och en förnyad översyn av rutiner kommer därför att företas under våren 2001. Kardiologiska och Thoraxradiologiska klinikerna Tillgängligheten har under 2000 varit god (väntetider <3 mån, för remissbesök till mottagningen 6-8 veckor) för alla patientgrupper, utom för dem som väntar på kranskärlsröntgen, där oprioriterade fall haft väntetider på 6-8 mån. För patienter med instabil kranskärlssjukdom var dock den genomsnittliga väntetiden endast 3,6 dag och hos 95 % utfördes kranskärlsröntgen inom 1 vecka. För patienter med stabil kranskärlssjukdom uppgick väntetiden i snitt till 87 dag och 63 % gjordes inom 3 mån. Som mest omfattade kön till kranskärlsröntgen under året 220 patienter, vilken vid årsskiftet sjunkit till 120 och vi räknar med att under 2001 ytterligare kunna minska kö och väntetider. Thorax-Kärlkliniken Väntelistan avseende hjärtkirurgi har ökat under året och uppgår vid årsskiftet till 145 patienter. Under senaste åren har det skett en ökning av s k instabila kärlkrampspatienter, vilka opereras med mycket kort väntetid, några dagar till en vecka. För patienter med stabil kärlkrampssjukdom har väntetiden ökat och är idag ca 4 månader. Den kärlkirurgiska verksamheten har god tillgänglighet med undantag av patienter som opereras för venös insufficiens där väntetiden i genomsnitt är drygt ett år, 4 mån för patienter med förtur. 1

Fysiologiska kliniken En stor andel av undersökningarna utförs akut på inneliggande patienter. Under våren utfördes riktade extrainsatser för hjärtultraljud, arbetsprov och hjärtscintigrafi p g a långa väntetider. Vid årsskiftet var det endast hjärtscintigrafi och urodynamik som hade oacceptabelt långa väntetider, 16 resp 19 veckor. Sjukgymnastikenheten Inom den öppna vården har en närmare 70%-ig ökning skett sedan föregående år p g a den alltjämt ökande efterfrågan av hjärtrehabilitering. Således har produktionen inom Kardiologkliniken ökat från sammanlagda 1.733 besök år 1999 till 2.753 besök år 2000. Detta har ofta skett i form av gruppgymnastik. Tillgängligheten har varit bra och längre väntetider för öppenvårdsbehandlingar har ej förekommit. Bemötande/ Information Patienter. Resultatet av landstingets patientenkät 2000 har ännu inte offentliggjorts. I 1998 års enkät var 90-95 % av patienterna nöjda med bemötandet och 85-89 % nöjda med den information de fått vid kliniken, vilket var bättre än snittet för dessa parametrar vid US. Klinikerna på Hjärtcentrum arbetar också med Fokusgrupper sedan flera år. Under 2000 har dessa bestått av patienter som genomgått kranskärlsröntgen och PTCA. Även härvid uttryckte patienter att de var mycket nöjda med omhändertagande och bemötande. Ur detta arbete har förbättringsförslag uppstått (ex vis framtagande av informationsblad för avdelningsrutiner, förbättrad information till anhöriga till patienter som genomgår akut PTCA, diskussion med hjärtrehab ang ev förbättring av hjärtinfarktinformationens utformning, ny modernare informationsbroschyr, ny video, förbättrad smärtlindring i samband med sängläge efter PTCA), vilka vi kommer att arbeta med under 2001. Vi planerar även en enkätundersökning för patienter som undersökts via punktion av arteria radialis och jämföra dessa resultat med patienter som punkterats på konventionellt sätt i arteria femoralis. Remittenter. Remittenternas uppfattning inhämtas via årlig enkät samt muntligt i samband med regionmöten och andra kontakter. Från och med 2001 utskickas en gemensam Hjärtcentrumenkät. Tidigare remittentenkäter för både Thoraxklinikerna och Kardiologiska kliniken har visat att remittenterna är mycket nöjda med Hjärtcentrums verksamhet. Studenter. Studenternas uppfattning om avdelningsplaceringarna inhämtas av HU, men svarsfrekvensen lär vara låg och återkopplingen till klinikerna dålig. En gång per termin inbjuds kliniken även till en muntlig återkoppling. Hjärtcentrum har haft 9 basgruppshandledare under 2000. Undervisningspoäng för år 2000 ännu inte sammanställda från HU. Efter kurser etc i egen regi, ex vis utbildningsdagar, hjärtkurser etc, använder vi alltid en kursutvärdering, som utgör underlag för förbättringar inför kommande kurser. 2

Processperspektiv Processbeskrivning De viktigaste processerna är: Bröstsmärta, inkl vård för hjärtinfarkt, koronarangiografisk utredning och behandling med PTCA, kranskärlskirurgi, sekundärprevention och rehabilitering. Rytmrubbning, inkl invasiv elektrofysiologisk utredning, behandling med kateterburen radiofrekvensablation, pacemaker eller inplanterbar defibrillator, behandling av förmaksflimmer och andra rytmrubbningar med antiarytmiska läkemedel eller DCkonvertering Klaffel, inkl preoperativ VOC-utredning, klaffkirurgi samt perkutan mitralisvalvulotomi (PTMV) Hjärtsvikt inkl preoperativ hjärttransplantationsutredning samt postoperativa kontroller med myokardbiospi etc. Även ev mekaniskt cirkulationsstöd i väntan på transplantation samt diagnostik och farmakologisk behandling av mindre allvarlig hjärtsvikt inklusive en omfattande öppenvård med sköterskebaserad hjärtsviktsmottagning. Lungkirurgi, kirurgisk behandling av maligna och icke maligna lungsjukdomar, vilka tidigare utretts på lungmedicinska kliniken på US eller lungmedicinska klinikerna i regionen. Kärlkirurgi, innefattar diagnos och behandling av patienter med artär- och vensjukdom samt operationer för arteriovenös fistel för hemodialys och kateterinläggningar för peritonealdialys hos uremiker. Mellan processerna finns en betydande overlap och inom samtliga huvudprocesser finns delprocesser, inkluderande en omfattande öppenvård, som av tekniska eller kompetensmässiga skäl, inte har kunnat överföras till primärvården i den utsträckning vi tidigare trott. Inom samtliga processer bedrivs förändringsarbete. Mest påtagligt under 2000 har varit införande av ambulans-ekg och nytt ambulansintag för bröstsmärtepatienter med intag direkt till HIA, vilket kunnat förkorta fördröjningstiden till propplösande behandling för de bröstsmärtepatienter som tillkallar ambulans. Problemet här är att endast ca 30 % av patienter med bröstsmärta anlitar ambulans. Orsaken till detta är föremål för fördjupat studium och insatser kommer att sättas in för att öka dessa patienters utnyttjande av ambulans. Digital bildbehandling har tagits i full drift inom ekokardiografin, det s k Echo-Pac-systemet. Metodiken har dramatiskt förbättrat tillgängligheten av bilder och är nu länsövergripande i och med att Motala och Norrköping är anslutna. Central lagring på US i stort digitalt arkiv. Systemet har även realiserat den sedan länge önskade integrationen med thoraxoperation och uppkopplingen möjliggör videokonferensmöjligheter mot regionen samt även testsändning av seminarier har påbörjats. Inom kärlultraljud har en närmare samverkan med kärlmottagningen skapats genom att undersökningar och mottagningen från årsskiftet kommer att vara förlagda till Fysiologiska klinikens lokaler. Detta innebär att patienten kan genomgå undersökning och läkarbesök samtidigt. För samtliga processer finns vårdprogram, ofta tillsammans med primärvården och ett antal interna PM som årligen uppdateras. Avvikelsehantering Rutiner finns för såväl avvikelsehantering som "strulrapportering". Avvikelserna gås igenom i samband med avdelningsmöten. 3

Under året har rapporterats 27 avvikelser avseende patient och 15 avvikelser avseende läkemedelshantering, 2 anmälan har lämnats till HSAN och 2 anmälan har gjorts enligt Lex Maria. 21 ansökningar till PSR har inlämnats. Förutom mindre förändringar i rutiner har avvikelserapporteringen lett till att ett kontrollregister för pacemakerpatienter lagts upp i Adapt samt att en förbättrad undervisning i pacemakerhantering instituerats för medicinjourerna. Medarbetarperspektiv Kompetensutveckling Ur landstingsenkäten framkommer att 50% av medarbetarna haft utvecklingssamtal de senaste 12 mån, 38% uppfattar sig ha en individuell utvecklingsplan, 65% anser sig ha goda möjligheter till kompetensutveckling, 58% anser sig ha möjlighet att utnyttja hela sin kompetens samt att man utvecklas och växer i arbetet. 90 % anser sig ha tillräcklig kompetens /yrkeskunskap för att utföra arbetsuppgifterna. Närmare 65% anser att arbetsplatsen har ett positivt utvecklings- och förändringsklimat men exakt hur många som under året deltagit i förbättringsprojekt kan inte anges. Vi arbetar med kompetensstegar för samtliga medarbetargrupper och har en frikostig inställning till kompetensutveckling, såväl intern som extern. Vi ordnar med utbildningsdagar (ca 5 per år), översiktskurs i hjärtsjukvård för nya sköterskor (2 per år), 5 poängs högskolekurser riktade mot hjärtsjukvård för mer erfarna sköterskor (2 per år), forskningsmetodik och omvårdnadsteori för sjuksköterskor prioriteras. Särskilda fördjupningskurser för undersköterskor ordnas. Läkarsekreterare erbjuds interna och externa utbildningar med IT-inriktning. För läkare erbjuds ca 3 tim interna utbildningstillfällen per vecka samt tillämpas möjlighet till 10 dagars extern utbildning i form av kurser/kongresser per år. Egna ansvarsområden Specialist-/överläkare : 35 av 55 läkare har egna ansvarområden Sjuksköt : BMA: Undersköt: 105 av 160 sjuksköterskor har specialuppdrag, egna självständiga ansvarsområden eller mottagningar - pacemaker, hjärtsvikt, posttransplantation, prevention/rehabilitering, TEDA, förmaksflimmer, hygien, medicinsk teknik utrustning, läkemedel, nutrion osv 16 av 31 BMA har självständiga specialuppdrag. 3 av 31 BMA har eget sektionsansvar 42 av 98 undersköterskor har egna ansvarområden Sekreterare: 17 av 32 sekreterare har eget ansvarsområde Enligt landstingsenkäten känner sig 55 % delaktiga i utvecklingsarbete samt beslut och 60 % anser sig erhålla nödvändig information. Information sprids muntligt vid diverse möten samt underlättas genom att alla medarbetare har sin egen e-postadress, protokoll från olika möten anslås. Samtidigt försöker vi "sila" informationsspridningen. 4

Rekryteringsbehovet av sköterskor är oförändrat stort de närmaste åren samtidigt som vi märker att rekryteringen blir allt svårare. Läkarbehovet är relativt väl tillgodosett om inga oförutsedda avflyttningar inträffar. Arbetsmiljö Hjärtcentrum har mål och handlingsplan för arbetsmiljöarbetet, dessa uppdateras årligen. För att skapa en god arbetsmiljö och arbetstrygghet erbjuder vi våra medarbetare mentorskap, olika arbetstidsmodeller, olika anställningsmodeller, friskvård. Landstingsenkäten visade goda resultat avseende upplevd arbetsmiljö. Således var det 88 % som tyckte att samarbetsklimatet mellan olika yrkesgrupper var bra, drygt 70% kunde öppet säga vad man tycker och 72 % tyckte att Hjärtcentrum har en positiv vi-anda. I samtliga dessa parametrar var Hjärtcentrum betydligt bättre än landstingssnittet och 50 % var i stort sett nöjda med sin arbetssituation, även om lika många ansåg sig ofta arbeta under stor tidspress. Det goda resultatet till trots var 20 % var missnöjda eller delvis missnöjda med sin totala arbetssituation. Planerat förbättringsarbete Vi skall bli bättre på att ge varandra såväl positiv som negativ feed-back, vi skall arbeta bättre med PoU-samtal och individuella utvecklingsplaner. Vi skulle vilja minska graden av upplevd stress och arbetar f n fram en handlingsplan för detta. Vi har kopplat in Östgötahälsan för att göra individuella intervjuer inom en enhet som underlag för en handlingsplan för att förbättra arbetsmiljön. Vi avser att fördjupa måldiskussionen på centrum och koppla den till individuell utvecklingsplan och POU-samtal. Produktions/Ekonomiskt perspektiv Produktion Inom såväl sluten vård (högspecialiserad- och länssjukvård ) som öppen vård har produktionen överstigit produktionsplan och således budget. Speciellt gäller detta för kranskärlsutredning och PTCA där produktionssiffrorna slutade på 112 resp 120 % av budget. Ekonomi Resultat Verksamheten gav ett positivt resultat på 2,6 mkr. Detta är en väsentlig förbättring jämfört med budget på minus 3,3 mkr för år 2000. Ersättning sjukvård: Budget Utfall LSV E-län 59 mkr 62 mkr HSP E-län 103 mkr 111 mkr Regionen 116 mkr 114 mkr Övr län 2 mkr 5 mkr Under året har vi fått återbetala felaktigt beräknat index mot regionen på närmare 1 mkr hänförbart till 1999. På kostnadssidan har centrum fått hantera en rad obudgeterade poster, ex vis en kraftig kostnadsökning för att täcka underskottet inom utbildning av ST läkare och genomförandet av 5

IT infrastruktur. En särskild analys av de ökade IT kostnaderna pågår. Lönekostnaderna för Hjärtcentrum har ökat med drygt 5% och däri ingår en ökad bemanning. På materialsidan har vi noterat kostnadsökningar som är över index. I verksamheten används en stor andel material som importeras och här kan transportbestämmelser av farligt gods, likväl som en försvagad kronkurs ha medfört prisökningar vi inte kunnat förutse. Även här pågår en analys. Balansposter Vi har under de senaste åren haft minskade avskrivningar och ett visst uppdämt behov av investeringar. Under året har Fysiologiska- och Kardiologiska klinikerna genomfört en stor satsning på ultraljudsapparater, 4 enheter, som både är ersättnings- och nyinvesteringar. Inom Thoraxradiologiska kliniken sker en övergång mot digital röntgen. Thoraxradiologiska kliniken har nu en fungerande anläggning med modalitetsanslutningar och bildplattesystem, men man saknar ett PACS system för datalagring för att göra anläggningen komplett. Detta är planerat till 2001. Ovanstående investeringar i ultraljud och digital röntgen (exklusive PACS) är på drygt 8 mkr. Förråd och lager har under året fått skrivas av med 0,6 mkr för inkurant material. Inom kundfordringar har en nedskrivning på 0,3 mkr gjorts och förts till osäkra fordringar. Vi arbetar här för att komma över mot konsignationsförråd för att minska våra risker. Finansieringsanalys Trots den höga investeringsnivån under året har vi kunnat betala investeringarna med medel genererade i rörelsen. Vår kassa/bank har förstärkts med 1 mkr. Framtidsperspektiv Verksamhets- och metodutvecklingsarbete Någon skriven samlad plan för Hjärtcentrum finns inte och Thorax-Kärlkliniken som bildades för några månader sedan har ännu inte funnit sina rätta arbetsformer men följande planeras för 2001-2002: Fortsatt arbete med Fokusgrupper, närmast på tur står patienter som haft akut hjärtinfarkt. Samtidigt sker en kartläggning av varför bröstsmärtepatienter i så liten utsträckning anlitar ambulans för transport till sjukhuset. Vi avser att introducera prehospoital trombolys i ambulans. Utbildning av hjärtrehab-personal i stresshantering för att förbättra omhändertagandet av patienter i behov av detta efter hjärtinfarkt eller kranskärlsintervention. Färdigställa ett vårdprogram för förmaksflimmer samt introduktion av en särskild flimmermottagning, såväl läkare som sköterska, för att förbättra omhändertagandet och uppföljningen av denna stora och inhomogena patientgrupp. Utbilda kardiologer i kirurgisk teknik för pacemakerinläggning för att på sikt lyfta bort denna verksamhet från thoraxoperation och ge plats för större hjärt-och lungoperationer. I samverkan med lungmedicinska kliniken förbättra vårdprocessen lungcancer. Fortsatt utbyggnad och förbättrad struktur av ekokardiografisk verksamhet på Hjärtcentrum. Fortsätta att vidareutveckla det Hjärtcentrumgemensamma dataprojektet CARATH som avser att fånga medicinska data i ett processperspektiv. Fortsatt utveckling av digital lagring av ekobilder samt digitalisering av röntgenverksamhet. Utveckling av telemedicin i utbildningssammanhang. FoUU På Hjärtcentrum har tillskapats tjänster med forskningsprofil mellan 25-50%. Avsikten med detta är att stimulera medarbetare med intresse och fallenhet för att driva forskning och 6

handledning. Hjärtcentrums förhoppning är att detta på sikt kommer att ge utdelning i form av ökade forskningsaktiviteter och ökade externa anslag. I samarbete med Hälsouniversitetet har vi valt att satsa på fyra större forskningsområden: Minimalinvasiv kirurgi/cirkulationsstöd Noninvasiv hjärt- och kärldiagnostik Ischemisk hjärtsjukdom: metabolt stöd, instabil kranskärlssjukdom, särskilt livskvalitet och hälsoekonomi Hjärtsvikt Under år 2000 hade centrum 52 ALF-projekt. Flera pågår även under 2001. Till detta kan läggas 33 LUA-projekt med till stor del extern finansiering. Centrum tilldelades 108 ALF-veckor och 2.445 tkr i allmän forskningsersättning, vilket till mycket stor del har kunnat nyttjats. Totalt har Hjärtcentrum 36 disputerade läkare, varav 4 under 2000 och 5 planeras under 2001. Övriga prestationer under 2000: 46 publicerade artiklar. Hjärtcentrum har varit representerad med Abstracts/Posters på samtliga stora kardiologiska kongresser under året. 7