Patofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Relevanta dokument
Njursvikt och Njurpatofysiologi. Var Sitter Njurarna? Anatomi. Agneta Cassel Linköping

Njursvikt och Njurpatofysiologi. Var Sitter Njurarna? Anatomi. Agneta Cassel Linköping

Kronisk njursvikt. Njurmed. klin. DS

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Kem.lab 10 i topp 2009

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Peter Fors Alingsås Lasare2

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ

Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE

Kron. njursjukdom stadium: 5 Njursvikt <15 0,1. 3 Måttligt sänkt filtration ,3. 2 Njurskada med lindrigt sänkt filtration ,0

Njursjukdom diagnostik och behandling. Karl Bjurström, Överläkare MLF Njur- och Dialysmottagningen, HSH.

Njursjukdomar och deras behandling

Njurens Fysiologi. Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US

Kronisk njursvikt en översikt. Tryggve Nevéus Bosön 2014

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Program ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Riktlinjer för bedömning av njurfunktion

Njursjukdomar och deras behandling

Fallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter

Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom

Njursvikt Njurens fysiologi. Kronisk njursvikt (CKD)

Introduktion Nefrologi

Hur mäter man njurfunktionen hos äldre?

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<

Vad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken?

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll Människan: biologi och hälsa SJSE11

Diabetes och njursvikt

HYPERKALCEMI. Åsa Tizzard

Njurar. Länsläkarutbildningen Strängnäs

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi. Njurundersökningar

Akut och kronisk njursvikt

Vanliga njuråkommor hos barn. Catrin Furuhjelm ht 2009

Kronisk njursjukdom. Arsim Birinxhiku överläkare njurmedicin Varberg. måndag 28 mars 16

Njursvikt för allmänpediatrikern

CKD - etiologi. Symtom, labvärden och behandling vid kronisk njursjukdom (CKD) Kronisk njursvikt: Stadie indelning CKD. Epidemiologi - CKD

abbvie VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Akut Njursvikt. Översikt Lärandemål: Efter kursen skall studenten:

Diabetesnefropati Hereditära och interstitiella njursjukdomar. Anna Fagergren Njurmedicinska kliniken DS

Att dosera läkemedel vid njursvikt

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi. Njursjukdomar och deras behandling

Bedömning och mätning av njurfunktion. Anders Christensson Njurmedicin SUS

Primärvården och laboratorie-prover

CKD Preventiv nefrologi. Anders Christensson Njurmedicin SUS

Cystisk njursjukdom. -patologi. Njurcystor hos barn. När kan PAD vara aktuellt?

Snabb försämring Nedsatt njurfunktion utan albuminuri. Samtidig hematuri, Förhöjd SR. Ibland kan njurbiopsi bli nödvändig för att fastställa diagnos.

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Njurar och urinvägar

egfr NÅGOT ATT RÄKNA MED

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

ABBOTT SCANDINAVIA AB Box Solna

Akut och kronisk njursvikt

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 27 ( ): Fluid, Electrolyte, and Acid-Bace Balance. Dick Delbro. Vt-11

Akut och kronisk njursvikt

Akut och kronisk njursvikt

Akut och kronisk njursvikt

Varför Uppsala universitet?

Att leva med PD. En introduktion till peritonealdialys

Glomerulonefrit del 2. Membranös glomerulonefrit. Membranös forts

Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS

Fallbeskrivningar akut njursvikt

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede

Akut och kronisk njursvikt

NJURSJUKDOMAR. Njurens funktion. Kapaciteten att rena blodet är 200 % Styrs från hypohysen via ADH. (Alkohol?)

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

NJURMEDICINSK BUFFÉ För RDK

DIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt?

KOMMENTAR TILL NJURFALL 1

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

DX poäng MEQ 2

Läkemedel och nedsatt njurfunktion. Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper

Diabetes och njursjukdom

Beställningssedel finns på vår hemsida IPAKITINE INNEHÅLL IPAKITINE: DOSERING FÖRPACKNINGSSTORLEK. Vitt pulver innehåller : Kalciumkarbonat...

Geriatrisk nefrologi och intressanta läkemedel presenterades på ASN

Dugga III Onsdagen den 8 maj 2008 INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN, HS, Karouk Said, Stefan Lind, Hans Gyllenhammar Namn.. SIDA 1 (4)

Hjärtat och den uremiska patienten

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer)

Hemodialys. Hans Furuland Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor , , ,

Nationella medicinska riktlinjer vid ryggmärgsbråck

Karolinska intensive care nephrology group. Njurfysiologi

VISS utifrån patientfall

Kalciumrubbningar. Kursen Mats Palmér Endokrinologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Immunkomplexnefrit. Glomerulonefriter med immundepositioner. Immunglobuliner (IgG, IgA, IgM) eller komplement + antigen t.ex.

Seminarie om Njurbiopsi HT Hadi Molanaei

TEORETISK LAB Njurfall Läkarutbildningen Termin 3

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Njurens anatomi och fysiologi. Gregor Guron SU, 20012

Tubulopatier: Hur bör utredning startas? Rafael Tomás Krmar

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (dnr HS ) giltigt till december Utarbetad av Sektorsråd Allmänmedicin och Njursjukvård

Geriatrisk nefrologi. Jimmy Hansell Specialistläkare Njurmedicinska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Njurfunktion och läkemedel. Josefine Carlsson Klinisk apotekare

Transkript:

Patofysiologi vid kronisk njursvikt Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Nefronet, njurarnas funktionella enhet Ca 1 Mio per njure Överkapacitet ca 50% Kan adaptera vid sjunkande njurfunktion

Definition njursjukdom, njursvikt Kronisk njursjukdom = njurskada eller njursvikt som varar > 2 månader Kronisk njurskada = tecken till njursjukdom i blodet, urinen eller biopsin Kronisk njursvikt = nedsatt GFR, reduktion av filtrationsyta eller antal fungerande nefroner Uremi = urinförgiftning

GFR mätning vid kronisk njursvikt S-kreatinin: länge opåverkad, ingen linjär relation, relativ minskning viktig även inom normalområdet 1/kreatinin ev bättre för att följa förlopp Cystatin C: Opålitlig vid GFR < 60ml/min Kreatininclearance: överskattar GFR då tubulär kreatinin-exkretion ökar vid njursvikt Iohexolclearance: långsam utsöndring kräver förlängt provtagningsintervall

Kreatinin vs 1/kreatinin 400 0,01 350 0,009 kreatinin 300 250 200 150 100 50 1/kreatinin 0,008 0,007 0,006 0,005 0,004 0,003 0,002 0,001 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 mätningar mätningar

Stadier av kronisk njursvikt

Sjukdomar som kan orsaka kronisk njursvikt Primära njursjukdomar Glomerulonefrit Interstitiell nefrit Policystisk njursjukdom Sekundära njursjukdomar Diabetes mellitus Hypertoni / renal arterioskleros Systemsjukdomar Amyloidos Myelom

Skademekanismer Glomeruloskleros Nefrektomi Infarkt/ischemi Inflammation/fibros Obstruktion

Glomeruloskleros Glomerulär hypertoni Inflammation Diabetes

Ischemi/hypoperfusion Ocklusion av större kärl Interstitiell hypoperfusion vid glomerulusdestruktion Glomerulär hypertoni vid interstitiell fibros / ödem

Tubulär inflammation

Kompensationsmekanismer Hypertrofi Hyperfiltration Hyperexkretion Balansering av filtration och tubulära processer

Natriumbalans Ökad natriumsekretion per nefron Minskad förmåga att snabbt adaptera natriumutsöndringen i urinen Minskad tolerans för variation i Na- eller vätskeintag

Kaliumbalans Friska njurar står för 90% av kroppens kaliumutsöndring Vid njursvikt utsöndras upp till 50% av K i tarmen Risk för hyperkalemi vid nedsatt GFR, framförallt i kombination med ACEI/ARB behandling

Syra-bas balans Vätejoner utsöndras som ammonium och titrerbara syror (t ex fosfat) Utsöndring per fungerande nefron kan öka 3-4 x vid njursvikt Vid GFR < 40ml/min minskar totala utsöndringen Resorption av bikarbonat i proximala tubulus minskar Alternativa buffert (skelett) får större betydelse (urkalkning av skelettet)

Inflammation Minskad clearance av proinflammatoriska cytokiner Endotoxinämi genom volymbelastning med intestinala ödem Oxidativ stress, AGES Brist på antioxidanter Komorbiditet

Calcium regelmekanismer Kalcitriol ökar intestinal absorption ökar inlagring i ben minskar renal utsöndring PTH minskar renal utsöndring ökar frisättning från ben

Fosfat regelmekanismer Kalcitriol: ökar intestinal absorption Minskar frisättning från ben PTH: ökar frisättning från ben ökar renal utsöndring

Sekundär hyperparatyreoidism Fosfatretention Hypokalcemi D-vitamin brist shpt redan vid GFR 60 ml/min Ca och D-vitamin påverkas senare Tidiga skelettförändringar

Renal osteodystrofi Hyperparatyreoidism: osseitis fibrosa Hög benomsättning Benvävnad av mindre kvalitet (fibros) D-vitaminbrist: Osteomalaci Mineralisationsdefekt Osteoid kalcifierar inte Låg benomsättning Aluminium/Ca och D-vit behandling: adynamisk skelettsjukdom

Renal anemi Erytropoetin produceras i tubulusnära interstitiella celler Stimulus: lågt po2 i renala interstitiet Stimulerar nybildning av erytrocyter Kräver ofta järnsubstitution

Trombocytdysfunktion Förlängd blödningstid, PK, APTT normala Uremiska toxiner Uremisk plasma hämmar trombocytaggregation Ej identifierade. Ingen direkt relation till klassiska toxiner (urea, guadinoacetat) eller kreatinin NO Hämmar trombocytaggregation Ökad syntes i trombocyter och endotel vid uremi, stimuleras av guadinosuccinat (uremisk toxin) Anemi Vid hematokrit > 30% flest trombocyter endotelnära, vid lägre Htc diffus fördelning

Övriga komplikationer Infektionsbenägenhet Malnutrition Insulinresistens katabolism

Dialys artificiell njure Avlägsnar molekyler < 2000-3000 dalton Clearance 10% av normal njurfunktion Gambro