Problemformulering Högerpopulistiska partier får mer och mer inflytande och makt i Europa. I Sverige är det sverigedemokraterna som enligt opinionsundersökningar har fått ett ökat stöd bland folket. En teori som cirkulerar i media är att den ekonomiska krisen i Europa är anledningen till det ökade stödet för högerpopulistiska partier och främlingsfientlighet. Syfte Syftet med detta arbete är att pröva teorin om att stödet för högerpopulistiska partier är högre i fattigare områden än vad det är i rikare områden. Om det visar sig att teorin håller ska jag också pröva sambandets styrka mellan de två variablerna, svag ekonomi och högt stöd för högerpopulistiska partier. Frågeställning Finns det ett samband mellan dålig ekonomi och starkt stöd för högerpopulistiska partier? Hur starkt är det eventuella sambandet? Strategi och Forskningsdesign Jag har valt att avskärma problemet till Sverigedemokraterna och olika kommuner i Sverige eftersom att Europa blir ett för stort område att pröva teorin på, och jag vill undersöka tesen i ett land för att andra variabler, så som kulturskillnader eller lagar, ska påverka resultatet så lita som möjligt. Jag ska jämföra fem kommuner där Sverigedemokraterna har starkast stöd med den kommunen där sverigedemokraterna har minst stöd, och jag har valt att göra detta i en jämförande - mest lika-design. I en jämförande mest lika-design jobbar man med naturliga variationer, så att man sedan kan jämföra mellan fall där de relevanta oberoende variablerna är så lika varandra som möjligt (stödet för sverigedemokraterna). Dock inte på den förklarande variabeln (ekonomin) som står i centrum för undersökningen. Tanken är att försöka se om det finns likheter i ekonomin det vill säga svag/dålig ekonomi mellan de kommuner där Sverigedemokraterna har starkast stöd för att sedan se om de skiljer sig från den kommunen där sverigedemokraterna har lägst stöd. Jag har valt just dessa kommuner för att kunna pröva teorin på ett empiriskt sätt. Om jag skulle välja kommuner slumpmässigt skulle det eventuellt inte visa sambandet mellan ekonomin och stödet för det högerpopulistiska partiet. Vid valet av kommuner är alltså inte kommunerna i sig speciellt relevanta, utan deras ekonomi och deras egenskaper i att sverigedemokraterna har fått mest stöd i dessa kommuner respektive minst stöd.
Metod Samhällsvetenskaplig forskning handlar till stor del om att söka efter och försöka belägga förekomsten av samband och påverkan mellan olika fenomen. Ibland nöjer vi oss med att påvisa och beskriva sambandsmönster i vårt datamaterial för att därigenom kunna uttala oss om att världen hänger samman eller inte hänger samman 1. Genom att jämföra valresultat från senaste valet 2010 och kommunernas ekonomi kan jag få fram ett eventuellt samband mellan dålig ekonomi och ett starkt stöd för högerpopulism. Detta ska jag göra genom att ta fram fakta om vilka de fem kommunerna är där sverigedemokraterna har mest stöd och den kommunen där sverigedemokraterna har minst stöd. För att kunna testa teorin om att dålig ekonomi ökar stödet för högerpopulistiska partier, ska jag använda mig av en metod som heter statistisk analysmetod, med tvåvariabelfrågor. Jag har valt denna metod då jag måste samla in statistisk fakta om den beroende variabeln i kommunerna som jag kommer ha med i arbetet. Tvåvariabelfrågor handlar om huruvida det finns något samband mellan två fenomen och, i tillämpliga fall, om sambandet går i den förväntade riktingen. 2 För det mesta använder man sig av statistiska beskrivningar av samband mellan två variabler för att lättare kunna använda resultatet som ett stöd för slutsats och verkan. Alltså att variabeln X utövar någon form av påverkan på variabeln Y. 3 När jag har valt ut de fem kommuner där sverigedemokraterna har mest stöd ska jag även kontrollera om dessa fem hör till några av de fattigaste kommunerna i Sverige. För att ta reda på det kommer jag använda mig av statistik från en artikel i tidningen Expressen, där de har listat alla kommuner i Sverige från den fattigaste till den rikaste. Statistiken har Expressen hämtat från Statistiska centralbyrån (SCB). Jag kommer även ta informationen om sverigedemokraternas ställning i kommunerna från sverigedemokraternas hemsida. Statistisk analys med två variabler: sambandsmått Sambandsmått är ett verktyg som effektivt kan hjälpa forskaren att pröva samband mellan olika föreställningar eller teorier i samhället. Det finns olika sambandsmått som man kan välja mellan, till exempel, intervallskalenivå, nominalskalenivå och ordinalskalenivå. 4 Man brukar även välja sambandsmått efter vilken skalnivå de olika variablerna befinner sig på. Principen är att informationsmängden hos insamlade data ökar för varje skalnivå. 5 Valet av variabel efter skalnivå är relevant eftersom att skalnivån får konsekvenser även för tolkningen av de olika sambandsmåtten. Således eftersom att min tanke är att kontrollera om det finns ett samband mellan ekonomin och stödet för högerpopulistiska partier, och kontrollera hur stark 1 P. Esaiasson, M. Giljam, H. Oscarsson, L Wägnerud, Metodikan, s. 66 2 P. Esaiasson, M. Giljam, H. Oscarsson, L Wägnerud, Metodikan, s. 347 3 P. Esaiasson, M. Giljam, H. Oscarsson, L Wägnerud, Metodikan, s. 347 4 P. Esaiasson, M. Giljam, H. Oscarsson, L Wägnerud, Metodikan, s. 365 5 P. Esaiasson, M. Giljam, H. Oscarsson, L Wägnerud, Metodikan, s. 348
det eventuella sambandet är kommer jag använda mig av nominadsakelnivå. Denna skala mäter hur starkt sambandet är mellan variablerna och skalan går från 0 till 1, där 0 är detsamma som avsaknad av samband mellan variablerna och 1 innebär perfekt samband mellan variablerna. 6 Kritisk diskussion av källor och val av källmaterial Jag har valt att utgå från sverigedemokraternas hemsida för att ta reda på vilka kommuner de har mest stöd respektive minst stöd i. Jag utgår från att det är en primärkälla vilket är att föredra vid en undersökning, då den är mer pålitlig än vad en sekundärkälla kan vara. Källan innehåller information om hur många röster de fått i varje kommun i procent, men även antalet mandat i varje kommun. Informationen om kommunernas ekonomi har jag tagit ur en artikel från Expressen.se. Detta är dock en sekundär källa, där Expressen har hämtat sin information från statistiska centralbyrån (SCB). Jag har valt att använda mig av den sekundära källan för att jag tyckte att det var svårt att hitta informationen på SCB:s hemsida. En nackdel med dessa källor är, att valstatistiken är från 2010 och att den ekonomiska informationen är från 2012. Det är bara ett intervall på två år men ekonomin skulle teoretiskt sett kunna skifta, och det skulle kunna påverka resultatet på någon av frågorna. Men eftersom jag tar de fem fattigaste kommunerna och jämför dem med den rikaste kommunen tror jag inte att det påverkar resultatet något märkvärt. Kritisk diskussion vad gäller validitet och reliabilitet Validiteten brukar definieras efter någon eller några av följande tre punkter: 1. Överensstämmelsen mellan teoretisk definition och operationell indikator. 2. Frånvaro av systematiska fel. 3. Att vi mäter det vi påstår att vi mäter. Validet är det svåraste och samtidigt det mest centrala problemet för den empiriska samhällsvetenskapen. Problemet är kroniskt och i princip olösligt eftersom det är en nödvändig konsekvens av att forskningen arbetar med både ett teoretiskt och operationellt språk. Svårigheten för forskaren när det kommer till validiteten ligger i det ständiga översättningsproblemet. Det vill säga, undersöker vi verkligen det som vi säger att vi undersöker? 7 Jag förväntar mig att validiteten kommer bli god eftersom att mitt syfte med arbetet kommer gå ut på att testa teorin och hur stark teorin är. Reliabiliteten i ett arbete bygger på avsaknaden av slumpmässiga och systematiska fel 8. Detta är någonting som jag måste vara noga med, speciellt när jag ska kontrollera hur stark teorin är, då jag kommer räkna ut detta. 6 P. Esaiasson, M. Giljam, H. Oscarsson, L Wägnerud, Metodikan, s. 366 7 P. Esaiasson, M. Giljam, H. Oscarsson, L Wägnerud, Metodikan, s.57 8 P. Esaiasson, M. Giljam, H. Oscarsson, L Wägnerud, Metodikan, s.63
Alternativ metod En alternativ metod i arbetet skulle kunna vara enkätundersökning. Att åka till kommunerna och fråga de människor som bor där vad de röstat på. En sådan metod skulle kunna vara bra då jag får mer uppdaterad information än om jag skulle använda mig av den statistiken som följer från valet 2010. Risken för att komma fram till fel resultat skulle dock kunna vara högre, då man eventuellt röstar olika i olika stadsdelar, och jag kan inte fråga alla i kommunen. En enkätundersökning skulle även kunna leda till att personerna som deltar i enkätundersökningen inte svarar sanningsenligt, eftersom många skulle kunna tycka att frågor som, vad röstade du på, eller har ditt stöd för sverigedemokraterna ökat, är en känslig fråga att svara på. En annan metod skulle kunna vara att jämföra kommuninvånarnas stöd för sverigedemokraterna från till exempel valet 2006 och 2010. Men jag anser att även detta skulle kunna ge en missvisande bild då man inte kan veta om resultatet beror på ekonomiska aspekter eller pågrund av att partiet har synts i media mer och mer. Eller om fler personer röstar på dem när de märker att andra röstar på dem.
Litteratur P. Esaiasson, M. Giljam, H. Oscarsson, L Wägnerud, Metodikan, konsten att studera samhälle, individ och marknad, fjärde upplagan 2012