Systematiskt Kvalitetsarbete

Systematiskt Kvalitetsarbete 2011-2012 Mörtviksskolans rektorsområde

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING... 4 NATIONELLA FÖRÄNDRINGAR... 4 2. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 SKOLA... 5 FRITIDSHEM... 6 SÄRSKOLA... 6 3. SAMMANFATTANDE RESULTAT... 7 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 7 NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET... 7 4. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 9 KUNSKAP... 9 KUNSKAPSRESULTAT HÖSTTERMINEN 2011 (REDOVISAS I JANUARI)... 9 KUNSKAPSRESULTAT VÅRTERMINEN 2012 (REDOVISAS I JUNI)... 13 UTVECKLING OCH LÄRANDE (REDOVISAS I MARS)... 17 NORMER OCH VÄRDEN... 20 5. NÖJDA INVÅNARE... 21 GOD KOMMUNAL VERKSAMHET... 21 ANSVAR OCH INFLYTANDE - DELAKTIGA FÖRÄLDRAR... 22 6. GRUNDSÄRSKOLAN... 23 KVALITETSARBETE UNDER FÖRÄNDRING... 23 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 23 KUNSKAP... 23 KUNSKAPSRESULTAT VÅRTERMINEN 2012... 23 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 26 NORMER OCH VÄRDEN... 28 NÖJDA INVÅNARE... 29 GOD KOMMUNAL VERKSAMHET... 29 ANSVAR OCH INFLYTANDE - DELAKTIGA FÖRÄLDRAR... 29 7. DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET... 31 8. UPPFÖLJNINGAR SOM GJORTS UNDER LÄSÅRET 2011/2012... 32 GRUNDSKOLENÄMNDENS MÅLBILD 2011 BILAGA 1... 33 MÄTSYSTEM, STYRTAL OCH BEDÖMNING... 33 ELEVENKÄT 2011 - TIDIGAREDEL BILAGA 2... 36 BILAGOR

Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete utgör den del av enheternas systematiska kvalitetsarbete som rapporteras in till huvudmannen. Dokumentet arbetas fram kontinuerligt under året och färdigställs i juni 2012 och följs upp i dialog mellan verksamhetschef och rektor. Dialogen med tillhörande dokumentation ingår i förvaltningens och respektive enhets systematiska kvalitetsarbete. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Jukka Kuusisto. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete ska utarbetas under medverkan av elever, pedagogisk personal och övrig personal. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete för rektorsområdet bygger på uppföljning av kunskapskraven i läroplanen för grundskolan, samt resultat av mätningar av målen i grundskolenämndens verksamhetsplan för 2011 (VP 2011). Till grund för analys och åtgärder ligger även egna utvärderingar och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2011/2012. Detta dokument är dels en utvärdering och dels en överenskommelse om åtgärder för utveckling mellan verksamhetschef och rektor. Överenskommelsen gäller att de åtgärder för utveckling som beskrivs i detta dokument genomförs på skolan. Åtgärderna avser både aktuellt kalenderår (2012) och aktuellt läsår (2012/2013). Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete är en offentlig handling och finns tillgängligt på Huddinge kommuns webbplats, www.huddinge.se. Huddinge den För barn- och utbildningsförvaltningen För Mörtviksskolan Namnteckning Namnteckning Namnförtydligande Verksamhetschef Ingrid Gustavsson Rektor Kontaktuppgifter: Rektor: Adress: Telefon: Skolans hemsida: www. 3

1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING Nationella förändringar I den nya skollagen har kravet på kvalitetsredovisning avskaffats men kravet på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts. Den betonar att det är de nationella målen som ska stå i fokus för kvalitetsarbetet och lagen lägger även stor tyngd vid åtgärder för förändring och förbättring. Grundskolorna i Sverige arbetar nu efter den nya skollagen och den nya läroplanen. Den nya läroplanen för grundskolan innehåller nya kursplaner och även nya kunskapskrav för samtliga ämnen. Ny behörighet till gymnasieskolan med start för de elever som började i gymnasiet ht-2011 De nationella reformerna gäller även för gymnasieskolan, vilken från och med läsåret 2011/2012 har nya program och nya ämnesmål. Detta innebär att de elever som lämnade grundskolan i juni 2011 har sökt till den nya gymnasieskolan utifrån nya behörighetskrav. De nya behörigheterna är uppdelade i fyra olika behörighetskrav beroende på vilken sorts gymnasieprogram eleverna vill söka till. Inriktning yrkesinriktade gymnasieprogram högskoleförberedande gymnasieprogram estetiska programmet högskoleförberedande gymnasieprogram humanistiskt program samhällsvetenskapsprogrammet ekonomiprogrammet högskoleförberedande gymnasieprogram naturvetenskapsprogrammet teknikprogrammet Behörighet Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare fem ämnen (vilka som helst) Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen (vilka som helst) Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav samhällskunskap, geografi, historia och religion är obligatoriska Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav biologi, fysik och kemi, är obligatoriska 4

2. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING - bedömning av rektorsområdets kvalitet och utvecklingsområden Skola I Mörtviksskolan pågår ett aktivt arbete för att främja alla elevers trygghet och lärande. Genom att följa upp och analysera resultat samt planera och utvärdera åtgärder bedrivs ett ständigt förbättringsarbete. Kunskapsresultaten på skolan utgår från alla elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelseklassen. Skolans kunskapsresultat förra året grundade sig på måluppfyllelsen i åk 3. Årets kunskapsresultat inkluderar även resultaten i åk 6. Vi ser en skillnad i måluppfyllelsen i åk 3 (76,6 %) jämfört med förra året (84,9%). en på de nationella proven i åk 3 var dock bättre än förra året och skillnaden mellan pojkar och flickor har minskat. I åk 6 var resultatet bättre (81,8 %) och ligger strax över snittet i kommunen (80,2). Om man ser till resultaten för flickor och för pojkar i åk 6 ligger det i paritet med kommungenomsnittet. De viktigaste utvecklingsområdena där kunskapsresultaten behöver förbättras är matematik i åk 3 och engelska i åk 4-6. Enkätresultaten visar att vårt arbete med arbetsron har gett resultat. Det är fortfarande ett prioriterat område som vi har planerade åtgärder för. När det gäller trygghet uttrycker de flesta att de är trygga och trivs med kamraterna. Inför läsåret 2012/13 har organisatoriska förändringar gjorts med syfte att öka tryggheten och förbättra kunskapsresultaten. Nya arbetslag har bildats där samarbetet mellan parallellklasserna stärkts och där eleverna följer ett arbetslag under sin skoltid från årskurs 1-6. Ett fritidshem är knutet till varje arbetslag och på sikt kommer lärare och fritidshemspersonal att känna både de äldre och yngre eleverna i arbetslaget. Schemaläggningen har gjorts om så att elever i samtliga årskurser får undervisning i halvklass vid flera tillfällen i veckan. För eleverna i åk 3-6 gäller det ämnena svenska, matematik, engelska, musik och slöjd. Under hela läsåret 11/12 har arbetet med att implementera de nya kursplanerna pågått. Pedagogiska planeringar i samtliga ämnen har gjorts av lärarna och finns tillgängliga för alla. De är ett stöd för lärarna när de planerar nya arbetsområden tillsammans med eleverna. Elevernas inflytande framgår också i de planeringar som görs kontinuerligt. Kompetensutvecklingen Stärk språket stärk lärandet genomförs höstterminen 2012 där samtliga lärare deltar. Syftet är att utveckla ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen, vilket gynnar alla elevers kunskapsutveckling. En ny och förbättrad musiksal med flera instrument finns från och med läsåret 2012/13 och undervisningen i halvklass ger nya förutsättningar för lärare och elever att arbeta mot målen. Skolinspektionen 2011 innebar att alla delar av verksamheten genomlystes och åtgärder genomfördes. I uppföljningsbeslutet 2012 konstaterads att skolan vidtagit tillräckliga åtgärder och inspektionen avslutades därmed. 5

Fritidshem Vi bedömer att fritidshemsverksamheten är god. Fritidshemmen har arbetat med elevinflytande och arbetsro och kommer att fortsätta arbeta med att förtydliga elevernas inflytande. Personalen på fritidshemmen upplever att de har en god föräldrakontakt. Fritidsverksamheten för elever i åk 4-6 är från och med läsåret 2012/13 förlagd till lokaler i Skogåsskolan. Tre skolor har tillsammans byggt upp verksamheten och driver den tillsammans. Särskola När det gäller särskolan svarar eleverna mycket positivt på frågorna i enkäten. Eleverna tycker bl.a. att de får lära sig bra saker i skolan och att de får vara med och ta fram sin individuella utvecklingsplan. Vi fortsätter arbetet med implementeringen av de nya kursplanerna, då det är nytt för eleverna med kunskapskrav. 6

3. SAMMANFATTANDE RESULTAT Hållbar samhällsutveckling Kunskap (vårterminen 2012) redovisat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser ( inom parentes visar att måtten inte användes för dessa läsår, men att resultat numera finns att tillgå.) et redovisar andel (%) elever. Kommun totalt Skolans tidigaredel 09/10 10/11 11/12 11/12 Kunskap - åk 3 1 78,0 84,9 76,6 83,7 Kunskap åk 6 2 -- -- 81,8 80,2 Utveckling och lärande redovisat för tidigare- och senaredel. en bygger på den elevenkät som genomförs i årskurs 2-9. Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Lärande 8,0 7,9 7,9 9,8 6,4 8,0 Ansvar och inflytande 7,9 7,6 7,9 9,9 7,2 7,9 Folkhälsa 7,7 7,2 7,2 9,9 4,9 7,4 Normer och värden Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Trygghet 8,5 8,4 8,2 9,6 7,0 8,5 Nöjda invånare god kommunal verksamhet et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 Nöjda elever 90 89 85 89 1 Bedömning av uppnådda kunskapskrav i kursplanerna i svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3. 2 Bedömning av uppnådda kunskapskrav i kursplanerna i svenska/svenska som andraspråk, engelska samt matematik åk 6. 7

Antal elever som bedöms nå minst grundläggande kunskaper i årskurs 1-6 i alla ämnen med inriktning grundsärskola. Ämne Åk 1-6 totalt antal elever Åk 1-6 antal elever som uppnår målen Åk1-6 kommun totalt antal elever Åk1-6 kommun totalt antal elever som uppnår målen Bild 6 6 Engelska 4 4 Hem- och konsumentkunskap 8 8 Idrott och hälsa 8 8 Matematik 8 7 Musik 8 8 NO 8 8 Slöjd 6 6 SO 8 8 Svenska 7 6 Svenska som andraspråk 1 0 Teknik 8 8 8

4. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Kunskap Mål VP 2011 - Alla elever når de nationella kunskapsmålen. Kunskapsresultat höstterminen 2011 (redovisas i januari) Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-3 Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Åk 1 54 elever Åk 2 53 elever Åk 3 62 elever Ämne Bild 100 100 100 Biologi Engelska 100 100 98 Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap 100 Historia Idrott och hälsa 100 100 92 Kemi Matematik 100 100 82 Musik 100 100 98 NO 100 96 95 Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd 100 SO 100 96 95 Svenska 93 94 91 Svenska som andraspråk 100 33 40 Teknik 100 96 98 9

Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 4-7 Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna krav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Åk 4 52 elever Åk 5 81 elever Åk 6 55 elever Ämne Bild 100 % 100 % 98 % Biologi 96 % 94 % 91 % Engelska 90 % 88 % 84 % Fysik 96 % 94 % 91 % Geografi 96 % 94 % 93 % Hem- och konsumentkunskap 100 % Historia 96 % 94 % 93 % Idrott och hälsa 96 % 98 % 100 % Kemi 96 % 94 % 91 % Matematik 96 % 88 % 85 % Musik 100 % 100 % 100 % NO Religionskunskap 96 % 94 % 93 % Samhällskunskap 96 % 94 % 93 % Slöjd 100 % 100 % 100 % SO Svenska 83 % 90 % 96 % Svenska som andraspråk 64 % 77 % 93 % Teknik 100 % 98 % Analys av resultaten från höstterminen Tidigaredel Kunskapsresultaten på skolan behöver förbättras. Det som rapporterats in som skolans resultat är dock inte hela sanningen om skolan och de enskilda elevernas utveckling utifrån sina förutsättningar. Trots att en enskild elev inte når målen i alla ämnen kan den utifrån sin individuella utvecklingsplan ha gjort framsteg som överträffar många andras, men det förblir osynligt i skolans resultat. Inte minst gäller det våra nyanlända elever och elever i särskilda undervisningsgrupper. I engelska har vi noterat att de yngre eleverna är godkända. en sjunker när vi tittar på åk 4, 5 och 6. En påverkande faktor är att eleverna i de särskilda undervisningsgrupperna inte nått målen för sin årskurs. I åk 5 var t.ex. resultatet 95 % för eleverna i de andra klasserna, jämför med 88 % för samtliga elever i åk 5. I åk 6 är resultaten lägst. Lärarna bedömer att vidtagna åtgärder kommer att göra att fler elever i åk 6 kommer att nå målen vt 12. Våra SVA-elever i klasserna når generellt sett målen i engelska bra! I svenska är inte alla elever godkända, men det är framför allt i åk 4 som procentsatsen är låg. Dessa elever hade låga resultat redan i NP vårterminen 2011. Vi ser att våra åtgärder för dessa elever gett visst resultat och fortsätter med intensivträningen, framför allt i läsning. De lägre resultaten i svenska som andraspråk beror på att eleverna varit kort tid i Sverige. I matematik är elevernas resultat i åk 1 och 2 godkända, för att sedan sjunka. Dock ser vi en positiv förändring i årskurs 4 där resultaten var lägre för samma elever vårterminen 2011. Vårt systematiska arbete i de klasserna har gett ett gott resultat. Vi behöver bli bättre på att tidigt kartlägga elevernas matematikutveckling genom att införa gemensamma diagnoser i åk 2 som ett komplement till handbokstesten. Eleverna i förberedelseklassen klarar matematiken bra. Vi ser att deras 10

grundläggande matematikkunskaper varit goda när de kommit hit och de har fått möjlighet att arbeta vidare utifrån det. I idrotten är det tydligt att elevernas simkunnighet spelar in i årskurs 3-5. I åk 6 har vi 100 % vilket visar på att simträningen gett resultat. I övriga ämnen har vi en god måluppfyllelse. Där det är lägre än 100 % beror det till största delen på att våra nyanlända elever samt eleverna i den särskilda undervisningsgruppen inte når de nationella målen för rätt årskurs. Planering vårterminen 2012 för kunskap Utvecklingsområde: Lässtrategier Planering Åtgärder Intensiv lästräning en till en Reading recovery i åk 1 Intensiv lästräning i klassrummet åk 1-2 Arbeta med lässtrategier åk 3-4, genreläsning Uppföljning Hur görs När Ansvar Ansvar uppföljningen? Speciallärare LUS 4 ggr/år klassläraren Klassläraren LUS 4 ggr/år Klassläraren Läraren Formativ bedömning, tillsammans med eleven Stjärnläsning åk 3 intensivträning i grupp, hitta strategier Läskampanj i åk 2-6 Lärarna Gemensam utvärdering och LUS Löpande under terminen Klassläraren Speciallärare LUS 4 ggr/år Klassläraren v. 8, 14, 22 Arbetsenheten Läsprojekt i grupp åk 5-6 Lärarna Bokprat - LUS 4 ggr/år Klassläraren Utvecklingsområde: Skrivträning Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Skriv ett pass om dagen Speciallärare Direkt återkoppling samt Varje klassläraren utvärdering efter 6 veckor termin Skrivprojekt i FBK Lärarna De skriver en bok som När Klassläraren läses upp för andra klasser projektet är slutfört Skrivprojekt åk 5 Lärarna Feedback under skrivprocessens gång Klassläraren Utvecklingsområde: Engelska Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Skolverkets nya Lärare Diskussion och analys av maj klassläraren diagnosmaterial resultaten Åtgärdsprogram; särskilt stöd Lärare Uppföljning av åtgärdsprogram mars klassläraren 11

Utvecklingsområde: Matematik de fyra räknesätten Planering Åtgärder Ett morgonpass med fyra räknesätt om dagen Lärarledda matematiksamtal Diagnoser i åk 2, komplement till Handbokstesten Uppföljning Hur görs När Ansvar Ansvar uppföljningen? Speciallärare Direkt återkoppling samt Varje termin klassläraren utvärdering efter 6 veckor. Lärare Muntligt Kontinuerligt Lärare Speciallärare Analys av resultat på lärarmöten april Speciallärare Utvecklingsområde: Fortbildning för att utveckla undervisningen; IT-kompetens, Formativ bedömning (bedömning för lärande), Språkutvecklande arbetssätt Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar PIM samt riktad fortbildning Alla lärare 3 PIM-stjärnor juni 2012 juni Rektor för att utveckla nya arbetssätt Studiecirkel för lärare Lärare Utvärdering mars Rektor Kunskapsbedömning i skolan jan-mars Cirkelledarutbildning för 3 lärare Stärk språket Stärk lärandet (Gibbons) i februari Rektor Utvärdering av utbildningen och planering av studiecirklar till ht 12 mars Rektor 12

Kunskapsresultat vårterminen 2012 (redovisas i juni) Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 3 och årskurs 6 et i tabellen utgår från alla elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. et för årskurs 3 utgår från den helhetsbedömning som pedagogerna har gjort utifrån kunskapskraven i kursplanerna för matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs 6 innefattar bedömningen även engelska. et som redovisas visar därför andelen elever som bedöms uppfylla kraven i de ovan nämnda kursplanerna. et redovisar andel (%) elever. Kommun totalt Skolans tidigaredel 09/10 10/11 11/12 11/12 Kunskap - åk 3 3 78,0 84,9 76,6 83,7 Kunskap - åk 6 4 - - 81,8 80,2 Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 3 och årskurs 6 Kunskapsresultat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. I tabellen nedan redovisas resultat uppdelat efter genus. för årskurs 3 och årskurs 6 innefattar samtliga elever som har gjort ämnesprov i respektive årskurs. Skolor har rätt att exkludera elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Till Sverige nyanlända elever är exempel på sådana särskilda skäl. Ämnesprov, kunskapsmål och betyg 5 Egna skolan Huddinges grundskolor Åk 3 F P T F P T Antal elever i årskurs 3 35 29 64 557 552 1109 Andel (%) elever som uppnådde kraven på samtliga delprov i ämnesproven i årskurs 3 61,8 57,1 59,7 65,5 58,2 61,9 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på ett delprov i ämnesproven i årskurs 3 15,6 20 17,5 16,5 18,2 17,3 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på två eller flera delprov i ämnesproven i årskurs 3 18,8 16 17,5 16,8 22,3 19,5 Måluppfyllelse Sv/SvA och Ma 80 72,4 76,6 85,9 81,5 83,7 Åk 6 F P T F P T Antal elever i årskurs 6 26 19 45 476 500 976 Andel (%) elever som uppnådde kraven på samtliga delprov i ämnesproven i årskurs 6 61,5 55,6 59,1 72,7 62,0 67,2 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på ett delprov i ämnesproven i årskurs 6 24 16,7 20,9 10,2 14,0 12,1 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på två eller flera delprov i ämnesproven i årskurs 6 12 27,8 18,6 13,1 18,3 15,7 Måluppfyllelse Sv/SvA, En och Ma 84,6 73,7 80 85,3 75,3 80,2 Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-3 Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppfylla kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de krav som finns och om skolan inte har egna 3 Bedömning av uppnådda kunskapskrav för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3. 4 Bedömning av uppnådda kunskapskrav för svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik åk 6. 5 en avser läsåret 2011/2012. 13

kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de mål som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderar elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Åk 1 56 elever Åk 2 52 elever Åk 3 64 elever Ämne Bild 100 100 100 Biologi 98 100 98 Engelska 98 100 97 Fysik 98 100 100 Geografi 100 96 92 Hem- och konsumentkunskap 100 100 Historia 100 96 94 Idrott och hälsa 100 100 93,8 Kemi 98 96 94 Matematik 98 98 86 Musik 100 100 98 Religionskunskap 100 96 94 Samhällskunskap 98 96 94 Slöjd 100 Svenska 96 92 93 Svenska som andraspråk 0 13 Teknik 96 100 Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 4-6 Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppfylla kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Ämne Åk 4 51 elever Åk 5 77 elever Åk 6 45 elever Bild 100 100 100 Biologi 98 100 95 Engelska 88 89 86 Fysik 100 99 95 Geografi 98 97 98 Hem- och konsumentkunskap 98 100 100 Historia 98 97 98 Idrott och hälsa 96 96 89 Kemi 96 99 95 Matematik 98 92 89 Musik 100 100 95 Religionskunskap 98 98 95 Samhällskunskap 98 99 95 Slöjd 100 99 98 Svenska 87 96 93 Svenska som andraspråk 93 78 0 Teknik 100 96 100 14

Analys av resultaten Tidigaredel Kunskapsresultaten på skolan behöver förbättras. Det som rapporterats in som skolans resultat är dock inte hela sanningen om skolan och de enskilda elevernas utveckling utifrån sina förutsättningar. Trots att en enskild elev inte når målen i alla ämnen kan den utifrån sin individuella utvecklingsplan ha gjort framsteg som överträffar många andras, men det förblir osynligt i skolans resultat. Inte minst gäller det våra nyanlända elever och elever i särskilda undervisningsgrupper. Att måluppfyllelsen sammantaget är något lägre än tidigare år kan till viss del bero på nya kursplaner där moment tillkommit och där hela kursplanen måste uppfyllas för ett godkänt resultat. Jämfört med förra året är det fortfarande en skillnad mellan pojkars och flickors resultat, både vad det gäller de nationella proven och måluppfyllelsen. Pojkarna har dock gjort ett bättre resultat än tidigare år. Skillnaderna mellan de nationella provens resultat och måluppfyllelsen har minskat. I matematik har det dagliga arbetet med de fyra räknesätten gett bra resultat vilket syns i de nationella proven. Det är fortfarande en skillnad i måluppfyllelsen mellan år 2 och 3. Då kunskapskraven ligger först i åk 3 är det viktigt att tidigt kartlägga elevernas matematikutveckling och i det arbetet använda olika former av bedömningsstöd som ett komplement till handbokstestet. Delproven visar också att vi måste arbeta extra med problemlösning för att höja måluppfyllelsen. I svenska ser vi att resultaten i åk 6 för att skriva argumenterande texter skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. I åk 3 var det skrivuppgiften med en berättande text som drog ner resultaten. Eleverna behöver ges möjlighet att argumentera muntligt från tidig ålder och så småningom även skriftligt. Eleverna behöver också träna aktivt på att berätta med en röd tråd, både muntligt och skriftligt. I engelska är det tydligt att det är den muntliga delen som behöver tränas mer. Förbättringen av resultaten i åk 6 jämfört med höstterminen blev inte så stor som förväntat. Det var första gången nationella prov genomfördes i åk 6 och nivån för godkänt resultat på proven låg högt. I idrott och hälsa är det tydligt samband mellan resultat och elevers närvaro för att uppnå kunskapskraven är deltagande i olika moment en förutsättning. I övriga ämnen har vi en god måluppfyllelse. Där det är lägre än 100 % beror det till största delen på att våra nyanlända elever samt eleverna i den särskilda undervisningsgruppen inte når de nationella målen för rätt årskurs. Kunskapsresultat exklusive elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser I Huddinge kommunala grundskolor finns elever som går i särskilda undervisningsgrupper och i förberedelseoch mottagningsklasser. Alla elever i årskurs 9 ska bedömas utifrån samma kunskapskrav, vilket betyder att till exempel nyanlända elever naturligtvis inte kan uppnå målen i samma utsträckning som elever som är födda, uppväxta och gått hela grundskolan i Sverige. Elever i särskilda undervisningsgrupper kan även de, av olika skäl ha svårt att uppnå kunskapskraven. Mörtviksskolan Antal elever Åk 3 Åk 6 i KÖSU-grupper, förberedelse- 7 och mottagningsklasser 4 Kommentarer: För eleverna ovan gäller att de gjort mycket goda resultat utifrån sina förutsättningar. Deras kunskapsutveckling har varit god. Alla uppnår inte kunskapskraven i relation till sin årskurs. 15

Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande kunskap tidigaredel bedöms vara godtagbar. Motivering: se analys under rubriken Tidigaredel i analys av måluppfyllelse. Planering läsåret 2012/2013 för kunskap Utvecklingsområde: Svenska, skrivträning Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Spec.lärare Direkt återkoppling samt Två gånger Lärare utvärdering efter varje per termin period Skriv ett pass om dagen, under längre perioder Argumenterande texter i projektform Lärare Feedback under processens gång. Arbete efter matrisform. Skrivprojekt, berätta med en röd tråd Lärare Bedömningsmatriser; skriva Utvecklingsområde: Svenska, muntlig interaktion, argumentation Lärare Lärare Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Skapa modeller för att tala, Lärare Studiecirkelform Kontinuerligt Lärare samtala och argumentera under ht Kamratrespons Lärare Arbete efter matrisform Fortlöpande under läsåret Lärare Utvecklingsområde: Matematik Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Tyngdpunkt på lärarledda Lärare På pedagogiska forum - En gång per Lärare matematiksamtal i undervisningen ämneskonferenser termin Problemlösning i flera led; Spec.lärare Direkt återkoppling Varje vecka Lärare enskilt och i grupp, lärarlett Ett morgonpass med de fyra räknesätten varje dag under en period Diagnoser som ett komplement till handbokstesten (diamant, Måns och Mia) Spec.lärare Lärare Direkt återkoppling samt utvärdering efter 6 veckor Analys av resultaten på lärarmöten Minst en halvklasstimme i matematik varje vecka i samtliga årskurser Utvecklingsområde: Engelska, muntlig interaktion Två gånger per termin Lärare Lärare Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Muntlig interaktion i mindre grupp varje vecka; halvklasstimmar varje vecka Lärare Muntligt prov övning Skolverkets diagnoser VT åk 2-5 HT åk 6 Lärare 16

Utvecklingsområde: Praktisk-estetiska ämnen Planering Åtgärder Syftet med undervisningen och kunskapskraven gås igenom med eleverna i alla praktisk-estetiska ämnen inför terminsstarten och kontinuerligt Uppföljning Hur görs När Ansvar uppföljningen? Läraren Utvärdering i arbetslaget Innan terminens slut (Kategorimöte) Ansvar Arbetslaget Utvecklingsområde: Deltagande Planering Åtgärder Framförhållning vid schemabrytande aktiviteter, till exempel utflykter och studiebesök Eleverna ges möjlighet att visa en förmåga vid mer än bara ett tillfälle och ta igen missade moment Ansvar Klassläraren Läraren/Klasslärare Hur görs uppföljnin gen? Utvärdering i arbetslaget Utvärdering i arbetslaget Uppföljning När Innan terminens slut (Kategorimöte) Innan terminens slut (Kategorimöte) Ansvar Utvecklingsområde: Fortbildning för att utveckla undervisningen; IT-kompetens, Språkutvecklande arbetssätt Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Rektor, Utvärdering i IT-gruppen december Rektor lärare Riktad fortbildning för att utveckla nya arbetssätt med interaktiva projektorer Studiecirklar för alla lärare Stärk språket Stärk lärandet (Gibbons Rektor, lärare Utvärdering oktober Rektor Utveckling och lärande (redovisas i mars) Mål VP 2011: - Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling - Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet - Alla elever lär sig sunda livsvanor - Alla elever har en god lärandemiljö - Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer - Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och elevers utveckling 17

Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Lärande 8,0 7,9 7,9 9,8 6,4 8,0 Ansvar och inflytande 7,9 7,6 7,9 9,9 7,2 7,9 Folkhälsa 7,7 7,2 7,2 9,9 4,9 7,4 Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande Fritidshem Vi har fortsatt att målmedvetet arbeta med elevernas inflytande genom att barnen på samlingar har varit med och utvärderat veckan och kommit med förslag på aktiviteter och inköp av material till verksamheten. Fritidshemmen har under året haft gemensamma aktiviteter t.ex. dans, bad och temaarbete. Vi bedömer att föräldrar är fortsatt nöjda med verksamheten och det är få negativa synpunkter. Skola Skolans resultat ligger på samma nivå som snittet i kommunen. När det gäller lärande anser över 90 % av eleverna att de är med och tar fram sin IUP samt att de får det stöd av skolan som de behöver för sitt skolarbete. När det gäller ansvar och inflytande anser eleverna inte i lika stor utsträckning att de får vara med och påverka innehållet i undervisningen. et varierar mellan klasserna och detta tas upp i klassernas kvalitetsrapport. Vi har därför utformat de pedagogiska planeringarna så att det tydligt ska framgå på vilket sätt eleverna varit delaktiga i planeringen tillsammans med läraren. Eleverna anser (95 %) att de tar ansvar för sina arbetsuppgifter i skolan. 15 % uttrycker att de inte är nöjda med sitt resultat och 19 % tycker i liten grad att de pratar om sitt lärande i skolan. Elevernas upplevelse av arbetsro har ökat från 50% till 63%. Även här varierar resultatet mellan klasserna. Det är positivt att upplevelsen av arbetsro ökat, samtidigt som det är ett fortsatt viktigt förbättringsområde. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, fritidshem bedöms vara god. Motivering: se analys under rubrik Fritidshem i analys av måluppfyllelse. Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, skola bedöms vara god. Motivering: se analys under rubrik Skola i analys av måluppfyllelse Planering läsåret 2012/2013 för utveckling och lärande Utvecklingsområde: Samtala om sitt lärande Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Klasserna använder Skoldagboken som är ett bra instrument för planering och utvärdering, med start från höstterminen. Lärarna Lärare och elever utvärderar om det är ett stöd för delaktighet och att samtala om sitt lärande Vecka 43 Lärarna 18

Utvecklingsområde: Ansvar och inflytande Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Lärarna Varje klass utvärderar Vecka 43 Lärarna elevens upplevelse av inflytande i planeringen av undervisningen. I de pedagogiska planeringarna ska elevens inflytande tydligt framgå med start från planeringen av undervisningen. Samtliga klasser använder Skoldagboken som är ett bra instrument för planering och utvärdering, med start från höstterminen. Fritidshemmen utvecklar arbetet med barnens inflytande i de nya fritidshemsgrupperna. Utvecklingsområde: Arbetsro Skolledningen deltar i huvudmannens fortbildning Ledarskapet i klassrummet. Klassrumsbesök med uppföljning. Veckans schema synliggörs på tavlan i alla klassrum. Läraren går noggrant igenom varje morgon vad som ska ske under dagen. Eleverna är delaktiga i arbetet kring studiero, genom att ge förslag på förbättringsmöjligheter, genom utvärdering av sitt arbete under lektioner samt genom utvärdering av klassrumsreglerna. Utvärdering Juni 2013 Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Rektor och Utvärdering i samband Kontinuerligt Lärarna biträdande med klassbesök samt på rektor PLUS-samtal Fritidshemmen arbetar för att främja arbetsro och ett positivt samspel i de nya fritidshemsgrupperna. Lärarna Fritidshemspersonalen Fritidshemspersonalen Varje klass utvärderar kontinuerligt upplevelsen av arbetsro. Utvärdering Oktober, december, mars, juni 19

Normer och värden Mål VP2011: - Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö. Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Trygghet 8,5 8,4 8,2 9,6 7,0 8,5 Likabehandling Mål VP2011: - Alla barn/elever behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller livsvillkor Under avsnitten normer och värden samt likabehandling redovisas inga planerade åtgärder i denna kvalitetsredovisning. Detta beror på att dessa istället redovisas i skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling. Analys av måluppfyllelse inom Normer och värden Fritidshem Fritidshemmen arbetar målmedvetet för att barnen ska känna trygghet. Fritidshemmen arbetar aktivt mot kränkningar och diskriminering enligt Huddinge kommuns handlingsplan. Under året har de yngre barnen på fritidshemmen arbetat tematiskt utifrån skolans värdegrund, i form av olika projekt. Skola et 8,2 är något sämre jämfört med tidigare år. Över 90 % svarar att de trivs med sina kamrater i skolan, att de vuxna bemöter dem på ett respektfullt sätt samt att de känner sig trygga i skolan. Däremot är det endast 82 % som svarar att skolan arbetar för att förhindra att elever blir mobbade. Vår analys är att det beror på att skolan tidigare hade kamratstödjare (Friends) och att det togs bort efter kritik av metoden. Trots trygghetsgruppens och skolans arbete med att främja och förebygga samt följa upp incidenter är det är inte längre lika tydligt för eleverna hur vi arbetar förebyggande mot mobbning. Detta är ett viktigt förbättringsområde. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande normer och värden, fritidshem bedöms vara god Motivering: se analys av måluppfyllelse under rubrik Fritidshem i analys av måluppfyllelse. Måluppfyllelsen gällande normer och värden, skola bedöms vara god. Motivering: se analys av måluppfyllelse under rubrik Skola i analys av måluppfyllelse 20

5. NÖJDA INVÅNARE God kommunal verksamhet Nöjda elever 6 et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 Nöjda elever 90 89 85 89 Kommentarer: Av elevenkäten framgår att 85 % av eleverna är nöjda med sin skola. En del av det som föreslogs av eleverna förra året har genomförts en lekvagn till skolgården, fler klubbor och hopprep m.m. I åk 6, som vi inte tidigare haft på skolan, ser vi ett vikande resultat. 6 et grundar sig på enkätpåståendet Jag är nöjd med min skola. 21

Ansvar och inflytande - delaktiga föräldrar Mål VP 2011: - Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i skolans och fritidshemmets arbete Analys av måluppfyllelse inom delaktiga föräldrar Fritidshem Många föräldrar hämtar sina barn på fritidshemmen vilket möjliggör en direkt kontakt personal-förälder. Vår bedömning är att föräldrar känner sig delaktiga och upplever att deras barn är trygga. Det är god uppslutning på fritidshemmens traditionella drop in-fika. Fritidshemmen anslår sina veckoplaneringar och ytterligare information ges i form av månadsbrev. Personalen har vid behov föräldrasamtal och har deltagit i utvecklingssamtal tillsammans med klasslärare Skola Genom utvecklingssamtalen blir alla föräldrar delaktiga när det gäller deras barns kunskapsutveckling. Drygt hälften kommer på föräldramöten i klassen. En del föräldrar deltar i studiebesök och på utflykter. Genom veckobrev i alla klasser blir föräldrarna informerade. Det är vanligt att föräldrar bjuds in till olika arrangemang i klasserna. Då brukar uppslutningen vara mycket god. Skolledningen bjuder in till öppna möten två gånger per termin för information och diskussion. Uppslutningen på dessa möten har dock varit låg. Kanske känner föräldrar sig ändå informerade genom rektors föräldrabrev och via hemsidan. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande delaktiga föräldrar, fritidshem bedöms vara god Motivering: se analys under rubrik Fritidshem i analys av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande delaktiga föräldrar, skola bedöms vara godtagbar Motivering: se analys under rubrik Skola i analys av måluppfyllelse 22

6. GRUNDSÄRSKOLAN KVALITETSARBETE UNDER FÖRÄNDRING I den nya skollagen har kravet på kvalitetsredovisning avskaffats men kravet på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts. Den betonar att det är de nationella målen som ska stå i fokus för kvalitetsarbetet och lagen lägger även stor tyngd vid åtgärder för förändring och förbättring. Grundskolorna i Sverige arbetar nu efter den nya skollagen och den nya läroplanen. Den nya läroplanen för grundsärskolan inkl. träningsskolan innehåller nya kursplaner och även nya kunskapskrav för samtliga ämnen. Användningen av värdeord i kunskapskraven har progressionen: grundläggande(e), goda(c) och mycket goda (A). Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas. Formuleringen efter elevs förutsättningar tas bort vilket bidrar till en ökad likvärdighet i betygssättningen i grundsärskolan och mål och kunskapsstyrd bedömning som i övriga skolformer. Grundsärskolan har en egen läroplan. Läroplanen är i huvudsak likalydande med grundskolans, specialskolans och sameskolans läroplaner. Det är bland annat kunskapsmålen som skiljer sig åt. Kursplanerna för grundsärskolan omfattar tolv ämnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, - idrott och hälsa, matematik, musik, naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen, slöjd, svenska eller svenska som andraspråk, och teknik. Kursplanerna för träningsskolan omfattar fem större ämnesområden: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning. Som ämne finns även modersmål för de elever som ska erbjudas modersmålsundervisning HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Kunskap Kunskapsresultat vårterminen 2012 Antal elever som bedöms nå minst grundläggande kunskaper i alla ämnen. Inriktning Åk 1-6 antal elever Åk 1-6 antal elever som uppnår målen Åk 7-9 antal elever Grundsär 8 6 0 Åk 7-9 antal elever som uppnår målen 23

Antal elever som bedöms nå minst grundläggande kunskaper i årskurs 1-6 med inriktning grundsärskola. Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms minst nå grundläggande kunskaper i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de mål och kunskapskrav som finns i läroplanen och om skolan inte har egna nedbrutna mål för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de kunskapskrav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Ämne Åk 1-6 totalt antal elever Åk 1-6 antal elever som uppnår målen Bild 6 6 Engelska 4 4 Hem- och konsumentkunskap 8 8 Idrott och hälsa 8 8 Matematik 8 7 Musik 8 8 NO 8 8 Slöjd 6 6 SO 8 8 Svenska 7 6 Svenska som andraspråk 1 0 Teknik 8 8 Åk1-6 kommun totalt antal elever Åk1-6 kommun totalt antal elever som uppnår målen 24

Analys av resultaten för vårterminen Inriktning grundsär: En elev läste ämnesområden enligt inriktningen träningsskola. Eleverna behöver i ännu högre grad enskild och praktisk undervisning i matematik. I ämnet svenska behöver ännu större tyngdpunkt att ligga på tal- och språkträning. Pedagogisk utredning för att avgöra om elev ska läsa ämnen enligt grundsärskolan eller ämnesområden enligt inriktningen träningsskola. Planering höstterminen 2012 för kunskap Utvecklingsområde: Matematik, Svenska Åtgärder Enskild undervisning, praktiskt arbete Tal och språkträning Planering Ansvar lärare Lärare och talpedagog/logoped Hur görs uppföljningen? Genom kontinuerliga avstämningar. Genom kontinuerliga avstämningar Uppföljning När löpande löpande lärare Ansvar Lärare talpedagog/logoped Analys uppdelat på flickor och pojkar Kommentarer: Att se något mönster utifrån kön är svårt då det är en liten elevgrupp med stor åldersspridning och när elevernas diagnoser är så olika. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande åk 1-6 bedöms vara god. Motivering: Eleverna når i hög utsträckning kunskapskraven och en elev når även kunskapskraven enligt grundskolans kursplan i tre ämnen. Planering läsåret 2012/2013 för kunskap Utvecklingsområde: Teknik, Tal och språk Åtgärder Utveckla undervisningen i teknik Tid för enskild tal- och språkträning Planering Ansvar lärarna Talpedagog/logoped lärare Hur görs uppföljningen? Dokumentation, skriftligt med bilder Genom tester av behörig personal Uppföljning När Löpande och vid utvecklingssamtal löpande lärarna Ansvar Talpedagog/logoped lärare 25

Utveckling och lärande Mål VP 2011: - Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling - Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet - Alla elever lär sig sunda livsvanor - Alla elever har en god lärandemiljö - Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer - Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och elevers utveckling et redovisas i (%). Ja Ja Ja Antal obesv. Elevenkät grundsärskola (6 svarande) 09/10 10/11 11/12 11/12 Jag får vara med och påverka vad vi gör i skolan 83,3 83,3 0 Jag gör färdigt mina arbetsuppgifter 100,0 83,3 0 Jag lär mig bra saker i skolan 100,0 100,0 0 Jag pratar med mina lärare om vad jag ska arbeta med i skolan 100,0 100,0 0 Jag är med och tar fram min individuella utvecklingsplan (IUP) 100,0 100,0 0 Jag kan arbeta självständigt 100,0 83,3 0 Jag kan arbeta tillsammans med mina klasskamrater 80,0 66,7 0 I skolan pratar vi om vad jag kan arbeta med när jag blir vuxen 100,0 16,7 0 Det jag lär mig i skolan är för lätt 100,0 100,0 0 Det jag lär mig i skolan är för svårt 60,0 33,3 0 I skolan får jag lära mig vad jag ska äta för att må bra 100,0 100,0 0 I skolan får vi röra oss mycket 100,0 100,0 0 Jag får tillräckligt med tid för att göra mina uppgifter 83,3 100,0 0 Jag får arbetsro på mina lektioner 83,3 66,7 0 et redovisas i (%). Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/helt Föräldraenkät grundsärskola (6 svarande) 09/10 10/11 11/12 11/12 Skolans personal stimulerar mitt barn till lärande Mitt barn får det stöd han/hon behöver i skolan De kunskaper mitt barn får i skolan kommer hon/han att ha nytta av längre fram i livet Skolan lär mitt barn vad det ska äta för att må bra Skolan arbetar för att mitt barn ska få röra på sig Det är arbetsro på mitt barns lektioner Mitt barn får den tid han/hon behöver för att göra sina uppgifter i skolan Antal obesv. 26

Antal et redovisas i (%). Ja Ja Ja obesv. Elevenkät grundsärskola (6 svarande) 09/10 10/11 11/12 11/12 I skolans undervisning får jag lära mig vad som påverkar miljön 100,0 100,0 0 Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande Eleverna i grundsärskolan svarar mycket positivt på frågorna i elevenkäten. De flesta frågorna besvaras positivt av samtliga. Eleverna tycker bl.a. att de får lära sig bra saker i skolan och att de får vara med och ta fram sin individuella utvecklingsplan. Två av sex elever tycker inte att det är arbetsro på lektionerna. Flera elever upplever inte att de i skolan pratar om vad de kan arbeta med när de blir vuxna. Vi bedömer att det beror på att den frågan i första hand är aktuell för de äldre eleverna i gruppen. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, skola bedöms vara god Motivering: Se analys under rubriken måluppfyllelse inom utveckling och lärande. Planering läsåret 2012/2013 för utveckling och lärande Utvecklingsområde: Måluppfyllelse enligt nya läroplanen för grundsärskolan Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Fortsatt arbete med att implementera de nya kunskapskraven Lärare Centrala konferenser Utvärdering Återkommande januari, juni Lärare, rektor 27

Normer och värden Mål VP2011: - Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö. et redovisas i (%). Ja Ja Ja Antal obesv. Elevenkät grundsärskola (6 svarande) 09/10 10/11 11/12 11/12 Jag trivs med mina kamrater i skolan 100,0 83,3 0 De vuxna i skolan bryr sig om mig 100,0 100,0 0 Jag vågar säga vad jag tycker till mina kamrater 100,0 50,0 0 Jag känner mig trygg i skolan 100,0 83,3 0 Min skola arbetar för att elever inte blir mobbade 100,0 100,0 0 et redovisas i (%). Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/helt Föräldraenkät grundsärskola (XX svarande) 09/10 10/11 11/12 11/12 Mitt barn känner sig tryggt i skolan Personalen är lyhörd för mitt barns förutsättningar och behov Mitt barns skola arbetar för att förhindra att elever blir mobbade Antal obesv. Likabehandling Mål VP2011: - Alla barn/elever behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller livsvillkor Under avsnitten normer och värden samt likabehandling redovisas inga planerade åtgärder i denna kvalitetsredovisning. Detta beror på att dessa istället redovisas i skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling. Analys av måluppfyllelse inom Normer och värden Eleverna i grundsärskolan är fortsatt trygga. De har alltid en vuxen med sig, även på rasterna. Tre av sex uppger att de inte vågar säga vad de tycker till sina kamrater, vilket är ett viktigt förbättringsområde. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande normer och värden, skola bedöms vara god Motivering: se analys av måluppfyllelse under rubrik analys av måluppfyllelse 28

NÖJDA INVÅNARE God kommunal verksamhet Nöjda elever Antal et redovisas i (%). Ja Ja Ja obesv. Elevenkät grundsärskola (6 svarande) 09/10 10/11 11/12 11/12 Jag är nöjd med min skola 100,0 100,0 0 et redovisas i (%). Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/helt Föräldraenkät grundsärskola (XX svarande) 09/10 10/11 11/12 11/12 Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns skola Antal obesv. Kommentarer: Samtliga elever uppger att de är nöjda med sin skola. Vi har ett positivt samarbete med föräldrarna. Svaren från föräldraenkäten redovisas dock endast på kommunnivå, eftersom gruppen av svarande är för liten. Ansvar och inflytande - delaktiga föräldrar Mål VP 2011: - Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i skolans och fritidshemmets arbete Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/helt Antal obesv. et redovisas i (%). Föräldraenkät grundsärskola (XX svarande) 09/10 10/11 11/12 11/12 Jag har fått information om mitt barns kunskapsmål Jag kan följa mitt barns utveckling genom den dokumentation som upprättas (t.ex. individuell utvecklingsplan, skriftligt omdöme, portfolio eller målplanering) Utvecklingssamtalet som förs mellan mig, mitt barn och mitt barns lärare belyser: - mitt barns kunskapsutveckling - mitt barns sociala utveckling Jag är nöjd med utvecklingssamtalet som förs mellan mig, mitt barn och mitt barns lärare På de föräldramöten som skolan anordnar efterfrågas föräldrarnas synpunkter på skolans verksamhet Samarbetet med skolan fungerar bra Analys av måluppfyllelse inom delaktiga föräldrar Föräldrarnas svar redovisas endast på kommunnivå då svarsgruppen på skolan är för liten. 29

Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande delaktiga föräldrar, skola bedöms vara god. Motivering: se analys under rubrik Skola i analys av måluppfyllelse 30

7. DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal, och elever.[..] Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.. 7 Personal Vi har på arbetsplatsträffar, i skolutvecklingsgruppen och i fritidshemsutvecklingsgruppen haft kontinuerliga diskussioner bland annat utifrån kunskapsresultat och enkäter. Då, liksom vid utvärderingar i olika personalgrupperingar, har vi analyserat resultaten och kommit fram till utvecklingsförslag. Elever Eleverna har diskuterat klassens enkätresultat och varit delaktiga i att ta fram klassens kvalitetsrapport. I elevrådet har man arbetat med frågorna i elevenkäten värdegrund, arbetsro m.m. vilket återförts till klasserna. Föräldrar Föräldrar informeras regelbundet om kvalitetsarbetet, bland annat i rektors föräldrabrev, på föräldramöten och utvecklingssamtal. Två gånger per termin bjuds alla föräldrar in till öppna möten med skolledningen för information och diskussion kring skolutvecklingsfrågor. 7 4 kap. 4 skollagen (SFS 2010:800) 31

8. UPPFÖLJNINGAR SOM GJORTS UNDER LÄSÅRET 2011/2012 Månad Vad följs upp Verktyg Ansvar Metod September LUS 8 - uppföljning Rektor Pedagoger November LUS - uppföljning Rektor Pedagoger Januari Kunskapsresultat elevernas ämneskunskaper i Rektor årskurs 1-9 Januari- Februari Elevernas uppfattning om skolverksamheten Elevenkät Rektor Pedagoger Kvalitetsavdelning Februari LUS - uppföljning Rektor Pedagoger Maj LUS - uppföljning Rektor Pedagoger Maj-Juni Utvärdera Åtgärdsprogram Stödmaterial: utvärdering av åtgärdsprogram på klass, arbetslag/ämnesoch skolnivå Rektor Juni Juni Juli Elevernas ämneskunskaper i samtliga ämnen i årskurs 1-9 Elevernas resultat på ämnesproven i årskurs 3 och i årskurs 6 i förhållande till pedagogernas bedömning av måluppfyllelsen utifrån kursplanerna Elevernas ämneskunskaper i behörighetsgivande ämnen i årskurs 9 9 Elevernas ämneskunskaper i minst 16 ämnen och genomsnittliga meritvärde 10 Elevernas resultat på ämnesproven i årskurs 9 (provbetyg) i jämförelse med slutbetyg Skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolans kvalitetsredovisning 2011/2012 och planeringsdokument för 2012/2013 Kunskapsresultat i LIS tillsammans med stödmaterial och KR-PL mall Skolinspektionens och beo s webbverktyg/ (Huddinge kommuns strukturstöd) Rektor Rektor Rektor 8 LUS: Läs- och utvecklingsschema, en mätmetod utarbetad av Bo Sundblad. 9 Här redovisas andel elever i årskurs 9som har minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och i fem respektive nio ämnen till. 10 Här mäts andel elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i årskurs 9. 32

Grundskolenämndens målbild 2011 Bilaga 1 Vision: Profil: Delaktighet Kunskap berikar Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi och Effektiva processer redovisas inte i rektorsområdets kvalitetsredovisning. De strategiska målen redovisas i grundskolenämndens verksamhetsberättelse. Mätsystem, styrtal och bedömning Mätsystem När det gäller de två övergripande målen Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling har alla resultat, utom kunskap tagits fram genom barn- och utbildningsförvaltningens årligen återkommande enkätundersökning som riktas till samtliga elever. Kunskapsresultat För höstterminen 2011 redovisas hur stor andel som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne. Redovisning görs för alla ämnen i alla årskurser. I åk 8 baseras resultaten på hur stor andel elever som fått minst betyget E i de ämnen som de läst, medan det i årskurs 9 handlar om andelen elever med minst betyget G i minst 16 ämnen. I övrigt redovisas kunskapsresultat i form av andelen elever som når de olika kraven för behörighet till gymnasieskolans olika nationella program. När det gäller nämndmålet Kunskap för vårterminen 2012 baseras resultaten på andelen elever som bedöms uppnå kunskapskraven i varje enskilt i ämne i varje enskild årskurs. Kunskap-årskurs 3, visar hur stor andel av eleverna som uppnått kunskapskraven i kursplanerna för svenska/svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3. Kunskap-årskurs 6, visar hur stor andel av eleverna som uppnått kraven i kursplanerna för svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 6. 33