. [ :J(P FUSIONSARET t", OCH STRUKTURFONDEN. '.~v Bengt Ryden a \ INnUSTRIFöRBUNnETS TInSKRIFT 9.00 ex. ' Oår ~~~t 6 7 Konsekvenserna för arbetskraften av de senaste årens starka fusionsvåg har ännu så änge varit reativt begränsade i omfattning. De festa sam mansagningar av iar ännu inte mognat ut i praktiken, viket taar för att många ned äggningar i form av interna skoncentra tio ner kommer att ske under resten av 60-taet enbart som en föjd av hittis skedda fusioner. B a den sutsatsen drar civiekonom BENGT RY DEN, Industr.iensUtredningsinstitut, när han här redogör fö det rekordartade resutatet av indu- strins strukturrationaisering under 1966. ( I \ \ 0 Att 1966 bev ett nytt rekordår för skoncentration och strukturrationaisering kom knappast som någon överraskning. Men att fusionerna och samarbetsavtaen skue fortsätta att öka så snabbt att antaet inte ångt ifrån fördubbades på två år, dvs sedan 196, hade vä knappast någon räknat med på avar. När så nedäggningarna samtidigt kom upp på en högre nivå än någon gång tidigare under den tioårsperiod för viken statistik finns, är det inte förvånande att intresset för strukturfrågor nu är större än kanske någon gång tidigare. Totat uppgick antaet kända sköp, fusioner och ångsiktiga samarbetsavta inom industrin förra året ti nämare 00. Den exakta siffran bev 96, viket innebär en ökning med procent jämfört med föregående år, en fördubbing på tre år och en sjufadig ökning på sju år, dvs sedan 199. Utveckingen sedan 198 - det första år för viket uppgifter finns - re dovisas i diagrammet här bredvid. Som diagram. met visar är det köpen och sammansagningarna som ökat snabbt, framför at under de senaste åren. De svarar nu för 80 procent av det insam ade materiaet jämfört med mean häften och för några år sedan. Nu måste emeertid understrykas att sjäva insamingsmetoden - studium av dags. och fack
press, årsberätteser och iknande - med stor sannoikhet medför en systematisk underskattning av antaet samarbetsavta. I sjäva verket torde det sags samarbetsavta som ingår i materiaet - rörande exempevis speciaisering och byte av produkter, gemensam tiverkning ocheer marknadsföring, forskning, utveckingsarbete och utb(-'ing - och som ofta såunda har samma syfte<. eer verkningar som en fusion, i praktiken vara vanigare än dessa. Men denna systematiska underskattning ger naturigtvis inte förkaringen ti den reativa ökningen av antaet fusioner, äj -.i om pressens förmodigen i dag större intresse än tidigare för fusioner kan vara en de- Anta!öretagskoncentrationer inom industrin 198-66 ~samarbetsavta DkÖP och ( 7 7 sammansagningar 6 7 198 199 1960 1961 196. 196 196 196 1966 1 18 96 0 förkaring. En troigen viktigare orsak är att ett växande anta bivit på det kara med vika fördear som kan vinnas genom koncentration och samverkan och att dessa fördear ofta ger ett snabbare och stabiare resutat genom ett fuständigt samgående än genom ett partiet. Företagsköpen dominerar De ski:i( och sammansagninga~ - fusio- ner - som ingår i materiaet är uppdeade på fyra oika kategorier. Den största gruppen avser fusion mean svenska genom aktieförvärv varvid huvudkriteriet är att förvärvet gäer minst hava aktiekapitaet. Av totat 0 fusioner förra året svarar gruppen för 16 jämfört med 17 året dessförinnan och mean 0 och 80 tidi~ gare under 60-taet. Den andra gruppen består av sådana mera partiea fusioner, där ett övertar inte ett het annat. utan endast förvärvar vissa tigångar, t ex en fabrik, maskiner, ager m m för tiverkning aven viss produkt eer ets distributionskedja. Denna typ av fusion har ökat kraftigt under den nioårsperiod för viken uppgifter finns: från bara en handfu per år 198-61 via ett tjugota 196-6 ti hea 8 förra året. Ökningen antyder ett växande insag av produktbyte och speciaisering inom industrin. De båda sista grupperna är internationea fusioner i vika ett svenskt antingen har köpt eer bivit köpt av ett utändskt. De internationea fusionerna är naturigtvis få jämfört med de nationea men även de har ökat. Tidigare har de bara uppgått ti i genomsnitt ett tiota varje år med ungefär ika stor fördening på båda kategorierna. Men sedan 196 har en inte oväsentig ökning skett med föjande årssiffror: 8, 1, och.,förra året 9. Fördeningen var jämn även 1966; 1 svenska förvärvades av utändska och resterande 1 utändska av svenska. Nästan häften av de köpta svenska en var inte industri utan grossister och tidi- 1
gare huvudagenter ti köp ar boaget. Det antyder att de utändska köparna vi satsa hårdare än förut på den svenska marknaden. De utändska som köptes av svenska var däremot med ett undantag renodade tiverknings. Sex av dem igger inom EEC (Tyskand, Frankrike, Hoand ), ikaedes sex inom EFTA (Danmark, Norge, Finand, Storbritannien, Österrike vardera ) och övriga två i Spanien och Peru. Av de utändska köparboagen var 6 amerikanska, 6 från EFT A (Storbritannien, Danmark, Norge, Finand vardera ) samt från EEC (Tyskand, Itaien) _ Biden är mycket ik tidigare års. Stordriftsfördear med fördröjd effekt Fusionerna kan naturigtvis kassificeras på många andra sätt. En uppgift av intresse är att av dem kan betecknas som horisontea, dvs de skedde mean med i stort sett samma produktionsinriktning. Andeen var ika stor även 196 men dessförinnan bara omkring häften. Det antyder en ökad press på en att utnyttja de stordriftsfördear inom produktion, marknadsföring, forskning m m som fortfarande finns i många branscher. Fusionsvågens viktigaste eement är därför storeksrationaiseringen och de stordriftsfördear inom en rad sfusioner som den möjiggör. En de av de många nedäggningar som skett under det senaste året- 0 stycken under 1966 -- är het enket uttryck för att de genom fusionerna möjiggjorda stordriftsfördearna börjat utnyttjas i praktiken och att storeksrationaiseringen genomförs på fätet. Men eftersom sådana åtgärder av många skä är både känsiga och besväriga att genomföra tar det minst ett eer ett par år, ofta ännu ängre, innan den horisontea fusionen resuterar i en eer fera nedäggningar av produktionsstäen. Det pekar på att konsekvenserna för arbetskraften av de senaste årens starka fusionsvåg ännu så änge varit reativt begränsade i omfattning. De festa sammansag- ningarna har inte hunnit mogna ut i praktiken, viket taar för att många nedäggningar i form av interna skoncentrationer kommer att ske under resten av 6O-taet enbart som en föjd av hittis skedda fusioner. Lägg därti ytterigare kommande fusioner samt nedäggningar av andra skä och sutsatsen kan endast bi en totat sett fortsatt, hög nedäggningsfrekvens und ~ " " - e. \ närmaste åren. Det kaar på ökade resurser '1:ör arbets'~arknadspoitiska insatser av skida st " iksom på en skärpt paneringsberedskap hos berörda myndigheter. Här finns onekigen pats för ökat samråd mean en och samhäe ~ ' " ' Den resterande tredjedeen av fusionerna för dear sig på föjande sätt: tio procent, dvs ec_ drygt tjugota, var diversifieringar och kompetteringar, något färre var vertikaa fusioner och omkring femton procent ( stycken) bestod av investmentboagsköp. Det innebär att investmentboagen som väntat nu tycks ha börjat komma in i en konsoideringsperiod då reativt sett större intresse ägnas åt utvecking och samordning av redan förvärvade än åt att förvärva ytterigare nya. Däremot torde knappast utbudet av mindre och medestora ha minskat. Långsiktig syssesättningsgaranti Den typ av strukturförändring som sfusi ner innebär sker fortfarande i at väsentigt med små.men desto fera steg. Endast ett fåta sammansagningar skedde förra året iksom tidj -e mean fer än två åt gången. Fem fh"10- ner omfattade tre och två fusioner ytte. igare några. Men det betyder inte att fusionerna har haft obetydiga verkningar på strukturen inom oika branscher. Inom en rad branscher har under de senaste åren skett fusioner och andra samarbetsarrangemang som haft eer snart kommer att få genomgripande verkningar på branschens uppbyggnad och konkurrensförutsättningar. Många gånger har förändringarna skett stegvis och på initiativ av något av de större före-
tagen inom branschen. Som exempe på industrigrenar där genomgripande förändringar skett under det senaste året kan nämnas: tiverkningen av buss- och astbis karosser, värmepannor, additionsmaskiner, utrustning för interna och externa transporter, batterier, tuber, bärkassar, yevaror, tapeter, gasoutr;,'- ing, gass, im och stenprodukter. Inom.\ samtiga dessa branscher kan koncentrationsåtgärder bara under den ara senaste tiden uppskattas ti att ha omfattat minst häften av branschens totaa tiverkning. I fera fa har täckning (I,' i och med varit fuständig. Att toka dessa förändringar, och de nedäggningar som några av dem redan resuterat i, som krissymptom är na turigtvis fe. Med givna förutsättningar skue det snarare vara ödesdigert om de inte skedde, eftersom många av dem antagigen torde vara absouta vikor för branschens ångsiktiga fortevnad. Dessa fusioner är därför snarare en garanti för en på sikt tryggad syssesättning än ett hot mot den. Storen täten Viken typ av detog i 1966 års fusioner? Liksom tidigare var det i stor utsträckning stora som köpte medestora eer små. Samgående mean ika stora är fortfarande reativt säsynta. Av köparboagen kan drygt häften betecknas som stora med mer än 00 anstäda, medan resten i huvudsak var medestora. Majoriteten av de köpta en (60 procent) var medestora (0-00 syssesatta), 1 var mindre och såunda endast ett fåta större. Av de bqrsnoterade en var över häften engagerad~ i fusioner och nästan ika många av de c80 storen i OO-mijonerkubben. Räknar man med även andra typer av samgåenden stiger andeen ti för börsen och knappt 60 procent för de 80 största industrien. Många av de större en återfinns fera gånger i materiaet. Åkerund & Rausing var exempevis engagerat i hea 7 förvärv och samarbetsavta. Husqvarna Vapenfabrik förekommer i 6 oika fa, Papyrus i och ett tiota andra stor i oika fa. På koncentrationsåtgärdernas branschfördening ska inget större utrymme spias. Den framgår av tabeen och torde inte kräva några omfattande kommentarer. Meta och verkstadsindustrin svarar som vanigt för nästan häften av faen och inte heer för övrigt kan man notera några större överraskningar. Måhända förtjänar (I Förctagskoncentrationer inom industrin 1966 Anta sammansagningar och samarbetsavta enigt uppgifter i pressen ",strip'en Köp och eer sam, mansagningar i Sverige Köp av dear av i Sverige Samarbets avta i Sverige Svenska köp av utändska Utändska köp av svenska Samarbets avta över gränserna Summa Meta och verkstadsindustri J ord och stenindustri Träindustri Massa och pappersindustri Grafisk industri Livsmedesindustri Dryckesvaruindustri Texti och sömnadsindustri Läder-, hår- och gummivaruind Kemisk och kemisk teknisk ind E-, gas- och vattenverk Byggnadsindustri Ida industrin 6 1 17 17 1 1 7 16 16 1 8 7 8 10 1 9 1 9 16 0 16 1 8 11 1 18 96
1 J det kanske framhåas att fusionsaktiviteten under 1966 jämfört med tidigare år var ovanigt stor inom texti- och konfektion-, trä-, jord- och stensamt gummivaruindustrierna. Inom den kemiska branschen samt ivsmedesindustrin var aktiviteten märkbart ägre än tidigare, både absout och reativt sett. Behövs speciet branschstöd t Frågan om takten i industrins strukturrationaisering har som bekant åter bivit aktue, b a genom försaget om att inrätta en särskid näri,gspoitisk fond. Mot bakgrund av den här redovisade mycket snabba ökningen av antaet fusioner och andra samarbetsarrangemang iksom av antaet nedäggningar, viket sammantaget innebär en hastig koncentration av både s- och anäggningsstrukturen inom industrin, kunde ett sådant stöd ti fortsatt strukturomvanding som fonden väviigt kan bedömas åsyfta tyckas vara överfödigt. Men det här presenterade materiaet kan inte ge direkt stöd för en sådan sutsats. För det första är branschfördeningen inte tiräckigt nedbruten för att tiåta några sutsatser om behov av ytterigare koncentration och strukturrationaisering inom enskida branscher. Dessutom tycks kapitabristen och den dåigt fungerande kapitamarknaden inte nämnvärt ägga hinder i vägen för en strukturomvanding i form av fusioner m m utan tvärtom kanske bristen i stäet stimuerar den. Men kapitabehovet uppstår ofta i ett senare ed, dvs när stordriftsfördearna ska utnyttjas genom ti- eer nybyggnad och andra foi~er av stundtas mycket kapitakrävande investeringar. Därti kommer att strukturomvanding naturigtvis sker i fera andra och minst ika väsentiga former som ssamgående, t ex internt inom och genom nyetaberingar. i stäet i vika former och på vika vikor kapitaet ska stäas ti ens förfogande. Det är svårt att inse att kapitaförsörjningen i hittisvarande former fungerat så ia att extraordinära insatser skue vara påkaade av det skäet. Inte heer har man kunnat (eer försökt) visa att nuvarande former, med eer utan modifikationer, inte skue kunna sörja för en tifredsstä( -" fördening av kapitaresurserna även i framtiden. Det är därför' svårt att betrakta fonden som ett försag gruhdat på renodade effektivitetsbedömningar. Om så vore faet är det i hög grad förvånansvätt att ett så viktigt försag i motsats ti(. praxis inte görs ti föremå för en asidig bedömning och debatt. För ingen kan vä på avar hävda att förutsättningarna för industrie verksamhet i vårt and skue ha förändrats så snabbt och drastiskt att det motiverar försag och åtgärder av den karaktär som nu diskuteras. Men om fonden trots at har syssesättningspoitiska skä och syften bir bedömningsgrunden en het annan. Som redan nämnts är en successiv och kraftig utbyggnad av syssesättningspoitikens oika mede både önskyärd och nödvändig. Men detta kräver en het annan diskussion än den vi hittis haft om fonden. Det är bekagigt att fondutspeet skett på sådant sätt att en ratione bedömning och vettig diskussion inte V?-:t möjig. Det verkar som om tikomsten av L_, näringspoitiska fonden av framtidens historieskrivare kommer att skidras som ett monumentat undant.ag från traditione svensk rationaitet och ( grundighet. ( - Ett monumentat försag Den stora frågan gäer därför inte kapitabehovet som sådant. Det är ovedersägigt. Kruxet är