Blod som droppar är det som toppar en bildanalys av vinnarbilderna i tävlingen Årets bild under åren

Institutionen för musik och bild Självständigt arbete i konst- och bildvetenskap Blod som droppar är det som toppar en bildanalys av vinnarbilderna i tävlingen Årets bild under åren 2004-2014. Författare: Theresé Karlsson Examinator:Linda Fagerström Handledare: Hans Sternudd Termin: HT14 Kurskod: 2KD10E Nivå: G2E Högskolepoäng; 15 hp

ABSTRACT Termin: HT14 Ämne: Konst- och bildvetenskap Nivå: G2E Kurskod: 2KD10E Theresé Karlsson Blod som droppar är det som toppar En bildanalys av vinnarbilderna i tävlingen Årets bild under åren 2004-2014. If it bleeds, it leeds an analysis of the winning pictures in the Årets bild competetion between the 2004 2014. Antal sidor: 48 I denna uppsats studeras vilka teman, samt vilka formala och estetiska likheter och skillnader som förekommer i tävlingen Årets Bild, med fokus på vinnarbilderna under åren 2004-2014 i kategorin med samma namn. En innehållsanalys har gjorts på de elva bilderna och även en mer djupgående semiotisk och formal analys på fyra av dessa. Materialet blir belyst utifrån Susan Sontags teorier om att se andras lidande, Greenwood och Smiths undersökning av tävlingen Picture of the Year, samt Roland Barthes teorier om text och bild. Resultatet av studien visar att de teman som främst förekommer inom tävlingen är brott/terrorism och att bilderna nästan uteslutande avbildar en händelse efter att de ägt rum. Resultatet visar att text och bild hör ihop och att bilderna i många fall förlorar sin betydelse utan en beskrivande text. Tolkningen av bilderna är beroende av texter som placerar dem i en kontext. Över lag visar bilderna på lidande av olika slag. Det kan vara långvarigt lidande, framtida lidande eller direkt lidande- som direkt visar på döda eller skadade människor. De bilder som är mest brutala är de bilder som visar på händelser nära eller i Sverige. Sökord: Foto, Bildjournalistik, Fotojournalistik, Pressbilder, Pressfotograf, Årets bild, Fototävling, Tävling, Semiotik, Innehållsanalys, Formalanalys, Roland Barthes, Lidande. Postadress Linnéuniversitetet 351 95 VÄXJÖ Gatuadress Universitetsplatsen Telefon 0470-70 80 00 www.lnu.se 2

Innehållsförteckning Inledning och ämnesval 6 Syfte och frågeställningar 6 Forskningsöversikt och annan litteratur 7 Teoretiska utgångspunkter 8 Avbildat lidande 8 Bildjournalistik och pressbilder i tävling 12 Bilder och text 13 Bilder som en del av verkligheten 15 Metod 15 Urval 16 Tillvägagångssätt 16 Innehållsanalys 17 Semiotiken 19 Metodproblem 21 Källor och källkritik 22 Disposition 22 Bakgrund 23 Om det dokumentära och bildjournalistiken 23 Om Årets Bild 24 Bildbeskrivningar 26 Analys/Resultatredovisning 29 Innehållsanalys 29 Årets bild 2013 32 Årets Bild 2011 34 3

Årets Bild 2005 35 Årets Bild 2009 37 Tolkning av resultatet 38 Avbildat lidande 40 Bildjournalistik och pressbilder i tävling 40 Bilder och text 41 Diskussion av resultatet 41 Slutsats 43 Sammanfattning 44 Källförteckning 45 Otryckta källor 45 Tryckta källor och anförd litteratur 45 Bildförteckning 46 Bilagor 48 4

If it bleeds, it leads - blod som droppar är det som toppar. 1 1 Susan Sontag, Att se andras lidande (u.o: Brombergs Bokförlag, 2003) s 24. 5

Inledning och ämnesval Varje år, i januari närmare bestämt, utses det i Sverige ett flertal fotografier och fotografer inom bildjournalistiken som vinner priser. Tävlingen som väljer dessa fotografier kallas Årets bild och anordnas av den ideella organisationen Pressfotografernas Klubb (vidare kallad PFK). Tävlingen består totalt av 16 kategorier, där kategorin Årets bild är den mest prestigefyllda att vinna. Men vilka bilder är det som vinner egentligen? Vad visar bilderna och på vilket sätt gestaltas specifika händelser? Vilken bild återges till oss från och av omvärlden? Det här arbetet har för avsikt att undersöka tävlingen Årets bild, med fokus på vinnarbilderna i kategorin med samma namn och genom detta studera vilka teman som återkommer, samt undersöka vilka estetiska likheter och skillnader som kan tänkas förekomma bland de vinnande fotografierna. Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka, genom analyser av vinnarbilderna i Årets bild-tävlingen under åren 2004-2014, och visa på tendenser inom tävlingen idag. Tyngdpunkten ligger på analyserna av vinnarbilderna i kategorin Årets bild där fokus ligger på två frågeställningar: Vilka formala och estetiska skillnader och likheter finns det mellan vinnarbilderna i Årets Bild under åren 2004-2014? Vilka teman förekommer i vinnarbilderna i Årets Bild under åren 2004-2014? Dessa frågor är valda för att få en så bred och tillförlitlig bild som möjligt av vilka bilder som förekommer och vinner i tävlingen. 6

Forskningsöversikt och annan litteratur Här nedan följer en övergripande presentation om vad som tidigare skrivits om fotografi och det fotografiska fältet inom olika institutioner. Den senaste forskningen inom det fotografiska fältet är Moa Goysdotters avhandling Impure vision - American staged photagraphy of the 1970s (2013). I denna avhandling undersöker Goysdotter iscensatt fotografi i USA under 1970-talet med fokus på ett antal konstfotografer. Hon diskuterar hur och på vilket sätt det iscensatta fotografiet problematiserade den inställning till fotografiet som medlare, eller gränssnitt mellan människa och verklighet som funnits under större delen av 1900-talet. Artikeln How the World Looks to Us (2007), författad av Keith Greenwood och C. Zoe Smiths är den mest specifika litteratur som behandlar samma område som detta arbete är tänkt att beröra, alltså pressbilden i tävlingar. I artikeln genomför de en innehållsanalys på vinnarbilderna i tävlingen Picture of the Year och jämför det resultatet de får med en tidigare undersökning av vinnarbilderna i tävlingen Pulitzer Price. Deras resultat visar att tävlingarna skapar en stereotypisk syn på utvecklingsländer som konfliktdrabbade och även våldsamma. Ytterligare ett exempel på inom vilket fält detta arbete kommer röra sig inom är medieforskaren Kari Andén-Papadopoulos avhandling Kameran i Krig - den fotografiska iscensättningen av Vietnamnkriget i Svensk Press (2000). Tidigare har författaren även skrivit artikeln Pressbild som världsbild, den pressfotografiska nyhetsbildens ideologiska potential (1994). Andén-Papadopoulos är verksam inom medie- och kommunikationsvetenskap, men har även bakgrund inom konsthistoria och har varit verksam som konst- och fotokritiker. Den förstnämnda avhandlingen, Kameran i Krig, handlar om den fotografiska bevakningen av Vietnamnkriget i Svensk press under åren 1965-1972. 2 Författaren jämför fyra stora svenska dagstidningars bildrapportering från kriget och diskuterar bland annat vad som förenar och skiljer dessa åt samt vad den sammantagna bilden säger om vår egen kultur. 2 Andén-Papadopoulos, Kari, Kameran i Krig - den fotografiska iscensättningen av Vietnamnkriget i Svensk Press. (Diss. Stockholm Universitet, Stockholm: 2000) s 11. 7

Anna Tellgren är författare till avhandlingen Tio fotografer - självsyn och bildsyn : Svensk fotografi under 1950-talet i ett internationellt perspektiv (1997). Tellgren fokuserar på tio fotografer som deltog i Unga fotografer utställningen år 1949 och som därefter formade gruppen Tio fotografer. Arbetet bygger främst på intervjuer med sju av dessa tio fotografer. Hon frågar sig hur fotografi blir till konst samt hur ett språk för mänsklig kommunikation kan skapas genom fotografiet. En viktigt text för detta arbete är Maria Ekmans och Emma Rodlings C-uppsats En skål för andras lidande - bildanalys av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008 (2009). Denna uppsats är inte någon forskning, men den har påverkat mitt arbete avsevärt så den bör presenteras. Uppsatsen är publicerad av Mittuniversitetet, institutionen för informationsteknologi och media. Denna uppsats behandlar vinnarbilderna i tävlingen World Press Photo of the Year och diskuterar innehållet i dessa och vilka teman som förekommer inom tävlingen. De kommer fram till att vinnarbilderna i tävlingen visar upp ett begränsat antal teman och att människorna på bilderna till största del visar sorg och lidande. Teoretiska utgångspunkter Då tidigare forskning (som nämnt i föregående kapitel) visat att pressbilder i tävlingar främst visat på sorg och lidande av olika slag så kommer detta arbete till viss del att undersöka om så även är fallet med tävlingen Årets bild. Detta med hjälp av bland annat den amerikanska författaren Susan Sontags teorier om att se andras lidande. Avbildat lidande Susan Sontag var en amerikans författare och debattör. Hon var människoaktivist och verkade som ordförande i the American Center of PEN, en internationell författarorganisation tillägnad yttrandefrihet och främjandet av litteratur. 3 Sontag levde i New York mellan åren 1933 2004. 3 Susan Sontag, About Susan Sontag. Hämtad 18 mars 2015 http://www.susansontag.com/susansontag/index.shtml. 8

I Sontags bok Att se andras lidande (2003), som handlar om att se bilder av människor som lider på olika sätt, diskuterar och problematiserar Sontag hur- och på vilket sätt vi påverkas av att se sådana bilder. Hon skriver bland annat följande: Att avbilda ett helvete är givetvis inte att ge oss någon upplysning om hur människor kan befrias från det helvete och hur dess lågor kan dämpas. Ändå framstår det som något gott i sig att bekräfta det, att skaffa sig en ökad insikt om hur mycket lidande orsakat av mänsklig ondska det finns i den värld vi delar med andra. 4 Hon menar på att krig och bilder av krig är normaliserat i dagens moderna samhälle och att vi inte längre påverkas så avsevärt mycket av att se detta. Sontag menar att vi har blivit härdade av att hela tiden vara åskådare till bilder av lidande och att dessa förekommer lika ofta som vilka bilder vad som helst. Bilder av lidande och krig har blivit vardag. Att vara åskådare till olyckor som äger rum i ett annat land är en grundläggande modern upplevelse. 5 Med begreppet vi syftar Sontag på alla som aldrig har upplevt någon form av krig eller liknande lidande. Hon menar på att vi aldrig kan förstå eller föreställa oss hur förfärligt kriget är och hur mycket det förstör. Sontag skriver också att ju mer avlägsen och exotisk platsen är, desto troligare är det att vi får se de döda och döende rakt framifrån. 6 Alltså, ju mer vi kan distansera oss från de avbildade, kulturellt, geografiskt eller utseendemässigt, desto större är chansen att vi får se de döda eller döende personerna på nära håll. Vidare skriver Sontag följande: I den rika världens människors medvetande existerar det postkoloniala Afrika sålunda [...] huvudsakligen i form av en svit oförglömliga bilder av storögda offer [...]. Dessa syner förmedlar ett dubbelt budskap. De visar ett lidande som är upprörande och orättvist och bör åtgärdas, och de bekräftar att det är sådana saker som händer på den platsen. 7 Med detta menar Sontag att dessa bilder väcker en antydan till medlidande, men även en form av uppgivenhet om att det är sådana saker som händer i den delen av världen och att det är deras lott i livet. 4 Sontag, Att se andras lidande, s 120. 5 Ibid., s 24. 6 Ibid., s 77. 7 Ibid., s 77. 9

Att få lidandet att torna upp sig över människor genom att globalisera det fyller dem måhända med känslor av att de borde bry sig mera. Men det låter dem också känna att lidandena och olyckorna är alltför väldiga, alltför oåterkalleliga, alltför episka för att kunna ändra särskilt mycket. 8 S ontag skriver även att det är normalt att reagera på det sättet: Varhelst människor känner sig trygga är de likgiltiga [...] Folk kan stänga av inte därför att en ständig våldsdiet har gjort dem likgiltiga, utan också därför att de är rädda. 9 Så att vi, enligt Sontags beskrivning och definition av begreppet vi, reagerar med att bläddra vidare i tidningen eller byta kanal på tv:n när vi ser något hemskt har inte bara att göra med att vi är härdade, vi känner oss helt enkelt trygga i vår del av världen och rädda för de andras. Trots detta säljer blod, elände och våld väldigt bra. Enligt Sontag finns det en historisk bakgrund till detta. När bilder som en del av journalistiken blev inkallade till militärtjänst var meningen att de skulle fånga uppmärksamheten, skrämma och överraska. 10 Jakten efter mer dramatiska bilder - så kallades de ofta - är det fotografiska företagets drivkraft och ett normalt inslag i den kultur där chocken har blivit både ett viktigt sätt att stimulera konsumtionen och en värdekälla. 11 Vi måste hela tiden bli chockade, fotografierna vill få oss att stanna upp och reagera. Detta går endast om vi hela tiden blir överraskade och inte förväntar oss verken det väntade eller oväntade. Och i realismens namn var fotografen tillåten, eller rent av skyldig, att visa fram otrevlig hård fakta. 12 Bilderna skulle vara brutala, för det var så verkligheten såg ut. Sontag menar även på att fotografiet som medium kan medföra vissa problem. Bland annat skriver hon att minnas genom foton förmörkar andra former av förståelse och hågkomst. 13 Med detta menar hon att vi endast minns fotografiet i sig, inte händelsen i det stora hela. Vi minns inte genom fotografier utan vi minns fotografiet. Trots detta har fotografiet andra egenskaper som Sontag menar på fungerar för att porträttera lidande. Fotografiets illustrativa funktion berör inte åsikter, fördomar, desinformation och fantasier. 14 Det visar upp 8 Sontag, Att se andras lidande, s 85. 9 Ibid., s 106. 10 Ibid., s 29. 11 Ibid., s 29. 12 Ibid., s 58. 13 Ibid., s 95. 14 Ibid., s 90. 10

en händelse, men kringgår debatten om hur många som dött, vem som gjort vad och varför. På detta sätt får vi något bekräftat för oss, utan att själva ge oss in i diskussionen. Om bildernas komposition skriver Sontag att vi vill att fotografen ska vara en spion i kärlekens och dödens hus och att de som fotograferas ska vara omedvetna om kameran, överraskade av den. 15 Vi vill alltså inte se vad som för oss ser ut att vara en iscensatt händelse med uppställda människor, vi vill ha överraskning och bilder i nuet. Bilder av helvetiska händelser verkar mer autentiska om de inte gör intryck av att vara skickligt belysta och välkomponerade, detta eftersom fotografen antingen är amatör eller har lagt sig till med någon av olika välbekanta antikonstnärliga stilar. 16 Anledningen till att vi inte vill ha välkomponerade, genomtänkta bilder handlar om just detta, att bilden verkar mer äkta och trovärdig om den ser lite slarvig ut. Ser den för planerad ut tappar den sin trovärdighet och vi börjar tvivla. Sontag skriver att fotografier som avbildar lidande bör inte vara vackra. 17 Detta handlar också om trovärdigheten av bilden. Lidande är inte vackert, alltså ska inte bilder som avbildar lidande heller vara det. Sontag förtydligar även i sin bok att fotografiet alltid är beskuret. Den är alltid den bild som någon har valt: att fotografera är att inrama, och att inrama är att utesluta. 18 Så det vi får avbildat framför oss är en beskärd bild av en händelse eller situation. På många sätt är Susan Sontag väldigt normativ. Hon generaliserar utifrån en position som är vit, västerländsk och intellektuell. Detta är en viktig aspekt att komma ihåg då materialet senare ska analyseras. Vidare i detta arbete kommer begreppet vi att användas sparsamt, och i de fall det krävs kommer det vara placerat inom citationstecken, precis som ovan. Med detta menas att begreppet är diffust och att det hänvisar till de personer som Sontag väljer att inkludera i begreppet. 15 Sontag, Att se andras lidande, s 62. 16 Ibid., s 33. 17 Ibid., s 82. 18 Ibid., s 52. 11

Bildjournalistik och pressbilder i tävling I Keith Greenwood och C. Zoe Smiths artikel How the World Looks to Us (2007) undersöker de vinnarbilderna i tävlingen Picture of the Year 19 och jämför dessa med Yung Soo Kim och C. Zoe Smiths tidigare undersökning från år 2005 av vinnarbilderna i tävlingen Pulitzer Price 20. Genom sina analyser kommer de fram till att prisvinnande fotografier inom bildjournalistiken skildrar internationella evenemang/händelser genom ett antal begränsade teman som oftast förstärker en stereotypisk syn på utvecklingsländer som våldsamma och konfliktdrabbade. Greenwood och Smith skriver följande: The relevance to the United States, as well as the deviance of the event, constitute the best predictors of whether international news is covered in the us news media. 21 Med detta menar dem att en händelse bör ha relevans till USA (eller nationen i fråga), eller vara en stor avvikelse, för att hamna i nyhetsflödet. Om händelsen inte är ovanlig eller inte är av tillräcklig relevans för nationen så är risken stor att den utesluts i media. Vidare skriver författarna att the further from home, the more likely that the camera will be lured there by something violent. 22 Detta handlar om att rapporter från utlandet oftast handlar om något våldsamt, desto längre bort desto våldsammare bör händelsen vara. Greenwood och Smith lyfter fram ett exempel på det begränsade antalet teman som förekommer inom pressbilden i tävling. Bland de bilder som ställde upp i Picture of the Year tävlingen som visar terroristattacken i USA den 11 september så finner Greenwood och Smith fyra olika teman; händelsen när den pågår, efter händelsen, brandmännen och den muslimska världen. Bland dessa så faller mer än 75% av bilderna under de två förstnämnda. 23 I sin studie jämför Greenwood och Smith sina analyser från Picture of the Year tävlingen med resultatet som Kim och Smith fick i sin studie av Pulitzer Price. Detta med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att de två störta teman inom bägge tävlingarna är krig, fattigdom och sociala problem. De geografiska områden som representeras är jämnt fördelade 19 Tävlingen är en av världens äldsta, största och mest respekterade bildjournalistiska tävlingar. Den startade år 1944 och hålls varje år i Columbia, Missouri. 20 Den mest prestigefyllda tävlingen inom tryckt journalistik m.m. i USA sedan 1917. Det finns 21 kategorier och det finns en guldmedalj som delas ut till vinnaren i kategorin Journalistik till den allmänna nyttan, det kan inte vara en privatperson som vinner utan vinsten kan endast tillfalla publikationer (exempelvis en tidning). 21 Greenwood, Keith, Smith, C. Zoe, How the World Looks to Us - International news in award-winning photographs from the Picture of the Year, 1943-2003, i Journalism Practice, (Årgång 1, nr 1, 2007, Taylor & Francis) s. 83. 22 Ibid., s. 83. 23 Ibid., s. 85. 12

i Picture of the Year, medan i Pulitzer Price dominerar Afrika och Sydöstra Asien. I sin diskussion av resultatet skriver Greenwood och Smith följande; Previous studies have indicated international news be narrowly framed for audiences through photographs that depict a limited number of visual themes and represent only a few geographic areas. Audiences are presented with a view of the world as a violent, conflict-ridden place where news only happens in a few areas. 24 Med detta menar de att tidigare studier har visat att internationella nyheter är snäva och inramade genom fotografier som bara visar ett vist antal teman och geografiska områden. Detta gör att publiken får en syn på världen som våldsam, konfliktfylld och en plats där nyheter endast äger rum i ett fåtal områden. De diskuterar även kring varför det är så; In fact, the Picture of the Year winning photographs in all the categories of visual theme tend to reflect episodic coverage. Poverty and social conditions, for example, are more likely to relate to a refugee crisis in africa than to any longer-term examination of causes and effects or struggles to improve the social situation. 25 Alltså, i alla vinnande bilder i Picture of the Year tävlingen, inom alla kategorier, tenderar temat att vara en avspegling av en episodisk händelse. Fattigdom och sociala förhållanden är lättare att relatera till om de placeras till en flyktingkris i Afrika än att på längre sikt undersöka orsaker och effekter för att förbättra den sociala situationen. Bilder och text How does mening get into the image? 26 Denna fråga ställer sig Roland Barthes, författare till artikeln Rhetoric of the Image (1964). Han diskuterar, utifrån en reklamannons från Panzani, bildens olika tecken och tolkningssätt. Barthes presenterar bildens tre delar/nivåer där det språkliga budskapet är ett av dem. Denna språkliga del är, precis som de andra delarna, uppdelad i två delar; en denotativ nivå, som ger en omedelbar, elementär tolkning och en konnotativ nivå, som är mer indirekt, alltså bildens 24 Greenwood, Smith, How the World Looks to Us, s 94. 25 Ibid., s 96. 26 Barthes, Roland, Rhetoric of the Image, Hämtad 13 november 2014 http://faculty.georgetown.edu/irvinem/theory/barthes-rhetoric-of-the-image-ex.pdf s 152. 13

djupare betydelse. Sonesson har i sin bok Bildbetydelser - inledning till bildsemiotiken som vetenskap (1992), riktat viss kritik till Barthes denotativa och konnotativa analysnivåer och menar på att modellen inte säger oss någonting om hur många denotationer och konnotationer en bild har (om det förutsätts att den har några) och hur dessa i sin tur förhåller sig till varandra. 27 Han skriver även att det inte verkar finnas några systematiska kriterier för att skilja på konnotation och denotation. 28 Does the image duplicate certain of the informations given in the text by a phenomenon of redundancy or does the text add a frech information to the image? 29 Detta är en fråga som Barthes ställer sig och han fortsätter med att skriva att texten hjälper helt enkelt till att identifiera delar av bilden och bilden själv. 30 Texten vägleder läsaren genom symbolerna i bilden, vilket gör att läsaren kan undvika vissa och möta andra, med hjälp av en ofta diskret avsändare. Med andra ord vägleder texten läsaren mot en förutbestämd mening. 31 Barthes skriver: Ancharage is the most frequent function of the linguistic message and is commonly found in press photographs and advertisements. 32 Detta betyder att förankring är den främsta funktionen för den språkliga betydelsen och att använda texten till att förankra bilden är vanligt inom fotojournalistiken. Med andra ord; inom bildjournalistiken används text för att placera in bilden i ett sammanhang. Sonesson är, som tidigare nämnt, kritisk till Barthes. Han avslutar sin kritik med att skriva att Barthes försummar inte bara att analysera bildens plastiska skikt; han ignorerar även det rent bildmässiga skiktet. I själva verket är det referenten, arrangemanget av grönsaker och förpackningar i den verkliga världen, han analyserar. 33 Sonesson menar att Barthes helt bortser från att det faktiskt är en bild han analyserar och 27 Sonesson, Göran, Bildbetydelser - inledning till bildsemiotiken som vetenskap, (Lund, Studentlitteratur, 1992) s 190. 28 Ibid., s 202. 29 Barthes, Roland, Rhetoric of the Image, Hämtad 13 november 2014 http://faculty.georgetown.edu/irvinem/theory/barthes-rhetoric-of-the-image-ex.pdf s155. 30 Ibid., s156. 31 Ibid., s156. 32 Ibid., s157. 33 Sonesson, Bildbetydelser, s 202-203. 14

genom att bortse från det kunde han lika gärna ha gjort analysen i verkliga världen med de verkliga produkterna som finns med i bilden. Bilder som en del av verkligheten Förhållandet mellan representation och verklighet är inte relevant i detta arbete, utan i detta syfte kommer arbetet att utgå från Andén-Papadopoulos teori i Kameran i Krig - den fotografiska iscensättningen av Vietnamnkriget i Svensk Press (2000), om att representationer, fotografier i dessa fall, faktiskt är en del av det vi kallar verkligheten. Författaren skriver att det inte går att dra någon absolut gräns mellan å ena sidan bilder, idéer, fantasier och föreställningar om verkligheten, och å andra sidan den materiella verkligheten. Bilder av mänskliga skillnader inte bara bidrar till att reproducera faktiska sociala relationer och hierarkier, utan också till att skapa sådana. 34 Andén-Papadopoulos menar på att studera representationer principiellt sett inte är speciellt annorlunda mot att studera den faktiska händelsen. Representationer kan och bör studeras som sådana, just eftersom de i så hög grad både konstituerar det vi kallar verklighet och bidrar till att forma denna verklighet. 35 Författaren avslutar med att säga att skillnad självklart görs mellan bilder som verklighet och verkligheten utanför, men att de kan ses som två olika sidor av verkligheten. 36 Metod Frågeställningarna var följande: Vilka formala och estetiska skillnader och likheter finns det mellan vinnarbilderna i Årets bild under åren 2004-2014 och vilka teman förekommer i vinnarbilderna i Årets bild under åren 2004-2014? För att kunna besvara dessa så har en innehållsanalys gjorts av utgångsmaterialet, följt av en djupdykning i ett mindre antal bilder som har valts ut för att de är typiska för just hela materialet. De djupgående analyserna är gjorda efter en semiotisk och formal analys, utformad av Anders Marner enligt Göran Sonessons teorier. 34 Andén-Papadopoulos, Kameran i Krig, s 13. 35 Ibid., s 14. 36 Ibid., s 14. 15

Denna analysmodell är vald för att kunna besvara frågeställningarna bättre, med tanke på att författaren utformat analysmodellen utifrån två metoder som inriktar sig på olika saker; semiotisk bildanalys har mer fokus på tecken och en formal bildanalys har fokus på bildens uppbyggnad. Resultatet blir mer riktigt om dessa två vävs samman och används i detta arbete då de stödjer och kompletterar varandra på ett bra sätt i förhållande till arbetets frågeställningar. Tillvägagångssätt I detta arbete används en kvantifierande analys tillsammans med en mer kvalitativ. I den kvantitativa analysen har frågeställningen om vilka teman som förekommer i bilderna varit utgångspunkten. Med andra ord har bildmaterialet kategoriserat och kodat utifrån en form av tematisk innehållsanalys. Kategoriseringen av bildmaterialet är övergripande och baseras på innehållet i bilderna samt bildtext och titel. Anledningen till att kategoriseringen sker både efter text och bild beror på att kategoriplaceringen ska bli så rättvis och riktig som möjligt. I den kvalitativa delen fördjupas analysen, med utgångspunkt i ett antal bildexempel, med hjälp av en semiotisk bildanalys, utformad av Anders Marner efter Göran Sonessons teorier. Denna analysmodell används för att förstå bildernas uppbyggnad, samt för att få en ytterligare dimension på innehållet i bilderna. Totalt kommer alltså två analysmetoder användas i undersökningarna av bilderna; innehållsanalys och semiotisk bildanalys. Men först presenteras en allmän beskrivning av bilderna; Vad föreställer de och vem som är fotografen? Dessa beskrivningar baseras på vad som syns i bilden, samt bildtext och mail från vice ordförande i Årets bild, Göran Stenberg. Urval Utgångspunken har varit vinnarbilderna i Årets bild under åren 2004-2014. Dessa är valda för att få en så aktuell och tillförlitlig bild som möjligt av hur tävlingen ser ut. Alla vinnarbilderna i kategorin är med i undersökning, men endast fyra stycken analyseras djupare (de bilder som valts ut är baserade på den innehållsanalys som genomförs senare i 16

arbetet). Anledningen till att djupgående analyser inte genomförs på alla bilder är på grund av uppsatsens omfång, det får helt enkelt inte plats elva djupgående analyser. En analys av ett större antal bilder skulle heller inte tillföra något till resultatet, dessa hade då blivit överflödiga. Dock så är bilderna som valts ut för närmare granskning typiska för materialet i stort. Innehållsanalys Den första analysmodell som kommer att tillämpas i detta arbete är en innehållsanalys. Denna analysmodell syftar till att en dra slutsatser rörande innehållet i olika typer av kommunikation, till exempel kommunikation i form av bilder. 37 I Visual Methodologies - An Introduction to Researching with Visual Materials (2011) beskriver Gillian Rose Klaus Krippendorfs definition av en innehållsanalys: Content analysis is a research technique for making replicable and valid inferences from data to their context. 38 Det handlar alltså om en forskningsmetod om att kunna dra välgrundade slutsatser från data till en kontext. Metoden för innehållsanalys bygger på att räkna på hur ofta vissa visuella element i ett klart definierat urval av bilder förekommer och sedan analysera dessa. 39 Rose delar upp processen i fyra steg: 1. Hitta relevanta bilder. Först måste relevanta bilder hittas till frågeställningarna och sedan ska detta urval av bilder förklaras. Rose listar ett par olika exempel på hur man kan samla in sitt material, bland annat slumpmässigt, strategiskt och systematiskt. 2. Utforma kategorier för kodning. Med kodning menas att fästa en uppsättning beskrivande ord till bilden. Rose skriver att kodningens kategorier bör vara omfattande, varje del av bilden som berörs av undersökningen måste täckas av en kategori. Kategorierna får inte 37 Rose, Gillian, Visual Methodologies - An Introduction to Researching with Visual Materials, (u.o, SAGE Publications Ltd, 2011) s 82. 38 Ibid., s 85. 39 Ibid., s 87. 17

heller överlappa varandra, de måste vara exklusiva och så måste de vara upplysande. 3. Koda bilderna. Kodningen bör vara noggrann och exakt. Varje bild måste studeras omsorgsfullt och ingående för att resultatet ska bli tillförlitligt. 4. Analysera resultatet. Här handlar det om att räkna koderna som uppstod i förra steget. Räkna och strukturera upp dem. 40 Utifrån Roses andra punkt har en kategori för kodningen utformats. Detta utefter de teorier som lyfts fram i föregående kapitel samt frågeställningen om vilka visuella teman som förekommer i vinnarbilderna i Årets bild under åren 2004-2014. Kategorin är teman, vad för typ av händelse visar bilden? I detta avseende har samma kategorier av olika teman som Greenwood och Smith hade i sin studie, How the World looks to us varit utgångspunkten. Vissa är bortplockade då dessa, genom en snabb överblick, inte alls finns representerade i materialet. Det har även visat sig att en annan kategori fått läggas till, då denna kategori finns representerad bland bilderna. Den kategoriplacering bilden får baseras på det visuella, samt den allmänna beskrivningen av bilden. De teman som Greenwood och Smith bland annat presenterar och som denna uppsats kommer utgå från är: krig, brott/terrorism, naturkatastrofer, framträdande eller kända personer. Den kategori som lagts till är miljöförstöring. Viktigt att påpeka är att en innehållsanalys oftast behandlar ett stort antal bilder. Rose skriver att det mest typiska för en innehållsanalys är att den genomförs i relation till massmedia, bilder som återfinns i magasin, tidningar, på tv eller vilket stort antal bilder som helst, till exempel de som finns på hemsidor med mera. 41 I detta avseende kommer följande innehållsanalys inte att behandla ett lika stort omfång av bilder som vanligtvis görs. Följden av detta har blivit ett väldigt noggrant studerande av bilderna innan kategoriplacering av dem. Semiotiken 40 Rose, Visual Methodologies, s 87 101. 41 Ibid., s 103. 18

Den andra analysmodellen som kommer att användas är en version av bildsemiotiken. Semiotiken är den vetenskap som undersöker den mänskliga betydelseproduktionen. 42 Förslagsvis skulle en kunna säga att det handlar om meningskapande, kommunikation och om hur människan kommunicerar via tecken. Semiotiken är ursprungligen en vetenskap utvecklad av lingvister och språkforskare. Den schweiziske lingvisten Ferdinand de Saussure (1857-1913) och den amerikanske filosofen Charles Sanders Pierce (1839-1914) är de vetenskapliga urfäderna till denna lära. 43 Pierce utgick från att verkligheten för oss framstår som organiserad i ett fåtal grundläggande kategorier. 44 Tanken är att alla fenomen i verkligheten måste uppfattas som något enskilt, eller också som delade på två eller tre element. 45 Med detta menas att varje bildelement måste tolkas för sig, eller i relation till varandra. Den generella utgångspunkten är att bilden kan tolkas som tecken, vilka består av ett uttryck och ett innehåll, liksom att det existerar bildkoder likaväl som språkliga koder. 46 Pierce skapade en modell som består av tre olika tecken som alla har olika betydelser och sålunda kräver olika förförståelse; Index: Ett indexikalt tecken är ett tecken som pekar på något annat än det faktiskt föreställer. Eriksson och Göthlund ger ett par exempel på detta i boken Möten med bilder: Rök är exempel på ett index för eld, [...] en skugga är ett index för det objekt som bildar skuggan. 47 Det är ett orsakssamband som kan räknas ut med logiskt tänkande skulle en kunna säga. Detta tecken bygger på en närhetsrelation. Ikoner: En representation av ett föremål som liknar det verkliga objektet. 48 Alltså något som liknar det avbildade objektet, det som det föreställer. Exempelvis kan ett fotografi av en skulptur vara en ikon för det verkliga verket. 42 Eriksson, Yvonne, Göthlund, Anette, Möten med bilder - att tolka visuella uttryck, (Lund, Studentlitteratur, 2012) s 41. 43 Ibid., s 42. 44 Sonesson, Bildbetydelser, s 29. 45 Ibid., s 29. 46 Eriksson, Göthlund, Möten med bilder, s 43. 47 Ibid., s 43. 48 Ibid., s 43. 19

Detta tecken bygger helt enkelt på likhet, likhet mellan vad det avbildar, innehåller och uttrycker. Symboler: Symboler är tecken som kan vara utformade som en ikon, men ha en annan innebörd. 49 Exempelvis är en vit lilja i en avbildning av Jungfru Marias bebådelse en symbol för oskulden, enligt rådande kulturella konventioner. Semiotikern Göran Sonesson menar på att benämningen symbol är felaktig, eftersom att termen symbol i Europa brukar stå för ett slags ikoniskt tecken, och att vi istället bör kalla dem för konventionella tecken. 50 Detta för att symboler tolkas efter den verklighet som man uppfattar som riktig, samt vad man lärt sig av sin kulturella bakgrund. Eriksson och Göthlund skriver att en symbol är konventionell, alltså att dess betydelse utgörs av en kulturell överenskommelse. 51 Anders Marner skriver i sin artikel i Tilde ~ Rapporter från Institutionen för estetiska ämnen (2009) om två skikt; det plastiska och det piktorala. Dessa två skikt finns i varje bild, men innefattar olika saker och har således olika betydelse. Det plastiska skiktet undersöker bildens uppbyggnad vad gäller linje, form, utrymme, färg, ljus, mörker med mera och dessa begrepp lägger en grund för hur detta skikt tolkas. I det plastiska skiktet ser vi inte direkt vad bilden föreställer. I det piktorala skiktet tror vi oss kunna se vad bilden i fråga föreställer. I det piktorala skiktet ger bilden en illusion av en varseblivbar verklighet, att en kan se vad bilden föreställer. 52 I detta skikt ser vi, precis som Marner säger, det vi antar, eller förmodar, att bilden föreställer. Gemensamt för de båda skikten är att de utgör innehållet i bilden, tillsammans med ovanstående tecken. 49 Eriksson, Göthlund, Möten med bilder, s 43. 50 Sonesson, Bildbeydelser, s 30-31. 51 Eriksson, Göthlund, Möten med bilder, s 43. 52 Marner, Andres, Upplevelse, tolkning, analys och samtal bildsemiotiskt perspektiv på teori och metod i bildbetraktande, i Tilde ~ Rapporter från Institutionen för estetiska ämnen, (s 9-85, nr 12, 2009) s 13. 20

Marner skriver även att färgers kombinationer tillskrivs stämningar och känslor och har alltså ett eget innehåll. 53 Han skriver också former har vissa egenskaper. Geometriska former kan ge en kall, hård upplevelse i en bild, som kan tolkas som maskulin medan rundade former upplevs kanske som mjuka eller feminina. 54 Metodproblem Det som kan vara problematiskt med semiotiken som metod är att den utgår från ett kulturellt perspektiv. Med andra ord kan jag som analyserar se saker som andra från andra kulturer eller med annan bakgrund inte alls uppfattar eller ser, eller tvärt om. I detta avseende är det av vikt att poängtera att arbetets analyser kommer att analyseras utifrån ett perspektiv som är vitt, västerländskt (även svenskt är av vikt att påpeka) och kvinnligt. En introducerande bok till konst och bildvetenskapen har till viss del använts i metodbeskrivningen av semiotiken; Möten med bilder - att tolka visuella uttryck (2012) av Yvonne Eriksson och Anette Göthlund. Jag är här väl medveten om att mer utförliga och ingående böcker finns om semiotiken, men då jag under arbetets gång har försökt ta mig an några av dessa har jag stött på många liknande beskrivningar och begrepp som jag funnit i Möten med bilder, men svårare formulerade. Eriksson och Göthlund förklarar semiotiken i allmänhet och visar på några generella modeller och begrepp för att genomföra en semiotisk analys. I och med detta föll valet på att till viss del utgå från Eriksson och Göthlunds beskrivningar av de mer välkända semiotiska begreppen för att sedan använda mer konkret semiotisk litteratur. Detsamma gäller för metodbeskrivningen av innehållsanalysen, där har också en mer introducerande bok till konst och bildvetenskapen använts, nämligen Gillian Roses bok Visual Methodologies - An Introduction to Researching with Visual Materials. Detta för att Rose ger en klar bild, samt presenterar en tydlig modell för att genomföra en innehållsanalys. 53 Marner, Upplevelse, tolkning, analys och samtal bildsemiotiskt perspektiv på teori och metod i bildbetraktande s 13. 54 Ibid., s 13. 21

Genom att använda dessa övergripande och introducerande texter så har det självklart funnits en risk att något missas eller feltolkas. Just i detta avseende har det varit extra viktigt att backa upp med tyngre texter som mer ingående beskriver de valda metoderna. Källor och källkritik I bildkällorna har Göran Stenbergs (vice ordförande i Årets bild) beskrivning av bilderna varit till stor hjälp. Dessa har skickat till mig via e-post. Det är främst i de fall då Årets bilds årsbok inte varit tillgänglig, eller Årets bilds eller PFKs officiella hemsidor inte haft bilderna, som hans beskrivningar använts. I synnerhet har extra uppmärksamhet riktats på år 2009 och år 2010 vinnarbilder och i dessa avseenden har nästan enbart Stenbergs beskrivning använts. En bedömning gjordes att rätt bild hittats då källan för vinnarbilden år 2010 är en artikel med bilder som publicerades 5 mars 2010 på Svenska dagbladets hemsida, med rubriken Pristagarnas bilder, där innehållet i texten syftar till Årets bild. Samma sak gäller för år 2009 där artikeln och bilden är från hemsidan Fotosidan, med fullständig information kring tävlingen det året. Över lag så har det varit svårt att få tag på bilderna. Årets bilds årsböcker har inte funnits på biblioteken, de har varit slutsålda i butikerna och på webben och de bilder som vunnit innan år 2011 har i de flesta fall varit extremt svåra att söka upp via nätet. Disposition Arbetet kommer först att beskriva det dokumentära fotografiet samt bildjournalistiken i sig, för att sedan följande beskriva och diskutera tävlingen Årets bild. Efter detta kommer en kortfattad bildbeskrivning av samtliga bilder i materialet. Sedan följer en innehållsanalys där bilderna som skall analyseras djupare blir bestäms. Efter detta analyseras de valda bilderna efter valda metoder, samt kopplas teorierna ihop med dessa för att sedan övergå till en tolkning samt en diskussion av resultatet i förhållande till uppsatsens frågeställningar och syfte. Den avslutande slutsatsen består av en kortfattad beskrivning av vad denna studie kommit fram till. 22

Bakgrund Följande kommer en bakgrundsbeskrivning att göras kring de ämnen som behandlas i arbetet. Bland annat kommer en kortfattad beskrivning kring bildjournalistiken samt en kring tävlingen Årets bild och PFK. Om det dokumentära och bildjournalistiken Inom det fotografiska fältet finns det olika inriktningar, eller kategorier. Det pratas om bland annat konstfotografi och dokumentärt fotografi som i sin tur har olika undergenrer. Det dokumentära är en otroligt tänjbar kategori [...] och används ofta för att beskriva krigsfotografi, fotojournalistik, olika slags samhällsforskning och mer förutsättningslösa observationsprojekt. 55 I detta avsnitt presenteras först det dokumentära fotografiet, i vilket dess särdrag diskuteras, samt kommer en kort beskrivning följa av bildjournalistikens historia. Skillnaden mellan det dokumentära fotografiet och det konstnärliga kan ibland vara svårt då dessa kategorier ofta flyter in i varandra. Edwards, författare till boken Fotografi - en introduktion (2007), menar på att fotografisk konst, tvärtemot dokumentärt foto, gör anspråk på intention, subjektivt uttryck, andlig uppbyggelse och estetisk effekt. 56 Han skriver också att historiskt sett kännetecknades konst av den distans till slumpmässighet som utmärker den verkliga världen och visade därigenom på närvaro av en aktiv intelligens. 57 Om konstfotografiet kännetecknas av detta så bör det dokumentära kännetecknas av det motsatta då dessa två kategorier står i kontrast till varandra. Den fotografiska dokumentationen uppfattas vanligtvis, precis som andra dokumentationsformer, som en neutral, stillös och objektiv informationshandling. 58 Med detta menar Edwards att dokumentärfotot inte förväntas vara genomtänkt vad gäller komposition, ljus, stil och så vidare, utan det antas bara vara en avbild utan vidare djup. Edwards hänvisar i sin bok till ett citat av William Stott: dokumentärens hjärta är inte form eller stil eller medium utan alltid innehåll. 59 55 Edwards, Steve, Fotografi - en intruduktion, (Oxford University, Raster bokförlag, 2007), s 47. 56 Ibid., s 29. 57 Ibid., s 33. 58 Ibid., s 29. 59 Ibid., s 47. 23

Vad innebär då mer specifikt genren bildjournalistik? Journalistik i sig avser ytterst att skildra verkligheten. 60 Logiskt sett bör alltså bör bildjournalistiken innebära att ytterst avbilda verkligheten. Sitt genomslag fick bildjournalistiken på 1910-talet då den roterande tryckcylindern uppfanns, vilket betydde att text nu kunde kombineras med bilder. 61 Detta gjorde att tillgängligheten ökade och på så sätt även efterfrågan, som tidigare inte hade funnits på samma sätt. En annan viktig händelse var utvecklingen av den lilla hand-kameran Leica. Med denna kamera kunde nu bildjournalisterna komma händelsen riktigt nära och de kunde snabbt ta flera bilder efter varandra. Även det faktum att kamera följde rörelserna av det mänskliga ögat var revolutionerande för genren. 62 Tidigare hade man haft klumpiga, stillastående kameror med långa exponeringstider. Dessa passade såklart bra till porträtt och liknande, men var inte speciellt lämpade för den spontana bildjournalistiken. 63 Guldåldern för bildjournalistiken började i mitten av 1930-talet, då tidningen Life startade och slutade i mitten av 1950-talet då tv:n kom. 64 Idag är bildjournalistiken en väl efterfrågad genre som inte bara påträffas i media, utan även på museum och gallerier samt i tävlingar. Om Årets Bild Sedan år 1942 har den ideella organisationen Pressfotografernas klubb (PFK) anordnat tävlingen Årets bild, men det är först nu på senare år som tävlingen verkligen fått sin genomslagskraft. 60 Nationalencyklopedin, Journalistik. Hämtad 10 december 2014. http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/journalistik. 61 Golden, Reuel, Photojournalism 1855 to the present - editor s choice, (New York, Abbeville Press, 2006) s 8. 62 Ibid., s 8. 63 Ibid., s 8. 64 Ibid., s 8. 24

Syftet med tävlingen är främst att främja bildjournalistik och skickligt utförda yrkesprestationer inom journalistiken. 65 Tävlingen äger rum en gång om året och är verksam i Sverige. Den innehåller, sedan år 2014, 15 olika kategorier där kategorin Årets bild tillsammans med Årets fotograf och Årets rookie är den mest prestigefyllda. Kategorin Årets bild har inte bara som syfte att vara med och främja bildjournalistiken, utan har även som uppgift att sammanfatta året om gått, och visa på en viktig händelse. Varje år utses en ny jury, vilket gör att varje års jury är helt unik. Juryn består av olika personer från både Sverige, Danmark och Norge och dessa personer är helt oberoende av varandra. I vissa av tävlingens kategorier välkomnas alla verksamma fotografer att skicka in tävlingsbidrag, medan vissa kategorier är förbehållna för PFKs medlemmar. I kategorin Årets fotograf kan endast PFK medlemmar vinna, Årets bild kan vem som helst vinna och Årets rookie kan vem som helst vinna, bara denne är ny tävlingsdeltagare och inte ställt upp tidigare. Vinnarbilderna publiceras sedan på olika sätt och visas upp i olika forum. Bland annat vissas de upp som en utställning på Fotografiska i Stockholm. För att vara medlem i PFK krävs det att en först fyller i ett formulär som sedan skall granskas av styrelsen. Om styrelsen godkänner medlemsansökan betalas sedan en årsavgift på 600kr för att få vara med för ordinarie medlemar, 300kr betalar en som studerande eller pensionär. 66 En viktig kommentar till tävlingen är att den nästan har en uteslutande tradition av att det är män som vinner. I utgångsmaterialet så finns det enbart män representerade, det vill säga att av de fotografer som vann kategorin Årets bild under år 2004-2014 är det enbart män. Syftet med tävlingen är att sälja in pressfoto som är organiserad av en organisation som företräder fotograferna. Genom att inte främja mångfald bland fotograferna, både genom att samtliga är män som vinner, samt att endas PFK:s medlemmar kan vinna visa kategorier, 65 Årets Bild, Om årets Bild. Hämtad 17 oktober 2014. http://www.aretsbild.se/?page_id=212 66 Pressfotografernasklubb, medlemsavgifter. Hämtad 18 mars 2015. http://www.pfk.se/medlemsavgifter/. 25

påverkas sättet som bildjournalistiken ses på. Det blir en snäv bild av vad bildjournalistik innefattar. De själva säger sig även vilja främja bildjournalistiken och hylla skickligt utförda yrkespresentationer inom journalistiken. Detta syfte kan bli svårt att uppfylla då de har koncentrerat tävlingen till några utvalda få. Bildbeskrivning Här nedan följer en allmän beskrivning av utgångsmaterialet. Bilderna kommer kortfattat att beskrivas utifrån vad som syns rent visuellt i bilden samt efter bildens bildtext och mail från vice ordförande i Årets bild, Göran Stenberg. Bilden visar f.d. utrikesministern Anna Lindh som bärs ut på en bår till en väntande ambulans efter att hon har blivit knivskuren av en man på NK i Stockholm. Hon avled sedan av skadorna Fig 1. Årets bild, Årets Bild 2004, 2004, Fotografi, Foto: Stefan Söderström På bilden syns två insvepta kroppar som ligger på stranden efter tsunamin i Indiska oceanen 2004 som slog till hårt vid bland annat den Thailändska kusten. Fig 2. Årets bild, Årets Bild 2005, 2005, Fotografi, Foto: Stefan Berg 26

En flygbild över en skog efter stormen Gudrun som drog in från Atlanten över norra Europa i Januari 2005. Fig 3. Årets bild, Årets Bild 2006, 2006, Fotografi, Foto: Jocke Berglund En flygbild på Hagamannen, vars riktiga namn är Niklas Lindgren, när han är ute på rastgården i häktet. Fig 4. Årets bild, Årets Bild 2007, 2007, Fotografi, Foto: Casper Hedberg Fig 5. Årets bild, Årets Bild 2008, 2008, Fotografi, Foto: Karl Melander Bilden visar en etanolfabrik i Brasilien som framställer miljövänligt drivmedel till bilarna i Sverige genom att bränna sockerrör, där den svarta röken som blir av detta förlopp direkt är miljöfarligt, samt orsakar andningsproblem och astma. Denna bild visar en svart kvinna som gråter efter att Barack Obama tackar väljarna efter att han vunnit valet i november 2008. Fig 6. Årets bild, Årets Bild 2009, 2009, Fotografi, Foto: Magnus Wennman 27

Bilden visar USAs president Barack Obama med EU:s ledare under ett klimattoppmöte i Köpenhamn, COP 15. Fig 7. Årets bild, Årets Bild 2010, 2010, Fotografi, Foto: Henrik Montgomery Bilden visar en man som sprängde sig själv till döds i Stockholm centrum i december 2010. Fig 8. Årets bild, Årets Bild 2011, 2011, Fotografi, Foto: Peter Wixström Bilden visar ett söndersprängt regeringkansli i Oslo efter att Anders Breiviks utplacerade bomb exploderat. Fig 9. Årets bild, Årets Bild 2012, 2012, Fotografi, Foto: Hampus Lundgren Bilden visar massa människor som bär på två barn. Detta är en begravning av två syskon som dödades när en israelisk missil sprängde deras hus i Gaza. Fig 10. Årets bild, Årets Bild 2013, 2013, Fotografi, Foto: Paul Hansen 28

Bilden föreställer en pojke som samlar tomhylsor vid frontlinjen i Syrien, under det pågående kriget. Fig 11. Årets bild, Årets Bild 2014, 2014, Fotografi, Foto: Niklas Hammarström Resultatredovisning Följande avsnitt kommer börja med att en kvantitativ innehållsanalys genomförs av det valda bildmaterialet. Denna innehållsanalys presenteras i form av en tabell och den kommer även diskutera ingående utifrån de valda teorierna. Utefter detta kommer några bilder väljas ut (hur många beror på resultatet i den kvantitativa analysdelen) och analyseras efter tidigare nämnda semiotiska bildanalys. Dessa bilder väljs ut efter de kategorier som har flest representanter. Innehållsanalys Det övergripande syftet, som nämnt tidigare, handlar om att se och visa på tendenser inom den svenska tävlingen Årets bild idag. Ett vidare syfte i denna studie kommer även att blir att se hur och på vilka sätt lidande gestaltas i tävlingen. I detta avsnitt presenteras den sammantagna bilden av vinnarbilderna som ges via en kvantitativ innehållsanalys. Bildmaterialet är kategoriserat efter fyra utvalda teman som Greenwood och Smith presenterade i sin studie How the World looks to us: krig, brott/terrorism, naturkatastrofer, framträdande eller kända personer. Ytterligare en kategori har lagts till; miljöförstöring. En sådan här beskrivning ger en övergripande och samtidigt klar bild av hur vinnarbilderna ser ut och uppfattas. Den talar bland annat om vilka typer av teman som lyfts fram. 29

Teman Antal Vilka år Krig 2 2013 & 2014 Brott/Terrorism 4 2004, 2007, 2011 & 2012 Naturkatastrofer 2 2005 & 2006 Framträdande/Kända personer 2 2009 & 2010 Miljöförstöring 1 2008 Totalt 11 Vad som kan ses av den här tabellen är att kategorin brott/terrorism är den största. Annars är det ganska jämnt fördelat mellan övriga. Den kategori som dock är underrepresenterad är miljöförstöring. Som nämnt tidigare så baseras bildernas kategoriplacering på det visuella, samt den allmänna beskrivningen av bilden. Exempelvis har placeringen av Årets Bild 2004 valts (brott/terrorism) då den hänvisar till ett brott som begåtts, precis som med Årets Bild 2009. Valet föll på att placera den under framträdande/kända personer då bilden främst, efter vad som gått att läsa sig till, hänvisar till en sådan person även om denne ifråga inte visuellt visas på bilden. Däremot har även Årets Bild 2010 placerats under framträdande/kända personer, men detta då den visuellt faktiskt visar på ett antal sådana. Anledningen till att denna bild, som egentligen hänvisar till miljöförstöring och klimat, inte får den placeringen handlar enbart om att hade bilden visat en grupp anonyma människor som diskuterar frågan hade den antagligen inte fått samma verkan eller status. Just att det är framträdande/kända personer som gör det gör att bilden, samt händelsen i sig, får högre status och på så sätt spelar det roll att personerna i bilden är framträdande/kända, därav placeringen. Vad som också går att se genom att studera dessa bilder på detta övergripande sätt är att de nästan uteslutande skildrar händelsen efter att den ägt rum. Exempelvis visar Årets Bild från 2005 efter att tsunamin dragit över, Årets Bild från 2006 visar efter att stormen Gudrun avtagit och Årets Bild 2012 visar regeringskansliet i Oslo efter att Anders Breivik sprängt det. 30