Fuktrelaterade skador i villor omfattning orsaker konsekvenser - förebyggande arbete
1. SAMMANFATTNING.................................................................... 1 1.1 KOSTNADEN FÖR FUKT- OCH VATTENSKADOR...................................... 1 1.2 BESPARINGSMÖJLIGHETER....................................................... 1 2. BAKGRUND........................................................................... 2 2.1 OM RAPPORTEN................................................................ 2 2.2 OM ANTICIMEX TRYGGHETSAVTAL OCH BESIKTNING AV VILLOR..................... 2 2.3 OM ANTICIMEX................................................................. 2 3. FUKTRELATERADE SKADOR I VILLOR: VAR TREDJE VILLA LÖPER STOR RISK ATT DRABBAS AV FUKT- ELLER VATTENSKADOR......................................................... 4 3.1 BAD/DUSCHRUM: VARNING FÖR SPRICKOR I VÄGG- OCH GOLVBEKLÄDNADEN......... 5 3.2 TVÄTTSTUGA: SPRICKOR I GOLVET ÄR DEN STÖRSTA RISKEN......................... 6 3.3 KÖK: HÅLL PÅ DISKMASKINEN.................................................... 6 3.4 ÖVRIGA BOUTRYMMEN: SE EFTER GAMLA TÄTNINGAR OCH PACKNINGAR I RADIATOR- VENTILEN.......................................................................... 7 3.5 VINDEN: KONTROLLERA VINDEN REGELBUNDET................................... 8 3.6 KRYPGRUND: EN FUKTIG KRYPGRUND KAN GE PROBLEM............................ 9 4. KONSEKVENSEN AV FUKT- OCH VATTENSKADOR......................................... 11 5. ATT ARBETA FÖREBYGGANDE MOT FUKT- OCH VATTENSKADOR............................ 12 6. ANTICIMEX TRYGGHETSAVTAL : ANTICIMEX DOKUMENTERAR HÄLSOTILLSTÅNDET I SVENSKA VILLOR............................................................................ 14 En rapport från Anticimex, utgåva 2 2004
1. Sammanfattning Skadeförebyggande åtgärder en lönsam investering I en av tre villor som besiktigas av Anticimex upptäcks brister som gör att det finns stor risk för framtida fukt- eller vattenskador. I flera fall upptäcks pågående vattenskador som både är kostsamma och personligt påfrestande för villaägare. Genom att vidta skadeförebyggande åtgärder kan villaägare undvika dyrbara reparationer. I denna rapport återfinns en sammanställning av statistik från 65 357 besiktningar av villor, spridda över hela Sverige, som genomförts mellan åren 2000-2004. I rapporten framkommer att 30 procent av alla villor har bristande underhåll, slitage och/eller felaktig byggteknik som riskerar att resultera i fukt- eller vattenskador. Vid 3,5 procent av alla besiktningar upptäcks skadan för sent. Villan är redan vattenskadad. Risken att drabbas av en fukt- eller vattenskada är störst i badrummet. 38 procent av alla problem kan hänföras till villans badrum. Oftast beror vattenskadan på att det finns sprickor i badrumsväggens ytbeklädnad som gör att vatten tränger in i bakomliggande konstruktion. 1.1 Kostnaden för fukt- och vattenskador En vattenskada kan bli dyrbart för villaägaren. De skador som är hänförliga till läckage från vattenledningar eller bristfälliga ytbeklädnader i våtutrymmen ersätts i de flesta fall av traditionella villaförsäkringar. Villaägaren betalar självrisken och avskrivningar på material och arbete vilket i genomsnitt kan uppgå till 10 000 15 000 kronor. Om en villa däremot drabbas av fukt- och mögelskador och som inte är hänförliga från läckage från vattenledningar eller bristfälliga ytbeklädnader - exempelvis på vind eller i krypgrunden - kan reparationskostnaden uppgå till hundratusentals kronor. Detta ersätts inte av traditionell villaförsäkring. Utöver de ekonomiska konsekvenserna kan en vattenskada även bli väldigt påfrestande för de drabbade. Skadat material måste i regel tas bort och konstruktioner avfuktas eller ersättas. Det är inte ovanligt att villaägare måste vara utan badrum i flera veckor. 1.2 Besparingsmöjligheter Skadeförebyggande åtgärder är en lönsam investering. Många fukt- och vattenskador kan förhindras eller begränsas genom att villaägaren är observant på läckagerisker. Men det är inte alltid så lätt att upptäcka skadan själv. Ofta krävs fuktindikeringsinstrument, erfarenhet och tränade ögon. Under de senaste tre åren har Anticimex genomfört mätningar på besiktade villor för att undersöka om rekommenderade åtgärder och förbättringsförslag som Anticimex besiktningsmän ger resulterat i att antalet vattenskador minskar. Resultatet är mycket positivt. Antalet vattenskador har minskat med ca 40% under perioden. Om alla Sveriges 1.600.000 villor skulle besiktigas enligt de principer som Anticimex tillämpar skulle det innebära en årlig besparing för Sveriges villaägare och försäkringsbolag på ca 700 miljoner kronor! 1 En rapport från Anticimex, utgåva 2 2004
2. Bakgrund 2.1 Om rapporten Anticimex rapport Fuktrelaterade skador i villor visar statistik och faktamaterial om fukt- och vattenskador i svenska villor. Av rapporten framgår hur vanligt det är med fukt- och vattenskador samt vilka delar av huset som löper störst risk för att drabbas. Dessutom beskrivs de bakomliggande orsakerna till varför fukt- eller vattenskador uppstår och vilka konsekvenser det får för de villaägare som drabbas. Rapporten baseras på statistik från 65 327 besiktningar för Anticimex Trygghetsavtal. Husen är spridda över hela Sverige och besiktningarna genomfördes mellan åren 2000 2004. Syftet är att visa fördelarna med att jobba förebyggande för att förhindra fukt- och vattenskador. 2.2 Om Anticimex Trygghetsavtal och besiktning av villor Anticimex Trygghetsavtal är ett försäkringspaket som innehåller regelbundna besiktningar, försäkring mot äkta hussvamp samt självriskersättning vid vattenskador. Innan försäkringen träder i kraft görs en besiktning av huset efter ett speciellt protokoll och checklista. Vid besiktningen kontrolleras om det finns befintliga vatten- eller hussvampsskador och/eller om det finns risk för framtida skador. Om skada eller risk för skada upptäcks rekommenderar besiktningsmannen åtgärder till underhåll/förbättring. Under besiktningen kontrolleras följande riskområden: Badrum/duschrum Tvättstuga Kök Övriga våtutrymmen Gästtoalett Boutrymmen Vind Krypgrund Källare Övrigt (ex. kranar, pannrum, vattenberedare etc) För respektive riskområde fyller besiktningsmannen i anmärkningar i besiktningsprotokollet utifrån följande gradering: risk för vattenskada stor risk för vattenskada pågående vattenskada samt övriga brister/risker som beror på fukt men som inte är ersättningsbar av villaförsäkringen ex. skador av mögel och röta. 2.3 Om Anticimex Sedan 1934 har Anticimex gått från att vara ett svenskt familjeföretag till ett internationellt företag med mer än 1 400 medarbetare. Vi finns i Sverige, Finland, Danmark, Norge, Tyskland och Holland. Totalt omsätter vi ca 1,3 miljarder SEK och företaget ägs av investmentbolaget Ratos. När vi startade vår verksamhet var vi ensamma om att ge kunden en garanti om skadedjursfri miljö till ett fast pris, 2 En rapport från Anticimex, utgåva 2 2004
istället för att ta betalt för varje enskild sanering. Detta är en affärsidé som vi tillämpar än i dag. Den affärsidén ledde till att vi tidigt använde oss av förebyggande åtgärder. Vårt motto Att förebygga och skydda är en ny formulering av ett gammalt arbetssätt. Ett arbetssätt som går ut på att ta ansvar för människors hälsa och livskvalitet. Numera arbetar vi med så mycket mer än skadedjur. Idag skapar Anticimex sunda och hälsosamma inomhusmiljöer för både företag och privatpersoner. Det betyder att vi säkrar industriers matproduktion, skyddar restauranger mot bakterier, förebygger fuktskador i alla slags bostäder och hjälper villaägare att spara energi samt erbjuder företag ett komplett brandskyddsprogram. 3 En rapport från Anticimex, utgåva 2 2004
3. Fuktrelaterade skador i villor: Var tredje villa löper stor risk att drabbas av fukt- eller vattenskador Rapporten bygger på 65 327 besiktningar för Anticimex Trygghetsavtal och är utförda under åren 2000-2004. Vid 30 procent av dessa besiktningar upptäcks fuktrelaterade skador eller brister som gör att villorna löper stor risk för framtida skada. Villaägarna rekommenderas förbättringsåtgärder som gör att vattenskadan kan förebyggas. Det innebär att i var tredje villa finns det antingen en pågående fukt- eller vattenskada eller så finns det brister som innebär att det finns stor risk för framtida skada om inga åtgärder vidtas av villaägaren. I 3,5 procent av de besiktigade villorna hittar besiktningsmannen en pågående vattenskada. Villaägaren rekommenderas då att ta kontakt med sitt försäkringsbolag I snitt görs 2,7 anmärkningar per besiktning och hus. Den gradering av anmärkning som görs är: risk för vattenskada, stor risk för vattenskada, pågående vattenskada samt övriga brister/risker som beror på fukt men som inte är ersättningsbar av villaförsäkringen ex. skador av mögel och röta. I bad/duschrum är risken störst. Badrum/duschrum är det utrymme i villan där risken är störst för att fukt- eller vattenskador skall uppstå. Anticimex statistik visar att 38 procent av alla vattenskador uppstår i villans badrum/duschrum. Det är naturligt att badrum/duschrum utsätts för mest påverkan av vatten. Dessvärre är inte alltid ytbeklädnader och fuktskyddet bakom ytbeklädnaden utformat på ett korrekt sätt. Otätheter vid rörgenomföringar och eftersatt underhåll i många badrum gör att flertalet av vattenskadorna inträffar i badrum/duschrum. Procentuell fördelning av områden i huset som löper stor risk att drabbas av fukt - och vattenskada 38% 16% 12% 10% 8% 4% 2% 10% Badrum/ duschrum Annat våtutrymme Tvättstuga Kök Krypgrund* Vind* Boutrymmet Övrigt *krypgrund, vind) OBS, rapporten bygger på 65 327 besiktigade villor och av dessa har inte alla krypgrund eller vind. Tidigare mätningar visar dock att ca 80% av krypgrunderna får anmärkningar och ca 50% av vindarna. Som näst största riskområde kommer tvättstugan där golvbeklädnaden och golvbrunnen står för de flesta anmärkningarna. I köket får många villor anmärkningar på diskmaskinsinstallationen med tillhörande rörkopplingar. I krypgrunden och på vinden finns det stor risk för fuktproblem som kan leda till andra typer av skador såsom mögel och röta. Och i boutrymmet är läckande radiatorventiler eller rörläckage ett vanligt problem. 4 En rapport från Anticimex, utgåva 2 2004
3.1 Bad/Duschrum: Varning för sprickor i vägg- och golvbeklädnaden De vanligaste orsakerna till skador och brister i bad- och duschrum är brister i vägg- eller golvbeklädnaden. Oftast rör det sig om sprickor i ytbeklädnaden (våtrumsmattan) som gör att vatten tränger in i bakomliggande konstruktion. Är inte fuktskyddet bakom ytbeklädnaden utformat på ett riktigt sätt så kommer vattnet att fortsätta söka sig in i vägg- eller golvkonstruktionen. När det gäller keramiska ytskikt (klinker/kakel) är det svårt att upptäcka skador och brister själv då tätskiktet inte är synligt utan ligger bakom plattorna. Skadan upptäcks oftast inte förrän den är mycket omfattande. Man skall alltid ta kontakt med en fackman när man misstänker brister i ytbeklädnaden eller fuktskyddet det är ingenting man skall försöka åtgärda själv. En annan vanlig skadeorsak/brist är tätskiktets anslutning till golvbrunnen, även här är det viktigt att åtgärder utförs av fackman. Dusch/badrum, procentuell fördelning av områden som löper stor risk för framtida skador 38% 27% 15% 9% 7% 2% 2% Väggbeklädnad Golvbeklädnad Golvbrunn Duschplats Rörledningar/Kopplingar Tvättställ/ho WC Otätheter i golvbrunnen vilket har uppstått då man inte har anpassat höjden av golvbrunnen vid ombyggnad av badrummet. 5 En rapport från Anticimex, utgåva 2 2004
Bilderna visar kraftiga rötskada i vägg pga av avsaknad av fuktspärr bakom kakelvägg. Fr.o.m 1988 finns branschregler om hur man utformar ett vattentätt våtrum (Byggkeramikrådets branschregler). 3.2 Tvättstuga: Sprickor i golvet är den största risken I tvättstugan är de vanligaste skadeorsakerna hänförliga till brister i golvbeklädnaden och brister i anslutning till golvbrunnen. Precis som i badrummet är det sprickor i ytbeklädnaden på golvet som gör att vatten läcker in bakom klinker eller våtrumsmattan. Är inte fuktskyddet bakom ytbeklädnaden utformat på ett riktigt sätt så kommer vatten att fortsätta söka sig ner i golvet eller vidare ner i golvkonstruktionen. Även i tvättstugan är det vanligt med skador och brister i tätskiktets anslutning till golvbrunnen. Viktigt att nödvändiga åtgärder utförs av fackman. En del av skadorna i tvättstugan orsakas av rörledningar och kopplingar till tvättmaskinsinstallationen. Här kan man själv kontrollera rören med jämna mellanrum börjar man se rost eller ärgningar, vid kopplingarna så är det ett tecken på att det läcker någonstans från rören. Var uppmärksam! 40% Tvättstugan procentuell fördelning av områden som löper stor risk för framtida vattenskador 29% 13% 9% 7% 2% Golvbeklädnad Golvbrunn Väggbeklädnad Installation/ Tvättmaskin Rörledningar/ Kopplingar Radiatorsystem/ ventiler 3.3 Kök: Håll koll på diskmaskinen Den i särklass vanligaste skaderisken i kök är diskmaskinsinstallationen. Här är det mycket viktigt att man med jämna mellanrum känner och tittar på rör, slangar etc. Det är också mycket viktigt att man har ett diskmaskinsunderlägg så att man enkelt kan se när diskmaskinen läcker vatten. Om man har ett diskmaskinsunderlägg så rinner ev. vatten ut på golvet vilket gör att man snabbt upptäcker skadan. Även rörledningar i kökskåpet står för en stor del av vattenskadorna i kök. Här kan man själv, med jämna mellanrum, känna på rör och kopplingar och på så sätt upptäcka om det finns något pågående läckage. 6 En rapport från Anticimex, utgåva 2 2004
Kök, procentuell fördelning av områden som löper stor risk för framtida vattenskador 72% 15% 4% 3% 3% 2% Installation/Diskmaskin Rörledningar/Kopplingar Radiatorsystem/ventiler Väggbeklädnad Golvbeklädnad Installation/Kyl-Frys Omfattande skador i kök efter läckage från diskmaskin. Skada efter läckage i anslutning till diskbänksblandare. 3.4 Övriga boutrymmen: Se efter gamla tätningar och packningar i radiatorventilen Skador och brister på radiatorsystem/ventiler är den vanligaste orsaken till anmärkningar i boutrymmen. Oftast beror skadan eller bristen på att tätningar och packningar i radiatorventilen med tiden försämras. Dessa bör man själv kontrollera med jämna mellanrum för att upptäcka eventuella läckage i tid. Rörledningar/kopplingar står också för en stor del av anmärkningarna, även här bör man själv kontrollera med jämna mellanrum. 7 En rapport från Anticimex, utgåva 2 2004
Boutrymmet, procentuell fördelning områden som löper stor risk för framtida vattenskador 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 87% Radiatorsystem/ventiler 13% Rörledningar/Kopplingar Skadat pakettgolv pga läckage från trasig radioator 3.5 Vinden: Kontrollera vinden regelbundet En vanlig orsak till skador eller brister på vinden är att det antingen läcker in vatten från taket, ofta då runt skorstenen eller vid någon genomföring i taket, eller att fuktig luft från bostaden läcker upp på vinden. Skadorna upptäcks oftast genom att man ser missfärgningar på underlagstak och bjälkar på vinden. Det är mycket viktigt att ställa rätt diagnos, dvs om skadorna beror på läckage utifrån exempelvis från yttertaket eller om de beror på läckage inifrån exempelvis att fuktig luft läcker från bostaden upp på vinden genom otätheter i vindsbjälklaget. Om skadorna är orsakade av läckage utifrån så bör man kontakta en takläggare för att få klarhet i var taket läcker och i vilken omfattning. Om skadorna är orakade av läckage inifrån så bör man ta kontakt med en ventilationsentreprenör för att få reda på om och hur det går att skapa ett undertryck inne i bostaden så att luft inte sipprar upp på vinden. Man bör samtidigt undersöka diffusionsspärren i vindsbjälklaget, detta görs lämpligen av en byggentreprenör. 8 En rapport från Anticimex, utgåva 2 2004
Vinden, procentuell fördelning områden med skador eller brister 63% 24% 13% Expansionskärl Underlagstak, bjälkar Övrigt Kondensskada orsakad av att fuktig och varm luft läcker upp på den kalla vinden Skada orsakad av utifrån kommande vatten 3.6 Krypgrund: En fuktig krypgrund kan ge problem En uteluftsventilerad krypgrund är svår att bygga utan att få problem med fukt och/eller lukt. Utomhusluften kommer in genom ventilen och kyls ner i den svala grunden. Den relativa fuktigheten ökar och under sommaren kan det till och med bildas kondens, dvs fritt vatten. Detta gör att risken för att mikroorganismer utvecklas är stor. Tillförs det ytterligare fukt till krypgrunden exempelvis via vatten som läcker in, fukt som avges från marken så ökar risken ytterligare för tillväxt av mikroorganismer. Det är viktigt att se till att det inte finns organiskt material på marken i grunden och man bör själv kontrollera sin grund några gånger per år. Den bästa tiden att besiktiga grunden är på sensommaren. Om man upptäcker problem i grunden bör man ta kontakt med specialist inom fuktområdet. 9 En rapport från Anticimex, utgåva 2 2004
Riskområden för hussvampsskador och fördelning av risk 40% 21% 8% 12% Markytan Blindbotten Grundmurar Övrigt Mer information om skador i krypgrunder finns att läsa i Anticimex rapport Fukt- och mögelskadad krypgrund ett faktum för 175.000 villaägare. Rapporten går att ladda ner från Arkiv på www.anticimex.se. Krypgrunden har en fuktig miljö som kan bidra till fukt, mögel och röta. Vid gynnsamma förhållanden även för tillväxt av äkta hussvamp. 10 En rapport från Anticimex, utgåva 2 2004
4. Konsekvensen av fukt- och vattenskador Fukt- och vattenskador kan om det inte omedelbart åtgärdas orsaka stora problem i en villa. Att så fort som möjligt fastställa skadans omfattning och sätta in lämpliga resurser är av största vikt för att kunna begränsa materialförstörelse. En fukt- eller vattenskada uppstår vanligtvis på grund av slitage, bristande underhåll eller felaktig byggteknik. Upptäcks skadan för sent leder det till tråkiga konsekvenser för den drabbade: skadat material måste tas bort, huset torkas upp och konstruktioner måste ersättas. Dessutom kan det vara ohälsosamt att leva i fuktskadade hus. Varje år tvingas hundratusentals husägare att göra stora och dyra ombyggnader p.g.a. fukt- och vattenskador. Försäkringsbolagens totala kostnad för reparation av vattenskador uppgick år 2000 till 1,8 miljarder kronor. Till detta kommer försäkringstagarens självrisker och kostnader för avskrivningar. Vattenskador bedöms kosta samhället minst 5 miljarder kronor per år (källa Vattenskadeundersökningen 2002). Den genomsnittliga kostnaden för en vattenskada i en villa ligger i genomsnitt på 27 000 kronor för försäkringsbolaget. Husägare betalar självrisken och avskrivningar på material och arbete vilket i genomsnitt uppgår till 10.000 15.000 kronor. Mögel, röta, hussvamp och konstig lukt en konsekvens av fuktproblem. Alla fuktskador ersätts inte av den traditionella villaförsäkringen. Det handlar om fuktskador som inte är hänförliga till läckage från vattenledningar eller bristfälliga ytbeklädnader i våtutrymmen. Denna typ av skador är man som villaägare själv ansvarig för. Här gäller det att man är uppmärksam så att man slipper oönskade kostnader. Det vanligaste sättet att upptäcka problem i krypgrunden är att man känner en mikrobiell lukt inne i bostaden. Det är svårt att bygga en uteluftsventilerad krypgrund så att det inte uppstår mer eller mindre problem i grunden. I en del fall upplevs aldrig problemet inne i bostadsdelen, och därmed så upptäcks inte heller skadorna i grunden förrän man gör en omfattande besiktning av huset, kanske i samband med en försäljning av fastigheten. Vanligtvis föreslås byggnadstekniska åtgärder eller åtgärder som innebär att man skapar ett klimat i grunden som gör att fuktnivån hålls på en sådan låg nivå så att mikroorganismer inte kan bildas. De ekonomiska konsekvenserna varierar från 30.000 200.000 kronor. På vinden upptäcks problemen oftast genom missfärgningar på takbrädorna. Orsakerna kan exempelvis vara vattenläckage genom yttertaket eller läckage av varm fuktig luft från som stiger från bostadsdelen upp på den kallare vinden. Det är viktigt att man genomför en utredning för att konstatera vad som är fel. Beroende på vilka åtgärder som krävs varierar kostnaden allt ifrån några tusen upp till hundra tusentals kronor. 11 En rapport från Anticimex, utgåva 2 2004
5. Att arbeta förebyggande mot fukt- och vattenskador Många vattenskador kan förhindras eller begränsas med olika skadeförebyggande åtgärder och genom att vara observant på läckagerisker. Här följer några tips om hur man själv kan kontrollera olika områden: Våtutrymmen Kontrollera vägg- och golvbeklädnad, det får inte finnas öppna skarvar eller sprickor i dessa. Om sådana upptäcks bör en fackman kontaktas för åtgärd. Kontrollera golvbrunnen så att klämringen som håller mattan på plats sitter ordentligt fast. Rensa golvbrunnen. Täta skruvhål och rörgenomföringar på ett riktigt sätt. Rörkopplingar, rörgenomföringar och blandarinfästningar i väggar är svaga punkter. I en duschplats är belastningen extra stor och där finns flera risker för läckage ex. otäta skarvar i vägg- och golvbeklädnader, infästning av blandare, rör. Se till att ha en fungerande ventilation i våtutrymmet (frånluft med tilluft från bostadsutrymmena). Mer information finns på www.gvk.se Säkra våtrum och Byggkeramikrådet www.bkr.se Tvätt/grovkök Kontrollera slangar och kopplingar till disk- och tvättmaskin med jämna mellanrum. Köp ett disk-/tvättmaskinsunderlägg om golvmattan inte är uppvikt. Kök Risken är stor för läckage när det gäller diskmaskinen och dess anslutning. Underlaget ska därför vara vattentätt och uppvikt i bakkanten. Ett bra alternativ är att använda ett särskilt diskmaskinsunderlägg. Underlägg finns även för kyl och frys. Boutrymmen Kontrollera regelbundet radiatorventilerna. Vind Se till att takluckan är tät. Genomför besiktning av vinden regelbundet så att eventuella missfärgningar eller läckage upptäcks i tid. Detta görs lämpligast vintertid, då eventuellt luftläckage från bostaden är lättare att se. Se till att takläggningen är hel. Om missfärgningar och läckage hittas bör en fuktspecialist kontaktas. Krypgrund Se till att vegetationen runt grunden minimeras. Se till att marken lutar från huset. Rensa marken i krypgrunden från organiskt material, tex brädbitar, kartonger. Led bort stuprör från grunden. Rensa hängrännor och stuprör regelbundet. Genomför besiktning av krypgrunden regelbundet så att ev vattenansamlingar eller läckage upptäcks i tid. Detta görs lämpligast under sensommaren då problemen är som störst med kondensation i grunden. Om missfärgningar och läckage hittas bör en fuktspecialist kontaktas. Källare Se till att vegetationen runt grunden minimeras. Se till att marken lutar från huset. Led bort stuprör från grunden. Rensa hängrännor och stuprör regelbundet. Undvik täta material, tex plastmattor direkt mot betonggolvet. Undvik organiska material (trä) i kontakt med betonggolvet eller den murade eller gjutna ytterväggen. Se till att alltid ha uppvärmt i källaren. 12 En rapport från Anticimex, utgåva 2 2004
Övrigt Avsluta rabatter ca 20 cm från husgrunden, närmast grunden bör ligga sten eller singel. Om du målar träfasaden själv, glöm inte bort att måla ändträt. Rådgör med färgbutik om vilken sorts grundfärg och täckfärg som skall användas. Varmvattenberedare installeras lämpligast i utrymme med golvbrunn. Ta bort trädgårdsslangen inför vintern och töm kranen på vatten. Anlita alltid auktoriserade företag. Köp alltid typ- och branschgodkända produkter och följ alla monteringsanvisningar. Expansionskärl är en vanlig källa till läckage och vattenskador. Äldre kärl bör inspekteras och bytas ut. 13 En rapport från Anticimex, utgåva 2 2004
6. Anticimex Trygghetsavtal: Anticimex dokumenterar hälsotillståndet i svenska villor Anticimex Trygghetsavtal är ett försäkringspaket som tecknas för ett år i taget. När en villaägare tecknar ett Trygghetsavtal med Anticimex utförs en besiktning som innebär att villaägaren får en indikation på om huset är friskt eller inte. Besiktningen dokumenteras i ett besiktningsprotokoll. Om Anticimex vid besiktningen hittar fel eller anser att något måste kontrolleras närmare ger Anticimex konkreta råd och tips om åtgärder. Anticimex Trygghetsavtal består av följande delar: 1. Försäkring mot äkta hussvamp. Reparationer upp till 25 basbelopp ersätts. 2. Självriskersättning vid vattenskador. Ersätter den ordinarie grundsjälvrisken i villaförsäkringen. 3. Besiktningar. Den första besiktningen görs vid tecknandet av avtalet och sedan löpande vart fjärde år. 4. Dokumentation. Ett komplett besiktningsprotokoll med ev. förslag till åtgärdsförslag lämnas efter varje besiktning. Idag har över 150.000 villaägare valt att komplettera sin traditionella villaförsäkring med Anticimex Trygghetsavtal. 14 En rapport från Anticimex, utgåva 2 2004