Betydelse av matval och mattider vid rytmstörande arbetstider Örnsköldsvik 2014-10-21



Relevanta dokument
Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Diabetesutbildning del 2 Maten

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Folkens öde beror på deras sätt att livnära sig

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kosten Kroppen Klockan. Maria Lennernäs Professor mat- och måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Maria Svensson Kost för prestation

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Vad påverkar vår hälsa?

Tio steg till goda matvanor

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Kostpåverkan vid narkolepsi?

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Levnadsvanor och hälsa vid skiftande arbetstider och nattarbete

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

WHO = World Health Organization

Bra mat för hela familjen

Maten under graviditeten

Testa dina vanor Hälsotest

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Mat och dryck för dig som har diabetes

Årets Pt 2010 Tel

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Läsa och förstå text på förpackningar

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

Varför ska man ha ett balanserat?

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Planering av måltiderna

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

Hem- och konsumentkunskap

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

SÖMN den viktigaste källan till återhämtning

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka

Anna-Karin Jälminger

MAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott

Bra mellanmål på fritids

Råd för en god hälsa

Transkript:

Betydelse av matval och mattider vid rytmstörande arbetstider Örnsköldsvik 2014-10-21 Maria Lennernäs Wiklund Närings- och måltidsforskare LTU och HiG

Folkens öde beror på deras sätt att livnära sig Brillat-Savarin, 1700-tals tals gastronom

Innehåll Mat och måltider vid skiftarbete vilka är problemen? Är äta är en fråga om tajmning? Energi i maten energi i kroppen Mat och måltider i praktiken Rådgivning och hjälpmedel

Skiftarbete, mat och måltider VILKA ÄR PROBLEMEN?

Problemen Matintag vid ogynnsam tidpunkt Svårt att synkronisera måltider med sociala rytmer och biologiska rytmer Oregelbundna mat och sovtider gör att kroppen belastas för mycket och oförhappandes Störd reglering av aptit och mättnad Störd reglering av blodsocker och blodfetter

Problemen Inget eller begränsat utbud av mat utanför dagtid Måltidsuppehåll istället för matrast Kort eller ingen tid att äta Avbrutna måltider Ingen återhämtning från arbetet Äta direkt vid arbetsplatsen

ÄR ÄTA EN FRÅGA OM TAJMNING?

Diabetes i USA 20 procent av individer födda mellan 1985 och 1989 kommer att drabbas av diabetes. Andelen fördubblas för födda 2000 2011; risken beräknas till 40 procent. Läkartidningen. 2014;111:CZ63, Läkartidningen.se 2014-08-20 Läkartidningen 37/2014

Orsaker till ökad diabetes Överätande Nattätande Matliknande aptitretande energitäta produkter Kontinuerligt ätande, brist på fasta Pågående övervikt och fysisk inaktivitet positiv energibalans Stress och sömnbrist ökar aptiten och stör metabolismen Medicinering, överlevnad, reproduktion

..as a consequence of the changed life style in industrialized countries the metabolic syndrome is on the rise, not necessarily through consuming to much food, but by eating it at the wrong time Buijs &Kreier, The British Society for Neuroendocrinology, 2006

ENERGI

Ingen mat kommer till sin rätt i en kropp som är överviktig outsövd stressad fysiskt inaktiv otrygg

Övervikt och sjukdom Övervikt och fetma ökar risken för det metabola syndromet, typ -2 diabetes och hjärtkärlsjukdom Ett centralt mål i kostrådgivning är att motivera individen till att bibehålla normal kroppsvikt = energibalans Kroppsvikten påverkas av energiintag och energiförbränning matvanor och fysisk aktivitet NEAT Non Excecise Activity Thermogenesis är betydelsefull (stå, gå omkring istället för att sitta och ligga Matval och aptit påverkas av sömnbrist och stress

Energibalans Förbränningen av energi = konsumtionen av energi från mat och dryck Viktstabilitet

Att förse en kropp med rätt mat är ett stort och svårt projekt därför att styrsystemen är så sårbara. En hjärna som inte får korrekt information kan ju inte vägleda kroppen beträffande vad den behöver äta, hur mycket den skall äta och när den skall sluta äta Åsa Nilsonne ur Smärtbäraren Pocketutgåva 2002 sid 35

Det tar 4 minuter att äta 400 kcal som det tar 40 minuter att förbränna

MAT OCH MÅLTIDER I PRAKTIKEN

Råd om Mattider Matval Måltider Matro Forskning om kroppens förmåga att hantera nattmat är bristfällig

Samma mattider om möjligt Tiden Måltiden Maten 06-09 Mat efter natt Mat före/under andra skift 11-13 Mat för den som är vaken 15-tiden Mat för den som vaknat eller är vaken 17-20 Mat för den som är vaken 22-23 Lite mat för den som ska sova eller arbeta 23-06 Lite eller ingen mat för den som arbetar Huvudmål Huvudmål Mellanmål Huvudmål Mellanmål Mellanmål Liten portion. Varmt. Osötat.

Tips på nattmat Mat Soppa Smörgås Gröt Fil, yoghurt och dryck Färdig soppa görs matigare med tillsats av något t ex ärtor, broccoli, kokta morötter, ägghalvor, några köttbullar, crab fish, kycklingbitar, kokt potatis, kokt pasta nyttja matrester Saftigt brödskiva eller brödrulle (wrap). Pålägg: färskost med skuren frukt, tonfisk, sardiner, kokt ägg, mager ost, skinka, mager leverpastej, tofu. Ät en frukt. I kastrull eller gryta. Mjölk, sylt, liten smörgrop. Vuxenvälling. Naturell fil/yoghurt med frysta bär eller färsk frukt. Vatten. 1-2 koppar kaffe eller te med eller utan mjölk. Osötad skorpa.

Tallriksmodellen även för smörgåsar http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-ochnaring/matcirkeln-ochtallriksmoddellen/tallriksmodellen/ Potatis, ris, pasta, bröd, flingor, bulgur, dinkel.. Kött, fisk, ägg, skaldjur, ärtsoppa, kikärtor, färska eller kokta ärtor, bönor eller linser, köttersättning Grönsaker, frukt, bär, rotfrukter, morot, kålrot, rödbeta

Smarta matval Bröd med fibrer Osötade/lättsötade drycker och frukostflingor Kokt eller grillad mat Ost med 10-17% fett, färskost Naturell yoghurt/fil med frysta bär Rent kött Färsk frukt Mat som tuggas och är fint upplagd

Mat med kalorivarning Majonnäsröror Sallader indränkta med olja (1 dl olja=900 kcal) Pizza, Pommes frites Feta varianter av korv och leverpastej Sötade mjölkdrycker Naturgodis Fyllda baguetter Färdigköpt potatisgratäng, potatissallad

Matliknande produkter med kalorivarning Läsk, saft, lättdryck Munkar Söta kex Fet och söt glass med godisbitar Alkohol Chips, snacks, tacoskal

Smarta val av kolhydrater Välj fiberrika varianter av bröd, mjöl, gryn och pasta Ät ärtor, bönor, linser; färsk frukt, grönsaker, rotfrukter Välj naturell fil och yoghurt Undvik matliknande produkter med tillsatt socker t ex läsk, lättdryck, saft, sylt, söta bröd och bakverk, sötade frukostflingor och drycker Välj grov mat med tuggmotstånd

Lågt Glykemisk Index GI Ett långsamt upptag av kolhydrater leder till en mer utplanad blodsockerhöjning, vilket dämpar insulinpåslaget efter en måltid Det bidrar till att hålla blodsockret på en jämn nivå mellan måltider och till hälsosammare fettomsättning och blodfettsnivåer

Högt glykemiskt Index GI Ett högt glykemiskt index innebär att blodsockret stiger snabbt och det gör att man behöver äta oftare Läsk, saft, godis, vitt bröd och bakverk påverkar blodsockerhalten snabbt

Två mått på blodsockersvar Glykemiskt Index GI Blodsockersvar efter intag av 50 gram kolhydrater i ett livsmedel (mängd livmedel som innehåller 50 gram varierar) Glykemisk Belastning GL (Load): Blodsockersvar efter en (normal) portion av ett livsmedel innehållande kolhydrater GL måttet är mest praktiskt att tillämpa

Ljus Ljud Lukter Temperatur Rörelser i rummet Tid för att äta Social samvaro Stressnivå påverkas av måltiden atmosfär

RÅDGIVNING OCH HJÄLPMEDEL

Maten på jobbet - gemensamt ansvar Arbetsgivare Fackföreningar Personalföreningar Individens val Tid som avsätts för raster och pauser Utformning av personalutrymmen Livsmedelsverket. Bra Mat på jobbet 2007

Maten på jobbet - individens ansvar Vad (när?) hen äter och dricker Enskilda arbetsgrupper utvecklar egna normer sedvänjor

Beteendeförändring Individen Motiverande samtal What s in it for me Hur går det till nya kunskaper och färdigheter att välja mat och måltidslösningar Identifiera hinder och möjligheter att ändra matvanor Arbetsplatsen Utbud av attraktiv och hälsosam mat på arbetsplats God logistik och återhämtande måltidsmiljöer Gratis frukt Raster och måltidsuppehåll värnas tid för att äta, tillåtelse att äta

Förändra matvanor Välja och välja bort mat och dryck Anpassa portionsstorlek Vänja kroppen med nya smaker och mättnadskänslor Komponera måltider och matlådor Förbättra mattider och rutiner Fixa mat hur gör man? era Recept på nätet, kurs på jobbet eller fritiden Aktivt söka kunskap, inspiration och stöd Viktväktarna eller motsvarande Utgå från helheten familjens önskemål, arbetstider, logistik Intresse, medvetenhet och uthållighet

Mer gastronomi på jobbet! Mat och måltidsgestaltningar med ett högt kunskapsinnehåll i syfte att stimulera måltidsdeltagarens njutning Jönsson & Tellström, Gastronomisk Forskning, 2008 Maria Lennernäs 2009 06 08

Tallriksmodellen Den Existentiella Hälsotallriken Vita Activa Arbete Handling Vita Contem- Plativa Begrundan Meditation Vita Regenerativa Sömn http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-ochnaring/matcirkeln-ochtallriksmoddellen/tallriksmodellen/ K Konarski, A Perski, H Arendt inspirerade av medeltida ideal

Läkartidningen r 36 vol 107 2010, 2084-2089

Litteraturtips Lennernäs, M & Wiberg K. Kosten Kroppen Klockan. Att äta och sova på udda arbetstider. Studentlitteratur (2006) J Pharmacol Sci. 2014;124(3):320-35. Epub 2014 Feb 27. Chrono-biology, chrono-pharmacology, and chrono-nutrition. Tahara Y 1, Shibata S. Livsmedelsverkets hemsida www.slv.se Läs om näringsinnehåll i mat, nordiska näringsrekommendationer inklusive fysisk aktivitet, matvanestudier, Råd