Folkens öde beror på deras sätt att livnära sig

Transkript

1 Folkens öde beror på deras sätt att livnära sig Jean Anthelme Brillat-Savarin, 1700-tals gastronom

2 Att äta är en fråga om tajmning och matro Maria Lennernäs, dr docent nutrition Professor Mat- och måltidskunskap Högskolan i Gävle

3 Innehåll Ätandets drivkrafter Ohälsa vid skiftarbete vilka orsaker? Den biologiska klockan Hur påverkar skiftarbete matvanor? Hur påverkar matvanor kropp och hälsa? Påverkar arbetsmåltiden välbefinnande och prestationsförmåga? Råd till arbetsplatsen

4 ÄTANDETS DRIVKRAFTER

5 Att förse en kropp med rätt mat är ett stort och svårt projekt därför att styrsystemen är så sårbara. En hjärna som inte får korrekt information kan ju inte vägleda kroppen beträffande vad den behöver äta, hur mycket den skall äta och när den skall sluta äta Åsa Nilsonne ur Smärtbäraren Pocketutgåva 2002 sid 35

6 Störd dygnsrytm Sömnbrist Stress Matliknande produkter Distraherande måltidsmiljö Aromer Vilseleder aptiten och ämnesomsättningen

7 Det är inte så att individen väljer det rätta bara för att hon vet det rätta. Det är en gammaldags syn på informationens makt Karin Johannisson, professor idé- och lärdomshistoria angående vetenskapens krig mot villfarelser DN

8 OHÄLSA VID SKIFTARBETE VILKA ORSAKER?

9 Skiftarbetare löper högre risk för rubbad ämnesonsättning Fetma Bukfetma Hjärtkärlsjukdom Störd blodsockerkontroll Magsår och magtarmbesvär Det metabola syndromet Eating and shift work effects on habits, metabolism and performance Lowden et al Scand J Work Environ Health (2):150-62

10 Ohälsa vid skiftarbete kan bero på matvanor Kostens kvalitet Oregelbundna mattider Nattätande Eating and shift work effects on habits, metabolism and performance Lowden et al Scand J Work Environ Health (2):150-62

11 Ohälsa vid skiftarbete kan bero på faktorer som inverkar på ämnesomsättningen Rubbad dygnsrytm Sömnbrist Fysisk inaktivitet Otillräckligt med tid för vila och återhämtning Eating and shift work effects on habits, metabolism and performance Lowden et al Scand J Work Environ Health (2):150-62

12 ..as a consequence of the changed life style in industrialized countries the metabolic syndrome is on the rise, not necessarily through consuming to much food, but by eating it at the wrong time Buijs &Kreier, The British Society for Neuroendocrinology, 2006

13 DEN BIOLOGISKA KLOCKAN DYGNSRYTMEN

14 Konsekvenser av störd dygnsrytm Obalans mellan anspänning och återhämtning i det autonoma nervsystemet Ökad aptit för fett och sött Fetma i buk och lever Högt blodtryck Hjärtkärlsjukdom Insulinresistens Typ-2-diabetes

15 RÅD OM MAT OCH MÅLTIDER VID SKIFTARBETE

16 Måltidsråd vid skiftarbete Samma mattider (nästan) oavsett arbetstid Ät före midnatt Undvik ätande Ät frukost efter nattskift före dagsömn Välj quality fuel = näringsrika matvaror Lowden, Arne, Moreno, Claudia, Holmbäck, Ulf, Lennernäs, Maria & Tucker, Philip. (2010). Eating and shift work effects on habits, metabolism, and performance. Scand J Work Environ Health, 36 (2), p

17 Äta 3-6 ggr per dag (dygn) Frukost: Oavsett skift Lunch: Sov över vid nattskift Middag: Oavsett skift Mellanmål Kvällsmål

18 Nattmat Fil/yoghurt med bär, mandel, torkad eller färsk frukt Frukt eller fruktsallad Vatten Kaffe/te Något varmt Mindre portion än dagtid

19 Nattmat Havregrynsgröt med upptinade bär Soppa (finns i tetrapak i kyldisk eller på burk) förstärkt med kokta ägghalvor, crab fish, räkor, ett par köttbullar, ärtor, gröna bönor, ris, pasta, potatis för mer tuggmotstånd Smörgås med t ex magert kött, kokt ägg, bredbar ost, hårdost, färskost, leverpastej Kaviar eller skivad frukt på kesosmörgås

20 Nattetid undvik Gasbildande mat råkost, ärtsoppa, lök, kål Söta drycker läsk, lättdryck, saft, juice, energidryck Godis och kaffebröd

21 Nattetid undvik Kaloribomber Friterat Panerat Sallader med pasta, olja, fet korv Majonnässallader, röror Feta såser (som ingår i t ex kebab, hamburgare)

22 Generellt Ät energismart om du vill hålla vikten Vill du ha hamburgare välj bort dressing och pommes Vill du ha pizza ät en mindre portion, nyckelhålsmärkt pizza med mindre fett finns i frysdisken Välj lightläsk om du vill ha läsk Välj korv, ost och leverpastej med lägst fetthalt (läs på förpackningen)

23 HUR PÅVERVERKA SKIFTARBETET MATVANORNA?

24 Rytmstörande arbetstider En av fyra (25%) av befolkningen arbetar skift eller har någon form av oregelbunden arbetstid 1 av tre (33%) saknar inflytande över arbetsmåltidens förläggning Källa: SCB 2012

25 Rytmstörande arbetstider Framkallar en konflikt mellan biologiska rytmer och sociala rytmer med risk för ohälsa och trötthetsolyckor (Åkerstedt, 2008)

26 Rytmstörande arbetstider Anställda tvingas planera och organisera måltider, sömn, fysisk aktivitet och återhämtning efter allt mer komplexa arbetsscheman och mobila arbetsplatser (Breedveld, 1998)

27

28

29 Modern Meal Patterns: Tensions Between Bodily Needs and the Organization of Time and Space S ren Tange Kristensen & Lotte Holm (2006): Modern Meal Patterns: Tensions Between Bodily Needs and the Organization of Time and Space, Food and Foodways: Explorations in the History and Culture of Human Nourishment, 14:3-4,

30 HUR PÅVERKAR MATVANORNA KROPPEN?

31 Mäta näringstillstånd Kostens sammansättning Antropometri (BMI, midjemått) Biomarkörer lipider, glukos, hormoner Klinisk bedömning Funktionsförmåga

32 Övervikt och fetma Övervikt BMI > 25 kg/m 2 Bukfetma midjemått > 88 cm kvinnor > 102 cm män Waist/hip ratio midja/höft kvot (WHO, 2000)

33 Kroppen behöver energi För uppvärmning, underhåll och arbete Energi finns i mat och dryck Fett Alkohol Kolhydrater Protein 9 kcal/g 7 kcal/g 4 kcal/g 4 kcal/g

34 4 minuter 400 kalorier 40 minuter

35 Ditt energibehov beror på vem du är och vad du gör Kvinnor år stillasittande arbete + Ingen fysisk aktivitet kcal / 9,1 MJ Män år stillasittande arbete + Ingen fysisk aktivitet kcal / 11,4 MJ Regelbunden fysisk aktivitet kcal / 10,8 MJ Regelbunden fysisk aktivitet kcal / 13,5MJ

36 Näring i mat ( Vattenlösliga vitaminer Fettlösliga vitaminer Mineraler Tiamin Vitamin A Natrium Riboflavin Vitamin D 1,2,3 Kalium Niacin Vitamin E Kalcium Biotin Vitamin K Koppar Pantotensyra Vitamin B6 Vitamin B12 Vitamin C Fluor Jod Järn Magnesium Zink Vatten

37 Svenska Näringsrekommendationer Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel. Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen

38 Riskfaktorer? Friskfaktorer? Tallriksmodellen Den Existentiella Hälsotallriken Vita Activa Arbete Handling Vita Contem- Plativa Begrundan Meditation Vita Regenerativa Sömn K Konarski, A Perski, H Arendt inspirerade av medeltida ideal

39 LEK INTE MED MATEN

40

41

42

43 HUR PÅVERKAR ARBETSMÅLTIDEN VÄLBEFINNANDET OCH PRESTATIONSFÖRMÅGAN?

44 ??????????????????????

45 Maten på jobbet Får inte ta tid Får inte ta plats Får inte kosta pengar Nyberg, Maria. (2009). Mycket mat men lite måltider. En studie av arbetsplatsen som måltidsarena. Lund: Department of Sociology, Lund university.

46 Måltiden har tyvärr ingen stark ställning i arbetslivet och räknas sällan eller aldrig till arbetsmiljöområdet, trots att felätande orsakar belastningsskador på metabolismen M Lennernäs, Läkartidningen 2010:36(107):

47 VILKA RÅD GER VI ARBETSPLATSEN?

48 Lästips Bra mat på jobbet. Råd, möjligheter, förutsättningar och utmaningar. Livsmedelsverket, 2007

49 Arbetsplatsen är den mest utvecklade arenan för att förebygga sjukdom och skador. Den är även en bas för förebyggande insatser som förutom direkt arbetsrelaterade faktorer även omfattar hälsorelaterade levnadsvanor och livsvillkor Nedladdat

50 4. Hälsa i arbetslivet Utgångspunkten för målområdet är att kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Individens verksamhet i arbetslivet ska gå att förena med familjeliv och fritid på hälsofrämjande sätt nedladdad

51 Arbetsmåltidens helhet Maten Tiden tidpunkt, varaktighet Rummet Atmosfären Logistiken Det sociala sammanhanget Möjlighet till avkoppling ladda batterierna

52 Figur 9. Figuren visar diskrepansen mellan hur viktigt det är med god mat och hur nöjda deltagarna är med maten i sin personalrestaurang. Diskrepansen är stor vid alla tre arbetsplatser och störst vid Sjukhuset

53 Atmosfären Att ha en omgivning som är trivsam + ett fint utseende på maten är ett måste för att man ska få ut något av en matpaus. Trevligare färger och rent och snyggt i en restaurang är ett måste (Industrin) Miljön jag äter i är viktig. På grund av att vi har ett sunkigt lunchrum vill jag inte äta längre än nödvändigt (Försvaret)

54 Logistiken Matsalen har dålig logistik när det gäller matköer vilket bidrar till att det känns stressigt att både ta mat och betala. Varför inte ha flera öar där olika stationer kan erbjuda lite mer varierad mat? (Sjukhuset) Helt värdelös logistik i personalmatsalen. Alla springer omkring varandra i de olika matställena och måltiderna (Sjukhuset)

55 Gastronomiska arbetsmåltider! Mat och måltidsgestaltningar med ett högt kunskapsinnehåll i syfte att stimulera måltidsdeltagarens njutning Jönsson & Tellström, 2009

56 SAMMANFATTNING

57 Arbetsmåltiden Matraster och måltidsuppehåll i samklang med kroppens dygnsrytm Utbud av meningsfull, njutbar mat Avkopplande fysisk måltidsmiljö Ge måltiden tid, plats och ett socialt sammanhang Ge måltiden social acceptans

58 Landsting 2013 Läkartidningen r 36 vol ,