Vad kan vi lära oss av tvillingar?

DEC 2006 INFORMATION KRING SPECIALPEDAGOGISKA FRÅGOR Läsprojekt ska öka likvärdigheten Hur kan en enskild skola förbättra pojkars och flickors förutsättningar för lika framgång skolan? Myrsjöskolan i Nacka jobbar sedan flera år aktivt på att öka likvärdigheten - bland annat genom små klasser och en särskild satsning på läsning. Läsningen är ju grunden för all teoretisk kunskap och vi har sett att pojkarna läser mindre, säger Lena Mandel, biträdande rektor för årskurserna 7-9. Skillnaderna i resultat mellan könen är genomgående i den svenska skolan - såväl i grund- som gymnasieskolan når pojkarna ungefär 90 procent av flickornas betygsresultat. På Myrsjöskolan är betygsskillnaderna något mindre än i riket som helhet. Tidigare har det varit ännu jämnare, men förra läsåret växte glappet. En orsak kan vara att vi då hade en hård årskull med många svaga killar. Men det är nog inte hela förklaringen, säger biträdande rektor Lena Mandel. Sedan ett tiotal år satsar Myrsjöskolan på små klasser - max 17 elever per grupp i årskurserna 7-9. En anledning är att underlätta lärarnas kunskapsbedömning - skriftliga prov ska inte få för stor betydelse. I en klass med färre elever kan läraren jobba på ett annat sätt och behöver inte ha lika mycket skriftliga kontroller. Bland annat gynnar det killar, eftersom de ofta presterar sämre skriftligt, säger Lena Mandel. På nationell nivå är svenska tillsammans med bild och hemkunskap det ämne där betygsskillnaderna mellan pojkar och flickor är allra störst. För att öka lusten till läsning - inte minst bland killar - bedriver Myrsjöskolan ett särskilt läsprojekt. Det sträcker sig över alla årskurser, omfattar ett flertal ämnen och innebär att eleverna varje vecka har särskild tid avsatt för läsning. Syftet är att visa att läsning inte bara handlar om svenskämnet. Just nu är det bildlärarna som ansvarar för läsningen och då kanske eleverna får läsa om en konstnär eller någon annat som har med bild att göra. Vi har också högläsning, även för högstadieeleverna. Att få höra skriftspråk kan vara väldigt språkutvecklande, säger Lena Mandel. Gener och miljö och dess betydelse för tidig läs- och skrivinlärning Vad kan vi lära oss av tvillingar? Gästskribent - Stefan Samuelsson Läs- och skrivforskning har under flera decennier på olika sätt kunnat visa att det förekommer ett genetiskt inflytande på individuella variationer i läsoch skrivförmågan hos normala läsare. Man har också vid upprepade tillfällen visat att det föreligger ett substantiellt genetiskt inflytande när det gäller tidiga läs- och skrivsvårigheter. Båda dessa påståenden kan verka konstiga och svårförståeliga, inte minst med tanke på att läs- och skrivförmågan är en relativt sen mänsklig uppfinning och ett konstgjort språk som har varit tillgängligt för de flesta människor i västvärlden i kanske 400 år. Det är i det här sammanhanget viktigt att slå fast att ingen seriös forskare hävdar att det finns enskilda eller grupper av gener för läsning och stavning. Vi kan alltså inte ärva läs- och skrivförmågan direkt. Istället antar man att ett genetiskt inflytande på läs- och skrivförmågan förklaras av att gener har betydelse för andra språkliga och kognitiva kompetenser som har utvecklats under 100.000- tals år och som dessutom utgör viktiga grundförutsättningar för en god läs- och skrivutveckling. Denna artikel innehåller en komprimerad beskrivning av ett pågående internationellt longitudinellt tvillingprojekt där syftet är att studera det genetiska och miljömässiga inflytandet på språkliga och kognitiva kompetenser som vi vet bidrar till att predicera (förutsäga) barns tidiga läs- och skrivinlärning. Detta innebär att vi genomför omfattande observationer av språk och kognition hos 5 år gamla barn, dvs redan innan barnen kan läsa eller har fått någon formell läs- och skrivundervisning. Ett annat syfte är att studera det genetiska och miljömässiga inflytandet på barnens tidiga läs- och skrivförmåga. Forskning omfattar idag totalt över 900 tvillingpar och undersökningen genomförs i ett samarbete mellan Sverige, Norge, USA och Australien. Den grundläggande principen vid tvillingforskning är att jämföra sambandet mellan resultat på ett visst test som enäggstvillingar uppvisar med motsvarande samband för samma test som tvåäggstvillingar erhåller. Om vi tänker oss att vi låter grupper av enäggstvillingar och tvåäggstvillingar genomföra ett test som mäter deras forts nästa sida

ordförståelse. Därefter beräknar vi sambandet mellan tvilling 1 och tvilling 2 för hela gruppen enäggstvillingar (se illustration nedan, där x står för varje individs resultat på ordförståelsetestet). Sambandet mellan enäggstvillingar uppgår till 0.85 och motsvarande samband för tvåäggstvillingar till 0.65. Båda sambanden är relativt höga och det betyder att barnen i ett par har en ordförståelse som är förhållandevis lika. I exemplet ser vi emellertid att sambandet för enäggstvillingar är något högre jämfört med tvåäggstvillingar. Denna skillnad i samband är ett uttryck för att det föreligger ett visst genetiskt inflytande. Hur kan man dra en sådan slutstats och hur stort är det genetiska inflytandet i vårt exempel? Det första vi måste veta är att enäggstvillingar delar 100 procent av generna, medan tvåäggstvillingar delar 50 procent av generna. Det andra som är viktigt att veta är att man antar att barnen inom ett tvillingpar, oavsett om de är enäggs- eller tvåäggstvillingar, delar lika mycket på den miljö de växer upp i. Detta är en av anledningarna till att tvåäggstvillingarna i vår undersökning alltid är av samma kön. Enäggstvillingar Tvåäggstvillingar Tvilling 1 Tvilling 2 Tvilling 1 Tvilling 2 r xy =0.85 r xy =0.60 I vårt exempel uppskattas det genetiska inflytandet på ordförståelse till 30. Så här gör man, differensen mellan 0.85 och 0.60 uppgår till 0.15. Denna differens mellan sambanden multipliceras därefter med 2 (0.15x2=0.30) eftersom enäggstvillingar delar på dubbelt så många gener som tvåäggstvillingar. Denna enkla räkneoperation illustrerar hur tvillingar kan bidra till ny kunskap om genernas betydelse för olika förmågor och beteende. En sista sak som är viktig att klargöra är att tvillingforskning inte bidra till några som helst kunskaper om vilken eller vilka gen(er) som bidrar till en ärftlighet, utan endast kunskap om hur stor andel av variationen i en viss förmåga som kan förklaras av genetiska faktorer. Hur ser då det genetiska och miljömässiga inflytandet ut för olika språkliga färdigheter som predicerar den första läs- och skrivförmågan? I tabellen nedan presenteras resultat som publicerades 2005. Observera att genetiskt och miljömässigt inflytande inte summerar till 100%. Anledningen är att en del av variationen hos en viss språklig förmåga förklaras av problem som uppstår vid själva mätningen av en viss förmåga (sk. mätfel) Språkliga färdigheter Genetiskt - / Miljö mässigt inflytande Fonologisk medvetenhet 61% 30% Snabb namngivning 64% 11% Verbalt minne 57% 29% Vokabulär 32% 60% Tidig skriftspråklig kompetens 23% 68% Av tabellen framgår det att det genetiska inflytande på fonologisk medvetenhet (barns förmåga att uppfatta spåket ljudstruktur), snabb namngivning (snabb fonologisk tillgång till sitt vokabulär), samt verbalt minne är relativt stort och väsentligt större än det inflytande som miljön har för samma förmågor. Däremot framgår det att miljön är viktigare än de genetiska faktorerna när det gäller att förklara individuella variationer i vokabulär och tidig skriftspråklig kompetens (t.ex. barnens bokstavskännedom innan de kan läsa). Vi kan alltså konstatera att genetiska faktorer är mer eller mindre viktiga för många av de färdigheter som vi vet spelar en viktig roll för den tidiga läs- och skrivinlärningen. Därmed har vi också identifierat flera kandidater som hjälper oss att förstå varför det också finns ett genetiskt inflytande på den tidiga läs- och skrivförmågan. De underliggande förmågorna som kanske bidrar mest till ett genetiskt inflytande på läsförmågan är fonologisk medvetenhet och snabb namngivning som båda har visat sig vara grundläggande förmågor med stort betydelse för den första läs- och skrivinlärningen. Vilken roll spelar gener och miljö när det gäller det genetiska inflytandet på barns tidiga läsförmåga? I Tabellen nedan redovisas de senaste resultaten från vårt projekt som kommer att publiceras i början av 2007. Resultaten gäller för tvillingar som har haft åtminstone 1 års formell läs- och skrivundervisning. Jag har valt att presentera det genetiska och miljömässiga inflytande på läsförmågan för tre olika grupper av tvillingar, dvs tvillingar från USA, Australien och Skandinavien (Sverige och Norge). Resultatet är kanske överraskande, men entydiga. Det genetiska inflytandet på individuella variationer i läsförmågan hos 7 år gamla elever uppgår till mellan 75 och 83%. Dessutom kan man läsa ut av tabellen att det uppskattade genetiska inflytandet är i stort sett lika i de tre olika tvillinggrupperna. Tvillinggrupp Genetiskt - /Miljömässigt inflytande Skandinavien 75% 13% USA 83% 7% Australien 79% 5% Vi kan alltså konstatera att genetiska faktorer är viktigare än miljön när det gäller att förklara individuella variationer i läsförmågan. Fråga som omedelbart infinner sig är förstås om hemmiljön och skolan därmed inte har någon betydelse för barnens läsförmåga? Det som är viktigt att komma ihåg är att dessa estimeringar av det genetiska inflytandet på läsförmågan syftar endast till att förklara varför barn varierar i sin läsförmåga. Resultaten ger ingen direkt information om vilken betydelse gener och miljö har för den faktiska läsförmågan (nivå på läsförmåga). Vi vet att uppväxtmiljö, aktiviteter i hemmet som stimulerar barns språkutveckling och intresse för skrift har betydelse för den faktiska läsförmågan. Vi vet också att den faktiska läs- och skrivundervisningen som elever får i skolan är viktig för många barn. Om vi föreställer oss grupper av barn som kommer till skolan väl förberedda på alla sätt för den första läs- och skrivundervisningen. Många av dessa barn kanske redan kan läsa. Vi kan också se barn framför oss som inte har utrustats med samma förutsättningar i hemmet för att tillgodogöra sig den tidiga läs- och skrivundervisningen. Om vi skulle jämföra dessa båda grupperna och deras läsförmåga efter 1 år i skolan är sannolikheten stor 2

att vi skulle finna relativt stora skillnader i läsförmågan. I ett sådant exempel förklaras dessa skillnader i läsförmågan i stor utsträckning av skillnader i uppväxtmiljö. Det som emellertid är viktigt att komma ihåg är att individuella variationer i läsförmågan för respektive grupp fortfarande till stor del förklaras av genetiska faktorer. Vi kan också föreställa en grupp elever som vid skolstart har oturen att börja på de allra sämsta skolorna vi har i Sverige. Allt som karaktäriserar en bra skola (ekonomi, lokaler, klasstorlek, lärare, skolledning osv) är frånvarande i dessa skolor. En annan grupp elever har istället turen att få börja i skolor som i alla dessa avseenden ligger i topp. Om vi jämför läsförmågan hos dessa elever efter 1 år skolan är sannolikheten stor att läsförmågan i det senare fallet är väsentligt bättre. I detta exempel bidrar förstås skolan till att förklara skillnader i läsförmågan. Men återigen måste vi konstatera att det som förklarar varför elever varierar i sin läsförmåga, oavsett om de kommer från undermåliga eller bra skolor, är i huvudsak genetiska faktorer. Alltså, en stimulerande uppväxtmiljö och välfungerande skolor med god och väl genomtänkt läs- och skrivundervisning är av stor och i vissa fall av avgörande betydelse för att barn ska lära sig läsa och skriva. Däremot förklaras en stor andel av de variationer i läsförmågan som vi kan observera inom skolan av genetiska faktorer. Den kanske viktigaste pedagogiska implikationen av dessa resultat är att förskola och skola måste vara särskilt uppmärksamma på barn och elever där det förekommer en viss genetisk risk för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. God undervisning är självklart bra för alla elever, men särskilt viktigt för elever med en genetisk risk för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Stefan Samuelsson, professor i specialpedagogik vid Linköpings universitet Ny forskning Utvecklingsförsenade barn har också behov av samspel med andra Lena Almqvist har i sin doktorsavhandling i psykologi undersökt hälsa för små barn med och utan utvecklingsförsening/funktionshinder. Hälsa och funktionshinder ses i undersökningen som begrepp som mer handlar om att fungera positivt i vardagen än som motpoler, det vill säga att ha en god hälsa innebär inte automatiskt frånvaro av sjukdom eller funktionshinder. Funktionshindrade och utvecklingsförsenade barn har samma behov som andra barn av självständighet och samspel med andra barn för att fungera positivt. Barn med utvecklingsförsening och samtidiga beteendeproblem blir dock över tid sämre bemötta av förskolepersonal vilket på sikt riskerar att försämra dessa barns hälsa. Hälsa för små barn handlar om mycket mer än att bara vara frisk och utvecklas enligt normen, säger Lena Almqvist. Det handlar också om samspel, miljö, aktivitet och delaktighet, eller helt enkelt att fungera positivt i vardagen. Det är sällan så att någon faktor kan förklara varför ett barn har god hälsa och ett annat inte. Många olika faktorer samspelar där var och en av dessa får sin roll i förhållande till barns hälsa genom de andra, till exempel barnets beteende påverkar bemötandet från vuxna och andra barn. I min forskning har jag försökt att se vilken betydelse dessa mönster av faktorer har för barns hälsa och positiva fungerande i vardagen över tid. Genom att förstå hur vissa faktorer påverkar andra för att i slutändan påverka barns hälsa, kan insatser riktas mot att stärka dessa faktorer. Disputationen ägde rum den 15 september 2006 vid Örebro universitet, Institutionen för beteende-, socialoch rättsvetenskap. Titel: Children s health and developmental delay: Positive functioning in everyday life. Mer information finns på följande länk: http://www.oru.se/templates/ Vart är den svenska skolan på väg? Gunilla Ingelstad disputerade i oktober 2006 vid Lunds universitet med avhandlingen: Dokumenterat utanförskap- om ungdomar som inte når målen. Jag har arbetat i skolan i många år, men för drygt tio år sedan började jag jobba med övergripande frågor i verksamheten, bland annat betygsuppföljningar. Jag skrev då en rapport där jag analyserade de elever som inte nådde målen i kärnämnena, och avhandlingen kan sägas vara en uppföljning av den studien, säger Gunilla Ingelstad. Avhandlingen handlar om situationen för de elever som slutar skolan utan att få betyg i kärnämnena. Det har tyvärr uppstått en situation där vi har en ganska stor andel elever som lämnar grundskolan utan att ha nått läroplanens mål. Jag ville, ur elevens perspektiv, analysera hur skolan har agerat för att hantera den här situationen: vilka är orsakerna till att eleverna har ofullständiga betyg, och hur ser deras skolupplevelser ut? 3

Ny studie från Skolverket: Viktigt för likvärdigheten med olika läromedel i undervisningen Det är viktigt att lärare varierar användningen av läromedel i sin undervisning - inte minst för likvärdighetens skull. Det konstaterar Skolverket i en ny studie. När man läser kursplanerna framgår det rätt tydligt att man inte kan använda sig av ett enda material, säger Charlotte Samuelsson, undervisningsråd på Skolverket. I studien Läromedlens roll i undervisningen har lärares val, användning och bedömning av läromedel i engelska, samhällskunskap och bild i årskurs fem och nio undersökts. Syftet har varit att ge en aktuell bild av läromedlens roll och funktion i skolan. Studien baseras dels på en nationell enkätstudie, dels på intervjuer. Enligt studien upplever en majoritet av engelsklärarna och närmare hälften av lärarna i samhällskunskap att den traditionella läroboken är en garanti för att eleverna lär sig rätt saker i förhållande till målen. Samtidigt visar studien att de lärare som ofta deltar i diskussioner om innehållet i läro - och kursplaner använder fler olika läromedel än andra lärare. Charlotte Samuelsson betonar också att det ur ett likvärdighetsperspektiv är viktigt att läraren kan anpassa läromedlen till elevernas olika behov och förutsättningar. Tidigare studier har visat att effektiva lärare är de som lyckas anpassa undervisning och arbetssätt till elevernas olika förutsättningar. Det skulle man kunna översätta till att en flexibel och varierad användning av olika läromedel gör det lättare för alla elever att nå målen. Stora skillnader Resultaten visar dock att det är stora skillnader mellan de undersökta ämnena i hur och vilka läromedel som används. Undervisningen i engelska är mest bunden till en viss lärobok, medan variationen är större i samhällskunskap. Allra friast på läromedelsfronten är bildämnet. Orsaken kan bland annat vara att engelska - liksom exempelvis matematik - är ett mer hierarkiskt uppbyggt ämne än de båda andra. - Det är ett ämne där man av tradition ofta börjar på en viss nivå och sedan bygger vidare utifrån den. I bild finns det inte en lika given startpunkt, säger Charlotte Samuelsson. Mindre läroboksbunden De senaste kursplanerna i engelska betonar dock mer än tidigare vikten av att andra språkfärdigheter än de rent grammatiska. Till exempel att eleverna kan förstå språket och själva göra sig förstådda. Det borde göra det möjligt för undervisningen att vara mindre läroboksbunden, menar Charlotte Samuelsson. Engelsklärarna är också - trots att de använder läroboken i stor utsträckning - kritiska till att den styr i så hög grad. En orsak till att läroboken är så styrande kan vara att läroböckerna ofta är årskursbaserade i engelska. Lärarna anser att de måste hinna med alla delar i boken för en årskurs för att kunna gå vidare till nästa. Andra källor Utöver läroboken är Internet, tidningar, aktuella händelser och skönlitteratur exempel på läromedel som används. Särskilt i samhällskunskap får eleverna ofta själva söka efter information på just Internet inom ramen för till exempel ett grupparbete. En del lärare upplever dock att de har för dåliga kunskaper i informationssökning på nätet - inte sällan sämre kunskaper än eleverna själva. Informationen på Internet är ju inte skapat för att vara ett läromedel, vilket kan leda till att eleverna kan hitta väldigt osaklig information. Det är viktigt att både lärare och elever föhåller sig kritiska till de informationskällor de använder, säger Charlotte Samuelsson. Text: Karin Andrén För mer information kontakta Charlotte Samuelsson, undervisningsråd, tel 08-527 334 48 Lena M Olsson, undervisningsråd, tel 08-527 332 69 Gunnar Åsén, undervisningsråd, tel 0733-77 32 32 Välkommen till Läromedelsutställningen 2007! Aktuella läromedel och nyheter från ett stort antal förlag presenteras under två dagar på Svenska Mässan! 22-23 januari Förskola och grundskola, måndag tisdag klockan 13-18 Fri entré!!! 4

Filmtips! Om barn och Konflikt : Att få ett annorlunda barn (2005) 27 min. Produktnr. U100035-03 Vad innebär det för föräldrar att få ett barn med funktionshinder? Ett barn har fötts, men inte det barn som alla hade förväntat sig, hoppats på och längtat efter. Släkt och vänner vet kanske inte vad de ska säga. Ska man gratulera till det nya barnet? Eija Strand-Ruuth, psykolog, berättar om den stora tystnaden från omgivningen som ofta inträffar runt den nya familjen. Sören Olsson, författare, har en son med Down s syndrom. Han ger sin syn på omgivningens reaktioner och funderar på hur livet utvecklats tillsammans med sin förstfödde son. Samtal med: En skola för alla? (2005) 14 min. Produktnr. U100087-28 Annika Koldenius samtalar med Eva Hjörne, forskare i specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Trots elevhälsoteam och experthjälp, och trots att det ställs allt fler neuropsykiatriska diagnoser, verkar antalet barn med problem öka. Är det kanske inte barnen det är fel på, utan skolans sätt att bemöta dem? Boktips! Skolakuten : Tyst i klassen! (2006) 27 min. Produktnr. L100067-16 (Radio) Bryter du mot reglerna på Beringskolan i Örkelljunga kan konsekvensen bli att du får kratta löv eller skala potatis. Resursläraren Stig Paulsson har alltid sin mobiltelefon påslagen. När det ringer betyder det att en elev har stört ordningen och då är det Stigs uppgift att ge eleven en praktisk BRAK-uppgift. Men innan lärarna ringer till Stig delar de först ut varningar till eleven. Skolakuten talar med Magdalena Karlsson, undervisningsråd på Enheten för tillsyn och skådespelaren Anders Linder delar med sig av sina skolminnen. Du kan också lyssna på programmet via UR:s Pedagogwebb, http://www6.ur.se/pedagogwebben/. Röster om dyslexi (1998) 25 min. Produktnr. V2871 Filmen som delvis bygger på intervjumateriel från Dyslexikamjanens stora TV-evenemang Dumskalle eller ljushuvud? är gjord av Lars Boberg och Jan Hellbom för Dyslexifondens räkning, Filmen som delvis bygger på intervjumateriel från Dyslexikamjanens stora TV-evenemang Dumskalle eller ljushuvud? är gjord av Lars Boberg och Jan Hellbom för Dyslexifondens räkning. Jonas och verkligheten (2004) 28 min. Från 10 år. Produknr. V4190 13-årige Jonas önskar sig mest av allt en riktig vän, men har svårt att få till det då kompisarna blir arga och trötta på honom efter ett tag. Filmen handlar om utanförskap, om hur det är att känna sig annorlunda och om svårigheten att anpassa sig till sociala normer. Jonas och verkligheten är också ett naket och känslofyllt porträtt av en ung människas steg mot vuxenvärlden. För information om fler nyheter och vårt övriga filmutbud välkommen att besöka www.grutbildning.to/laromedel Alla kan lära sig läsa och skriva, Ingvar Lundberg, Natur och Kultur Smart start vid lässvårigheter och dyslexi, Bodil Andersson, Louise Belfrage, Eva Sjölund, Natur och Kultur Konsten att läsa faktatexter, Ingvar Lundberg, Natur och Kultur Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter, Birgit Druid Glentow Räknesvårigheter och lässvårigheter, Ingvar Lundberg, Görel Sterner,Natur och Kultur Att möta och erövra skriftspråket, Längsjö, Nilsson, Studentlitteratur Lösningsinriktad pedagogik, Måhlberg, Sjöblom, Mareld Variation i språkundervisning, Levihn, Norman, Gleerups Alla talar om matte - redan i förskolan, Gottberg, Rundgren, UR Från tecken till skrift, Zinke, Bostelmann, Gleerups Räkna med 6-åringen Matematikdiagnos, Danielsson, Modin, Gleerups Dyslexi- en diagnos på gott och ont, Zetterqvist, Nelson Studentlitteratur 5

Kurser och konferenser inom GR Utbildning Ur vårens program... Konflikthantering Eva Ekman (12 mars) Det goda samtalet fokus på pedagogens föräldrakontakt Lasse Lindsjö (14 mars) Kommunikation och konflikthantering Sylvia Lidén Nordlund (19 mars) Läsutveckling Förberedande, Grundläggande och Fortsatt läs- och skrivinlärning Ingegärd Hemmingsson (22 febr) Ordstimulering Läsförståelse Christina Hellman (28 febr) Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Grundläggande kurs för skolledare och lärare Eva Cedermark (5 mars) Barnets väg mot god läsning Katarina Herrlin (7 mars) Hur får man fatt i språkutvecklingen? Birgitta Garme (14 mars) Vad vi kan göra för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och skolsvårigheter Mona Näreskog (28 mars) Ett lyckat kompensatoriskt arbetssätt med elever som har läs- och skrivsvårigheter Bodil Andersson (11 april) Kunskap om Räknestrategier en öppning till de lågpresterande Jan Nankler (5 febr) Räknesvårigheter och lässvårigheter hur hänger det ihop? Görel Sterner (6 mars) Eleven innan brottet Birgit Malm (1 mars) Seriesamtal och sociala berättelser Birgitta Andersson (1 mars) Frågor angående kurser besvaras av Wera Andbert, wera.andbert@grutbildning.to eller tel 031 335 50 43 alt. 0706 35 69 29 Anmälan kan även göras direkt på webben, gå in på www.grutbildning.to eller till pcanmalan@grutbildning.to Ytterligare information finner du på vår hemsida: www.grutbildning.to/ Pedagogiskt Centrum Övriga utbildningar se utbildningar www.grutbildning.to GR Utbildning tackar för ett mycket gott samarbete under året och önskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt År Vet du någon som skulle vilja prenumerara på GR Specialen? Anmälan görs på grspecialen@gr.to GR-Specialen BESÖK Gårdavägen 2 TELEFON 031 335 50 35 GR UTBILDNING POST Box 5073, 402 22 Göteborg