Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Relevanta dokument
Arbetsterapi och sjukgymnastik- en del av kommunens anhörigstöd

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Stroke = slaganfall WHO

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

Samtal med den döende människan

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra

Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Artrosskola i praktiken

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Samliv och sexualitet för anhörigvårdare och vårdad

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg

Specialistarbetsterapeuten - en resurs för handledning av kvalitets- och utvecklingsarbete

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

-man slutar bara att leva

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Socialtjänstlagen 5 kap 10 ( ) Sara Berlin, anhörigkonsulent i SDF Östra Göteborg Lena-Karin Dalenius, anhörigkonsulent i SDF V:a Hisingen

Program för stöd till anhöriga

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Hälsa enligt WHO (1945)

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag?

Vad innebär lagändringen?

Psykisk hälsa i primärvård

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Kognition i aktivitet

Arbete i partnerskap för att öka vårdkvaliteten för äldre och deras anhöriga

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

Anhörig i nöd och lust. Skyldigheter Rättigheter Möjligheter

Allt effektstinnare - Honda civic 2015

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Personcentrerad processkartläggning

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

Att leva med ett dolt funktionshinder

Vad tycker Du om anhörigstöd?

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det?

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Kommunrehab. 2 Fysioterapeuter / Sjukgymnaster. 5 Arbetsterapeuter. 1 Rehabassistent / förflyttningsinstruktör. 2 Hjälpmedelstekniker

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Psykisk funktionsnedsättning

Kvalitetsdeklarationer och Kvalitetskrav. för kunder. i dagverksamhet med social inriktning och demensinriktning.

Preliminärt internt utbildningsprogram september Preliminärt utbildningsprogram september 2014

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Transkript:

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Göteborgs Universitet

Vem är anhörig Anhörig = är den som ger stöd oavsett relation Närstående = den som tar emot stöd

Meddelandeblad Socialstyrelsen (November 2009) Kap 5 10 Socialtjänstlagen - Syfte: minska fysisk och psykisk belastning Förbättrad livssituation och minskad risk för ohälsa - Hela målgruppen anhöriga: inte bara äldre - Anhöriga och deras behov uppmärksammas på ett tidigt stadium 2 c Hälso- och sjukvårdslagen - Ska i förebyggande syfte uppmärksamma anhöriga som riskerar att drabbas av ohälsa - Tidigt identifiera och informera anhöriga om möjlighet till stöd - Samarbete mellan landsting och kommun Genomsyra all vård: all personal inom kommun och landsting Möta anhöriga med respekt Samarbeta med anhöriga

Modell International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) Hälsotillstånd (störning eller sjukdom) Kroppslig funktion & anatomisk struktur Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personliga faktorer World Health Organization, 2002 4

När omgivningsfaktorerna går samman Modifiering av WHO ICF Biopsykosociala hälso modell, 2009-09-08 Hälsotillstånd (störning eller sjukdom) Kroppslig funktion & anatomisk struktur Aktivitet Delaktighet Personliga faktorer Omgivningsfaktorer Personliga faktorer Delaktighet Aktivitet Kroppslig funktion & anatomisk struktur Hälsotillstånd (störning eller sjukdom) 5

Patienten i centrum

Anhörigas delaktighet har en stor betydelse i rehabiliteringsprocessen De socio-demografiska faktorerna är lika viktiga som fysiska hälsovariabler när det gäller påverkan på en persons förmåga att fungera normalt i sitt dagliga liv (Koukoul et al. : BMC (Health Serv Res. 2002)

Betydelsen av anhörigas aktiva delaktighet i rehabiliteringen Handfunktion: Harris et al. Physical Therapy. 2010 Nedre extremiteterna: Galvin et al. Stroke. 2010 Kognitiv förmåga: Neely et al. Neuropsychological Rehabilitation. 2009

Tänkbar faktorer som påverkar anhörigas agerande och attityder Osäkerhet och rädsla att göra fel Rädsla att partnern skall skadas Okunskap Behov av att få vardagen att fungera Tidigare relation och roller Syn på omvårdnads / anhörigroll Kulturella värderingar Egen emotionell reaktion Egen hälsa

Anhöriga i centrum

Anhörigas förändring av aktivitet / delaktighet och hälsa Produktivitet - Omvårdnadsroll (van Exel et al; 2005) - Daglig sysselsättning (Forsberg-Wärleby et al; 2004) - Yrkesliv (Covinsky et al; 2001) Fritid - Fritidsaktiviteter (Anderson et al; 1995) - Sociala relationer (Jönsson et al; 2005) - Partner relation (King et al; 2002) Personlig vård (Periard & Amdes. 1993) Psykiskt hälsa - Depression (Berg et al; 2005) - Stress / belastning (Tooth et al; 2005) Fysiskt hälsa - Hjärt- kärlsjukdomar (Lee et al; 2003) - Ökad dödlighet (Schulz et al; 1999)

Positiva erfarenheter Känna sig behövd Meningsfullhet i det man gör Få visa att man tycker om Få ge tillbaka Känna att man är kompetent Få uppskattning Komma varandra närmare

Familjen i centrum

Familjecentrerad praktik (1) Arbeta med familjen som en enhet för att säkerställa trygghet och välbefinnande för alla familje-medlemmarna Styrka familjens kapacitet att fungera effektivt Engagera, bemyndiga och ha partnerskap med familjen genom besluts- och målsättningsprocessen Child Welfare Information Gateway

Kärnbegrepp i familjecentrerad praktik Värdighet och respekt Informationsutbyte Delaktighet Samarbete

Vem har nytta av Vad och När?

Hur kan vi stödja de anhöriga? Informativt Instrumentellt Emotionellt Bekräftande

Timing It Right (TIR) (Cameron & Gignac. Patient Educ. Couns. 2008) Insjuknande/ diagnos Stabilisering Förberedelse Implementering Anpassning Vad har hänt? Info om stroke plan för utredning/ behandling Se också: Kvalitativ studie Cameron, Naglie, Sliver, Gignac Disabil Rehabil. 2012 Träning i att stödja i ADL Livsstilsförändring Info om stöd i kommunen Råd om hantering av partnerns behov Öka säkerheten i att stödja i ADL Råd om samhällsintegration för partnern Stöd i: att hantera olika roller egna aktiviteter 20

Framtidssyn De anhörigas kognitiva bild av hur framtiden kommer att gestalta sig vilken präglas av (1) upplevelsen av strokesjukdomen och dess påverkan på den strokedrabbades framtida hälsa och aktivitetsförmåga (2) upplevelse av förändring av egna dagliga aktiviteter, roller och livssituation samt (3) upplevelse av sin egen coping förmåga Forsberg-Wärleby et al :2002

Makarnas syn på framtiden Sjukdomen Dödlig Ingen regress Permanent, negativt förändrad Regress Livssituationen Ofarlig Full regress inom några veckor Ingen förändring alls Ingen coping förmåga Coping förmåga Kommer att hantera situationen framgångsfullt Forsberg-Wärleby et al :2002

Timing It Right (TIR) (Cameron & Gignac. Patient Educ. Couns. 2008) Insjuknande/ diagnos Stabilisering Förberedelse Implementering Anpassning Vad har hänt? Info om stroke plan för utredning/ behandling Se också: Kvalitativ studie Cameron, Naglie, Sliver, Gignac Disabil Rehabil. 2012 Träning i att stödja i ADL Livsstilsförändring Info om stöd i kommunen Råd om hantering av partnerns behov Öka säkerheten i att stödja i ADL Råd om samhällsintegration för partnern Stöd i: att hantera olika roller egna aktiviteter Stroke 15 p. 2014-08-26

Utvärdering av anhörigundervisning om högersidig hjärnskadeproblematik. Kunskap Gemenskap Observation Kommunikation Reaktion Aktion Relation Inst.f.rehabilitering. Göteborgs Universitet: 1991

Evidens för intervention till anhöriga Strukturerad undervisning ger ökad kunskap om stroke (Cochrane Database Syst Rev. 2008) Undervisning/ träning i problemlösningsstrategier bidrar till: * mer aktiva copingresurser * bättre problemlösningsförmåga * bättre familjefunktion (Bakas et al. Stroke. 2014) Hands on-träning bidrar till: * mindre stress * bättre välbefinnande (Kalra et al, BMJ 2004) Stöd / samtalsgrupper ger bättre välbefinnande för stunden

Arbetsterapi och sjukgymnastik - en del av kommunens anhörigstöd En modell för att beskriva hur anhöriga görs delaktiga i rehabiliteringsprocessen Bodil Evertsson FOU JÄMT, ÖSTERSUND 2013:2 http://www.regionjamtland.se/foujamt/verksamhet/publicerade-rapporter/

Anhörigas delaktighet i sjukgymnastik och arbetsterapi Marita Marcusson, MAR, Östersund 2009 Anhöriga nöjda - hjälp och stöd till sin närstående och de själva - svar på frågor - egna erfarenheter och kunskap hade tillvaratagits Mindre nöjda med att få delta i planering av rehabilitering på det sätt och i den omfattning man önskat

Familjecentrerat perspektiv Roller och vanor i familjen? Vad brukar familjen göra tillsammans? Vad är viktigt? Den närståendese önskan om anhörigas delaktighet Den anhöriges önskan om delaktighet Den anhöriges förmåga och kapacitet

The Occupational Performance Process Model 20

Modell för anhörigas delaktighet i rehabiliteringsprocessen Evertsson B, Forsberg-Wärleby G. Rapport från FoU Jämt 2013:2

Informativt stöd Informativt stöd syftar till att ge kunskap - Ge kunskap försäkra sig om att den tagits emot och hur den uppfattats - Samtal, undervisning mm - Undervisning måste vara strukturerad

Instrumentellt stöd Stöd i att hantera olika uppgifter som anhörigrollen medför t.ex. - Praktisk undervisning och handledning - Hantering och information om tekniska hjälpmedel - Återkoppling i sitt handlande: gör jag rätt? - Vart kan jag som anhörig vända sig med frågor eller om det uppstår nya problem i vardagen

Emotionellt stöd Stöd i att hantera och minska negativa känslor som oro, ångest, sorg och stress - Bemötande - Se lyssna respektera - Stöd att ta hand om sig själv - Hjälpa till att få professionellt stöd från annan medicinsk personal - Kontakt anhörigkonsulenter

Etik - Patienten avgör om, till vem och om vad information får lämnas - Journalen är patientens Dokumentera vilken information man gett till patienten eller dennes närstående ang. patientens vård och rehabilitering Dokumentera inte anhörigas egna behov / insatser för detta

TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET! gunilla.forsberg.warleby@neuro.gu.se gunilla.forsberg-warleby@vgregion.se