Kognitiv och språklig utveckling hos hörselskadade och döva barn med CI och/eller hörapparat Björn Lyxell, Birgitta Sahlén, Inger Uhlén, Tina Ibertsson, Claes Möller, Malin Wass, Lena Asker- Arnàson, Cecilia von Mentzer & Cecilia Henricson Institutionen för Beteendevetenskap, Audiologisk forskningscentrum, Institutet Handikappvetenskap, HEAD, Linköping, i Lund och Örebro universitet it t samt Karolinska Institutet
Kognitiv och språklig utveckling hos hörselskadade barn och barn med CI Samarbetsprojekt som involverar de flesta klinikerna i Sverige. FAS finansierat nätverk för forskare och doktorander inom området. Närmare 20 doktorander aktiva nu
Forskningsinriktning Forskning på hörselskadade och döva barn kräver en tvärvetenskaplig t eller problemorienterad inriktning. ikt i Det är ej tillräckligt att studera barnens utveckling från ett enda perspektiv. Samarbete främst mellan tekniker, medicinare, psykologer, logopeder och pedagoger.
Forskning om döva och hörselskadade barn med CI och/eller hörapparat Utveckling hos specifika populationer av barn Audiologi Intervention Kommunikativ utveckling Döva och hörselskadade d barn med CI och/eller hörapparat Neurofysiologisk utveckling Utveckling av läs- och skrivförmåga Språklig utveckling Kognitiv utveckling
Tidigare forskning på hörselskadade och döva barn med CI eller hörapparat Vi har en relativt god kunskap vad gäller de medicinska och tekniska k aspekterna av hjälpmedlet. Kunskapsnivån är däremot (förvånande) låg vad gäller hur dessa två hjälpmedel påverkar barnens kognitiva utveckling! Vi behöver veta avsevärt mycket mer om de här barnen för att kunna anpassa pedagogik, ljudmiljö, hjälpmedel och mycket, mycket mer utifrån barnens unika förutsättningar!
Kognitiv psykologi Kognitiv utveckling fokus i vår forskning Vad är kognition? Den del av ämnet psykologi py som studerar hur vi tar emot och tolkar information från omvärlden, minns, tänker, fattar olika typer av beslut och kommunicerar språkligt. Kognitiva förmågor utvecklas och avvecklas!
Begränsningar i kognitiv förmåga Vår kognitiva förmåga är begränsad och vi kan inte ta emot och tolka all information från omvärlden Kognitiva förmågor utvecklas och förändras som en funktion av stigande ålder Stor variation i förmåga mellan individer.
Kognition Vårt fokus inom den kognitiva domänen handlar om att kunna ta emot, tolka och bearbeta information. (a) Arbetsminne (a) Fonologiska färdigheter (a) Lexikala färdigheter
Varför dessa tre? Valet av dessa betingas av att de är byggstenar i mer sammansatta kognitiva processer. Sammansatta kognitiva processer: Läsning, matematik, kommunikation etc. - Viktiga i för ALLA former av inlärning i - Ofta del i förklaring då det gäller barn med - Ofta del i förklaring då det gäller barn med inlärningssvårigheter och deras problem
Arbetsminne Arbetsminne är ett minnessystem för simultan lagring och bearbetning av information över kort tid. Arbetsminnet utvecklas och är fullt utvecklad i slutet av tonårstiden. Kapaciteten på arbetsminnet börjar avta i ålderspannet 30 35 år.
Arbetsminnet är skilt från vårt långtidsminne Långtidsminne är våra mer eller mindre permanenta minnen. Arbetsminnet t består av olika delar.
Central executicve Visuo-spatial loop Episodic buffer Phonological loop Visual Episodic Language semantics LTM
Arbetsminnet och främst dess fonologiska delar är särskilt kritiskt vid alla former av språktillägnande! Speciellt viktig i början av läsprocessen och vid inlärning av nya ord. Arbetsminne är knutet till den första utvecklingen av färdigheter i matematik. Arbetsminne hänger samman med färdigheter i att kunna kommunicera och framförallt kommunikation i dåliga ljudmiljöer.
Lexikal åtkomst (access) Lexikal åtkomst refererar till den tid som det från att ett språkligt stimuli har blivit it presenterat t till den punkt då barnet har identifierat det. Fullt utvecklad i slutet av tonåren. Stark koppling till varje form av språklig utveckling. Långsam lexikal l access har inverkan på alla kognitiva nivåer. Snabb aktivering ger indikation på automatisering av språkliga processer.
Fonologiska färdigheter Fonologisk bearbetning är en paraplyterm som innefattar en rad olika fonologiska aktiviteter och det är viktigt att särskilja dem. Fonologisk representation har varit fokus i våra studier. Fonologisk representation handlar om att kunna bygga upp minnen av olika typer av ljudintryck och att vid ett givet tillfälle kunna aktivera dem.
Grundantagande Den auditiva stimulering som CI eller hörapparat ger barnen har en gynnsam effekt för utvecklingen av deras kognitiva förmågor. Två typer av effekter på kognitiv utveckling Primära: Bättre arbetsminne, snabbare lexikal aktivering och bättre fonologiska färdigheter. Sekundära: Bättre läs och matteförmåga bättre Sekundära: Bättre läs- och matteförmåga, bättre förutsättningar för kommunikation.
Antaganden om hur kognitiva faktorer påverkas av CI och/eller hörapparat CI H-app Lexikal åtkomst Fonologisk förmåga Arbetsminne Konversation kommunikation Läsning Talproduktion Talförståelse
Forskning på hörselskadade barn och barn med CI Den auditiva stimulering som ett eller två CI eller hörapparater ger barnet, borde ge upphov till en mängd intressanta teoretiska och grundläggande frågeställningar om hur ljud påverkar den kognitiva utvecklingen. Ock, visst är det så, man kan ställa alla möjliga frågor, men...! Allt är inte vare sig praktiskt eller teoretisk möjligt att genomföra!
Barn med CI och hörselskadade barn är inga enkla eller okomplicerade populationer att studera! Det finns en rad olika metodologiska problem som man inte kan lösa, men som man på olika sätt måste förhålla sig till. Dessa metodologiska problemen är oftast att hänföra till påverkan av andra faktorer också. Att man inte kan lösa problemen på sedvanligt sätt gör att vi får vissa problem då vi vill tolka våra resultat. t
Exempel på variabler som kan påverka utfall på en given testbetingelse Heterogena populationer. Ex. orsak till dövhet eller hörselskada, tid som döv, ålder vid CI vid H-apparat, typ av diagnos eller Olika typer av språklig stimulering. Ex. typ av språk, mängd av exponering Liten population. Ofta testad, hög grad av geografisk g spridning, etik Olika typer av pedagogiska miljöer. Olikheter i teknologi relaterad till CI eller H-apparat
Barnens karaktäristik gör det helt enkelt svårt att säga något generellt om gruppen som helhet! - Pedagogiska konsekvenser! - Konsekvenser för hjälpmedel! l!
Den forskningsstrategi som vi använder handlar att studera gruppen och individerna i minst tre nivåer: 1. Gruppnivå Översiktliga slutsatser 2. Sub-gruppnivå Mer detaljerade 3. Fall-studie Specifika Samtliga tre nivåer kräver en bra och etablerad teori samt ett bra jämförelsematerial! Jämförelser med hörande barn!
Deltagande barn Omkring 70 barn i åldrarna 6 10 år har deltagit. Ålder 6 10 år 66% har bilaterala CI Första CI: 38 månader (range 8 till 72 månader) Andra 48 månader (9 till 108 månader) 60 barn med moderata bilaterala hörselskador och hörapparat i samma ålder 150 hörande barn i samma ålder.
Tester arbetsminne Meningsifyllnad och återgivning - Generellt arbetsminne Serial Recall av nonord, Nonordsrepetition - Fonologiskt arbetsminne Matrismönster - Visuospatialt arbetsminne
Tester - fonologi Nonordsdiskrimination dd Avgöra om par av nonord är identiska Fonemidentifikation ifik i Avgöra om ett visst ljud finns i ett nonord, ex. finns det /s// i nesolå? Fonemsegmentering Dela in ord i fonem, ex s-o-l Fonologiska representationer Avgöra om ett ord låter rätt d v s är rätt uttalat eller ej, ex kanin - panin
Tester på lexikal l aktivering i Ordförståelse - matcha bilder till talade ord Wordspotting - identifiera riktiga ord bland nonord Kategoribestämning - semantiskt beslutsfattande
Datorbaserat testbatteri Testbatteri Möjlighet till presentation av auditiva och bildbaserade stimuli. Möjlighet till att registrera responser i tid och antal korrekta svar. (Barnen tycker att testningen är kul!)
Resultat t Summering av resultat från omkring 25 studier och 3 doktorsavahandlingar som vi hittills publicerat inom området
Övergripande resultat Som grupp betraktat presterar barn med CI sämre än hörande barn på en del test, på andra är prestationen likvärdig eller endast något sämre. Stor spridning i resultat hos barnen med CI på VISSA test Omkring 75% av de hörselskadade barnen har en prestationsnivå som liknar hörande barn. Omkring 25% av de hörselskadade barnen presterar sämre på SAMTLIGA test. t
Procentandel barn med CI som presterar inom normalvariationen för barn med NH 100 95 98 100 90 90 80 80 70 70 60 50 50 60 40 50 30 barn med 40 Barn med 20 10 CI 30 CI 10 20 0 Barn med 10 Barn med NH 0 NH
Summering Barn med CI har generellt sett en lägre prestationsnivå på en del kognitiva test. Det är dock viktigt att notera att storleken på skillnaden varierar med kraven på fonologisk bearbetning. En ytterligare aspekt är att de barn som inkluderats i våra studier är i genomsnitt något äldre vid implantation än de som opereras idag. En inte alltför vågad gissning är att det kommer att påverka resultatmönstret i en gynnsam riktning.
Hörselskadade barn med H-apparat 100 80 60 40 20 Arbetsminne, fonologisk förmåga och lexikala färdigheter Andel (%) barn med HA inom normalvariationen för NH 75 90 0 Barn med HA Barn med NH
Arbetsminne, fonologisk förmåga och lexikala färdigheter 100 Andel (%) barn med HA inom normalvariationen för NH 90 80 60 50 40 20 0 25% av barn med HA 75% av barn med HA
Summering Barn med hörselskador har en annorlunda prestationsprofil jämfört med barn med CI! Omkring 75% av barnen presterar i nivå med normalhörande barn på samtliga tester. 25% av barnen har en klart lägre prestationsnivå på samtliga tester! Mindre bra prestation ej knuten till en specifik (fonologisk) förmåga!
Läsning Läsning och framförallt förmågan till att utveckla läsförmågan är en aktivitet som är beroende på barnets kognitiva (framförallt fonologiska) färdigheter. ädg Barn med CI är en grupp barn som har särskilt svårt med aktiviteter som kräver fonologisk bearbetning. Detta borde väl leda till att man får problem att läsa, eller....?
Läsförståelse Procent korrekt 100 80 85 70 75 60 40 20 0 Barn med normal hörsel Barn med CI Barn med HA
Skrivning i hos barn med CI (Doktorsavhandling av Lena Asker-Arnàson, 8 april) Barn med CI är bra på att stava Barn med CI Använder mer innehållsord, (substantiv och verb) än normalhörande (telegram stil) Har mindre flyt i skrivandet (mer paustid) Tar totalt sett längre tid på sig att skriva beskrivande text
Kan man träna upp kognitiva förmågor? Komplex frågeställning! Svensk forskning har visat att vissa aspekter av arbetsminnet är möjliga att förbättra med hjälp av datorbaserad träning. Vissa specifika populationer av barn är särskilt hjälpta (barn med ADHD).
Träning av arbetsminnet på barn med CI David Pisoni och hans kollegor har visat arbetsminnet förbättrades som en funktion av träning. Barnens talförståelse förbättrades också som funktion av träningen. Effekt av träning synlig efter 6 månader. Få barn deltog dock i studien och det kan vara klokt att vänta med att dra några långtgående g slutsatser. Forskning är dock lovande och ger indikationer på vad som kan vara värt träna.
Fonologisk träning Finsk metod som fokusera på grafem-fonemfonem korrespondens. Datorbaserat träningsprogram där barnen tränar hemma med sina föräldrar med support (email,sms eller telefonkontakt) av en logoped. Barnen 5, 6 och 7 år gamla. Träningen sker 10 minuter per dag under veckan i en fyra-veckorsperiod.
Preliminära resultat visar att barnen förbättrar sin fonologiska förmåga. Spridning i grad av förbättring som ofta är att hänföra Karaktäristiken på deras fonologiska förmåga vid starten av träningen. Viktigt att kunna kunna belägga vilken typ av fonologisk förmåga som barnen har för att kunna precisera vilken typ av träning som kan vara mest effektiv.
Summering Barn med CI har en relativt bra läsförmåga trots att de ofta har en mindre bra fonologisk förmåga. Barnen läser bättre än vad de borde göra! Två tänkbara förklaringar: (a) annorlunda lässtrategi (mer visuellt betingad) (b) utvecklar en annorlunda fonologisk färdighet på basis av sin mer rudimentära hörsel. Kan en riktad, systematisk träning förändra arbetsminnet och den fonologiska bearbetningsförmågan?
Resultat från andra forskargrupper Demografiska a faktorer alltid td viktiga tga Tidig implantation ger alltid bättre kognitiv prestation! Bilaterala CI ger bättre riktningshörsel och en högre tolerans mot buller. Uni- vs bilateral CI och kognitiv utveckling? Tidig bilateral CI (före 3.5 år) kan ge ett elektrofysiologiskt responsmönster som liknar hörande barns mönster.
Sammanfattningsvis Vi vet en del om barnens kognitiva utveckling, men vi behöver veta åtskilligt mycket mer. Vi behöver den typen av kunskap i olika sammanhang! Ökad kunskap om kognition ger möjlighet till att individanpassa en rad aktiviteter utifrån barnens möjligheter och begränsningar. Individanpassning av hjälpmedel, pedagogik, träning etc Barn med CI är en understuderad grupp med avseende på deras kognitiva och språkliga utveckling! Vi vet mindre om hörselskadade barns kognitiva utveckling!
Tack för er uppmärksamhet!