Folktandvården Dalarna. RamBarn Röntgenundersökning på barn och ungdomar

Relevanta dokument
Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte?

Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen?

Riktlinjer vid undersökning. Barn- och ungdomstandvård

Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Folktandvården Dalarna. RamBarn Riskbedömning - revisionsintervall

Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall.

Tidig kariesutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet

Bitewingundersökning inom barn- och ungdomstandvården

Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING

Kariesdiagnostik Svårigheter och Metoder

Vårdprogram Förebyggande vård Barn och ungdom

Folktandvården Dalarna. RamBarn Riskbedömning - revisionsintervall

Tandvård och profylax Barntandvårdsprogram

Tandvård för barn 0 2 år, riktlinjer

Folktandvården Dalarna. RamBarn. Riskbedömning - revisionsintervall

Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar.

Anvisningar EpiWux 2018 Privattandvården Dalarna

Karies diagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling

Barntandvårdsprogram LOV 2017

Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna

Folktandvården Dalarna. RamBarn Behandlingsprinciper

Folktandvården Dalarna. RamBarn. Behandlingsprinciper

Vid sent DS2 (8-10 års ålder) bör anlag till samtliga tänder, utom visdomständer, ses på röntgen eller kliniskt i munnen.

Statens beredning för medicinsk utvärdering

Barnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen

Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten

Översikt tandvård för barnoch ungdomar

Karies hos skolbarn HT2011. Prevalens Andelen i en population med en specifik egenskap el sjukdom vid en given tidpunkt

Program för kariesprevention Barn och ungdomar

Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar.

Anvisningar EpiWux 2013 Privattandvården Dalarna

Mejàre MIH, karies progression och riskbedömning av karies. Mineraliseringsstörningar med fokus på MIH (Molar incisor hypomineralization).

Seminar i barnetannpleie

Karies diagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling

Folktandvården Dalarna. RamBarn Barn som far illa

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder

2TL028 Barn- och ungdomstandvård /moment Pedodonti (T7-T8)

Mineraliseringsstörningar

Vårdprogram tandvård för barn, ungdomar och unga vuxna

Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län

Så kan patienten behandlas

Riskgruppering inom tandvården för barn och unga. Region Örebro län. Flik 5

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Långsam kariesutveckling bland unga vuxna

SPECIFIKA KRAV PÅ VÅRDEN... 3 DIAGNOSTIK OCH TERAPIPLAN... 4

Betydelsen av bitewingundersökning i kombination med klinisk undersökning bland 15 åriga barn i Da Nang, Vietnam

Barntandvårdsprogram 2015

Folktandvården Dalarna. RamBarn Barn som far illa

Avsaknad av permanenta tänder

Kariologi, vad är det? Karies, vad är det? Behandling av kariesskadan Kariesskadan en substansförlust Kariesskadan en substansförlust

Rutin. Rutin för preventiv fissurbehandling

Västma. Undersökta. Vårdval

Undersökning och riskbedömning, barn- och ungdomstandvård

Utgåva nr 3 Giltigt fro.m: Tills vidare Uppföljning :

Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år 2008

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder

Rutiner. över det delningen.

Folktandvården Dalarna. RamBarn. Barn som far illa

Barn- och ungdomstandvårdens

En första rapport från studie av karies hos 3-åringar

Region Skåne. Barn- och ungdomstandvård hos privattandläkare som är verksamma i Skåne

Early childhood caries (ECC)

Mineraliseringsstörningar

Sverige är världsbäst på barn- och ungdomstandvård. Andel barn (%) med karies. DMFT hos 19-åringar, SoS. Significant caries index, SiC

Karies, vad är det? Karies kliniska bild och nomenklatur. Behandling av kariesskadan. Kariesskadan en substansförlust. Kariesskadan en substansförlust

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Bild. Fråga 1) (bildmapp) Fråga 2a) (bildmapp)

INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Folkhälsocentrum Linköping maj 2012

Tidig upptäckt Det är bara barn

En undersökning om vårdnadshavares kunskaper om barnets vuxenkindtänder och förebyggande fissurförsegling (plastning)

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötlands kommuner 2014

Tandhälsorapport. Tandhälsan hos barn och ungdomar. i Östergötlands kommuner Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014

Teori. Fråga 1) Fråga 2)

Långsam kariesutveckling bland unga vuxna

Karies hos barn och ungdomar

Riskbedömning och revisionsintervall

Primärtandstrauma. Disposition. Obligatorisk kurslitteratur. Traumatic Dental Injuries: A manual Eds. JO Andreasen, FM Andreasen Munksgaard, 1999

Äldre kvinnor och bröstcancer

Muntlig presentation i plenum. Betyg G eller U. Bedömningsmall kommer att användas för bedömning av presentation.

Riskbedömning ur ett kariologiskt perspektiv

Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården. Nationell tillsyn 2017

Disposition. Karies är den vanligaste sjukdomen under uppväxten

Tillstånd: Förhöjd risk för kronkaries Åtgärd: Fissurförsegling med resinbaserade material

Arbetsbeskrivning för hantering av allmän barn-och ungdomstandvård i Symfoni

Information om praktisk tjänstgöring för personer med polsk tandläkarexamen

Riktlinjer för vårdprogram för vuxna

Tandhälsodata Landstinget Gävleborg

Varför kan det ta så lång tid på röntgen?

RIKTLINJER Rationell kariesterapi primära tänder

Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län

Riktlinjer för barnoch

Retinerade och infraockluderade permanenta och primära tänder

Munhälsa hos barn och ungdomar 3-19 år Västmanlands län 2016

Pulpan är orsaken till att vi alla är här! Utan pulpa inga tänder

Barntandvård i Blekinge. Anvisningar

Transkript:

Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Röntgenundersökning på barn och ungdomar

Klinik/Funktion/Process Avdelningen för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti, Philip Mundt Dokumenttitel Röntgenundersökning på barn och ungdomar Utgåva 1 Fastställd av Tandvårdschef Gäller from 2016-06-28 Sida (av) 1(5) Röntgenundersökning på barn och ungdomar Varje röntgenbild skall tas på individuell indikation och enbart om den bedöms kunna bidra med viktig diagnostisk information som inte kan fås på annat sätt. Exempel på individuell indikation kan vara: Misstanke om karies ocklusalt eller approximalt. Misstanke om parodontala förändringar. Misstanke om retinerade permanenta tänder (ofta 13 och 23). Misstanke om aplasier (framför allt 12, 22 samt 5:or) eller övertal (framförallt mesiodens). Kliniska tecken kan vara asymmetrisk tanderuption eller avvikande eruptionsmönster Trauma vid akutbehandling eller vid uppföljande kontroller, se Dental trauma guide. Inför tandregleringsbehandling I en grupp femåriga barn utan sonderbar karies visade sig nästan 50% ha approximala kariesskador som endast kunde diagnosticeras med hjälp av röntgen. Endast 9% av det totala antalet approximala angreppen i den aktuella barngruppen diagnostiserades utan hjälp av bitewing. (Stecksén-Blicks et al.1983, Raadal et al. 2000). Röntgenbilden kan även ge annan information t ex om när sexårsmolarer kan förväntas bryta fram. Viktig information för vår egen vårdplanering och till föräldrar. Barn med karies i primära molarerna löper en signifikant ökad risk att utveckla karies mesialt i de permanenta sexorna (Méjàre 2001). Detta innebär att tidig upptäckt och riktade insatser mot karies under förskoleåldern är en viktig strategi för att uppnå en god tandhälsa i det sena primära bettet och i det unga permanenta bettet. Vi bör försöka hitta karies redan i sitt initiala skede för att kunna identifiera kariesbenägna och för att kunna påverka, hindra kariesutvecklingen. För kariesdiagnostik är en kombination av visuell-taktil undersökning och röntgen mer tillförlitlig än metoderna var för sig (Evidensstyrka 3). Generellt sett är träffsäkerheten för att utesluta karies högre än för att fastställa karies (Evidensstyrka 3)(SBU 2007). Strålsäkerhet Den tandvårdspersonal som utför röntgenundersökning ansvarar för att bildtagningen utförs optimalt för att patienten, anhöriga eller tandvårds/sjukvårdpersonal inte skall utsättas för onödig röntgenstrålning. Strålskyddskrage haklapp till patient och röntgenförkläde till eventuell anhörig och/eller personal som vistas i rummet vid exponering skall användas.

Patienten skall få goda instruktioner och vid behov träna röntgentagning innan exponering för att förbättra kvaliteten på röntgenbilderna. Mindre barn kan tränas i att ha sensor i munnen och att sitta stilla. Liten sensor underlättar då. Riktmedel på sensorhållare skall om möjligt användas och exponeringstid skall noga övervägas. Risk finns för att underexponerade bilder blir oskarpa vilket leder till sämre diagnostik eller omtag. Överexponerad bild leder till onödig exponering och bilden blir mörk. Sannolikheten för att en röntgeninducerad cancer kommer att inträffa pga. dental röntgen bedöms vara mycket liten men större än noll (SBU2007). Bitewing för diagnos av karies och parodontal sjukdom Generella tidpunkter kan inte anges när bitewing skall tas, med tanke på att approximalrum, tand- och bettutveckling skiljer sig mellan olika individer. Tandläkarens samlade kliniska bedömning har setts vara det bästa sättet att förutsäga vilka 5-åriga barn som hade den bästa nyttan av bitewing. Förmågan att förutsäga var dock begränsad; endast ca hälften av barn med approximal emalj- eller dentinkaries identifierades (Andersson 2005). Senast vid 5 års ålder skall förekomst av karies och/eller progression av karies även bedömas på approximalytor. I de fall approximalytorna inte kan inspekteras visuellt bör bitewing övervägas. Med utgångspunkt från riskåldrar avseende karies kan följande grova rekommendationer ges vilka kan ligga till grund för beslut i det enskilda fallet. Rekommenderat intervall till nästa bitewingundersökning: Ålder Låg risk Hög risk 5år 3 år 1 år 8-9 år 3-4 år 1 år 12-16 år 2 år 1 år 16-19 år 3 år 1 år

Bitewing-tagning på förskolebarn Minsta sensorn används. Klä sensorn med handske/ elastisk sensorpåse (istället för hård sensorpåse). Skumgummihållare fästs i ocklusionsplan. Visa barnet sensorn. Förklara sensor, halsskydd och röntgenapparat åldersadekvat. Instruera det lilla barnet i att gapa stort och att långsamt och försiktigt smyga ihop munnen så att tänderna möter skumgummikudden. Försök förmå barnet att hålla tungan slapp dvs att tungan inte pressar sensorn in mot benkammen. Träna gärna en gång innan skarpt läge dvs. exponering. Beröm barnet kontinuerligt Röntgen vid trauma (bitplan eller apikalbilder front) Träspatel läggs in i elastisk sensorpåse lättare för patient eller förälder att hålla sensor på plats Vem ska besluta om vilka röntgenbilder som ska tas? Tandhygienist eller tandläkare kan besluta om röntgenundersökning ska utföras som en del av kariesdiagnostiken. Enligt Socialstyrelsen gäller följande: En legitimerad tandhygienist har allmänt sett formell kompetens att undersöka, diagnostisera och i viss utsträckning behandla karies och tandlossningssjukdom. I samband med att en undersökning görs av dessa tillstånd, krävs i de flesta fall, att även en röntgenundersökning görs av tänder och tändernas stödjevävnader. För frågeställningar som inte rör karies eller tandlossningssjukdom krävs att en tandläkare först har gjort en klinisk bedömning beträffande vilka röntgenbilder som ska tas. För att inte utsätta patienter för mera strålning än nödvändigt bör en röntgenbild inte granskas selektivt, utan hela den radiografiska informationen i bilden ska alltid bedömas. Således ska tandhygienisten granska hela den tagna bilden. Om tandhygienisten vid sin bedömning finner att vävnaderna avviker från vad som kan betraktas som normalt, och om avvikelsen inte är karies eller tandlossningssjukdom, ska röntgenbilden också granskas av tandläkare för ställningstagande av ytterligare kompletterande undersökningar eller åtgärder. Om tandhygienisten tar på sig denna uppgift ansvarar han/hon för sin bedömning och för att resultatet dokumenteras i journalen. Legitimerad personal skall i sin plan bestämma revisionsintervallens längd och även när och med vilket intervall nästa röntgenundersökning skall utföras. Förändras patientens risk kan röntgenbilder behövas tidigare.

Förutom karies skall förekomst av tandsten och bennedbrytning observeras som en klar riskfaktor redan i mjölktandsbettet. Övriga avvikelser skall registreras och adekvata åtgärder vidtas i det enskilda fallet. Tandläkare bedömer vilka röntgenbilder som skall tas vid diagnostik av traumaskada. Referenser EAPD guidelines for use of radiographs in children. Espelid I, Mejàre I, Weerhijm K, 2003 Eur J Paed). Tandhygienister och röntgendiagnostik Socialstyrelsens rapport 2009. Karies- diagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling SBU-rapport 2007. Detection of approximal caries in 5-year old children Anderson M, Stecksén-Blicks C, Stenlund H, Ranggård L, Tsilingaridis G, Mejàre I. Caries Research 2005. Diagnosis of approximal caries in pre-school Swed Dent J. 1983;7(5):179-84. children. Stecksén-Blicks C, Wahlin YB. Prevalence, severity and distribution of caries in a group of 5-year-old Norwegian children. Raadal M, Amarante E, Espelid I. European Journal of Paediatric Dentistry 2000 Mar;1(1):113-20.