Sida 1 Kallelse och ärendelista till Kommunfullmäktiges sammanträde Tid: Torsdagen 27 november 2014, kl 17.00 Demokraticafé kl 16.30 Plats: B-salen, Medborgarhuset Park i Hjo Ledamot som är förhindrad att delta vid sammanträdet ska snarast kontakta kansliet (Edvin Ekholm 0503-351 40) som kallar ersättare för tjänstgöring. Hjo den 20 november 2014 Michael Kihlström Ordförande Edvin Ekholm Sekreterare Ärendelista Ärende 1. Upprop 2. Val av protokollsjusterare och fastställande av tid för justering 3. Fastställande av dagordning 4. Allmänhetens frågestund Förslag till beslut Christer Klang (M) och Dominic Summerton (V) utses att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Ersättare: Eva-Lott Gram (Kd) och Malin Dahlberg (S) Justeringstid: måndag 1 december, kl 16.00. 5. Frågestund 6. Budget 2015 2017 för Hjo kommun Föredragande: Catrin Hulmarker (M) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: - driftbudget 2015 samt preliminär plan för perioden 2016-2017 fastställs på politikområdesnivå enligt föreliggande förslag till budget, - investeringsbudget 2015 samt investeringsplan för perioden 2016-2019 fastställs enligt föreliggande förslag till budget på sidan 30. - resultatbudget för 2015 samt preliminär resultatbudget för perioden 2016-2017 fastställs enligt föreliggande förslag till budget. - finansieringsbudget 2015 samt preliminär finansieringsbudget för perioden 2016-2017 fastställs enligt föreliggande förslag till budget.
Sida 2 - balansbudget 2015 samt preliminär balansbudget för perioden 2016-2017 fastställs enligt föreliggande förslag till budget. - kommunstyrelsen äger rätt att nyupplåna, d.v.s. öka kommunens skulder under 2015 med totalt 20 mnkr. - i budgeten angivna finansiella mål fastställs, - i budgeten angivna mål för fullmäktige fastställs, - utdebiteringen per skattekrona för 2015 fastställs till 21:57 kr - ianspråktaga fonden från dödsboet Ingrid Forsell-Linder för att användas till att iordningsställa ett utegym i Hjo kommun. 7. Upphävande av drogpolicy för Hjo kommun Föredragande: Catrin Hulmarker (M) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att upphäva drogpolicy för Hjo kommun (dnr 2000-258) som fastställdes 2001-04-26. 8. Beslut om medfinansiering av statlig infrastruktur GC-väg utmed väg 2879 på sträckan Hjo tätort Högaliden Föredragande: Lars Glad (M) 9. Avfallshantering Östra Skaraborg: Delårsbokslut 2014 Föredragande: Britt-Marie Sjöberg (C) 10. Räddningstjänsten Östra Skaraborg: Delårsbokslut 2014 Föredragande: Britt-Marie Sjöberg (C) 11. Redovisning av ej färdigberedda motioner Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att - godkänna att avtal tecknas med Trafikverket om medfinansiering av byggnation av GC-väg utmed väg 2879, - anvisa 5,65 mkr till egen medfinansiering av byggandet av GC-väg utmed väg 2879 på sträckan Hjo tätort Högaliden, samt - beloppet direktavskrivs under 2014. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna delårsbokslut 2014 för Avfallshantering Östra Skaraborg Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna delårsbokslut 2014 för Räddningstjänsten Östra Skaraborg Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att lägga redovisningen till handlingarna. 12. Sammanträdesdagar och tider 2015 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att sammanträda kl. 18.30 följande datum (torsdagar) 2015: 29 januari 26 februari 26 mars 29 april (onsdag) 28 maj 17 juni (onsdag) 24 september 29 oktober 26 november 17 december
Sida 3 13. Valärenden Valberedningens protokoll från möte 2014-11-25 delas på sammanträdet 14. Nya motioner att anmäla 15. Anmälningsärenden Ombudsval till Sveriges Kommuner och Landstings kongress genomförs efter ordinarie sammanträde, valsedlar delas på sammanträdet.
Budget Hjo kommun 2015-2017
BUDGET 2015-2017 Innehåll Organisation 3 Sammanfattning av kommunfullmäktiges beslut 5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 6 Hjo kommuns vision och målmodell 8 Kommunfullmäktiges prioriterade mål 10 Plan för budget och budgetuppföljning 19 Vi och vår omvärld 21 Skatter och statsbidrag, finansieringens olika delposter 23 Budgetramar och politiska prioriteringar i driftsbudget 27 Investeringsbudget och 5-årsplan 2015-2019 31 Resultatbudget 2015-2017 35 Finansieringsbudget 2015-2017 36 Balansbudget 2015-2017 37 Arbetsgivarpolitik 38 Politikområde Demokrati 40 Politikområde KS Förvaltning 41 Politikområde Plan och bygg 43 Politikområde Barn och utbildning 45 Politikområde Arbete och socialtjänst 47 Politikområde Vård och omsorg 49 Politikområde Kultur, turism och fritid 51 Politikområde Teknisk service 53 Taxefinansierad verksamhet Vatten och avlopp (VA) och Avfallshantering (AÖS) 55 1
BUDGET 2015-2017 2
BUDGET 2015-2017 Politisk organisation 3
BUDGET 2015-2017 Förvaltningsorganisation 4
BUDGET 2015-2017 Sammanfattning Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: driftbudget 2015 samt preliminär plan för perioden 2016-2017 fastställs på politikområdesnivå enligt föreliggande förslag till budget, investeringsbudget 2015 samt investeringsplan för perioden 2016-2019 fastställs enligt föreliggande förslag till budget på sidan 30. resultatbudget för 2015 samt preliminär resultatbudget för perioden 2016-2017 fastställs enligt föreliggande förslag till budget. finansieringsbudget 2015 samt preliminär finansieringsbudget för perioden 2016-2017 fastställs enligt föreliggande förslag till budget. balansbudget 2015 samt preliminär balansbudget för perioden 2016-2017 fastställs enligt föreliggande förslag till budget. kommunstyrelsen äger rätt att nyupplåna, d.v.s. öka kommunens skulder under 2015 med totalt 20 mnkr. i budgeten angivna finansiella mål fastställs, i budgeten angivna mål för fullmäktige fastställs, utdebiteringen per skattekrona för 2015 fastställs till 21:57 kr ianspråktaga fonden från dödsboet Ingrid Forsell-Linder för att användas till att iordningsställa ett utegym i Hjo kommun. 5
BUDGET 2015-2017 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Att lägga planeringsförutsättningar (PFÖ) och budget ett valår är alltid lite speciellt, å ena sidan är osäkerheten större än vanligt och å andra sidan bör dessa två dokument tidigt ge en klar bild av vad vi vill och vilka satsningar som vi ämnar göra de närmaste åren. Hjo kommun har tack och lov en stabil grund att stå på. Skatten har inte höjts på tio år, lånen är låga och driften är i godtagbar balans. Vi har under en rad av år tagit ansvarsfulla beslut som möjliggjort en fin och väl fungerande verksamhet som jag är mycket stolt över. Hjo kommun levererar till Hjoborna! Vår ambition med 2015 års budget är att fortsätta på denna linje. Budgeten är inriktad på att göra bra ännu bättre. Att slippa ryck i driften som försämrar kvalitén på våra tjänster. Att slutföra igångsatta projekt och färdigställa efterfrågade detaljplaner. Att få rätsida på de problem och utmaningar som finns i vår verksamhet och att prioritera det som ligger närmast våra brukare. Kort och gott att ge förutsättningar för att det ska vara enkelt och gott att vara Hjobo! Inom vård och omsorg ligger stort fokus på olika boendeformer i 2015 års budget. Att ha ett tryggt och väl fungerande boende är en förutsättning för ett gott liv. Vi måste kunna erbjuda det både inom särskilt boende eller om man tillhör kategorin som vill bo kvar hemma så länge som möjligt. Därför satsar vi på utökad bemanning inom särskilt boende, digitala trygghetslarm för de som bor kvar i eget boende samt utökad dagverksamheten för dementa som ofta vårdas hemma av anhöriga. LSS området ser ökade behov av andra boendeformer än vi kan erbjuda idag, därför finns medel reserverat i budgeten till detta under 2015 förutsatt att en långsiktig plan tas fram. Att ha en positiv fritid är en annan förutsättning för ett gott liv. Äldrecentret Rödingen är navet för fritids- och frivilligverksamheten i kommunen. En bra mötesplats för alla äldre i Hjo! Skolan och barnomsorgen skall vara trygg, lärorik och fri från mobbing. Budgeten innehåller medel både för att kraftigt förstärka organisationen kring det särskilda stödet samt utökad vuxentäthet inom skolbarnomsorgen. Inom förskolans verksamhet färdigställs den nya förskolan på Knäpplanområdet samtidigt som förutsättningar ges för förbättrad förskolemiljö i Korsberga där paviljonger ska ersätta undermåliga lokaler till dess att nya förskoleavdelningar är färdigbyggda. Den ökande flyktingströmmen till Sverige kommer också Hjo till del. Vi har en ambition att göra ett gott arbete på detta område vi vill ju bli fler Hjobor! Under 2015 avsätts medel för att bygga upp en egen organisation, frikopplad från samarbetet med Karlsborg, kring våra ensamkommande flyktingbarn. Dessutom avsätter vi ytterligare medel för modersmålsundervisning och SFI. Lyckas vi med ett gott värdskap, effektiv svenskundervisning och god integration har vi här möjlighet till många nya invånare i vår kommun. 6
BUDGET 2015-2017 Investeringsplanen är mycket omfattande och ambitiös. Vi har en bred politisk enighet kring att göra det vi förutsatt på detta område. Vi har genom åren gjort stora investeringar i våra verksamhetslokaler och koncentrerar oss därför nu på Hjobornas gemensamma rum, mötesplatser som ger förutsättningar för aktivitet för både kropp och själ. Kulturkvarteret Pedagogien ska färdigställas, hamnområdet renoveras och lyftas, Actionparken byggas, en ny förskola i centrala Hjo samt en i Korsberga ska byggas och en rad mindre objekt av olika slag ska genomföras under perioden. Tanken är att planen ska genomföras men när denna topp av projekt är avklarade måste vi dra ner på investeringstakten väsentligt. Då är det ånyo dags att hämta andan och arbeta med att sänka skuldnivån och fokusera ännu mer på innehållet i vår drift och verksamhet. En hög ambitionsnivå hos både Hjobor, politiker och medarbetarna i kommunen i kombination med att vi ideligen ställs inför nya utmaningar från vår omvärld gör att vi hela tiden måste ifrågasätta vad, när och hur vi gör det vi gör. Därför läggs en effektiviseringsprocent om 0,8 %, på vår verksamhetsdrift, det är ett sätt att tvingas till att hålla i och bevara den ekonomiska stabilitet som vi tillsammans uppnått med mycket hårt arbete. Budget 2015 för Hjo är en offensiv budget trots en skakig omvärld, oklart parlamentariskt läge i Riksdagen och mycket osäkra besked om statliga reformer framöver. Budgeten är offensiv för att vi tror på Hjo och vi är helt övertygade om att vi tillsammans skapar framtidens Hjo! Kommunstyrelsens ordförande Catrin Hulmarker (m) 7
BUDGET 2015-2017 Hjo kommuns vision och målmodell Ytterst styr kommunfullmäktige den kommunala verksamheten genom den vision och tillhörande utvecklingsområden som finns antagna sedan 2013. Orden i vår visionsformulering "Tillsammans skapar vi framtidens Hjo" är utvalda eftersom budskapet i dem är centrala. Bakom varje ord finns en tanke: Tillsammans - Vi kan bara göra detta tillsammans. Hjo and me. Vår metod är att samarbeta. Det betyder inte att vi är överens om allt. Bara att vi är överens om att vi har ett gemensamt ansvar för den plats vi bor på. Goda möten och ett välkomnande förhållningssätt är nyckeln till framgång. skapar vi - Vi skapar framtidens Hjo genom att utveckla den unika potential som finns i Hjo. För att lyckas behöver vi vara öppna för nya möjligheter. Verkligheten är inte färdig en gång för alla, framtidens Hjo skapar vi varje dag. Och alla bidrar med sitt. För vi är inte bara kommunen. Eller näringslivet. Eller föreningarna. Vi är alla. Tillsammans är vi ett starkt lag som med både planering och kreativitet skapar ett bättre Hjo. framtidens Hjo - I framtidens Hjo samarbetar vi över gränserna för att bättre ta till vara vår potential. Hjo är en välkomnande och levande stad med ett rikt utbud av meningsfulla aktiviteter för alla åldrar. Hjoborna lever på ett hållbart sätt och tar till vara den lilla stadens fördelar. Kommunikationerna är goda och det är nära mellan både människor och platser. Attraktiva boenden och idylliska miljöer drar till sig nya invånare och besökare. Tack vare att vi blir fler kan vi möta framtidens utmaningar och hålla hög kvalitet i skola, barnomsorg och äldreomsorg. Det är enkelt, vackert och roligt i framtidens Hjo. Hjoborna och kommunfullmäktige har bestämt att vi ska fokusera särskilt på sex utvecklingsområden i framtidens Hjo: - Tillsammans - Vättern - Levande Hjo - Hållbarhet och natur - Boende - Besökare Utvecklingsområdena presenteras närmare på nästkommande sidor. 8
BUDGET 2015-2017 Målmodell Utifrån visionen finns en ny målmodell framtagen som ska säkra att visionen omsätts i praktisk handling i alla verksamheter. Enligt målmodellen nedan ska kommunfullmäktige, med visionen och utvecklingsområdena som grund, besluta om ett antal prioriterade mål. De prioriterade målen är ett begränsat antal övergripande och långsiktiga mål som är nyckelfaktorer i arbetet med att uppnå visionen. Dessa prioriterade mål finns med i detta budgetdokument. Varje mål är knutet till en indikator. Indikatorerna är naturliga vägvisare för kommunfullmäktige för att se om vi är på väg att nå vision och utvecklingsområden. Sammantaget ska man utifrån uppföljningen av de prioriterade målen kunna utläsa om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktiges prioriterade mål hittar du på kommande sidor. Det finns också möjlighet för kommunstyrelsen (samt Byggnadsämnd) att utöver de prioriterade målen komplettera med egna mål för att styra sin verksamhet. Dessa mål fastslås för respektive politikområde. Detta för att förtydliga och nå en högre detaljeringsgrad i styrningen. Dessa mål finns inte med i budgetdokumentet. 9
BUDGET 2015-2017 Kommunfullmäktiges prioriterade mål per utvecklingsområde Kommunfullmäktige har till visionen antagit sex utvecklingsområden som är särskilt viktiga att satsa på. Till varje utvecklingsområde finns ett antal prioriterade, kommunövergripande mål. Dessa mål tillsammans med texten om utvecklingsområdet ger en tydlig bild av vad kommunen vill uppnå. Varje mål är knutet till en indikator. Indikatorerna är naturliga vägvisare för kommunfullmäktige för att se om vi är på väg att nå vision och utvecklingsområden. Måluppföljning görs vid delårs- och årsbokslut. Det är arbetet med att uppnå målet som står i fokus, inte att få ett visst värde på indikatorn. Indikatorerna kan dock ge tydliga signaler på om genomfört arbete har gett resultat som går att utläsa. Ambitionen är att de indikatorer som följs upp ska förbättras som en bekräftelse på att vi är på väg i riktning mot vår vision. I slutet av året bedöms måluppfyllelsen utifrån en sammantagen bild av de insatser som gjorts och resultatet som våra indikatorer ger. I de fall det saknas en uppföljning till målet bedömer vi måluppfyllelsen utifrån de insatser som gjorts för att målet ska uppnås och de resultat som dessa insatser har lett fram till. SCB s medborgarundersökning görs vartannat år (jämna år). Under mellanåret fokuseras arbetet på att genomföra insatser för att förbättra resultatet till nästa års mätning. Boende - Lätt och gott att leva Hjo har en enorm potential att bli en levande och vacker boendeort med vårt sjönära läge. Det ska vi ta vara på och göra ännu mer av. I framtidens Hjo är det gott att leva och enkelt att få livspusslet att gå ihop. Ett brett utbud av bostäder, goda kommunikationer och en stark gemenskap lockar allt fler till Hjo. Många uppskattar att Hjo särskilt prioriterar verksamheter som riktar sig till barn och unga. Prioriterade mål Mål 1: Hjo ska ha en positiv befolkningstillväxt Adressat: Alla verksamheter Indikator: SCB Befolkningsstatistik -Antal personer som bor i Hjo. 2012 2013 2014 Ambition 2015 8 840 st 8 805 st - Högre än föregående mätning 10
BUDGET 2015-2017 Mål 2: Hjo ska vara en attraktiv boendekommun Adressat: Alla verksamheter Indikator: SCB medborgarundersökning -Betygsindex för Hjo kommun som en plats att bo och leva på (NRI). 2012 2013 2014 2015 53 (medel 57) - 58 (medel 57) Ingen mätning görs Mål 3: I Hjo ska medborgarna vara nöjda med kommunikationerna (GC-vägar, biltransporter och tillgång till kollektivtrafik) Adressat: Samhällsbyggnad Indikator: SCB medborgarundersökning -Betygsindex Kommunikationer 2012 2013 2014 2015 47 (medel 52) - 49 (medel 52) Ingen mätning görs Mål 4: Hjo ska ha nöjda brukare inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Adressat: Vård och Omsorg Indikator: SoS nationella brukarundersökning 2012 2013 2014 Ambition 2015 -Andel nöjda brukare inom Hemtjänst -Andel nöjda brukare inom SÄBO -Andel nöjda brukare inom LSS 85% 88% 100% 82% 87% 96% 81% 84% Ingen mätning Högre än föregående mätning Mål 5: Hjos invånare ska ha ett lågt behov av försörjningsstöd Adressat: Arbete och Socialtjänst Indikator: SKLs öppna jämförelser - Andel av befolkningen i Hjo som får försörjningsstöd 2012 2013 2014 Ambition 2015 3,5 % 3,0% Lägre än föregående mätning 11
BUDGET 2015-2017 Mål 6: Eleverna i Hjo kommuns grundskolor ska nå målen Adressat: Barn och Utbildning Indikator: Skolverkets årliga uppföljning - Andel elever som är behöriga att söka gymnasieutbildning. 2012 2013 2014 Ambition 2015 83,5 % 93,2 % 93,1% Högre än föregående mätning Mål 7: Det ska vara enkelt att få barnomsorg i Hjo kommun Adressat: Barn och Utbildning Indikator: Kommunens kvalitet i korthet - Andel barn som har fått plats på önskat placeringsdatum. 2012 2013 2014 Ambition 2015 63 % 80% Högre än föregående mätning Mål 8: I Hjo ska våra barn i förskola, skola och fritidshem känna sig trygga Adressat: Barn och Utbildning Indikator: Lokal brukarundersökning - Andel barn/elever som känner sig trygga i förskola, skola och fritidshem. 2012 2013 2014 Ambition 2015 F: 95% Åk 5: 90% Åk 8: 81% F: 90 % Åk 5: 95% Åk 8: 93% F: 97% Åk 5: 96% Åk 8: 98% Högre än föregående mätning Mål 9: Hjo kommun ska aktivt bidra till att invånarna i Skaraborg ska ha Sveriges bästa hälsa 2020 Adressat: Alla verksamheter Indikator: Öppna jämförelser - Självskattat allmänt hälsotillstånd (2020 ska 73% av Hjoborna skatta sitt allmänna hälsotillstånd som gott.) 2009 2014 Ambition 2015 66,2% Högre än föregående mätning 12
BUDGET 2015-2017 Tillsammans - Goda möten förverkligar visionen I Hjo arbetar vi tillsammans för att utveckla Hjo och göra vår vision verklig. Vi satsar medvetet på goda möten mellan människor, gott samarbete i näringslivet och god samverkan mellan Hjo och andra kommuner. Vi är kända som det enkla, lättillgängliga och välkomnande Hjo där vi låter hjärtat vara med. Prioriterade mål Mål 10: I Hjo ska vi ha ett gott företagsklimat Adressat: KS förvaltning Indikator: Svenskt Näringslivs kommunranking -Totalplacering på kommunrankingen 2012 2013 2014 Ambition 2015 212 222 207 Högre än föregående mätning Mål 11: I Hjo ska man få ett gott bemötande och uppleva att det är enkelt att kontakta kommunen Adressat: Alla verksamheter Indikator: SCB:s medborgarundersökning -Betygsindex för bemötande och tillgänglighet. 2012 2013 2014 2015 56 (medel 58) - 59 (medel 58) Ingen mätning görs Mål 12: I Hjo ska man kunna vara med och påverka kommunen Adressat: Alla verksamheter Indikator: SCB:s medborgarundersökning -Sammanfattande nöjd inflytande index. 2012 2013 2014 2015 38 (medel 39) - 44 (medel 40) Ingen mätning görs 13
BUDGET 2015-2017 Levande Hjo - Händelser året runt Framtidens Hjo är en levande stad. För alla åldrar och året runt. Här finns de funktioner som gör en plats till en egen stad. Ett levande centrum. Och ett brett utbud av idrotts- och kulturaktiviteter som gör livet gott att leva. I Hjo kan människor mötas, växa, vara kreativa och inspireras av andras kreativitet. Prioriterade mål Mål 13: I Hjo ska invånarna vara nöjda med fritidsutbudet Adressat: Kultur, turism och fritid Indikator: SCB medborgarundersökning - Kommunmedborgarnas betygsättning av möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen i Hjo 2012 2013 2014 2015 51 (medel 53) - 56 (medel 55) Ingen mätning görs Mål 14: I Hjo ska invånarna vara nöjda med kulturutbudet Adressat: Kultur, turism och fritid Indikator: SCB medborgarundersökning - Betygsindex för Hjo kommuns kulturverksamhet inkl biblioteksverksamhet. 2012 2013 2014 2015 53 (medel 57) - 58 (medel 59) Ingen mätning görs Mål 15: Hjo ska ha ett levande centrum med en positiv handelsutveckling Adressat: KS Förvaltning samt kultur, turism och fritid Indikator: Handeln i Sverige - Försäljningsindex i sällanköpsvaruhandeln - Försäljningsindex i dagligvaruhandeln 2012 2013 2014 Ambition 2015 36 38 Högre än föregående 75 81 mätning 14
BUDGET 2015-2017 Hållbarhet och natur - Resurssnålt med hög livskvalitet I framtidens Hjo har människor en hög livskvalitet utan att tära på våra gemensamma naturresurser. Genom vår småskalighet har Hjo unika förutsättningar att bli en tät, miljövänlig och promenad- och cykelvänlig stad. Det ska vi ta vara på och göra till vår styrka. Prioriterade mål Mål 16: I Hjo ska det vara enkelt att leva miljövänligt Adressat: Samhällsbyggnad Indikator: SCB medborgarundersökning -Betygsindex för kommunens miljöarbete. 2012 2013 2014 2015 47 (medel 52) - 51 (medel 51) Ingen mätning görs Mål 17: Hjo ska leva upp till målsättningarna i Strategin för minskad energianvändning 2013-2020 ( minska energianvändning med 20% i Fastigheter (1380 MWh), 20% i transporter (125 MWh) och 30% i gatubelysning (390 MWh) Adressat: Samhällsbyggnad Indikator: -Energiförbrukning per i fastighetsnät -Energiförbrukning per belysningspunkt i belysningsnät -Energiförbrukning per körd kilometer med kommunens tjänstebilar 2012 2013 2014 Ambition 2015 Lägre än 137 kwh/ 133 kwh/ föregående mätning 389 kwh 345 kwh 0,79 kwh/km 0,73 kwh/km 15
BUDGET 2015-2017 Besökare - Gäster som längtar tillbaka Hjo har en stark attraktionskraft. I framtidens Hjo tar vi vara på vår potential och är ett välbesökt resmål. Besöksnäringen är till nytta för alla Hjobor eftersom den skapar arbeten och en levande stad och landsbygd. Ett gott bemötande och en välkomnande atmosfär får gäster att längta tillbaka hit. Prioriterade mål Mål 18: Hjo ska få fler besökare Adressat: Kultur, turism och fritid Indikator: TEM-undersökning -Turismens totala omsättning i kr/år 2012 2013 2014 Ambition 2015 81,5 mnkr 76,6 mnkr Högre än föregående mätning 16
BUDGET 2015-2017 Vättern - Liv vid vatten I framtidens Hjo tar vi vara på vårt fantastiska läge vid Vättern. Vi använder det för att berika livet för alla Hjobor och för att locka fler boende och besökare Prioriterat mål: Det finns ingen indikator angiven på detta utvecklingsområde, däremot går Vättern som en blå tråd genom övriga utvecklingsområden och är ett strategiskt verktyg som vi har för att lyckas med Boende, Besökare, Hållbarhet osv. Beskrivning av planerade aktiviteter: 17
BUDGET 2015-2017 Ekonomi För att skapa förutsättningar för att bedriva en verksamhet med hög och jämn kvalitet över tiden krävs en god och stabil ekonomi. För att uppnå detta har Hjo kommun formulerat nedanstående prioriterade mål som anses återspegla god ekonomisk hushållning. Prioriterade mål Mål 19: Årets resultat ska uppgå till lägst 9 mnkr Adressat: Alla verksamheter Uppföljning: Årsredovisning Årets resultat enl resultaträkning Budget Budget Budget 2015 2016 2017 9,0 9,0 9,0 Mål 20: Investeringarna ska finansieras med egna medel under mandatperioden. Måluppfyllelsen uttrycks i procent, där målet är 100% Adressat: Alla verksamheter Uppföljning: Årsredovisning 2015 2016 2017 2018 Årligt värde 41 % 52 % 154 % 108 % Ackumulerat genomsnittet under mandatperioden 46 % 62 % 70 % Ovanstående tabell indikerar att investeringarna under kommande mandatperiod inte kommer att finansieras med egna medel fullt ut. Anledningen till detta är att kommunen står inför en rad viktiga investeringar som bedöms som nödvändiga för att öka Hjos attraktivitet som boende och besöksort. Att få till stånd investeringarna anses vara avgörande för att uppnå god ekonomisk hushållning för kommunen som helhet på lång sikt vilket får anses vara det överordnade målet. Trots hög investeringstakt kommer kommunen att fortsätta sträva efter en så hög egen finansieringsgrad som möjligt även under denna mandatperiod. Mål 21: Soliditeten ska förbättras årligen (inklusive pensionsåtagande för anställda) Adressat: Alla verksamheter Uppföljning: Årsredovisning Enligt balansräkning vid årets utgång 2015 2016 2017 21 % 22 % 23 % 18
BUDGET 2015-2017 Plan för budget och budgetuppföljning Budgeten och dess uppföljning är viktiga delar av kommunens styrsystem. Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning i kommunerna. I budgeten ska anges mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges. Årsredovisningens förvaltningsberättelse ska innehålla en utvärdering om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige antagit. Hjo kommun har koncentrerat det politiska ansvaret under kommunfullmäktige till två nämnder och fem utskott. Kommunstyrelsen har ansvar för all verksamhet utom den som ryms under Byggnadsnämnden. Denna typ av organisation betonar helheten vilket också genomsyrar de ekonomiska processerna. Det ekonomiska ansvaret är decentraliserat men förutsätter att andra dimensioner utöver den egna kärnverksamhetens behov och intressen beaktas. För att utveckla bästa möjliga verksamheter utifrån tillgängliga resurser och uppnå gemensamma mål är det viktigt att engagemang och kompetens tas tillvara i organisationens olika delar. Budgeten fördelas på politiskt intressanta områden s.k. politikområden oberoende av hur förvaltningen är organiserad. Politikområdena är; Demokrati, KS Förvaltning, Plan och Bygg, Barn och utbildning, Arbete och socialtjänst, Vård och omsorg, Kultur, Turism och Fritid, Teknisk service och Finansförvaltning. Kommunfullmäktige antar planeringsförutsättningar (PFÖ) i juni, innehållande; övergripande finansiella mål den totala investeringsramen ekonomiska ramar fördelat på politikområdesnivå kommunfullmäktiges prioriterade mål skattesats =PFÖ I budgetdokumentet, som också är en verksamhetsplan, beslutar kommunfullmäktige i november om nedanstående; övergripande finansiella mål den totala investeringsramen för nästa år samt investeringsplan för därpå kommande fyra år resultatbudget för nästa år samt preliminär för därpå kommande två år finansieringsbudget för nästa år samt preliminär för därpå kommande två år =Budget balansbudget för nästa år samt preliminär för därpå kommande två år ekonomiska ramar fördelat på politikområdesnivå, kommunfullmäktiges prioriterade mål skattesats 19
BUDGET 2015-2017 Plan för budget och budgetuppföljning Hjo kommuns plan för budget och budgetuppföljning bygger på en grundtanke om att skapa utrymme för dialog, delaktighet och ansvarstagande i processerna. Budgeten beskriver hur kommunens resurser fördelas och vilka mål som ska uppnås med verksamheten. Budgeten innehåller ekonomiska ramar och verksamhetsplan. Grundläggande för en god ekonomisk hushållning är en ekonomi i balans där varje generation bär sin kostnad. Detta kräver en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning måste det för verksamheten finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Hjo kommuns budget ska vara en tillgänglig informationskälla för medborgare, förtroendevalda, partier och övriga intressenter. Budgeten ska innehålla relevant och saklig information som samtliga intressenter lätt kan tillgodogöra sig. Nedanstående årshjul illustrerar processerna för framtagande av budget, uppföljningsrapporter, delårsrapport och årsredovisning. 20
BUDGET 2015-2017 Vi och vår omvärld Hjo kommun ligger i Västra Götalands östra del, vid Vätterns strand med ca 3 mil till Skövde och knappt 7 mil till Jönköping. Invånarantalet per den 31 augusti 2014 uppgick till 8 880 invånare, vilket är 75 fler än vid årets början. Årets ökning är hänförlig till såväl födelseöverskott som nettoinflyttning. Hösten har dock tidigare visat sig vara en utflyttningsperiod då vissa av våra ungdomar lämnar kommunen för att söka sig till högskoleorter, så antalet invånare förväntas sjunka något fram till årsskiftet. Näringslivet präglas av mångfald med mindre och medelstora företag utan någon eller några dominerande aktörer. De största arbetsgivarna är, förutom kommunen och regionen, Emballator Tectubes Sweden AB, Bertil Bergbom & Söner AB och Elektrobyrån Hjo AB. Hjo kommun är en utpendlingskommun. Enligt statistik från SCB finns det ca 2 400 arbetstillfällen i kommunen. Ca 600 personer pendlar in till kommunen och ca 1 800 personer pendlar ut, framförallt till Skövde. I Svenskt Näringslivs årliga ranking 2014 placerade sig Hjo på plats 207 av Sveriges 290 kommuner. Placeringen är blygsam men innebar ändå en förbättring med 15 platser sedan föregående år. Svensk Handels Försäljningsindex, som uttrycker flöden av handel över kommungränser har förbättrats något det senaste året och uppgår för dagligvaror till 81 % (2012: 75 %) och till 38% för sällanköpsvaror (2012: 36%). Arbetslösheten uppgick enligt Arbetsförmedlingens statistik för september 2014 till 5,2 % vilket ska jämföras med riksgenomsnittet vid samma tillfälle på 7,8 % Fastighetsmarknaden i Hjo kännetecknas av brist på lägenheter och överutbud av affärslokaler samt relativt bra balans mellan utbud och efterfrågan på villor och tomter för småhus. För att möjliggöra och stimulera byggande har kommunen de senaste åren köpt och exploaterat mark till såväl bostäder som industri och handel. Kommunen har ingen allmännyttigt bostadsbolag. Denna verksamhet domineras av en privat aktör med vilken kommunen har ett gott samarbete. Kommunens finansiella ställning är relativt god med en kommunal skattesats runt genomsnittet i regionen, låg skuldsättning och en soliditet som överstiger genomsnittet för såväl regionen som riket. För att behålla och öka sin attraktivitet som boende- och besöksort har kommunen den senaste tiden genomfört investeringar i form av bland annat nytt torg och om- och tillbyggnad av kulturkvarteret Pedagogien. Ombyggnad och restaurering av hamnen har påbörjats och en ny förskola planeras att byggas under 2015. Dessa åtgärder bidrar till att förbättra livskvalitet för såväl boende som besökare och ger därmed också förutsättningar att möta framtida utmaningar i form av urbaniseringstrend och avfolkning av glesbygd. Världsekonomin och dess påverkan på Sverige Svensk ekonomi har hittills i år utvecklats svagare än beräknat. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) senaste makroekonomiska prognos och skatteunderlagsprognos publicerades i augusti 2014. BNP-tillväxten reviderades då ned relativt kraftigt för år 2014. Antalet arbetade timmar reviderades däremot upp något medan skatteunderlaget endast ändrades marginellt. De enda förändringarna SKL gjort sedan dess är marginella justeringar av prisutvecklingen och det reala skatteunderlaget. I år och de närmaste åren beräknas det reala skatteunderlaget växa starkt vilket hänger samman med att det är normalt med höga tillväxttal när konjunkturåterhämtningen tar fart. 21
BUDGET 2015-2017 Nationalekonomiska nyckeltal (BNP, Inflation m fl.) Nyckeltal 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,5 2,1 3,3 3,4 2,7 2,2 Konsumentpris, KPI 0,9 0,0-0,1 1,3 2,7 3,4 3,0 Timlön, konj. lönestatistik 3,0 2,5 2,8 3,1 3,4 3,7 3,8 Arbetslöshet 8,0 8,0 8,0 7,4 6,8 6,6 6,5 Sysselsättning timmar * 0,6 0,4 1,2 1,3 1,4 0,8 0,5 Realt skatteunderlag** 1,9 1,6 1,8 2,1 2,0 1,7 1,3 * Kalenderkorrigerad utveckling ** Korrigerat för regeländringar Källa: Sveriges kommuner och landsting, cirkulär 14:38. Det kommunala skatteunderlaget SKLs bedömning om förändringarna av den samhällsekonomiska bildens variabler är så små att de inte justerar skatteunderlaget jämfört med den prognosen de lämnade i augusti. Det preliminära taxeringsutfall som Skatteverket presenterade i september ger heller inte SKL anledning att revidera prognosen för år 2013. Regeringen skall varje år besluta om uppräkningsfaktorer för utbetalning av kommunal- och landstingsskatt före utgången av september. I år beslutade regeringen om uppräkningsfaktorer för åren 2014 och 2015 den 25 september (se tabell nedan). Under valår får regeringen dock ändra uppräkningsfaktorerna senast en vecka efter att budgetpropositionen har lämnats till riksdagen. Om regeringens skatteunderlagsprognos i den kommande budgetpropositionen avviker från den som redovisas i tabellen nedan kommer besluten om upppräkningsfaktorer att ändras. Regeringens prognos är baserad på den samhällsekonomiska bild som presenterades i samband med regeringsöverläggningarna i augusti. Det innebär att skatteunderlagstillväxten 2015 och 2016 påverkas av förslaget att avveckla avdraget för pensionssparande, som aviserades i den ekonomiska vårpropositionen. Det är också en förklaring till att regeringen prognostiserar större skatteunderlagstillväxt än SKL dessa år 1, trots att SKL:s prognos bygger på något större lönehöjningar. För perioden till och med 2018 visar regeringens prognos en större ökning än SKL:s prognos. Skillnaden är mest markant under åren 2016 och 2017. Skillnaden för år 2016 förklaras främst av att SKL förutser större ökningar av avdrag. År 2017 räknar regeringen bland annat med större sysselsättningsökning än SKL. Skatteunderlagsprognoser Nyckeltal 2013 2014 2015 2016 2017 2018 SKL, okt 2014 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 4,5 SKL, aug 2014 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 - Regeringen, sept 2014 3,7 3,2* 4,8* 5,5 5,3 4,6 *Uppräkningsfaktor för utbetalning av kommunalskatt år 2015, enligt regeringens beslut den 25 september. Eftersom det är valår har regeringen möjlighet att revidera uppräkningsfaktorerna senast en vecka efter att budgetpropositionen har lämnats till riksdagen. Källa: Sveriges kommuner och landsting, cirkulär 14:38. 1 SKL beaktar regeländringar först när en proposition med förslaget lämnats till riksdagen. I årets ekonomiska vårproposition aviserade regeringen att man avsåg att lämna ett sådant förslag i höstens budgetproposition. Om den nya regeringen behåller förslaget kommer effekten på kommunernas ekonomi sannolikt att neutraliseras genom motsvarande minskning av bidraget Kommunalekonomisk utjämning. 22
BUDGET 2015-2017 Skatter och statsbidrag de olika delposterna Beräkning av ekonomiskt utrymme 2015-2017 Kommande avsnitt visar tidigare års skatter och intäktsnivåer och kommande treårsperiods intäkter och statsbidrag. Den kommunala verksamheten finansieras också av olika avgifter. Årets budget utgår ifrån SKL:s prognos i augusti cirkulär 14:38 avseende budgetförutsättningarna 2015-2017 när det gäller skatteunderlaget. Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. 2013 avslutade starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svag. Detta tillsammans med att 2014 varit ett valår med regeringsskifte som följd har gjort att osäkerheten kring förutsättningarna för kommunerna varit stor. Av det skälet finns en viss buffert i finansförvaltningen. Vid en försämrad konjunkturutveckling som kan betraktas som tillfällig och som innebär försämrade skatteintäkter eller andra oförutsedda förändringar i verksamheten är strategin att bufferten initialt hanterar detta istället för att under löpande år revidera verksamheternas budgetramar med besparingsuppdrag. I beräkningen av det ekonomiska utrymmet för åren 2015 2017 har följande övergripande antaganden varit utgångspunkten: Antalet invånare uppgår till 8 840 under hela planperioden. Åldersstrukturen är oförändrad. Utdebiteringen är, 21:57, hela planperioden. Kostnaden för LSS utjämningen samt fastighetsavgiften har förutsatts vara oförändrad hela planperioden. Intäkt och kostnad inom den kommunalekonomiska utjämningen beräknas med utgångspunkt från SKL:s cirkulär 14:38. 23
BUDGET 2015-2017 Finansieringens olika delposter Finansiering Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Skatteintäkter inkl avräkningar 341 374 342 016 352 432 369 660 387 404 Inkomstutjämning 80 618 79 774 86 314 86 013 85 527 Kostnadsutjämning -1 184 881 1 724 1 724 1 724 Regleringsbidrag/avgift 1 775 2 043 803-1 645-4 049 Strukturbidrag 0 916 919 919 919 Avgift LSS-utjämning -1 281-805 - 884-884 - 884 Fastighetsavgift 16 045 16 093 16 982 16 982 16 982 Summa: 437 347 440 918 458 290 472 769 487 623 Källa: Prognosen avseende skatteintäkterna och utjämningen är hämtade från SKL cirkulär 14:38, 2014-10-02. Skatteintäkter Skatteintäkterna baseras på SKLs prognos (cirk. 14:38) över skatteunderlagets utveckling. Utjämningssystemet Syftet med utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för att alla kommuner och landsting ska kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Utjämningssystemet består i dag av fyra olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och regleringsbidrag/avgift. Nedan redovisas dessa delposter i finansieringen samt även LSSutjämningen och fastighetsavgiften som ligger utanför själva utjämningssystemet. Inkomstutjämningen I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och mellan landsting. Inkomstutjämningen garanterar kommunerna ett utjämningsbidrag som motsvarar 115 % av medelskattekraften i riket. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger denna nivå ska betala en inkomstutjämningsavgift till staten. Hjo kommun har en medelskattekraft som understiger nivån och behöver därför inte betala någon avgift utan får ett tillskott. Inkomstutjämningsbidraget ökar under hela planperioden (se tabell ovan). Kostnadsutjämningen Syftet med kostnadsutjämningen är att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner respektive landsting. Med detta menas att utjämning ska ske för skillnader i behov av kommunal service och för förutsättningarna att producera denna service, dvs. sådana skillnader som kommunerna inte själva kan råda över. Utjämning ska däremot inte ske för kostnadsskillnader som beror på skillnader i vald servicenivå, kvalitet, avgiftssättning och effektivitet. Kostnadsutjämningen utgår från ett antal delmodeller. Varje sådan modell avser antingen en verksamhet som t.ex. barnomsorg eller äldreomsorg eller faktorer som påverkar kostnader som kan återfinnas i samtliga eller flertalet verksamheter, exempelvis uppvärmningskostnader. I varje delmodell beräknas de strukturella kostnadsskillnaderna med hjälp av ett antal faktorer som ska spegla de strukturella behovs- och kostnadsskillnaderna mellan enskilda kommuner. 24
BUDGET 2015-2017 Kostnadsutjämningen innefattar modeller för tio verksamheter och kostnadsslag för kommunerna. I varje delmodell beräknas en s.k. standardkostnad, i kronor per invånare, för varje enskild kommun. Summerar man de beräknade standardkostnaderna erhåller man en kommuns s.k. strukturkostnad, uttryckt i kronor per invånare. De kommuner som har en beräknad strukturkostnad som överstiger den genomsnittliga strukturkostnaden i landet får ett bidrag motsvarande den överskjutande kostnaden. Understiger strukturkostnaden genomsnittet i landet betalar kommunen i stället motsvarande avgift. Detta innebär att summan av bidragen i kostnadsutjämningen kommer att motsvara summan av avgifterna. Har en kommun högre standardkostnader än riket i genomsnitt erhålls ett bidrag. Ligger standardkostnaden under betalas en avgift. När budgeten för år 2014 antogs beräknades Hjo få betala en avgift till systemet. Detta har nu vänt i de senaste prognoserna och förväntas nu bli ett bidrag för budgetåren 2014-2017. Kostnadsutjämning Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 (mnkr) -13,6-8,2-7,1-1,2 0,9 1,7 1,7 1,7 Regleringsbidrag/-avgift Som tidigare redovisats innebär statens finansiering av inkomstutjämningen att statens kostnader för denna helt styrs av utvecklingen av det kommunala skatteunderlaget. Staten vet således inte på förhand vad kostnaden för denna finansiering blir. För att staten ändå ska kunna bestämma storleken på sitt totala bidrag till den kommunala sektorn ingår i utjämningssystemet en särskild regleringspost: regleringsbidrag/-avgift. Denna post används även för den ekonomiska regleringen av den kommunala finansieringsprincipen samt för att reglera effekterna av andra åtgärder som påverkar till exempel det kommunala skatteunderlaget. Posten fungerar så att om summan av samtliga bidrag minus de inbetalda avgifterna blir lägre än det belopp staten beslutat tillföra kommunerna eller landstingen får dessa ett regleringsbidrag på kvarvarande belopp. Omvänt får kommunerna eller landstingen betala en regleringsavgift till staten om nettosumman av bidragen överstiger den ram som staten satt för bidragen till respektive sektor. Bidraget/avgiften utgår som ett enhetligt belopp i kronor per invånare till kommunerna respektive landstingen. För åren 2011-2015 förväntas regleringsposten bli positiv vilket innebar ett bidrag till kommunen. För 2016-2017 beräknas det vända till en avgift. Regleringsbidrag/ - avgift Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 (mnkr) 9,0 4,3 4,0 1,8 2,0 0,8-1,6-4,0 25
BUDGET 2015-2017 Strukturbidrag Detta bidrag innehåller olika stöd av främst regionalpolitisk karaktär, bland annat för näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder och för svagt befolkningsunderlag. Dessa stöd utgick i det tidigare utjämningssystemet i huvudsak inom ramen för kostnadsutjämningen. Numera ingår även en övergångspost i bidraget till de kommuner som genom det nya utjämningssystemet fick en bidragsminskning som var större än 0,56 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2005. Denna begränsning av bidragsminskningen innebär att de berörda kommunerna genom strukturbidraget får en ersättning som helt svarar mot den bidragsminskning över ovan nämnda nivåer som annars skulle ha skett. I praktiken innebär detta att dessa kommuner får ett fast införandebidrag, även om bidraget formellt går under benämningen strukturbidrag. Strukturbidraget utgår med ett fast belopp i kronor per invånare. Strukturbidraget räknas således inte upp med nettoprisindex mellan utjämningsåren. Det enda som påverkar kostnaden för strukturbidraget mellan olika utjämningsår är således befolkningsförändringarna i de kommuner som är berättigade till strukturbidrag. För Hjo kommun blev detta ett bidrag fr.o.m år 2014. Prognosen ligger på 0,9 mnkr för hela planperioden. Strukturbidrag Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 (mnkr) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,9 0,9 0,9 0,9 LSS-utjämning För 2015 och framåt är kostnaden beräknad till ungefär -0,9 mnkr. I och med att prognoserna är beroende av i vilken utsträckning kostnaderna i Hjo ökar i förhållande till genomsnittet i riket är det svårt att bedöma framtiden med hög säkerhet. LSS-utjämning Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 (mnkr) -0,1-2,3-2,3-1,3-0,8-0,9-0,9-0,9 Fastighetsavgift Avgiften utgör i statsrättslig mening en skatt, där riksdagen beslutar om underlag och storlek av fastighetsavgiften. Avgiften tillfaller dock kommunerna. Fr.o.m. 2009 anlitar SKL Statistiska Centralbyrån (SCB) för prognoser av avgiften till landets kommuner. För Hjo kommun har avgiften beräknats bli 17 mnkr per år under planperioden. Fastighetsavgift Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 (mnkr) 15,8 16,2 16,2 16,0 16,1 17,0 17,0 17,0 26
BUDGET 2015-2017 Budgetramar och politiska prioriteringar Arbetet med fördelning av resurser avseende budgetåret (2015) är ett noggrant arbete där ett flertal faktorer vägs in i PFÖ-processen under våren. År 1 i den rullande treårsplaneringen behandlas således utifrån flertalet faktorer under vårarbetet med PFÖ. Detta innebär att PFÖramarna under planperioden i ovan tabell per politikområde syftar till att ge en indikation utifrån finansieringens möjligheter och kommunfullmäktiges finansiella resultatmål, men kan komma justeras i höstens arbete med budgeten. Arbetsmetoden är en avvägning för att kunna hantera svåra planeringsförutsättningar centralt kopplat till finansieringen och otydligheten i regeringens vårproposition. Arbetssättet syfte är också att tidigt i vårprocessen kunna ge preliminära ramar till förvaltningen (PFÖ-ramarna) så att deras planering kan anpassas till rådande ekonomiska förutsättningar. Avvägning har under de senaste åren varit bidragande i den måluppfyllelse som redovisats avseende de finansiella målen och en god ekonomisk hushållning. De skatteintäkter och statsbidrag som Hjo har till verksamhet under 2015 baseras på en skattesats om 21:57. Denna utdebitering tillsammans med ökade statsbidrag innebär en högre ram än föregående år. Verksamhetens ram uppgår till 448,3 mkr och innebär en ökning på 21,5 mnkr jämfört med budget 2014. Finansförvaltningen, övrigt: Pålägget för sociala avgifter, pensionskostnader mm, s.k. POpålägg belastar politikområdena med 43,3% av lönekostnaden. Detta pålägg överstiger f n de faktiska avgifterna med ca 4 procentenheter, vilket motsvarar ca 9 mnkr. Av dessa 9 mnkr har 4 697 budgeterats som intäkt inom finansförvaltningen med benämningen övrigt nedan. Resterande 4 303 tkr utgör en reserv för svängningar i skatteintäkter och oförutsedda kostnader. Budgetramar Budget Förändring PFÖ Justering Budget Politikområde (tkr) 2014 2015 2015 Demokrati 6 522-11 6 511-245 6 266 KS Förvaltning 39 508 944 40 452 1 555 42 007 Plan och Bygg 4 346 486 4 832 64 4 896 Barn och utbildning 188 327 10 153 198 480-3 081 195 399 Arbete och socialtjänst 19 918 1 153 21 071 275 21 346 Vård och omsorg 145 511 6 024 151 535 692 152 227 Kultur, turism och fritid 21 635 2 339 23 974-1 740 22 234 Teknisk service 20 831 1 688 22 519-418 22 101 Finansförvaltningen övrigt -4 824 1 056-3 768-929 -4 697 Finansförvaltningen intern ränta -14 889-526 -15 415 1 927-13 488 Verksamhetens nettokostnad: 426 885 23 306 450 191-1 900 448 291 Kommentar: Se PFÖ-dokument för specificering och härledning av PFÖ-ram 2015. (Förändringskolumnen ovan). För mer information om de enskilda posterna per politikområde i justeringskolumnen ovan hänvisas till påföljande tabeller i dokumentet samt respektive politikområdes avsnitt längre fram i dokumentet. 27
BUDGET 2015-2017 Kapitaltjänstkostnader Vid större förändring anges aktuellt investeringsprojekt som medför ökade kapitaltjänstkostnader samt det omvända om någon större anläggning färdigavskrivs och därmed medför lägre kapitaltjänstkostnad för politikområdet Kostnaden består av avskrivningar och intern ränta (5 %). Den avgiftsfinansierade verksamhetens internränta (VA) beräknas utifrån kommunen faktiska genomsnittliga låneränta för respektive år. Beräkningarna av justering för förändrade kapitaltjänstkostnader fördelas på fastighet och övrigt. Anledningen till denna uppdelning är att kompensation för nya kostnader avseende kapitaltjänst på investeringar som löper på fastigheter ligger inom ramen för det interna hyressystemet. Detta får till följd att det politikområde där den interna hyresgästen hör hemma får kompensationen i form av ramtilldelning. Teknisk service kostnader för kapitaltjänst ökar med 1 032 tkr avseende renovering av Hjo hamn, anläggande av actionpark, rondell vid Handelsområdet Åsen samt investeringar i gator och vägar. Tidigare tilldelning i PFÖ 2015 avseende GC-väg mot Mullsjön ligger inte längre med i Budget 2015 Finansiering och kostnad för projektet är i nuläget inte beslutat varför tidigare anslag för kapitaltjänst återförs och beaktas igen när beslut kring finansiering är fattat. Kultur, turism och fritid kompenseras med 468 tkr för ökade kapitaltjänstkostnader avseende tilläggsanslag för markarbeten och byggnation av Kulturkvarteret Etapp 1B. Den tidigare kompensationen i PFÖ 2015 för Etapp 2 Medborgarhuset Park lyfts ur ramen i Budget 2015 men kommer åter att beaktas i processen inför 2016-års budget. KS-förvaltning tilldelas 250 tkr för kapitaltjänstkostnad för investering i Metakatalog. Barn- och utbildning kompenseras för ökade kapitaltjänstkostnader om 260 tkr för energikonvertering i Korsberga skola. Den tidigare kompensationen i PFÖ 2015 för ny förskola på Knäpplanområdet lyfts ur ramen i Budget 2015 men kommer åter att beaktas i processen inför 2016-års budget. Kapitaltjänst politikområde (tkr) PFÖ 2015 Budget inkl PFÖ 2015 Kommentar Teknisk service 54 0 Gc-väg mot Mullsjön Teknisk service 81 80 Rondell Handelsområde Åsen Teknisk service 350 350 Hamnen Teknisk service 81 80 Väg Knäpplan/ Sandby Teknisk service 402 402 Actionpark Teknisk service 120 120 Asfaltering och gatuunderhåll Kultur, turism och fritid 316 316 Tilläggsanslag Kulturkvarteret Etapp 1 B Kultur, turism och fritid 152 152 Markarbeten Kulturkvarteret Kultur, turism och fritid 963 0 Kulturkvarteret Etapp 2 Medborgarhuset Park KS förvaltning 250 250 Metakatolog IT-enheten Barn och utbildning 1 192 0 Ny förskola Knäpplanområdet Barn och utbildning 260 260 Energikonvertering Korsberga skola Barn och utbildning 300 0 Inventarier nya förskolan S:a kapitaltjänst 4 521 2 010 28
BUDGET 2015-2017 Politiska prioriteringar Nedan följer en sammanställning över ramtilldelning på grund av politiska prioriteringar. Utöver dessa har politikområdena också kompenserats för uppräkning av personalkostnader, allmän inflation samt förändringar i kostnaderna för kapitaltjänst ränta och avskrivning) samtliga politikområden har dock dessutom belagts med ett effektivitetskrav om 0,8 % av politikområdets kostnadsmassa. Politikområde / Prioritering (tkr) PFÖ Budget för 2015 (inkl PFÖ) Vård och Omsorg Nya föreskrifter ang bemanning demensboende 450 450 Ökat antal ärenden personlig assistans 450 1 025 Installation/införande av digitala trygghetslarm 325 325 Extern LSS plats 750 750 Dagverksamhet inom demensvård 0 450 Utökning av tjänst Samordn. av frivilligverksamheten 100 100 Boende hos extern utförare 0 900 Delsumma 2 075 4 000 Barn och utbildning SFI/modersmål/FBK/SVA - nya riktlinjer för nyanlända 465 615 Prisuppräkning Gymnasie Skaraborg 1 700 1 700 Gymnasiekostnader - elevantal/val av utbildn.linjer 0-1 200 "En till en dator" - sista etappen 98 98 Resursfördelningsmodell inom fritids - återställning 1 000 1 000 Översyn av stödorg/elevhälsa inom grundskolan 1 000 1 000 Förskolan i Korsberga - lokaler 0 600 Delsumma 4 263 3 813 Arbete och socialtjänst Kompensation för riktade statsbidrag 300 300 Förstärkn. av organisation kring våld i nära relationer 90 90 Feriepraktikplatser 189 189 Ökad belastning integration/flyktingmottagning 0 400 Delsumma 579 979 Teknisk service Ökat åtagande för skötsel av gata/park 150 150 Delsumma 150 150 Plan och bygg Ökade intäkter bygglov -70-70 Köp av tjänster avsende planarbete 350 350 Miljöledningssystem 100 100 Ramförstärkning för ökat tryck inom bygginspektion 0 100 Delsumma 380 480 Kultur, turism och fritid Tilldelning för tillfälliga utställningar och evenemang 500 500 Ökad hyreskostnad för biblioteket 0 112 Utökade kostnader hyra/städ replokal (teliahuset) 0 80 Delsumma 500 692 Demokrati Återföring av kostnad för valår 2014-200 -200 Utbildning av nya politiker 50 50 Sänkning av fasta arvoden till politiker 0-200 Delsumma -150-350 KS Förvaltning Ökad avgift till RÖS 224 224 Återföring av evenemangskostnader 2014-300 -300 Reserv för ev införande av trapphusboende 0 1 000 Delsumma -76 924 Totalsumma 7 721 10 688 29
BUDGET 2015-2017 Krav effektivitet 2015 I 2015 års budget finns inlagt ett generellt krav på effektivisering. Beloppet uppgår till 3 180 tkr och motsvarar 0,8 % av kostnadsmassan i respektive verksamhet. Vid beräkningen har fasta, icke påverkningsbara kostnader såsom ränta, avskrivning mm undantagits från underlaget. Fördelningen per politikområde framgår nedan. Politikområde Effektivitetskrav (Tkr) Demokrati 45 KS Förvaltning 221 Plan och bygg 36 Barn och utbildning 939 Arbete och socialtjänst 125 Vård och omsorg 1 238 Kultur, turism och fritid 88 Teknisk service 437 Finansförvaltningen 51 Summa effektivitet 2015 3 180 30
BUDGET 2015-2017 Investeringsbudget och 5-årsplan 2015-2019 Efter några år (2008-2011) med relativt låga investeringsnivåer är Hjo Kommun inne i en period med det motsatta. Under 2013 uppgick nettoinvesteringarna till 36 mkr och prognosen för 2014 lyder på ca 51 mkr. Investeringarna under dessa två år utgörs i huvudsak av trafikplats Åsen, etapp 1 av Kulturkvarteret Pedagogien, inledningen av ombyggnad av norra piren i hamnen, ombyggnad av reningsverket samt projektering av ny förskola på Knäpplanområdet. Kommunfullmäktige har som ett långsiktigt mål uttalat att finansieringen av investeringarna ska ske med egna medel. Vissa av de investeringar som gjorts under de senaste åren och som kommer att ske under de närmast följande är av sådan storlek och karaktär att de inte ryms inom det egna finansieringsutrymmet på kort sikt. Dessa investeringar är viktiga för att behålla och öka Hjo kommuns attraktionskraft, såväl som boendeort som besöksmål. Ett normalår uppgår Hjo Kommuns självfinansiering till ca 25 mkr, vilken utgörs av budgeterat resultat om 8-9 mnkr samt avskrivningar om ca 16-17 mnkr per år. Under de senaste åren har Hjo Kommun fått extra intäkter i form av återbetalningar av AFA-pengar och realisationsvinster vid försäljning av tillgångar som gjort att belåningen inte ökat. Det är däremot viktigt att investeringsnivån under några år framöver är återhållsam. Nedan följer en sammanfattning av de mest väsentliga investeringsprojekten i budgeten för 2015 och planen för 2016-2019: Etapp 2 av Kulturkvarteret Pedagogien, vilken består av ombyggnaden av Medborgarhuset Park ingår i investeringsbudgeten för 2014 med 25 mnkr. Efter att projektering påbörjats har investeringsbudgeten ökats till 32,5 mnkr. Ökningen är hänförlig till kostnader för att byggnaden ska bli flexibel och kunna användas som biograf, konsert-, teater samt konferenslokal. Utöver detta tillförs också 3 mnkr för inventarier som ljud- och ljusanläggningar, tillgänglighetsanpassningar mm Byggnationen av etapp 2 beräknas starta under 2015 och slutföras 2016. Av denna anledning har ovanstående tillägg om 10,5 mnkr budgeterats 2016. Merparten av det budgeterade beloppet under 2014 om 25 mnkr kommer att ombudgeteras till 2015. Under åren 2015-2017 avsätts totalt 8,5 mkr för ombyggnationer i Stadshuset. Behov finns att förbättra ventilationen och säkerheten i fastigheten, iordningsställa Postens gamla lokaler för ett effektivt nyttjande samt att se över service och tillgänglighet för kommunens invånare. Under 2014-2016 finns totalt 16,5 mkr avsatt för att restaurera och bygga om hamnen. Beloppen prognostiseras att skjutas fram ett år. Projektet är indelat i tre etapper med start vid norra piren, som kommer att ske i huvudsak under 2015, södra piren 2016 och slutligen förstärkning av kajkant och muddring under 2017. Ny förskola kommer att byggas på Knäpplanområdet under 2015. I investeringsbudget finns 5 mnkr avsatt under 2014 och 25 mnkr under 2015 för detta ändamål. Upphandling har skett och byggnation kommer att påbörjas under hösten 2015. Förskolan beräknas vara klar för inflyttning i början av 2016. Utöver dessa 30 mkr finns 1,8 mkr budgeterat för inköp av inventarier till förskolan. Under 2015 kommer ett utegym att anläggas i Stadsparken. Finansiering kommer att ske med de medel, 425 tkr inklusive avkastning, som testamenterats till kommunen av Ingrid Forsell- Lindner. 31
BUDGET 2015-2017 I investeringsbudgeten för 2014 finns 12 mkr avsatta för om- och tillbyggnad av kommunens avloppsreningsverk. Projektet som syftar till att öka reningsverkets kapacitet har påbörjats under hösten 2015 och kommer att slutföras under första delen av 2016. Utöver ovan nämnda projekt finns i investeringsbudgeten också inlagt ett antal potter med fasta belopp per år. Exempel på sådana är tillgänglighetsanpassning, energibesparande åtgärder, gatuarbeten, investeringar inom VA-området samt inventarier. Dessa potter är viktiga ur flexibilitetssynpunkt. Då akuta investeringsbehov uppstår är det viktigt att beslut snabbt kan fattas om investering. Investeringsbudget/-plan 2015-2019 Investeringsbudget i Hjo kommun beslutas utifrån nedanstående resursfördelning. På kommande sida redovisas verksamhetsplanen för investeringarna i budgeten. Förvaltningen återrapporterar investeringsprojekten i samband med delårsrapport och årsredovisning. Benämningar (tkr) Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Ökad tillgänglighet 500 500 300 300 0 0 Energibesparande åtgärder pott 5 758 0 2 000 1 000 1 000 800 Skol- och barnomsorgsfastigheter 7 100 25 100 4 300 100 16 100 100 Lokalanpassning Stadshuset 221 0 2 500 3 000 3 000 0 Kultur och fritidsfastigheter, Idrottsområdet 52 206 0 7 500 0 0 0 Ombyggnad Centralkök 0 2 500 0 0 0 0 Hamnen 5 500 6 000 5 000 0 0 0 Infrastruktur, gator, ledningar m.m. 14 400 3 450 2 350 7 350 2 350 2 350 Inventarier teknisk verksamhet 797 500 500 500 500 500 Inventarier kommunstyrelsens förvaltning Exploateringsverksamhet inkl markinköp 4 571 4 200 4 900 2 000 2 000 2 000 1 000 1 000 1 000 3 000 1 000 1 000 Summa skattefinansierad verksamhet: 92 053 43 250 30 350 17 250 25 950 6 750 Summa avgiftsfinansierad verksamhet: 13 237 1 840 1 840 1 840 1 840 1 840 Summa investeringar: 105 290* 45 090 32 190 19 090 27 790 8 590 *Not till Summa investeringar 2014: I beloppet summa investeringar 2014 ingår ombudgetering från 2013 med ett belopp om 37 mnkr. Nya medel avseende budget 2014 uppgår till 68 mnkr. 32
BUDGET 2015-2017 Skattefinansierad verksamhet-budget/plan i detalj 2015-2019 Skattefinansierat Benämningar Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Maskiner/Transportmedel 697 400 400 400 400 400 Inventarier centralkök 100 100 100 100 100 100 Tekniskt övergripande totalt: 797 500 500 500 500 500 Ökad tillgänglighet 500 500 300 300 0 0 Energibesparande åtgärder 5 758 0 2 000 1 000 1 000 800 Ombyggnad Centralkök 0 2 500 0 0 0 0 Lokalanpassning stadshuset 221 0 2 500 3 000 3 000 0 Fastigheter övergripande totalt: 6 479 3 000 4 800 4 300 4 000 800 Lekutrustning 100 100 100 100 100 100 Guldkroksskolan Etapp 4 2 000 0 0 0 0 0 Skolfastigheter totalt: 2 100 100 100 100 100 100 Permanent paviljong Orrelyckan 0 0 4 200 0 0 0 Ny förskola Knäpplan 5 000 25 000 0 0 0 0 Förskolan i Korsberga 0 0 0 0 16 000 0 Barnomsorgsfastigheter totalt: 5 000 25 000 4 200 0 16 000 0 Konstgräsplan 239 0 0 0 0 0 Pedagogien Etapp II 19 500 0 0 0 0 0 Ombyggnad Park hela projektet 25 000 0 7 500 0 0 0 Actionpark 5 000 0 0 0 0 0 Guldkroksområdet 2013. 2 000 0 0 0 0 0 Guldkroksområdet C-hallen (Tennishallen) 100 0 0 0 0 0 Kultur och fritidsfastigheter totalt: 51 839 0 7 500 0 0 0 Guldkroksbadet 250 0 0 0 0 0 Belysning Hjo stadspark 117 0 0 0 0 0 Stadsparksfastigheterna totalt: 367 0 0 0 0 0 Asfaltering 800 800 800 800 800 800 Gatuarbeten 150 400 400 400 400 400 Ledningsnät dagvatten exkl. fastigheter 400 400 400 400 400 400 Trafiksäkerhetsåtgärder, gatubelysning m.m. 250 250 250 250 250 250 GC-väg/cykelstigar Mullsjön 3 100 600 500 500 500 500 Rondell Handelsområdet Åsen 6 000 0 0 0 0 0 Väg Knäpplan/Sandby Etapp 1 1 500 0 0 0 0 0 Väg Knäpplan Etapp 2 Idrottsg- Borrbäck 1 000 1 000 0 0 0 0 Sigghusberg (södra) 1 200 0 0 0 0 0 Simon Gates Väg (Knäpplan- Sigghusberg) 0 0 0 5 000 0 0 Gator m.m. totalt: 14 400 3 450 2 350 7 350 2 350 2 350 Exploatering Knäpplan 0 0 0 2 000 0 0 Exploatering totalt: 0 0 0 2 000 0 0 Hamnen totalt: 5 500 6 000 5 000 0 0 0 Markinköp/nya händelser, satsningar m.m. 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 KS förvaltning inventarier 4 571 4 200 4 900 2 000 2 000 2 000 Skattefinansierade verksamheter 92 053 43 250 30 350 17 250 25 950 6 750 33
BUDGET 2015-2017 Avgiftsfinansierad verksamhet - budget/plan i detalj 2015-2019 Benämningar (tkr) Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 VA-ledningar 382 0 0 0 0 0 Avlopp/vattenledningar 500 0 0 0 0 0 Nyinvestering Reningsverk 12 195 0 0 0 0 0 Pumpstation Blikstorp 0 0 0 0 0 0 Reservkraftverk 160 0 0 0 0 0 Övrigt 0 1 840 1 840 1 840 1 840 1 840 Avgiftsfinansierad verksamhet totalt: 13 237 1 840 1 840 1 840 1 840 1 840 34
BUDGET 2015-2017 Resultatbudget Resultatbudget (tkr) Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Verksamhetens intäkter 107 600 100 000 102 000 104 000 Verksamhetens kostnader - 511 295-531 220-545 968-560 301 Avskrivningar -15 732-17 170-18 201-20 321 Verksamhetens nettokostnader -419 418-448 390-462 169-476 622 Skatteintäkter 342 016 352 432 369 660 387 403 Generella statsbidrag och utjämning 98 902 105 858 103 109 100 219 Finansiella intäkter 400 100 100 100 Finansiella kostnader - 400-1 000-1 700-2 100 Resultat före extraordinära poster 21 500 9 000 9 000 9 000 Extraordinära intäkter och kostnader 0 0 0 0 Årets resultat före återställande av eget kapital 21 500 9 000 9 000 9 000 Återställande av eget kapital 0 0 0 0 Årets resultat - efter återställande av eget kapital 21 500 9 000 9 000 9 000 Som beräkningsgrund för resultaträkningen, finansieringsanalysen och balansräkningen har: Verksamhetens intäkter beräknats utifrån 2014 års prognos med en årlig uppräkning med 2 % för åren 2015-2017. Avskrivningarna och de finansiella kostnaderna är beräknade utifrån den investeringsnivå som beskrivs på sidorna 29-32. I 2014 års investeringsbelopp på 50,7 mnkr har en beräknad ombudgetering till år 2015 frånräknas med 38 mnkr. I 2015 års investeringsbelopp på 63,1 mnkr ligger en ombudgetering från 2015 med 38 mnkr och en uppskattad ombudgetering på 20 mnkr till år 2016. I 2016 år investeringsbelopp på 52,2 mnkr ligger en bedömd ombudgetering till år 2017 på 20 mnkr. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning är beräknad utifrån SKLs prognos i oktober 2014, cirkulär 14:38. Årets resultat för åren 2015-2017 är satt till 9 mnkr utifrån kommunfullmäktiges finansiella mål. Utifrån ovanstående förutsättningar har utrymmet för verksamhetens kostnader beräknats. Detta innebär att för att kunna uppnå ett resultat om 9 mnkr årligen får verksamhetens bruttokostnader maximalt öka med - 3,9 % (20 mnkr) för år 2015-2,8 % (15 mnkr) för år 2016-2,6 % (14 mnkr) för år 2017. 35
BUDGET 2015-2017 Finansieringsbudget Finansieringsbudget (tkr) Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Löpande verksamhet Årets resultat 21 486 9 000 9 000 9 000 Justering för av- och nedskrivningar 15 732 17 170 18 201 20 321 Justering för förändr. Pensionsavsättning -100-100 -100-100 Justering ej likviditetspåverkande poster (rea.vinst) -14 100 0 0 0 Medel från verksamhet före förändring av rörelsekapital 23 032 26 070 27 101 29 221 +/- Minskning/ökning övriga långfristiga fordringar 46 46 46 46 +/- Minskning/ökning övriga kortfristiga fordringar 410 0 0 0 +/- Ökning / minskning övriga kortfristiga skulder -267 0 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 23 221 26 116 27 147 29 267 Investeringsverksamhet Investering i immateriella o materiella tillgångar - 50 662-63 090-52 190-19 090 Försäljning av immateriella o materiella tillgångar 48 898 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 764-63 090-52 190-19 090 Finansieringsverksamheten Nyupptagna långfristiga lån/checkräkningskredit 0 14 000 45 000 0 Minskning av långfristiga lån, ff-dag 2016-08-15 0 0-20 000 0 Ökning kortfristiga lån 145 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 145 14 000 25 000 0 Årets kassaflöde 21 602-22 974-43 10 177 Likvida medel vid årets början 1 415 23 017 43 0 Likvida medel vid årets slut 23 017 43 0 10 177 36
BUDGET 2015-2017 Balansbudget Balansbudget (tkr) Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella och materiella tillgångar 285 017 330 937 364 926 363 695 Finansiella anläggningstillgångar 3 503 3 457 3 411 3 365 Summa anläggningstillgångar 288 520 334 394 368 337 367 060 Omsättningstillgångar Förråd 118 118 118 118 Exploateringsfastigheter 7 817 7 817 7 817 7 817 Kortfristiga fordringar 31 000 31 000 31 000 31 000 Kassa och bank 23 017 43 0 10 177 Summa omsättningstillgångar 61 952 38 978 38 935 49 112 SUMMA TILLGÅNGAR 350 472 373 372 407 272 416 172 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Ingående eget kapital 219 183 240 683 249 683 258 683 Årets resultat 21 500 9 000 9 000 9 000 Avsättningar Avsättning till pensioner 3 679 3 579 3 479 3 379 Skulder Långfristiga skulder 29 780 43 780 68 780 68 780 Kortfristiga skulder 76 330 76 330 76 330 76 330 Summa skulder 106 110 120 110 145 110 145 110 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 350 472 373 372 407 272 416 172 37
BUDGET 2015-2017 Arbetsgivarpolitik För att Hjo kommun ska vara en attraktiv kommun att leva och verka i förutsätts ett förhållningssätt och en organisation som främjar dess utveckling med tydligt fokus på medborgarna. Arbetsgivarpolitik och personalfrågor är en stor och omfattande del av det kommunala uppdraget. Arbetsgivarpolitiken kan delas in i följande områden: - Organisation - Medarbetare - Ledarskap - Kompetensförsörjning - Lönebildning - Arbetsmiljö - Jämställdhet och mångfald Organisation, medarbetare, ledarskap Värdegrund Under 2013 antog kommunen värdegrunden Det goda mötet, som en del av kommunens vision Tillsammans skapar vi framtidens Hjo. Arbetet med att göra den till en del av medarbetarnas vardag har omfattat såväl informationsmaterial som konkreta utbildningsinsatser, framför allt för kommunens chefer. Nästa steg i detta ständigt pågående arbete har varit att under 2014 komplettera värdegrunden med en ledarmodell. Denna skall i sin tur ligga till grund för arbetet under 2015 att, i samverkan med kommunens medarbetare, ta fram en medarbetarmodell. Syftet med dessa är att de skall utgöra ett stöd för kommunens medarbetare att uppfylla det löfte som visionen och värdegrunden är gentemot brukare, boende och besökare. Kompetensförsörjning I framtiden kommer kommunens arbetsgivarvarumärke bli en central del av det strategiska arbetet med kompetensförsörjning. Hjo kommun konkurrerar redan idag med, framför allt, grannkommunerna om kvalificerade medarbetare. Det är nödvändigt att Hjo kommun på ett tydligt och lockande sätt kan profilera sig som en bra och attraktiv arbetsgivare i denna konkurrens. I detta utgör vår värdegrund den självklara kärnan i arbetsgivarvarumärket och kan bli vår starkaste fördel. Kommunen marknadsför sig bland annat genom deltagande på så kallade jobbmässor riktade till främst arbetslösa unga vuxna och använder då särskilt framtaget marknadsföringsmaterial som på ett lockande sätt visar att Hjo kommun är ett attraktivt och intressant alternativ för dem och andra. 38
BUDGET 2015-2017 Under 2014 har kommunen inlett ett arbete med att ta fram nya rutiner avseende hanteringen av längre vikariat samt intermittenta anställningar (timavlönade). Det nya arbetssättet går under benämningen Sammanhållen rekrytering och kommer att innebära större trygghet för såväl medarbetare med sådana anställningar som för chefer. Sammanhållen rekrytering kommer, förutom att utgöra en viktig del av kommunens strategiska arbete med kompetensförsörjning, även bidra till att Hjo kommun upplevs som en attraktiv arbetsgivare. Detta ligger i linje med såväl kommunens vision som vår värdegrund Det goda mötet. Sammanhållen rekrytering är tänkt att under 2015 börja tillämpas inom Vård och omsorg, för att på sikt hantera all sådan rekrytering i kommunens verksamheter. I förlängningen kommer den förändring som Sammanhållen rekrytering utgör, vara grunden för att kunna tillgodose den personalpolitiskt uppställda intentionen önskad sysselsättningsgrad. Lönebildning Lönepolitiken och dess tillämpning är av stor vikt för att Hjo kommun ska uppnå verksamhetsmålen i enlighet med politiska beslut. Lönesättningen ska bidra till att målen för verksamheten uppnås, att verksamheten bedrivs effektivt och utvecklas inom ramen för befintliga resurser. Lön och förmåner är en värdering av såväl arbetsuppgifterna som medarbetarnas sätt att fullgöra uppgifter och ta ansvar. Lönen ska stimulera till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetsglädje. Kommunen ska arbeta med arbetsvärdering kopplat till jämställda löner. Lönepolitiken ska vara känd bland medarbetarna och tydliga lönekriterier som främjar en individuell och differentierad lönesättning ska finnas. Arbetsmiljö Hjo kommun ska utifrån individ-, grupp- och verksamhetsperspektiv verka för att vara en hälsofrämjande kommun som stöder chefer och medarbetare i att skapa den hälsofrämjande arbetsplatsen. Hjo vill främja utveckling av verksamheten och av medarbetarna. Arbetsklimatet ska präglas av dialog och delaktighet. Detta förutsätter en väl fungerande samverkan mellan chef, medarbetare och fackliga organisationer. Samverkan genomförs förutom i det dagliga arbetet, på APT, i utvecklingssamtal, lönesamtal och i samverkansgrupper. Jämställdhet och mångfald Alla medarbetare ska behandlas likvärdigt oberoende av vem man är, vad man tror på och var man kommer ifrån. Mångfalds- och jämställdhetsfrågorna ska integreras i alla områden och genomsyra hela verksamheten. Genom ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete förbättras kommunens möjlighet att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla god kompetens. Frisknärvaro Som ett led i att behålla kommunens goda nivå på frisknärvaron kommer under 2015 ett antal aktiviteter att påbörjas. Från årsskiftet kommer Hjo kommun att erbjuda alla månadsanställda en friskvårdstimme per vecka, med syfte att medarbetarna skall ges möjlighet att ägna sig åt fysiska aktiviteter för att stärka kondition och ork. Vidare kommer kommunens rutiner avseende tidig rehab, där tidiga tecken på arbetsrelaterad ohälsa fångas upp, att förtydligas gentemot såväl medarbetare som chefer. Ju tidigare signaler om ohälsa fångas upp, desto större är möjligheterna att komma till rätta med den. Rutinerna för sjukanmälan skall ses över med syfte att även här kunna fånga upp tidiga tecken på arbetsrelaterad ohälsa. 39
BUDGET 2015-2017 Politikområde - Demokrati Området omfattar kommunens politiska verksamhet, dvs. kommunfullmäktige, revision, bygglovnämnd samt kommunstyrelsen med utskott. Inom området ingår förutom arvoden m.m. även kostnader för sakkunniga biträden till revisionen, partistöd och överförmyndarverksamhet. Under kommunfullmäktige finns en beredning för utvecklingsfrågor. Budget 2015 Tkr Utfall 2013 Budget 2014 PFÖ 2015 Budget 2015 Intäkter -15 0 0 Kostnader 6 089 6 522 6 266 Politikområdets kommunbidrag 6 074 6 522 6 511 6 266 Politiska prioriteringar Engångsmedel om 200 tkr vilka tillfördes 2014 för att genomföra val till riksdag, kommunoch landstingsfullmäktige samt val till Europaparlamentet återförs 2015. Budgetberedningen har beslutat minska ramen om 200 tkr vilket är en kostnadsminskning tillföljd av gjorda översynen av arvodesnivåerna. Budgetberedningen har beslutat tillföra politikområdet Demokrati 50 tkr 2015 för utbildningsinsatser i samband med ny mandatperiod. Flertalet förtroendevalda kommer antingen vara helt nya inom politiken eller inneha nya uppdrag. Uppdrag och krav effektivitet 2015 I 2015 års budget ligger ett effektivitetskrav på 0,8 % vilket för Demokrati innebär en besparing om motsvarande 45 tkr. Budget 2014 fördelat på verksamhetsområden Tkr Utfall 2013 Budget 2014 PFÖ 2015 Budget 2015 Demokrati varav 6 074 6 522 6 511 6 266 Kommunfullmäktige varav 1 871 2 322 2 165 -Valnämnd 0 200 0 -Revision 468 585 589 -Överförmyndare 781 828 853 -Övrigt 1 622 709 724 Kommunstyrelsen 3 980 3 986 3 851 Byggnadsnämnd 223 214 250 1 I posten övrigt ingår, kommunalt partistöd, borgerliga förrättningar och arvoden m.m. Effektivitetskravet belastar idag området kommunstyrelsen, till dess att beslut tagits var betinget ska tas. 40
BUDGET 2015-2017 Politikområde - KS Förvaltning Kommunledning inklusive stabsfunktioner ger strategiskt stöd och service till politik och förvaltning. Staben innefattar ekonomi, IT, upphandling, kansli, personal och information. Utöver detta finns även Näringsliv och handel, säkerhetsarbete samt projekt för utveckling och internationella frågor. Budget 2015 Tkr Utfall 2013 Budget 2014 PFÖ 2015 Budget 2015 Intäkter -2 970-1 780-1 756 Kostnader 40 802 41 288 43 763 Politikområdets kommunbidrag 37 832 39 508 40 452 42 007 Politiska prioriteringar RÖS Räddningstjänsten Östra Skaraborg (RÖS) förstärks med 3,85 % vilket innebär ett totalt kommunbidrag för Hjo kommun om 6 034 tkr för 2015 jämfört med nuvarande budget 2014 om 5 810 tkr. Budgetberedningen har beslutat tillföra 6 034-5810 = 224 tkr. Metakatalog År 2014 avsattes 1 mkr för Metakatalog i investeringsbudgeten. Metakatalogen är en gemensam personalkatalog för kommunen med syfte att kvalitetssäkra personuppgifter. För detta kompenseras politikområdet med 250 tkr i kapitaltjänstkostnader. Tabell - Investeringsprojekt Investeringsprojekt Projektbudget Avskrivning Ränta (5 %) S:a kap.tjänst Metakatalog 1 Mkr 200 tkr 50 tkr 250 tkr Total S:a Övrigt 1 Mkr 200 tkr 50 tkr 250 tkr Evenemangsmedel År 2014 tilldelades KS Förvaltning 300 tkr för evenemang. 2015 återförs 300 tkr från politikområdets ram. Dessa medel ska istället tillföras Kultur, turism och fritid för att täcka behov av medel för tillfälliga kvalitativa utställningar och verksamhet i Kulturkvarteret Pedagogien samt för evenemang och aktiviteter såsom stadsfest, hälsovecka etc. Läs mer under Politikområdet Kultur, turism och fritid. Trapphusboende Vård och omsorg har på uppdrag av omvårdnadsutskottet gjort en utredning av boendeformer inom LSS lagstiftningen, där s.k. trapphusboende kan vara ett alternativ. Utredningen har presenterats för budgetberedningen som ställde sig positiv till idén. Då utredningen behöver kompletteras med en del detaljer innan eventuellt införande beslutades att 1 mnkr avsätts i budgeten för 2015. Beloppet har tillförts politikområde KS förvaltning och kommer att överföras till Vård och omsorg i samband med eventuell uppstart av boendeformen. 41
BUDGET 2015-2017 Näringslivsutvecklare I 2014 års budget avsattes 250 tkr för anställning av en handelsutvecklare på deltid. Anställningen som är en projektanställning under en prövotid har utvärderats under hösten 2014 och beslut har fattats att tilldelningen kvar kvarstå även under 2015. Ny uppföljning kommer att ske under hösten 2015. Rättelser Rättelse mellan KS förvaltning och Kultur, turism och fritid avseende personalkostnader för verksamhetsansvarig. Justeringen innebär en ramjustering på vartdera politikområdet med motsvarande 776 tkr. Uppdrag och krav effektivitet 2015 I 2015 års budget ligger ett effektivitetskrav på 0,8 % vilket för KS förvaltning innebär en besparing om motsvarande 221 tkr. Att hålla sjukfrånvaron nere är viktigt för såväl den anställde som för arbetsgivaren och därmed ett stående åtagande. Aktiviteter pågår och fler införs för att hjälpa till i detta arbete. Se vidare avsnittet om arbetsgivarpolitik. Budget 2015 fördelat på verksamhetsområden Verksamhetsområden Utfall 2013 Budget 2014 PFÖ 2015 Budget 2015 Kommunledning 9 019 8 102 9 655 KS Samverkan 8 770 10 067 10 278 Stab 17 924 19 339 20 030 KS Projekt 627 349 360 Näringsliv 1 491 1 651 1 685 Politikområdets kommunbidrag 37 832 39 508 40 452 42 007 Effektivitetskravet om 221 tkr belastar idag området kommunledning, till dess att beslut tagits var betinget ska tas. Även medel avsatta för ett ev. trapphusboende finns budgeterat på detta område med 1 mnkr. 42
BUDGET 2015-2017 Politikområde Plan och Bygg Plan och Bygg ansvarar för tillsyn och myndighetsutövning enligt Plan- och Bygglagen samt för tillsyn av strandskydd. Området omfattar också kart- och mätverksamhet, fysisk planering och strategiskt miljöarbete. Plan och Byggenheten arbetar gentemot Byggnadsnämnden och i vissa frågor mot KS (strategiskt miljöarbete). Budget 2014 Tkr Utfall 2013 Budget 2014 PFÖ 2015 Budget 2015 Intäkter 1-1 435-705 -876 Kostnader 5 170 5 051 5 772 Politikområdets kommunbidrag 3 735 4 346 4 832 4 896 Not: Verksamhetsområdet Mark och Exploatering som organisatoriskt är placerad under politikområdet Plan och Bygg flyttas till politikområdet Teknisk service från och med budgetåret 2014. Denna rättelse innebär en korrigering av ramen med 315 tkr. Rättelse är gjord inför 2014.s Politiska prioriteringar Detaljplaner Arbetet under 2015 fokuseras på detaljplanering. Att arbeta undan de efterfrågade objekt som redan nu står på kö är viktigt för den fortsatta utvecklingen och tillväxten av vår kommun. Inga nya tjänster tillskapas men medel motsvarande 350 tkr avsätts för att vid behov tillfälligt köpa hjälp utifrån. Energi- och Klimatarbetet Den nuvarande ambitionsnivån i kommunens energi- och klimatarbete skall behållas och arbetsfördelningen vid förvaltningen bör ses över om inte finansiering även fortsättningsvis garanteras av staten. Miljöledningsarbetet bör ingå som en del i det dagliga arbetet hos kommunens arbetsledare. Medel motsvarande 100 tkr avsätts för att utbilda dessa grupper i miljöledning under 2015. Bygglovsavgifter Under den senaste tioårsperioden har de årliga intäkterna för bygglov fluktuerat kraftigt, från 313 tkr (2010) till 905 tkr (2013). Genomsnittet över perioden ligger på 500 tkr. Budgetposten ökas därför med 70 tkr för att motsvara snittet. Anslag ökat åtagande Bygglovskontorets åtagande när det gäller olika typer av tillsynsärenden enligt Plan- och Bygglagen har ökat. För att möta den ökade arbetsbelastningen inom bygglovsverksamheten tillförs 100 tkr. Uppdrag och krav effektivitet 2014 I 2015 års budget ligger ett krav på effektivitetsförbättringar om 36 tkr på politikområdet. Uppdraget i 2013 års budgetbeslut att söka samverkansformer inom de tekniska verksamheterna samt Plan- och byggverksamheterna, i enlighet med den avsiktsförklaring som undertecknats mellan Hjo, Tibro och Karlsborg, kvarstår. Att hålla sjukfrånvaron nere är viktigt för såväl den anställde som för arbetsgivaren och därmed ett stående åtagande. Aktiviteter pågår och fler införs för att hjälpa till i detta arbete. Se vidare avsnittet om arbetsgivarpolitik. 43
BUDGET 2015-2017 Budget 2015 fördelat på verksamhetsområden Verksamhetsområden Utfall 2013 Budget 2014 PFÖ 2015 Budget 2015 Bygglovshandläggning 568 1 177 1 319 Gemensam Plan och Bygg 1 599 808 1 068 Fysisk planering och hållbar 1 568 2 361 2 509 utveckling Politikområdets kommunbidrag 3 735 4 346 4 832 4 896 44
BUDGET 2015-2017 Politikområde Barn och utbildning Barn och utbildning är indelat i fyra verksamhetsområden: Barn och utbildning gemensamt som omfattar övergripande kostnader för verksamheten så som ledningsorganisation och facklig verksamhet. Barnomsorg omfattar förskole- dagbarnvårdar- samt fritidshemsverksamhet. Grundskola inkl. förskoleklass omfattar även kommunens grundsärskola, elevhälsa samt stödorganisation och skoladministration. Gymnasie- och vuxenutbildningen inklusive SFI svenska för invandrare. Budget 2015 Tkr Utfall 2013 Budget 2014 PFÖ 2015 Budget 2015 Intäkter -14 590-10 810 Kostnader 198 740 199 134 Politikområdets kommunbidrag 184 150 188 324 198 480 195 599 Politiska prioriteringar SFI/modersmål/FBK/SVA - Nya riktlinjer för nyanlända elever (Svenska för invandrare, modersmålsundervisning, förberedelseklass samt svenska som andra språk) För att skolorna på ett bra sätt ska kunna ta emot ett ökande antal nyanlända elever är det nödvändigt att kommunerna har beredskap och kunskap för att kunna organisera undervisningen utifrån detta. Hjo kommun har idag 46 barn med 14 olika språk inom förskolan och 61 elever med 20 olika språk inom grundskolan. Nya riktlinjer för nyanlända innebär bland annat att dessa elever har rätt till samma undervisningstid i skolan som övriga elever. Utifrån den ökade integrationen samt de nya riktlinjerna för nyanlända tilldelas verksamheten 615 tkr (465 tkr + 130 tkr), vilket innebär en förstärkning med ytterligare 1,3 tjänst. Prisuppräkning Gymnasie Skaraborg De interkommunala kostnaderna avseende köp av gymnasieplatser kompenseras med samma procentuella uppräkning som personalkostnaderna 2,3 %. Detta innebär en uppräkning av ramen om 818 tkr. Differensen mellan 2,3 % och gymnasium Skaraborgs beslutade prislista om 7,3 % innebär en kostnadsökning med motsvarande 1,7 mnkr. Utifrån den positiva prognos 2014 avseende de interkommunala kostnaderna för gymnasieskolan tillförs Barn och utbildning 0,5 mnkr, resterade kostnadsökning ryms inom befintlig ram. Översyn av förskoleverksamheten i Korsberga I samband med att Barn och utbildning presenterade en översyn av förskoleverksamheten i Hjo kommun (dnr 2010-93), på Kommunstyrelsens sammanträde 2012-03-14, fick förvaltningen i uppdrag att göra en fördjupad översyn av lokalproblematiken i Korsbergaområdet. Skolinspektionen genomförde tillsyn av Hjo kommuns skolor och förskolor under vårterminen 2013. Vid tillsynen framkom att det vid några förskolor fanns brister avseende trygghet och säkerhet för barnen. De brister som Skolinspektionen anmärkte på handlar framförallt om Björkdungens förskola i Korsberga. Utredningen visar att för att nå en långsiktigt bra lösning för barnomsorgen i Korsberga förordas en nybyggnation av tre avdelningar intill Korsberga skola. 45
BUDGET 2015-2017 För att kortsiktigt tillgodose samt möta skolinspektionens kritik har budgetberedningen beslutat tilldela Barn och utbildning 600 tkr för att under 2015 placera paviljonger i anslutning till Korsberga skola i väntan på en nybyggnation, vilken planeras 2018. Helhetsöversyn av stödorganisationen kopplat till socioekonomiska principer Genomlysningen av och arbetet med att organisera skolans särskilda stöd pågår samt även arbetet med hemmasittare skall bedrivas. På detta område är det viktigt att samverkan sker med andra delar i förvaltningen och då speciellt Individ och familjeomsorgen. Förvaltningen har i budgetberedningsprocessen under presenterat hur arbetet ska bedrivas och budgetberedningen har tillskjutit 1 mnkr för det förstsatta arbetet kring elever i behov av särskilt stöd. Resursfördelningsmodell fritids/skolbarnsomsorg Skolbarnsomsorgen förstärks kraftigt och har ytterligare diskuteras under höstens budgetarbete. Barn och utbildning har sedan 2009 års besparingsbeting inte tilldelat resurser enligt gällande resursfördelningsmodell. Enligt modellen genererar 280 volymtimmar en tjänst. I snitt är det i dag utlagt 315 volymtimmar/tjänst. För att återigen komma till den nivå som politiken beslutat om, skulle det behövas ytterligare 2,18 tj. Därtill har antalet volymtimmar ökat jmf föregående år med 329 timmar, vilket motsvarar 1,18 tj. Totalt innebär detta 3,36 tj en kostnad om ca 1,4 mnkr. Verksamheten kompenseras med 1 mnkr för att förstärka på fritids/skolbarnsomsorg. En till En satsning år 7-9 Inför budget 2012 beslutades om införande av En till en datorer i år 7-9. Barn och utbildning har sedan dess kompenserats för tillkommande kostnader enligt nedan bifogad tabell. 2015 ska införandet av en till en datorerna vara fullt utbyggt och alla elever i år 7-9 har då tillgång till en personlig dator. 2012 2013 2014 2015 Åk. 7 97 200 97 200 97 200 194 400 Åk. 8 194 400 194 400 194 400 Åk. 9 194 400 194 400 Årlig kostnad 97 200 291 600 486 000 583 200 Kostnadsberäkning för införande av En till en datorer åk. 7-9 Uppdrag och krav effektivitet 2015 I 2015 års budget ligger ett effektivitetskrav på 0,8 % vilket för Barn och utbildning innebär en besparing om motsvarande 939 tkr. Att hålla sjukfrånvaron nere är viktigt för såväl den anställde som för arbetsgivaren och därmed ett stående åtagande. Aktiviteter pågår och fler införs för att hjälpa till i detta arbete. Se vidare avsnittet om arbetsgivarpolitik. Budget 2015 fördelat på verksamhetsområden Verksamhetsområden Utfall 2013 Budget 2014 PFÖ 2015 Budget 2015 Barn och utbildning gemensamt 6 233 6 532 Barnomsorg 45 357 48 361 Grundskola inkl. förskoleklass 90 507 90 334 Gymnasie- och vuxenutbildning 42 052 43 097 Politikområdets kommunbidrag 184 150 188 324 198 480 195 599 Då beslut om hur effektivitetskravet på 939 tkr ska hanteras och hur fördelningen av besparingen ska fördelas mellan de olika verksamhetsområdena är ovan tabell inte ifylld. 46
BUDGET 2015-2017 Politikområde Arbete och socialtjänst Området omfattar Socialtjänstens Individ- och familjeomsorg samt Arbetsmarknadsenheten. Individ och familjeomsorgen regleras främst genom bestämmelserna i Socialtjänstlagen och Socialtjänstförordningen. Arbetsmarknadsenheten, AME, som är kommunens organ för samordning av de arbetsmarknadspolitiska insatser som Hjo kommun ansvarar för. Inom AME bedrivs arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser för enskilda i samverkan med Försäkringskassan, Primärvården och Arbetsförmedlingen. Budget 2015 Tkr Utfall 2013 Budget 2014 PFÖ 2015 Budget 2015 Intäkter -18 760-11 013-12 800 Kostnader 39 222 30 931 34 146 Politikområdets kommunbidrag 20 461 19 918 21 071 21 346 Politiska prioriteringar En väg in Inom Hjo kommun betyder begreppet En väg in att alla frågor som rör arbetsmarknad och sysselsättning mm hanteras direkt genom en ingång på AME. Vi skapar med detta en god service till alla offentliga myndigheter samt en tydlighet i hanteringen och uppföljning av frågan. Ungdomar är en viktig del av arbetet med arbetslösa i Hjo kommun som sedan årsskiftet arbetar utifrån en modell som kallas 1-2-3 där man som ungdom mellan 18-30 direkt skrivs in på AME vid ansökan om försörjningsstöd. Man ingår sedan i ett 3 månaders program där fördjupade samtal med behandlare varvas med jobb eller utbildningsaktiviteter. Planering pågår för att utveckla detta koncept ytterligare. Sociala företag Arbete och socialtjänst har under första halvan av 2014 genomfört ett förstudieprojekt i samarbete med Svenska ESF-rådet för att undersöka förutsättningarna för att arbeta med sociala företag i Hjo kommun. Projektet har genomförts enligt planering med analyser, workshops, internationella kontakter samt inte minst kontakter med myndigheter, närliggande kommuner och näringsliv. Förstudien visar ett antal lämpliga områden att arbeta med sociala företag samt att vi ser över AME s verksamhet utifrån studien. Det finns stor vilja att fortsätta arbetet samt att en policy för sociala företag tas fram något som arbete och socialtjänst kommer att utarbeta. Vidare undersöks möjligheterna för ytterligare projektansökan. Uteblivna riktade statsbidrag Arbete och socialtjänst kompenseras med totalt 300 tkr för uteblivna statsbidrag gällande nedan angivna områden. Utökat ansvar för samhällsorientering för nyanlända Socialtjänsten har tillförts större ansvar för samhällsorientering. Detta innebär att målgruppen utökats att gälla samtliga, men berör särskilt de som kommer till Sverige genom anhöriginvandring mellan 18-65 år. Stärkt skydd för barn- och unga Förstärkning av skyddet för barn- och unga med tydligare regelverk samt utökade krav på socialtjänstens arbetsmetoder och handläggning. Kommunerna tillförs 65 miljoner kr/ år under 2013-2016. Jobbstimulans inom ekonomiskt bistånd Socialtjänstlagen 4 kap 1 b ändrades från och med 1 juli 2013. Detta innebär att för den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska 25 procent av inkomsterna av anställning inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd. För detta tillfördes 47
BUDGET 2015-2017 kommunerna kompensation i kommunbidraget redan 2013 samt 2014. (För 2014 har avsatts 33 kr/inv. vilket uppgår till ca 293 000 baserat på 8800 invånare. För 2015 har avsatts 22 kr/inv.). Fritidspeng Barn i ekonomiskt utsatta familjer deltar inte i organiserade fritidsaktiviteter i samma utsträckning som andra barn. I syfte att förbättra möjligheterna för dessa barn att delta i fritidsaktiviteter aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2014 att införa en fritidspeng. Avsikten är att fritidspengen ska rikta sig till barn i klass 4-9 i hushåll som har haft ekonomiskt bistånd under sex månader eller längre. Regeringen föreslår att fritidspengen ska införas den 1 juli 2014 och uppgå till 3000 kr/barn. Kommunerna kompenseras med 41 mkr 2014 och 81 mkr 2015 och framåt. Våld i nära relationer Arbetet med våld i nära relationer har uppmärksammats särskilt under de senare åren. Kraven på kommunerna ändras så att kommunerna behöver kunna erbjuda alla parter i en våldsrelation samtal och kunna arbeta preventivt. Genom den arbetsmodell som finns i Skaraborg kopplat till Utväg har polisen haft en snabb väg för att arbeta vidare med inkomna anmälningar/ärenden och sedan återkoppla till kommunen. Genom vissa juridiska hinder samt att Utvägs verksamhet är hårt belastad kommer kommunerna att behöva ta större ansvar. För att kunna ta ett större ansvar och höja kvaliteten framöver utifrån förändrade krav tillförs verksamheten 90 tkr för att möjliggöra tillsättandet av en samordnare för våld i nära relationer som ska arbeta övergripande i Hjo kommun. Feriepraktik Hjo kommun erbjuder feriepraktik till ungdomar mellan 16-18 år. De senaste åren har kommunen haft ca 75 ferieplatser och ersättningsnivån har varierat mellan 37-41 kr/timme. Denna ersättningsnivå har jämfört med kring liggande kommuner varit relativt låg. Politikområdet tillförs inför budget år 189 tkr för att utöka antalet platser samt att höja timersättningen till 41 kr/timme för samtliga feriearbetare. Integration I och med den ökande integrationen i samhället har budgetberedningen beslutat tillföra Individ och familjeomsorg 0,4 mnkr för att anställa en samordnare för denna verksamhet. Individ och familjeomsorg finansierar 0,2 mnkr via ersättningar från Migrationsverket för att möjliggöra att en heltidstjänst ska kunna anställas. Uppdrag och krav effektivitet 2015 I 2015 års budget ligger ett effektivitetskrav på 0,8 % vilket för Arbete och socialtjänsten innebär en besparing om motsvarande 125 tkr. Att hålla sjukfrånvaron nere är viktigt för såväl den anställde som för arbetsgivaren och därmed ett stående åtagande. Aktiviteter pågår och fler införs för att hjälpa till i detta arbete. Se vidare avsnittet om arbetsgivarpolitik. Budget 2015 fördelat på verksamhetsområden Verksamhetsområden Utfall 2013 Budget 2014 PFÖ 2014 Budget 2014 Individ och familjeomsorg 19 092 17 880 18 538 Arbetsmarknadsenheten 1 271 2 038 2 411 Integration 98 0 397 Politikområdets kommunbidrag 20 461 19 918 19 817 21 346 48
BUDGET 2015-2017 Politikområde Vård och omsorg Vård och omsorg ansvarar för att tillgodose kommunens äldres och funktionshindrades behov av stödinsatser, omvårdnad och sjukvård i eget och särskilt boende. Äldreomsorgen omfattar hemvård i ordinärt boende, korttidsvård, dagverksamhet, särskilt boende, kommunal hälsooch sjukvård. Verksamheten till funktionshindrade handlar främst om insatserna enligt LSSlagen: personlig assistans, ledsagare, kontaktperson, korttidsvistelse, korttidstillsyn, daglig verksamhet samt boende med särskild service. Budget 2015 Tkr Utfall 2013 Budget 2014 PFÖ 2015 Budget 2015 Intäkter -36 642-35 591-35 323 Kostnader 178 354 181 102 187 551 Politikområdets kommunbidrag 141 712 145 511 151 535 152 228 Politiska prioriteringar Personlig assistans Fler eller färre brukare inom personlig assistans har en direkt påverkan på Vård och omsorgs kostnader. Förändringar i verkställigheten under 2014 innebär ökade kostnader på 1 025 tkr. Medel för detta tillförs i budget 2015. SOSFS 2012:12 Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2012:12 träder ikraft 31 mars 2015. Den innehåller dels föreskrifter om bemanningen på särskilda boenden där en person med demenssjukdom bor och dels föreskrifter om utredning, dokumentation och uppföljning av biståndsbeslutet. Socialstyrelsen arbetar med att färdigställa motsvarande föreskrifter för alla särskilda boenden för äldre. Avsikten är att dessa föreskrifter ska träda i kraft vid samma tidpunkt som föreskrifterna som gäller för särskilda boenden med personer med demenssjukdom. Bemanning Föreskrifterna om bemanning anger att ett särskilt boende där en person med demenssjukdom bor är bemannat dygnet runt så att personal snabbt kan uppmärksamma behov av hjälp och utan dröjsmål kan ge stöd Om dessa föreskrifter kräver en högre bemanning än den vi har idag på särskilda boenden där personer med demenssjukdom bor ger föreskrifterna inte något entydigt svar på och läget är svårbedömt utifrån att individuella behov snabbt kan förändras. Medel tillförs i ett första steg med 450 tkr för att möta de aviserade regelförändringarna. Digitala trygghetslarm En övergång från analoga till digitala trygghetslarm beräknas ske under 2015. Leasingavgift för larmen beräknas öka. Upphandling av hela larmkedjan kommer att ske inom ramen för SKL Kommentus ramupphandling. En preliminär uppskattning av nettokostnadsökningen för digitala larm inom ordinärt boende i Hjo (ca 220 st) är en fördubbling. Hänsyn skall tas till att en avgiftshöjning beslutas av KF för tjänsten trygghetslarm. Nettoökningen beräknas till 650 tkr per år. På grund av att avtalet för de analoga larmen är bundet för del av året beräknas införandet ske tidigast vid halvårsskiftet och kostnaden för 2015 blir därför 325 tkr. Medel för detta tillskjuts i budget 2015. 49
BUDGET 2015-2017 Boendeformer LSS Framtida behov av bostäder för ungdomar med funktionsnedsättning och hur utformning av boendeformer med personligt stöd bäst kan ske behöver utredas. Kommunen ser ett ökat antal personer mer psykiska funktionshinder och neuropsykiatriska diagnoser som söker olika stöd kontaktperson, ledsagning, daglig verksamhet, boendestöd m.m. Utökningen har hittills klarats inom tilldelade medel. I dag finns ett beslut om boende som inte kan tillgodoses och som därför troligen får köpas från extern utförare. Kostnaden för detta beräknas uppgå till 750 tkr vilket tillskjuts i budget 2015. Dagverksamhet demens Dagverksamheten för dementa ökar och verksamheten är hårt belastad utifrån att verksamheten skall uppfylla riktlinjer för personcentrerad vård. För att personer med demenssjukdom ska kunna bo kvar hemma enligt kvarboendeprincipen krävs en väl fungerande dagvård både för stimulans för brukaren och för avlastning av anhöriga. Verksamheten behöver förstärkas med 1 åa till en kostnad av 450 tkr som tilldelas i årets budget. Samordnare frivilligverksamhet För att ytterligare stimulera och utveckla Äldrecentret Rödingen avsätts medel till aktiviteter samt till att förstärka samordningsfunktionen av frivilligverksamheten samt fritidsverksamheten för funktionshindrade och äldre. Frivilligverksamheten spänner idag över ett brett fält där även grundskolan är en viktig del. För att möjliggöra en utökning tilldelas 100 tkr i 2015 års budget. Trapphusboende Vård och omsorg har på uppdrag av omvårdnadsutskottet gjort en utredning av boendeformer inom LSS lagstiftningen, där s.k. trapphusboende kan vara ett alternativ. Utredningen har presenterats för budgetberedningen som ställde sig positiv till idén. Då utredningen behöver kompletteras med en del detaljer innan eventuellt införande beslutades att 1 mnkr avsätts i budgeten för 2015. Beloppet har tillförts politikområde KS förvaltning och kommer att överföras till Vård och omsorg i samband med eventuell uppstart av boendeformen. Rättelse Ramen har justerats med 105 tkr avseende hyreskostnaden för turistbyråns före detta lokaler på Rödingen, vilken tillförts från Kultur, Fritid och Turism. Boendebeslut Ett boendebeslut finns som inte kan tillgodoses inom kommunens verksamhet och detta får därför köpas från extern utförare till en beräknad kostnad av 900 tkr. Medel för detta tilldelas i 2015 år budget. Uppdrag och krav effektivitet 2015 I 2015 års budget ligger ett effektivitetskrav på 0,8 % vilket för Vård och omsorg innebär en besparing om motsvarande 1 227 tkr. Att hålla sjukfrånvaron nere är viktigt för såväl den anställde som för arbetsgivaren och därmed ett stående åtagande. Aktiviteter pågår och fler införs för att hjälpa till i detta arbete. Se vidare avsnittet om arbetsgivarpolitik. Budget 2015 fördelat på verksamhetsområden Verksamhetsområden Utfall 2013 Budget 2014 PFÖ 2015 Budget 2015 Gemensamt Vård och omsorg 14 580 16 259 Äldreomsorg 94 771 96 296 Omsorg om Funktionshindrade 32 361 32 956 Politikområdets kommunbidrag 141 712 145 511 151 535 152 228 50
BUDGET 2015-2017 Politikområde Kultur, turism och fritid Kultur, turism och fritidsverksamheten ansvarar för bibliotek, kulturarrangemang, kultur-turism, kulturskola samt övrig kulturverksamhet i kommunen, fritidsgård, fritidsanläggningar, föreningssamverkan och föreningsbidrag, simskola, utomhusbad, uthyrning av lokaler m.m. Budget 2015 Tkr Utfall 2013 Budget 2014 PFÖ 2015 Budget 2015 Intäkter -2 990-2 043-2 058 Kostnader 22 505 23 678 24 292 Politikområdets kommunbidrag 19 515 21 635 23 974 22 234 Politiska prioriteringar Utställningar Pedagogien samt evenemangsmedel Kulturkvarterets andra etapp är avklarad och verksamheten i området börjar allt mer att ta form. Utställningarna, turistbyrån, biblioteket, kulturtorget är klart att nyttjas av hjobor och besökare. Samordningsvinsterna kommer nu att prövas och förhoppningsvis kommer möjligheten till nya möten i detta kvarter ge många ringar på vattnet. Medel avsätts i budgeten till tillfälliga kvalitativa utställningar och verksamhet i Kulturkvarteret för en bred publik, men med tydliga anknytningar till barn- och unga och med uppdraget att samarbetet med skola och barnomsorg skall stärkas. Här finns t.ex. verktyget Skapande skola som borde nyttjas mer. Medel avsätts också fortsatt till evenemang och aktiviteter såsom stadsfest, hälsovecka etc. I det arbetet måste ett samarbete ske med andra aktörer i samhället såsom näringsliv, föreningar och organisationer. Politikområdet tillförs 500 tkr. Av tillförda medel är 200 tkr nya medel och 300 tkr avser ramminskningen på KS Förvaltning. Stora investeringar finns upptagna i flerårsplanen som har koppling till detta politikområde. Politikområdet kompenseras med 468 tkr i kapitalkostnadsersättning 2015 för tilläggsanslagen av etapp 1b samt tillkommande markarbeten i anslutning till Kulturkvarterets östra del enligt KF beslut 2014-04-29. Tabell - Investeringsprojekt Investeringsprojekt Projektbudget Avskrivnin g Ränta (5 %) S:a kap.tjänst Tilläggsanslag Etapp 1 B 4,1 mkr 111 tkr 205 tkr 316 tkr Pedagogien Tilläggsanslag Markarbete 1,9 mkr 57 tkr 95 tkr 152 tkr Pedagogien Total S:a Fastighet 6,0 mkr 168 tkr 300 tkr 468 tkr Intäktsjustering hyra Politikområdet kompenseras för intäktsbortfallet om 112 tkr då Arbetsförmedlingen lämnat sina lokaler i anslutning till Biblioteket. Teliahuset Politikområdet tillförs 80 tkr i form av lokalvård i samband med att gamla Teliahuset renoveras och gör plats för nya replokaler inom projektet Pedagogien. 51
BUDGET 2015-2017 Rättelser Rättelse mellan KS förvaltning och Kultur, turism och fritid avseende personalkostnader för verksamhetsansvarig. Justeringen innebär en ramjustering på vartdera politikområdet med motsvarande 776 tkr. Utöver detta har ramen justerats med ytterligare 105 tkr avseende hyreskostnaden för turistbyråns före detta lokaler på Rödingen, vilken tillförs Vård och omsorg. Uppdrag och krav effektivitet 2014 I 2015 års budget ligger ett effektivitetskrav på 0,8 % vilket för Kultur, turism och fritid innebär en besparing om motsvarande 88 tkr. Att hålla sjukfrånvaron nere är viktigt för såväl den anställde som för arbetsgivaren och därmed ett stående åtagande. Aktiviteter pågår och fler införs för att hjälpa till i detta arbete. Se vidare avsnittet om arbetsgivarpolitik. Inom ramen för fritidsverksamheten i Hjo kvarstår förvaltningens uppdrag att fortsätta och fördjupa samarbetet med föreningslivet i syfte att stärka föreningarnas delaktighet i utvecklingen av Guldkroksområdet samt utöka och maximera nyttjandet av lokalerna året om. Budget 2015 fördelat på verksamhetsområden Verksamhetsområden Utfall 2013 Budget 2014 PFÖ 2015 Budget 2015 Gemensamt Kultur, Turism & 1 827 1 880 1 089 Fritid Kultur 10 141 7 451 8 103 Fritid 6 198 10 752 10 882 Turism 1 349 1 552 2 160 Politikområdets kommunbidrag 19 515 21 635 23 974 22 234 Effektivitetskravet belastar idag området Gemensamt Kultur, Turism och Fritid med 88 tkr, till dess att beslut tagits var betinget ska tas. 52
BUDGET 2015-2017 Politikområde Teknisk service Teknisk Service omfattar Fastighetsförvaltningen inkl. lokalvård, Kostenhet och Gata/Hamn/Park. Fastighet & Lokalvård omfattar förvaltning, administration, drift, tillsyn vaktmästeritjänster och lokalvård av kommunens samtliga fastigheter, egna som förhyrda. Kostenheten tillhandahåller mat till äldreomsorgen, barnomsorgen och grundskolan, samt ansvarar för leverans av mat till serveringen på Rödingen. Gata/Hamn/Park omfattar drift och underhåll av gator vägar, gång- och cykelvägar, hamn, VA-nät, parker och grönytor. I uppdraget ingår även skötsel av kommunens skog samt naturreservatet Hjoåns dalgång. Budget 2015 Tkr Utfall 2013 Budget 2014 PFÖ 2015 Budget 2015 Intäkter -101 495-98 947-100 884 Kostnader 121 595 119 778 122 985 Politikområdets kommunbidrag 20 100 20 831 22 519 22 101 Not: Verksamhetsområdet Mark och Exploatering som organisatoriskt är placerad under politikområdet Plan och Bygg flyttas till politikområdet Teknisk service från och med budgetåret 2014. Denna rättelse innebär en korrigering av ramen med 315 tkr. Politiska prioriteringar Ökat åtagande skötsel av gator, vägar och grönområden Under 2014 sker en exploatering av Knäpplanområdet. Ett nytt bostadsområde anläggs med 27 nya villatomter samt tomt för ny förskola. Ny infrastuktur inom exploateringsområdet anläggs i form av huvudgator, kvartersgator och grönytor. Teknisk service åtagande utvidgas. De ökade drift och underhållskostnader beräknas uppgå till 150 tkr/år. Teknisk service tilldelas dessa medel för att möta detta utvidgade åtagande. Projektledare energieffektiviseringsarbetet Det energieffektiviseringsstöd från energimyndigheten om 280 tkr som utgått fram till och med år 2014 upphör troligen 2015. Dessa medel har finansierat 25 % tjänst och inköp av konsulthjälp för att bedriva arbetet med den plan för energieffektivisering som är lagd för Hjo kommun. I vårpropositionen 2014 finns förslag om att förlänga stödet avseende klimat och energirådgivning men inget förslag till förlängning av stödet för energieffektiviseringsarbetet. Den nuvarande ambitionsnivån i kommunens energi- och klimatarbete skall behållas och arbetsfördelningen vid förvaltningen bör ses över om inte finansiering även fortsättningsvis garanteras av staten. Krav effektivitetsförbättringar 2015 I 2015 års budget ligger ett uppdrag om effektivitetsförbättringar om 437 tkr på politikområdet. Fastighetsverksamheten bär 300 tkr av detta uppdrag, vilket innebär en sänkning av interna hyror om 200 tkr för politikområde Barn- och utbildning och 100 tkr för politikområde Vård och omsorg. Gata, Park och Hamnverksamheten bär resterande del, 137 tkr, av uppdraget. Uppdraget i 2013 års budgetbeslut att söka samverkansformer inom de tekniska verksamheterna samt Plan- och byggverksamheterna, i enlighet med den avsiktsförklaring som undertecknats mellan Hjo, Tibro och Karlsborg, kvarstår. Att hålla sjukfrånvaron nere är viktigt för såväl den anställde som för arbetsgivaren och därmed ett stående åtagande. Aktiviteter pågår och fler införs för att hjälpa till i detta arbete. Se vidare avsnittet om arbetsgivarpolitik. 53
BUDGET 2015-2017 Rättelser 2015 I budget 2014 tilldelades politikområdet 224 tkr i kapitaltjänstkompensation för investeringen i Gång och cykelväg mot Mullsjön. Hjo Kommuns bidrag till bygget av denna gång- och cykelväg är ett s.k. bidrag till statlig infrastruktur. Finansiering och kostnad för projektet är i nuläget inte beslutat varför tidigare anslag för kapitaltjänst återförs och beaktas igen när beslut kring finansiering är fattat. Budget 2014 fördelat på verksamhetsområden Verksamhetsområden Utfall 2013 Budget 2014 PFÖ 2015 Budget 2015 Gemensam administration 456 588 680 Fastigheter och Lokalvård 2 089 1 753 1 843 Gata/Park/Hamn 16 760 17 975 19 059 Kostenheten 840 200 203 Mark och Exploatering -45 315 316 Politikområdets kommunbidrag 20 100 20 831 22 519 22 101 54
BUDGET 2015-2017 Taxefinansierad verksamhet Vatten och avlopp (VA) VA-verksamheten ansvarar för dricksvattenproduktion, rening av avloppsvatten samt distribution av dricksvatten i ledningsnätet inom Hjo, Korsberga, Blikstorp och Fågelås. Verksamheten är i sin helhet taxefinansierad vilket betyder att de hushåll och näringsverksamheter som är anslutna finansierar verksamheter genom anslutningsavgifter och avgifter för vatten och avlopp. Krav effektivitetsförbättringar 2015 Uppdraget i 2013 års budgetbeslut att söka samverkansformer inom de tekniska verksamheterna samt Plan- och byggverksamheterna, i enlighet med den avsiktsförklaring som undertecknats mellan Hjo, Tibro och Karlsborg, kvarstår. 2012 års uppdrag att fortsätta ett proaktivt arbete tillsammans med företagshälsovården för att minska sjukfrånvaron och indirekta kostnader kopplat till detta kvarstår och ska ses som ett långsiktigt inriktningsbeslut. Politiska beslut Förslag till beslut om höjning av taxor med 5 % kommer att beredas politiskt inför 2015. Utöver löpande kostnadsökningar för lön, material och drift får Va-verksamheten ökade kostnader för kapitaltjänst avseende den pågående renoveringen av Reningsverket, vilket föranleder behov av taxehöjning inför 2015. Budget 2015 Tkr Utfall 2013 Budget 2014 PFÖ 2014 Budget 2015 Intäkter -12 778-12 581-13 715 Kostnader 12 035 12 581 13 715 Politikområdets kommunbidrag -743 0 0 0 Not: Överskott = plus och underskott = minus i resultatet avsätts till resultatfond. Fonden särredovisas under eget kapital. Resultatfond Vatten och avlopp (VA) Beskrivning 2011 2012 2013 Prognos 2014 Utfall/avsättning fond -235-961 -743 +400* Minus lika med avsättning till fond Plus lika med uttag ur fond *Vid bokslutet 2014 kommer anläggningstillgångar till ett bokfört värde om ca 1 mnkr att utrangeras till följd av den pågående renoveringen av Reningsverket. Detta tillsammans med det positiva resultatet om 600 tkr, som prognosticerades vid delårsbokslutet 2014, ger ett uppskattat uttag ur Va-fonden om ca 400 tkr per 20141231. 55
BUDGET 2015-2017 Taxefinansierad verksamhet Avfallshantering (AÖS) Hjo kommun är sedan 1 januari 2000 medlem i Avfallshantering Östra Skaraborg, AÖS; som är ett kommunalförbund med ansvar för insamling och behandling av hushållsavfall samt information, regelskrivning och planering av hushållsavfallets omhändertagande. I likhet med VA-verksamheten är AÖS helt finansierat via taxor. Övriga medlemmar i AÖS är Tibro, Skövde, Karlsborg, Töreboda samt Falköpings kommuner. Hjo kommun får årligen ett bidrag från AÖS på 30 kr per invånare för att finansiera återställandet av gamla deponier. Utöver detta betalar AÖS ett årligt arrende för återvinningscentralen som motsvaras av kostnader för avskrivning och ränta på anläggningen. Budget 2015 Tkr Utfall 2013 Budget 2014 PFÖ 2015 Budget 2015 Intäkter -528-520 -513 Kostnader 263 520 513 Politikområdets kommunbidrag -265 0 0 0 Not: Överskott = plus och underskott = minus. Resultatet avsätts till resultatfond. Fonden särredovisas under eget kapital. Kommunen får på årlig basis ett bidrag, baserat på invånarantal för återställning av deponier. Resultatfond AÖS Beskrivning 2011 2012 2013 Prognos 2014 Utfall/avsättning fond 265 264 265 265 Not: Helårsprognos 2014 vid delårsbokslutet 2014-08-31 56
Bild tagen vid första spadtaget Förskolan vid Knäpplan 20141103. Kompletteringsbudget 2015
Vår (S) politik - vi siktar framåt! Vi socialdemokrater i Hjo redovisar en kompletteringsbudget. Delar av majoritetsbudgeten ställer vi oss bakom. Det gäller även den femåriga investeringsplanen. Vi redovisar område för område huruvida vi vill komplettera och förändra utifrån våra vallöften. Kultur, turism och fritid Vi vill utveckla hamnen och badet. Området är en stor tillgång för oss som kommun. Hamnen börjar renoveras vid årsskiftet och vi vill se en ökning av antalet båtplatser. Badets och hamnens serviceanläggning behöver rustas upp. Området är av politiskt och allmänt intresse och det är viktigt att politiken, dvs allmänhetens företrädare, är med och styr upp arbetet kring hamnområdet. Vid nybyggnationer behöver Hjo kommun avsätta pengar till offentlig utsmyckning. Vi föreslår att: En politisk styrgrupp inrättas som arbetar med hamnens utveckling. 1 procent av investeringsbudgeten avsätts till offentlig utsmyckning. Barnomsorg och skola Grunden för att må bra i vuxen ålder läggs redan i barndomen. Därför tycker vi att det är viktigt att investera i barnen och de unga. Vi vill ha en trygg och säker barnomsorg där barngruppernas storlek och antal pedagoger är anpassade efter barns olika behov. Vi måste skapa en skola utan sociala klyftor där varje barn lyckas. Därför vill vi att resurser ska fördelas så att varje elev får möjlighet att utvecklas på bästa sätt. Förutom de här viktiga grundläggande behoven, vill vi också se över möjligheten att erbjuda barn frukt i skolan samt gratis simskola. En helt kostnadsfri skola för alla barn är viktigt för oss i Socialdemokraterna. Vi vill att familjedaghemmet Tryggis ska vara kvar även när nya förskolan Knäpplan är färdig. Vårt förslag är viktigt för föräldrars valfrihet. Vi vill också se över möjligheten till alternativa förskolor/lokaler i samband med statsbidrag till mindre barngrupper i förskolan. Pedagogik och omsorg är viktiga uppgifter inom barnomsorgen. Därför är både förskollärare och barnskötare betydelsefulla yrken var för sig.
Feriepraktiklönen är låg i Hjo kommun i jämförelse med övriga kommuner i Skaraborg. Vi vill höja den till 50 kr i timmen för alla. Vi föreslår att: Tryggis finns kvar i nuvarande form. Timlönen för feriepraktik höjs till 50 kr i timmen för alla. Införa gratis simskola för alla barn. Barnskötarna som yrkesgrupp ska finnas kvar. Vård och omsorg Vi vill att Hjo ska ha en äldreomsorg som känns trygg och säker med ett bra innehåll för våra äldre både på särskilda boenden och i det egna hemmet. Vi tycker inte att valfrihet handlar om vilken utförare man har utan mer om möjligheten att kunna välja vad, hur och när man vill ha hjälp. Fokus måste alltid vara på den som ska få insatsen. Vi vill avskaffa möjligheten till valfrihet inom hemtjänst (LOV). Vi är positiva till att den politiska majoriteten vill utveckla Rödingen fortsättningsvis. Det har vi arbetat för i många år. Antalet barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser ökar. Vi behöver ta fram ett handlingsprogram hur vi hjälper dessa barn, ungdomar och vuxna att få växa upp och kunna tillgodogöra sig skolgång. Detta för att senare kunna ta ett kliv in på arbetsmarknaden och skaffa sig egen bostad. Från och med mars 2015 ställer Socialstyrelsen krav på att alla som har diagnosen demens på särskilda boenden ska biståndsbedömas. Det medför behov av ytterligare handläggare på resurs- och biståndsenheten. Budgetberedningen bör se över finansiering av detta. Vi föreslår att: Möjligheten till LOV inom hemtjänst avskaffas. Ett handlingsprogram tas fram inom neuropsykiatri. Miljö Att få ner CO2-utsläppen är en viktig del av miljöarbetet och cykling är dessutom bra för folkhälsan. Det finns behov av fler GC-vägar i hela kommunen. Vi vet att det är brist på parkeringar. Vi behöver få till bra parkeringslösningar. Vi vill att Hjo kommun ska arbeta för att Vättern klassas som riksintresse för dricksvatten. Vi föreslår att: En plan tas fram för utbyggnad av GC-vägar i hela kommunen.
Arbete och näringsliv Vi anser att Hjo kommun ska vara en bra arbetsgivare. Många anställda arbetar deltid men önskar höja sin tjänstgöringsgrad. För oss är detta en viktig jämställdhetsfråga. Forskning visar att den yngre generationen kommer att ställa krav på flexibilitet i sitt yrkesliv. För att kunna driva företag är det viktigt att ha en säker och snabb infrastruktur i hela kommunen. Därför behöver vi arbeta med att satsa på bredband och telefoni och annan grundläggande service till fler på landsbygden. Vi föreslår att: Hjo kommun arbetar aktivt för att införa önskad tjänstgöringsgrad. Driftsfinansiering I de fall som vår budget medför ökade kostnader som ej finansieras av statsbidrag föreslår vi att pengarna tas från PO-pålägget. Vi anser dock att det är viktigt att en viss reserv finns kvar i budgeten. Investeringsbudgeten. Områdena Sigghusberg och Knäpplan kommer på sikt att knytas samman med en utbyggnad av Simon Gates väg. Budget för detta är enligt femårig plan 2017. Vi föreslår att vägbygget tidigareläggs till 2016. Ökad tillgänglighet gör området attraktivt för tänkbara villaägare och för resor till och från den nya förskolan på Knäpplan.
Bilaga till mötesprotokoll central samverkansgrupp 141020 Vi vill härmed lämna synpunkter på det budgetmaterial för 2015 som vi tagit del av. Vi känner en oro för att uppräkningen av personalkostnader endast ligger på 2,33%. Det är inte ens det som de centrala avtalen säger för nästa år. Flera förbund har dessutom sifferlösa avtal. Vi anser att det kommer behövas mer pengar än 2,33% för löneökning 2015. Det är viktigt att Hjo kommun inte halkar efter i löneutvecklingen, speciellt eftersom vi står inför stora rekryteringsbehov. Vi vill också lämna synpunkter på feriepraktikanternas löner 2015. Vi anser att frågan om ersättning ska tas i samråd/förhandling med facklig organisation under våren 2015. Timlöner ska inte vara reglerade i budgetdokumenten. Vid frågor finns vi tillgängliga via växeln. Representanter från central samverkansgrupp för: Saco, Tco och Kommunal
Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 Sammanträdesdatum 2014-11-19 Kommunstyrelsen Ks 143 2014-386 Riktlinjer för alkohol och droger på arbetsplatsen Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta riktlinjer för alkohol och droger på arbetsplatsen. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att upphäva drogpolicy för Hjo kommun (dnr 2000-258) som fastställdes 2001-04-26. Bakgrund Vår arbetsmiljö ska vara fri från alkohol och droger. Syftet med riktlinjen är att lägga grund för ett gemensamt förhållningssätt till frågor som rör detta samt ge ett konkret underlag på hur frågan behandlas på ett korrekt, medmänskligt och respektfullt sätt. Dessa riktlinjer uttrycker den syn som arbetsgivaren Hjo kommun har i frågan och som har samverkats med de fackliga organisationerna. Målet med riktlinjerna är att nå en tidig och samordnad rehabilitering, ha en väl fungerande verksamhet och att förhindra utslagning på grund av missbruk av alkohol och droger. Riktlinjen och den tillhörande checklistan ska fungera som ett stöd för chefer och medarbetare vid osäkerhet inför alkohol- och drogproblem på arbetsplatsen. Handling Förslag till riktlinjer för alkohol och droger på arbetsplatsen. Personalchefens skrivelse 2014-11-19. Delges Ks förvaltning/kommunledningsgruppen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 Sammanträdesdatum 2014-11-19 Kommunstyrelsen Ks 144 2014-387 Beslut om medfinansiering av statlig infrastruktur GC-väg utmed väg 2879 på sträckan Hjo tätort Högaliden Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att - teckna avtal med Trafikverket om medfinansiering av byggnation av GC-väg utmed väg 2879, - anvisa 5,65 mkr till egen medfinansiering av byggnation av GC-väg utmed väg 2879 på sträckan Hjo tätort Högaliden, samt - beloppet direktavskrivs under 2014. Yrkanden Socialdemokraterna genom Pierre Rydén (S), Lars Glad (M) och Christer Haagman (Mp) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Bakgrund Projektet omfattar en gång- och cykelväg utmed väg 2879 mellan Hjo tätort och Högaliden. Gång- och cykelvägen ökar tillgängligheten för fotgängare och cyklister i området samt bidrar till en ökad trafiksäkerhet. Tillgängligheten till friluftsområde vid Högaliden samt de planlagda områdena kring Mullsjön bedöms som viktig. Den föreslagna gång- och cykelvägen ger förutsättningar för att fler ska gå och cykla istället för att ta bilen, vilket både förbättrar folkhälsan, minskar klimatpåverkan samt förbättrar den lokala miljön. Den totala kostnaden för projektet uppgår enligt av Trafikverket upprättad trafikplan till 11,3 mkr, varav kommunen enligt avtalet står för 50% av kostnaden. Handling Samhällsbyggnadschefens skrivelse 2014-10-13. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
SAMHÄLLSBYGGNAD Sida 1 (1) Handläggare Håkan Karlsson Datum 2014-10-13 Kommunstyrelsen Beslut om medfinansiering av statlig infrastruktur GC-väg utmed väg 2879 på sträckan Hjo tätort Högaliden Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att - teckna avtal med Trafikverket om medfinansiering av byggnation av GCväg utmed väg 2879, - anvisa 5,65 mkr till egen medfinansiering av byggnation av GC-väg utmed väg 2879 på sträckan Hjo tätort Högaliden, samt - beloppet direktavskrivs under 2014. Bakgrund Projektet omfattar en gång- och cykelväg utmed väg 2879 mellan Hjo tätort och Högaliden. Gång- och cykelvägen ökar tillgängligheten för fotgängare och cyklister i området samt bidrar till en ökad trafiksäkerhet. Tillgängligheten till friluftsområde vid Högaliden samt de planlagda områdena kring Mullsjön bedöms som viktig. Den föreslagna gång- och cykelvägen ger förutsättningar för att fler ska gå och cykla istället för att ta bilen, vilket både förbättrar folkhälsan, minskar klimatpåverkan samt förbättrar den lokala miljön. Den totala kostnaden för projektet uppgår enligt av Trafikverket upprättad trafikplan till 11,3 mkr, varav kommunen enligt avtalet står för 50% av kostnaden. Håkan Karlsson Samhällsbyggnadschef Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax E-postadress HJO KOMMUN Torgatan 2 0503-350 00 0503-350 28 kommunen@hjo.se Direkttelefon Handläggarens E-post adress 544 81 Hjo 0503-350 22 hakan.karlsson@hjo.se -.
Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 Sammanträdesdatum 2014-11-19 Kommunstyrelsen Ks 145 2014-337 Avfallshantering Östra Skaraborg: Delårsrapport 2014 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna delårsrapport 2014 för Avfallshantering Östra Skaraborg. Bakgrund Avfallshantering Östra Skaraborg har inkommit med delårsrapport 2014. Handling Delårsrapport 2014 för Avfallshantering Östra Skaraborg samt revisorernas bedömning. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Delårsrapport 2014 Avfallshantering Östra Skaraborg
Sammanfattning Större händelser under första halvåret Avfallshantering Östra Skaraborg är ett kommunalförbund som ansvarar för den kommunala renhållningsskyldigheten i medlemskommunerna. Ansvaret omfattar avfall som enligt miljöbalken utgörs av hushållsavfall samt avfall hos annan verksamhet, som är jämförligt med hushållsavfall. Skara kommun är ny medlem i kommunalförbundet sedan årsskiftet 2014. Under våren har matavfallsinsamling införts i Skara, både bland villahushållen i tätorter och på landsbygden. Andelen hushåll som sorterar matavfall i Skara uppgår till 86,4 %. I Skultorp i Skövde kommun har boende i flerbostadshus getts möjlighet att sortera matavfall. Flerbostadshus är en ny kundgrupp och erfarenheterna från liknande insamling i andra delar av landet pekar på risk för otillräckliga mängder och bristande kvalité. Trots exempel på mycket bra kvalité och riklig mängd är resultatet från Skultorp i huvudsak en bekräftelse av de erfarenheter som inhämtats från andra delar av landet. Fortsatta kontroller, återkoppling och dialog med fastighetsägarna i Skultorp är avgörande för att kvalité och mängd ska förbättras. Delårets resultat Resultatet för första halvåret är negativt och uppgår till -4,9 mnkr. Resultatet är betydligt sämre än föregående år (-1,2 mnkr) men följer det budgeterade resultatet på -4,9 mnkr för delåret. Det budgeterade resultatet för år 2014 uppgår till -9,8 mnkr och prognosen för helåret visar på ett underskott på ca 10 mnkr. Inga större avvikelser från budget beräknas varken på intäkts- eller kostnadssidan. Förbundet har en god ekonomi och direktionen har som avsikt att använda en del av det egna kapitalet till att finansiera insamlingen av matavfall. Investeringar Under första halvåret har inga investeringar genomförts. Direktionen har i verksamhetsplanen som mål att öka andelen fordon med biogasdrift och därför är en ny biogasdriven sopbil beställd med leverans i september. Bilen ersätter den bil som krockskadades i december. Framtiden Insamling av matavfall fortsätter under hösten på landsbygden i Skövde. Fler områden med flerfamiljshus kommer också att starta sin sortering under hösten. Därefter fortsätter insamlingen med landsbygd i övriga AÖS kommuner under 2015. 3
Organisation och politik Kommunalförbundet förbundet och Rolf Eriksson (s) från Tibro är vice ordförande. Direktionen har fyra möten per år och platsen för mötena växlar i medlemskommunerna. Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) bildades år 2000 och består av sju medlemskommuner Falköping, Hjo, Karlsborg, Skara, Skövde, Tibro och Töreboda. I området bor ungefär 138 000 invånare. Skara är vår senaste medlem sedan årsskiftet 2014. AÖS ordförande Paula Bäckman(c) Foto: Tuana Art Revisorer Medlemskommunerna utser växelvis två revisorer och för mandatperioden 2011-2014 har Leif Eriksson (s), Skövde och Mikael Johansson (s), Tibro utsetts till revisorer. Kartbild över AÖS medlemskommuner Uppdrag AÖS ansvarar för den kommunala renhållningsskyldigheten i medlemskommunerna. Ansvaret omfattar avfall som enligt miljöbalken utgörs av hushållsavfall samt avfall hos annan verksamhet, som är jämförligt med hushållsavfall. Politisk ledning Kommunalförbundet leds av en direktion och varje medlemskommun representeras av två ledamöter och två ersättare. Skövde kommun innehar ordförandeposten och posten som vice ordförande alternerar årligen mellan övriga medlemskommuner. Paula Bäckman (c) är ordförande i Verksamhetsområden I den kommunala renhållningsskyldigheten ingår sophämtning hos hushåll och företag, latrintömning, tömning av enskilda avlopp och insamling av hushållens farliga avfall samt grovavfall. I Skövde kommun utförs sophämtningen med egen personal och egna sopbilar. I övriga kommuner anlitas två olika entreprenörer som utför sophämtningen åt AÖS. Även för tömning av enskilda avlopp anlitas entreprenörer. För insamling av hushållens farliga avfall och grovavfall finns 15 återvinningscentraler varav 3 drivs med hjälp av entreprenörer och 6 av ideella föreningar. AÖS har också en mindre mottagning av verksamhetsavfall vid Risängens avfallsanläggning i Skövde. 4
AÖS är också medlemskommunerna behjälplig i frågor som rör sluttäckning av deponier. AÖS verksamhetsidé Verksamhetsplan I slutet av 2012 antog direktionen en verksamhetsplan för kommunalförbundet. I verksamhetsplanen fastslogs en ny vision och verksamhetsidé som innebär en ny färdriktning. Förbundet går från att fokusera på effektiv sophämtning till att verka för en miljödriven och effektiv avfallshantering. Vi säkerställer medlemskommunernas insamling och omhändertagande av hushållsavfall till vår gemensamma nytta. Vi bedriver verksamheten med god service på ett miljöriktigt och effektivt sätt. Från Effektiv sophämtning Till Miljödriven och effektiv avfallshantering Vår färdriktning syftar till att skapa långsiktiga samhällsekonomiska och miljörelaterade vinster, vilket kommer att påverka kunder, medarbetare och ekonomi. Vision AÖS vision beskriver vad förbundet eftersträvar att uppnå som organisation i framtiden. Avfallstrappan AÖS arbete kan illustreras med en avfallstrappa där målet är att komma så högt upp i trappan som möjligt. AÖS färdriktning är ett utmärkt stöd i det arbetet. Vi är en av de ledande i Sverige inom kommunal avfallshantering och alla våra invånare sorterar rätt! Verksamhetsidé Verksamhetsidén är en övergripande beskrivning av den verksamhet som AÖS bedriver, vilka vi är till för och vad som kännetecknar inriktningen på vårt arbete. 5
Mål och måluppfyllelse AÖS arbetar med att bidra till att nå nationella mål och målen i avfallsplanen. Dessa mål är beaktade när verksamhetsmålen formulerats. Medarbetare AÖS verksamhetsplan utgår från fyra perspektiv; verksamhet och miljö, kund, medarbetare och ekonomi. Nedan beskrivs varje perspektiv lite närmare. Kund Verksamhet och Miljö Ekonomi Verksamhets- och miljöperspektivet Verksamhets- och miljöperspektivet innebär att vi bedriver en miljöriktig och effektiv verksamhet. Vi strävar efter att ligga i framkant inom teknisk utveckling för att optimera och effektivisera verksamheten i så stor utsträckning som möjligt. Mål 2014-2016 Måluppfyllelse Nyckelfråga Ansluta villahushåll i Skara till matavfallsinsamling i tätort och landsbygd som totalt omfattar 4 000 hushåll (2014). Målet har uppfyllts. 4 002 villahushåll i Skara har anslutits under våren. Ansluta fler fastighetsägare till insamling av matavfall med syfte att nå den nationella målsättningen senast år 2018. Påbörja insamling av matavfall från flerbostadshus och landsbygd i Skövde (2014). Målet har delvis uppfyllts. Matavfallsinsamling i flerbostadshus har påbörjats i Skövde. Insamling på landsbygd i Skövde kommer att påbörjas under hösten 2014. Mål 2014-2016 Måluppfyllelse Nyckelfråga Lokalt omhändertagande av avfall i så stor utsträckning som möjligt. 5 % av slammet från enskilda avloppsanläggningar hanteras lokalt (2016). Målet har inte uppfyllts ännu. AÖS deltar i ett projekt i Töreboda kommun (Halna Åsen) för omhändertagande av avfall från vakuumtoaletter. Mål 2014-2016 Måluppfyllelse Nyckelfråga Bedriva en effektiv och miljöriktig verksamhet. 25 % av den totala fordonsflottan för sophämtning är biogasdriven senast 2016. Skara och AÖS verksamheter är samordnade senast 2016. Målet är inte uppfyllt ännu. För närvarande drivs 10 % av fordonsflottan för sophämtning på biogas. Samordning av taxan är påbörjad. Ruttoptimeringsverktyget används för containerverksamheten i egen regi (2014). Målet är uppfyllt. Containerverksamheten optimerades i slutet av 2013 och används i daglig drift. 6
Kundperspektivet Kundperspektivet innebär att vår verksamhet kännetecknas av god service, hög tillgänglighet, enkelhet och flexibilitet. Nyckelfråga God service med hög tillgänglighet och tydliga öppettider på ÅVC. Mål 2014-2016 Nöjd kundindex ska vara minst 85 % (2015). Måluppfyllelse En kundenkät har genomförts under våren och utvärderingen av enkäten presenteras under hösten. Mål 2014-2016 Måluppfyllelse Nyckelfråga Aktuell och lättillgänglig information om AÖS miljödrivna avfallshantering och kundens bidrag till denna ( alla måste förstå alla måste vara med ) Nöjd kundindex ska vara minst 85 % (2015). En kundenkät har genomförts under våren och utvärderingen av enkäten presenteras under hösten. Medarbetarperspektivet Medarbetarperspektivet innebär att AÖS ska vara en attraktiv arbetsgivare med god arbetsmiljö där medarbetarna utvecklas i sina roller och ger god service till våra kunder. Mål 2014-2016 Måluppfyllelse Nyckelfråga Vara en attraktiv arbetsgivare. Nöjd medarbetarindex ska vara minst 85 % (2015). Målet är inte uppfyllt. Av medarbetarenkäten framgår att 80 % av medarbetarna instämmer helt i att de trivs med sitt arbete. Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet innebär att vi arbetar så kostnadseffektivt som möjligt och strävar efter att ha låga avgifter för vår verksamhet. Mål 2014-2016 Måluppfyllelse Nyckelfråga Ekonomi i balans. Minska det egna kapitalet (2014). Målet kommer uppfyllas. Resultatet för första halvåret är negativt och uppgår till 4,9 mnkr. Prognosen för helåret visar på ett underskott på ungefär 10 mnkr vid årets slut. 7
Verksamhet och miljö Skara ny medlem i AÖS Medarbetare Den 1 januari hälsades Skara kommun välkommen som den senaste medlemmen i AÖS. Sophämtningen i Skara sköts på entreprenad av Sita Sverige AB och slamsugningen av XR Miljöhantering AB. För kundtjänsten står Skara Energi AB. Skara har en återvinningscentral, Rödjorna, som drivs på entreprenad av Sita Sverige AB. Kund Verksamhet och Miljö Ekonomi Matavfall i Skara Medlemskapet har hittills till stor del präglats av insamling av matavfall. Under våren har samtliga ca 4 000 villahushåll i tätorter och på landsbygden i Skara fått erbjudande om att sortera matavfall. Under april startade insamlingen och efterföljande kontroller visar på ett stort engagemang från hushållen med bra utsortering och god kvalité. Av de ca 4 000 aktuella villahushållen i Skara valde 3 456 (86,4 procent) att börja sortera matavfall vilket är en mycket bra anslutningsgrad. Hushåll på landsbygden är en ny kundgrupp för matavfallsinsamling inom AÖS och eventuella farhågor om en lägre anslutningsgrad och mindre mängder matavfall har visat sig vara ogrundade. Anslutningsgraden på landsbygden i Skara är ca 88 procent (1 606 hushåll) att jämföra med ca 85 procent i tätorter (1 850 hushåll). Mängden matavfall från hushållen på landsbygden är också i paritet med motsvarande hushåll i medlemskommunernas tätorter. Flerbostadshus sorterar matavfall Boende i flerbostadshus har hittills inte haft möjlighet att sortera matavfall. Den 1 maj togs det första steget för denna kundgrupp när insamlingen av matavfall startade vid flerbostadshus i Skultorp utanför Skövde. 16 fastighetsägare med totalt 534 lägenheter fick möjlighet att delta och av de tillfrågade tackade 11 fastighetsägare ja, motsvarande 445 lägenheter och en anslutningsgrad på 83,3 % grundat på antal lägenheter. I likhet med villorna är det flerbostadshusets ägare som ansvarar för de boendes sortering. En av fastighetsägarnas utmaningar är därför att få hyresgästerna att sortera på ett bra sätt, så att både mängden matavfall och dess kvalité blir tillräckligt bra. Erfarenheterna från liknande insamling i andra delar av landet visar på risk för otillräckliga mängder och bristande kvalité. Tidigare försök av Falköpings kommun har också fått avbrytas på grund av kvalitetsproblem. AÖS har därför konstruerat flerbostadshusens deltagande i sortering av matavfall med ett minsta krav på mängd och kvalité, där kravet på mängd beräknas med utgångspunkt från den totala avfallsmängden vid respektive fastighet. För att underlätta kommunikation och kontroll översätts därefter mängden till ett individuellt antal matavfallskärl med bestämda fyllnadsgrader. Kravet på minsta mängd har initialt satts lägre än den totala målnivån för att underlätta införandet vid flerbostadshusen, vilket varit möjligt då villahushållens mängder överstiger målnivån. Kraven på kvalité är minst samma nivå som villahushållen där renhetsgraden i kärlet överstiger 98 procent och i matavfallspåsen är ca 99,5 procent. Den miljöstyrande taxan är i princip utformad på samma sätt som för villahushållen. Avgiften för att avstå från sortering av matavfall uppgår till 260 kr per lägenhet och år, vilket är hälften av motsvarande avgift för villahushållen. Flerbostadshusen betalar också 179 kr per matavfallskärl och år (vid tömning varannan vecka). 8
En annan skillnad är att flerbostadshusens hämtningsintervall för restavfallet kan behållas oförändrad och att matavfallet kan hämtas veckovis. Resultat från insamlingen Under mars månad bjöds fastighetsägare i Skultorp in till informationsmöten. AÖS har därefter deltagit vid fastighetsägares egna informationsmöten för hyresgäster och AÖS hemsida har kompletterats med material för fastighetsägarnas användning. Den förberedande informationen och den uppföljande återkopplingen har präglats av svårigheter att etablera kontakt med relevanta personer och funktioner hos fastighetsägarna. Den första insamlingen från flerbostadshusen i Skultorp genomfördes den 12 maj. Insamlingen kompletterades med en individuell kontroll av mängd och kvalité. Bild: Kvalitetskontroll av matavfall från flerbostadshus i Skultorp Trots exempel på mycket bra kvalité och riklig mängd är resultatet från Skultorp i huvudsak en bekräftelse av liknande erfarenheter från andra delar av landet och från de tidigare försök som gjorts i Falköpings kommun. Fortsatta kontroller, återkoppling och dialog med fastighetsägarna i Skultorp är avgörande för att kvalité och mängd ska förbättras. Andel lägenheter % Godkänd mängd och kvalité 31,7 Underkänd mängd 41,8 Underkänd kvalité 23,4 Underkänd mängd och kvalité 3,1 Summa 100 Tabell: Resultat från kontrollen i samband med första hämtning av matavfall från flerbostadshusen i Skultorp. Även om en allt för liten utsortering innebär försvårade möjligheter att nå målsättningen för matavfallet måste den bristande kvalitén i nuläget betraktas som allvarligare, eftersom det innebär en direkt och negativ påverkan på det eftersträvade kretsloppet. Den tidiga slutsatsen från Skultorp är att en engagerad fastighetsägare som tar någon form av personlig kontakt med sina hyresgäster också har större möjligheter att nå godkända nivåer för mängd och kvalité. Budskapet om vikten av personlig kontakt har förmedlats än tydligare vid de informationsmöten som hållits med fastighetsägare som erbjudits att sortera matavfall från hösten. En lovvärd följd av detta blev bland annat att Skövdebostäder bjöd in AÖS till ett möte med samtliga kvartersvärdar. 9
Matavfall under hösten Under hösten kommer insamling av matavfall att fortsätta med fler flerbostadshusområden i Skövde. Även i delar av landsbygden i Skövde kommer insamling av matavfall att påbörjas. 2014 Villor Skara Landsbygd Skövde Flerbostadshus Skövde 2015 Bild: Planering införande av matavfallsinsamling. Uppföljning nationellt mål för matavfall Riksdagen fastställde i maj 2012 det nationella etappmålet för matavfall. Senast 2018 ska: Minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ska sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas så att även energin tas tillvara. Vid halvårsskiftet 2014 hade AÖS samlat in ca 18,5% (17,5%) av matavfallet. Anledningen till den, till synes, marginella ökningen beror på att antalet invånare inom AÖS ökat i samband med att Skara kommun blev medlem. Nationellt mål 2018: Flerbostadshus Skövde Landsbygd i återstående kommuner Samla in 50 % av matavfallet AÖS juni 2014 18,5 % Bild: Angiven måluppfyllelse för AÖS (18,5 %) utgår från att varje person ger upphov till 99 kg matavfall per år och beräknas efter faktiskt insamlad mängd. Biogasdrivna sopbilar Direktionen har satt upp som mål att 25 % av den totala fordonsflottan för sophämtning ska vara biogasdriven senast år 2016. I nuläget finns 2 biogasdrivna sopbilar i AÖSområdet vilket utgör 10 % av fordonen. Ytterligare en biogasdriven sopbil är beställd till insamlingsverksamheten i Skövde och beräknas tas i bruk under hösten. Nya entreprenader för sophämtning Nuvarande entreprenader för sophämtning löper ut den 28 februari 2015 och upphandling har därför genomförts under våren. Två väsentliga skillnader i förfrågningsunderlaget jämfört med tidigare är att gavs möjlighet att lämna anbud för ett västra område bestående av Falköping och Skara samt ett östra område bestående av Hjo, Karlsborg, Tibro och Töreboda. I denna upphandling togs även biogasdrift med som en viktig faktor i förfrågningsunderlaget. Totalt inkom 7 anbud för det västra området och 6 anbud för det östra området. Vinnande anbud för det västra området lämnades av Sita Sverige AB, vilka för närvarande är AÖS entreprenör för sophämtningen i Skara. Vinnande anbud för det östra området lämnades av Infinitum Recycling AB som är ett Boråsbaserat företag med verksamhet främst inom insamling av förpackningsavfall. Uppdraget åt AÖS blir Infinitums första renodlade sophämtningsentreprenad. Avtal har tecknats med de båda entreprenörerna och avstämningsmöten inför starten den 1 mars 2015 har genomförts under våren och försommaren. Jämfört med de nuvarande entreprenaderna innebär de nya avtalen en ökad kostnad med ca 1 000 tkr per år, vilket är mindre än beräknat med tanke på bland annat biogasdrift, insamling av matavfall och krav på ökad kundservice. De nya entreprenadavtalen bedöms ligga väl i linje med målsättningen i verksamhetsplanen om att 25 procent av den totala ordinarie fordonsflottan för sophämtning ska vara biogasdriven senast 2016. 10
Ruttoptimering Målsättningen i verksamhetsplanen att det verktyg som utvecklats av Högskolan i Skövde för optimering av hämtningsrutter, ska användas för containerverksamheten i egen regi under 2014 är uppfyllt. Verktyget togs i drift under slutet av 2013 och har inneburit en i det närmaste fördubblad produktivitet samtidigt som risken för otillåtna överlaster har minskat drastiskt. De frigjorda resurserna har använts för den expanderande insamlingen av matavfall. Den framgångsrika optimeringen av containerverksamheten har gett värdefulla erfarenheter som används i det fortsatta arbetet med att vidareutveckla verktyget i syfte att optimera hela AÖS sophämtning i egen regi. Avfallsstatistik I detta avsnitt redovisas bland annat statistik för insamlade och behandlade mängder av olika avfallsfraktioner inom AÖS. Ton 2014 halvår* Total mängd avfall insamlat via sopbil och återvinningscentraler Sophämtning* 2013 2012 2011 14 196 25 273 25 046 26 362 ÅVC* 16 365 31 111 31 220 29 496 Summa 30 561 56 384 56 266 55 858 * Från och med 2014 ingår även Skara kommuns mängder i siffrorna. Åtgärder som främjar återanvändning Vid flera av AÖS återvinningscentraler sker samarbete med organisationer som samlar in användbara textilier. I bland annat Hjo och Skövde finns även möjlighet att lämna saker som till exempel möbler som kan återanvändas. Under första halvåret samlades ca 9,1 ton material in i Hjo och Värsås för återanvändning jämfört med 3,5 ton under 2013. Avfallsbehandling AÖS ska verka för att minska den totala mängden avfall och dess farlighet, öka återanvändningen och öka materialåtervinningen. Den största andelen (74 %) av allt hushållsavfall AÖS samlar in går till energiåtervinning för produktion av fjärrvärme och elektricitet. Endast ca 2 % av hushållsavfallet deponeras. Statistiken avser enbart AÖS verksamhet och ger därmed inte en total bild över hushållens sortering eftersom deras sortering av förpackningar inte ingår. Visste du att varje svensk gav upphov till ca 461,2 kg hushållsavfall under år 2013 Insamling av el- och farligt avfall Den största andelen farligt avfall som samlas in på AÖS återvinningscentraler utgörs av elavfall och impregnerat träavfall. (källa: Avfall Sveriges rapport Svensk Avfallshantering 2014 11
Mängd avfall el- och annat farligt avfall vid återvinningscentraler Mängd avfall till biologisk behandling och annan materialåtervinning Ton 2014 halvår* 2013 2012 2011 Ton 2014 halvår* 2013 2012 2011 Elavfall 1 148 2 102 1 990 2 396 Annat farligt avfall 481 1 157 988 907 Summa 1 629 3 259 2 978 3 303 Rötning av matavfall Biologisk behandling 1 268 2 069 1 383 723 1 427 4 272 4 715** 3281 * Från och med 2014 ingår även Skara kommuns mängder i siffrorna. Sett per kommuninvånare tyder statistiken på att mängden annat farligt avfall sjunker tillbaka till något under 2012 års nivå, framför allt är det impregnerat trä samt färgavfall som verkar minska. Mängden elavfall varierar något över åren men har legat i samma storleksordning under en längre tid. Övrig biologisk behandling Materialåtervinning*** Annan materialåtervinning 3 146 6 069 5 490 6 664 Summa 5 841 12 410 11 588 10 668 * Från och med 2014 ingår även Skara kommuns mängder i siffrorna. ** Tidigare år enbart kompostering av park- och trädgårdsavfall. From 2012 ingår här även slam från enskilda avlopp som sprids på åkermark samt latrin som skickats till rötning. *** Ej förpackningar och tidningar eftersom producentorganisationen FTIAB inte tillhandhåller uppgifter. Materialåtervinning Materialåtervinning via insamling av matavfall för tillverkning av biogas har ökat sedan föregående år vilket är en effekt av den pågående utbyggnaden av insamling av matavfall inom AÖS. Ökningen kommer att fortsätta i takt med att fler hushåll sorterar ut matavfall. Övrig biologisk behandling består under första halvåret enbart av kompostering av park- och trädgårdsavfall. Uppgifter om inleveranser från sommarhämtningen av latrin var inte tillgängliga vid juni månads utgång, därav den lägre siffran. Materialåtervinning av gips och metallskrot etc. tyder på liknade mängder som tidigare år. Energiåtervinning Med undantag av träavfall som tydligt varierar över åren är mängden insamlat brännbart avfall vid återvinningscentralerna, sett till kilo per invånare, i stort sett densamma som föregående år. Mängden brännbart insamlat via sopbil verkar minska något. Orsaken är sannolikt den ökande insamlingen av matavfall. Fördelningen mellan de olika avfallsslagen till energiåtervinning är i stort sett identisk med föregående år. 12
Mängd avfall till energiåtervinning Mängd avfall till deponi Ton 2014 halvår* 2013 2012 2011 Ton 2014 halvår* 2013 2012 2011 Brännbart insamlat via sopbil Brännbart inlämnat vid ÅVC Träavfall inlämnat vid ÅVC 12 928 23 204** 23 663 25 639 4 211 7 461 7 067 7 286 5 314 9 981 11 284 8 880 SUMMA 22 453 40 646 43 044 41 805 * Från och med 2014 ingår även Skara kommuns mängder i siffrorna. ** Brännbart avfall insamlat vid föreningsdrivna ÅVC (424 ton) redovisar under ÅVC från och med 2013. Tidigare ingått i brännbart insamlat via sopbil. Deponering Avfall till deponi 638 83 88 82 SUMMA 638 83 88 82 * Från och med 2014 ingår även Skara kommuns mängder i siffrorna. Mängden avfall till deponi inom AÖS område omräknat till helår är 9,2 kg/invånare vilket är högt jämfört med riksgenomsnittet för 2013 som var 3,5 kg/invånare enligt Avfall Sveriges rapport Svensk avfallshantering, 2014. Förändringen från en mycket låg jämförelsesiffra tidigare år till mycket hög har att göra med att behandlingssättet är vanligt förekommande vid Röjornas ÅVC i Skara. Till deponering skickas en restfraktion från Rödjornas ÅVC i Skara samt sten- och glasfiberull från Falköpings och Töreboda ÅVC. I tabellen utgör mängderna vid Rödjornas ÅVC den största mängden, 603 ton av 638 ton. Materialet deponeras på SITA:s anläggning, Rödjorna, i Skara. 13
Kund Kundundersökning Medarbetare Under våren har en enkät skickats ut till 3 170 slumpmässigt utvalda invånare i våra sju medlemskommuner. Svarsfrekvensen blev 51,2 %. Kund Ekonomi Undersökningen syftar till att ta reda på upplevd servicekvalitet och hur nöjda hushållen är med avfallshanteringen. Resultatet från undersökningen kommer att presenteras vid direktionens sammanträde i september. Verksamhet och Miljö Grönt kort Under våren har samarbetet med Högskolan i Skövde fortsatt med målsättning att automatisera administrationen av Grönt kort. Arbetet har varit framgångsrikt och resulterat i ett förfrågningsunderlag för systemstöd som är under upphandling. En ny kortläsare har installerats och provats vid Timmersdala ÅVC. Den har hittills visat sig fungera bra för körkort med såväl streck- som QRkoder. Förberedelser har fortsatt för Grönt kort vid Hjo ÅVC. Återvinningscentralen har bland annat försetts med internet via fiberanslutning och en programmatisk förbindelse har upprättats med kunddatabasen hos Hjo Energi AB. Vidare har ansökan om villkorsändring och kameratillstånd sänts till Länsstyrelsen. Återvinningshelg För fjärde året i rad hade våra återvinningscentraler extra öppet den 3-4 maj. Många kunder passade då på att lämna sitt avfall under denna helg. Nytt utseende på hemsidan För att hemsidan ska leva upp till besökares förväntningar och behov krävs ett ständigt utvecklingsarbete. Syftet med denna förändring är att hemsidan ska bli modernare, enklare att orientera sig i och bli mobilanpassad. Under våren genomfördes första delen av förändringen vilket inneburit att startsidan fått ett nytt utseende. Under hösten kommer arbetet att fortsätta med övriga sidor på webbplatsen. Visste du att det första officiella pantsystemet för glasflaskor i Sverige startade redan 1884. Källa: sopor.nu 14
Medarbetare Medarbetarundersökning Under våren har även en medarbetarundersökning genomförts. Samliga medarbetare har intervjuats och resultatet i form av nöjd medarbetarindex uppgår till 80 %. Därmed nås inte målet om att nöjd medarbetarindex ska vara minst 85 %. Kund Medarbetare Ekonomi Uppföljning av enkätresultatet fortsätter under hösten med grupparbeten där olika fokusområden kommer att diskuteras och där grupperna ska ta fram förslag till förbättringsområden och åtgärder för att öka nöjdheten bland medarbetarna. Verksamhet och Miljö YKB - yrkeskompetensbevis Från och med den 10 september 2009 gäller en ny lag för yrkesförare som kör tung lastbil. Den nya lagen innebär krav på obligatorisk grund- och fortbildning för lastbilsförare. AÖS nuvarande chaufförer innehar körkort som är utfärdade före den 10 september 2009 och de är därför undantagna från kravet på grundutbildning á 280 timmar. Däremot omfattas de av kravet på fortbildning á 40 timmar, vilket ska vara genomfört före den 1 september 2016 och därefter upprepas fortlöpande. Under våren har AÖS arrangerat de två första fortbildningsdagarna för de chaufförer som är verksamma inom sophämtning i egen regi. Motsvarande fortbildning pågår även hos AÖS entreprenörer. Personalstatistik Under årets första sex månader har en kvinnlig återvinningsarbetare rekryterats. Antalet tillsvidareanställda uppgår därmed till 29 personer. AÖS arbetar för mångfald och jämställdhet i organisationen. Andelen kvinnliga medarbetare ökar och uppgår numera till 31 %. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron är betydligt lägre hittills i år jämfört med motsvarande period 2013. Det är framförallt den korta sjukfrånvaron (2-14 dagar) som minskat. Den främsta orsaken till minskningen är förändrade rutiner vid sjukanmälan efter upprepad korttidsfrånvaro. Den totala sjukfrånvaron under första halvåret uppgår till 3,2 % vilket är en minskning med 1,1 % jämfört med första halvåret 2013. 2014 halvår 2013 2013 halvår Karensdagar 24,6 67,5 36,2 Dagar 2-14 65,7 198,7 103,5 Dagar 15-90 37,0 38,6 24,8 Dagar 91-5,0 20,0 15,0 Totalt 132,3 324,8 179,5 Tabell: Sjukfrånvaro per intervall (antal dagar) 15
Ekonomi Resultat och prognos Resultatet för första halvåret är negativt och uppgår till -4,9 mnkr vilket följer budget för perioden (-4,9 mnkr). Det budgeterade resultatet för år 2014 uppgår till -9,8 mnkr och prognosen för helåret visar på ett underskott på ca 10 mnkr. Inga större avvikelser från budget beräknas varken på intäkts- eller kostnadssidan. Inga investeringar har gjorts under första halvåret. En ny sopbil är dock beställd med leverans i september. Kund Medarbetare Verksamhet och Miljö Ekonomi Förbundet har god ekonomi och direktionen har som avsikt att använda en del av det egna kapitalet till att finansiera insamlingen av matavfall. Intäkter Kostnader De totala intäkterna uppgår vid halvåret till 37,9 mnkr, vilket är 2,8 mnkr mindre än budgeterade intäkter. Avvikelsen beror främst på att intäkterna för sluttäckning inte kommit upp i budgeterad nivå (samma situation på kostnadssidan). Intäkterna för sophämtning är något lägre än budget och det är främst intäkterna i Skara som avviker från budget med ca 1 mnkr. När matavfallsinsamlingen startade i Skara samordnades taxan för Skara med taxan för AÖS vilket har inneburit att många kunder i Skara fått sänkt avgift. De ekonomiska effekterna av samordningen har varit svårbedömda. Intäkterna på återvinningscentralerna överstiger budget med ca 700 tkr. Det är bland annat skrot och intäkter från företag som överstiger budget. Ökad debitering av årskort för företag på ÅVC är en av förklaringarna. Kostnaderna för första halvåret uppgår till 42,6 mnkr jämfört med budgeterade kostnader på 45,6 mnkr vilket innebär en budgetavvikelse med 3 mnkr. Precis som på intäktssidan är det kostnader för sluttäckning som inte följer budget med en avvikelse på ca 2,7 mnkr. Det har inte utförts lika mycket arbete med sluttäckningen som budgeterats för. Kostnaderna för insamlingsverksamheten följer de budgeterade kostnaderna. Hittills har sophämtningen kostat 200 tkr mindre än budget. På återvinningscentralerna överstiger kostnaderna budget med ca 400 tkr. Det beror framför allt på att flera underhållsarbeten har kunnat genomföras såsom förbättrade asfaltsytor på bland annat återvinningscentralerna i Falköping och Skövde. Intäkter/ verksamhet Utfall delår 2014 Budget delår 2014 Avvikelse Kostnader/ verksamhet Utfall delår 2014 Budget delår 2014 Avvikelse Sophämtning 30 000 30 900-900 ÅVC 3 300 2 600 700 Övrigt 4 600 7 200-2 600 Summa 37 900 40 700-2 800 Sophämtning 20 500 20 700 200 ÅVC 11 600 11 200-400 Övrigt 10 700 13 700 3 000 Summa 42 800 45 600 2 800 16