Kvalitetsredovisning 2009 Myrans förskola

Kvalitetsredovisning 2009 Myrans förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Britt-Inger Jansson Biträdande rektor

Innehåll 1 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 5 2 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING OCH MÅL FÖR DEN AKTUELLA TIDSPERIODEN 6 3 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 7 4 ARBETET I VERKSAMHETEN 8 4.1 Utveckling och lärande, Normer och värden... 9 4.2 Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med... 11 Normer och värden?... 11 4.3 Utveckling och lärande... 13 4.4 Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med... 15 Barns inflytande... 15 5 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN 17 6 ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET 19 7 ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING 21 8 BESLUT OCH ANSVAR FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 22 3

1 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR KVALITETSREDOVIS- NINGEN De underlag som kvalitetsredovisningen är baserad på är; Budgetuppföljningar och bokslut Löpande dokumentation från arbetslag, lärgrupper, och lärande samtal Rutiner för kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen: Utgångspunkt för årets arbetsplan har varit de åtgärder som föreslogs i föregående års kvalitetsredovisning och angelägenheter som framträder i vardagsarbetet. Förutom de muntliga samtal kring verksamheten och dess förbättringsområden som ägt rum på arbetslagsträffar har tre skriftliga uppföljningar gjorts av arbetsplanen, reflektionsdokument, som sedan bildar underlag för årets kvalitetsredovisning. Texten under avsnitten 4-4.4, har skrivits av arbetslagen, övriga delar i kvalitetsredovisningen av biträdande rektor. 5

2 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSRE- DOVISNING OCH MÅL FÖR DEN AKTUELLA TIDSPE- RIODEN I föregående kvalitetsredovisning lyftes arbetet med själva problemformuleringen, som ett angeläget område att fundera vidare kring. För att få en tydlig ingång till den nya arbetsplanens utvecklingsområden föreslogs en avgränsad problemformulering, åtföljd av en förklarande definition, så att arbetslaget har en liknande förståelse och ser den röda tråden i dokumentet. Även tankar kring inskolningar fanns föregående år. De förekommer under hela året, är en naturlig del av verksamheten och duggar ibland tätt. Det kan vara intressant att ta del av andra förskolors rutiner för att berika de egna erfarenheterna kring detta område. Pedagogiska samtal kring barn- och kunskapssyn är alltid angelägna för att i så stor utsträckning som möjligt dela varandras förståelse av uppdraget. Ovanstående områden har berörts under 2009, men är så omfattande att de gott och väl kan vara aktuella under flera års tid. Under året har Stormyran arbetat med två målområden i läroplanen Normer och värden och Utveckling och lärande. Aktuella mål har varit följande: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, och Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, Det målområde som Lillmyran lagt störst vikt vid är Barns Inflytande och målet: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. 6

3 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR Ansvarsområden och verksamhet Myran ingår tillsammans med Norrgårdens, Junibackens och Solrosens förskolor i det norra förskoleområdet. Styrning Läroplan för förskolan Lpfö 98, Skolplan antagen av kommunfullmäktige 2007-09-27 samt den lokala arbetsplanen Ledningsfunktioner Barn- och utbildningsnämnden har det politiska ansvaret för kommunens förskolor. Nämndens verkställande organisation är Barn- och utbildningsförvaltningen, som leds av skolchef. Här finns också rektor med ansvar för samtliga kommunala förskolor. Biträdande rektor har det operativa ansvaret för förskolorna Personal Barn Organisation Myran har två avdelningar med 6 årsarbetare, förskollärare och barnskötare. Barnen är i åldrarna 1-5 år. I köket finns en ekonomibiträdestjänst om 50 %. Kompetensutveckling som personalen deltagit i under året är följande: SDI (Strength Deployment Inventory), Barnolycksfallsvård i Röda Korsets regi, PIM (utbildning i praktisk informationsteknologi och mediekompetens) Brandskyddsutbildning, Lärgruppsarbete över området under våren, Föreläsning, barn och ungdomar med starka reaktioner och utbrott, Föreläsning om kommande utbildningsinsatser i pedagogisk dokumentation, Föreläsning, smitta och hygien i förskolan, Lärstämma, Grupparbete kring den lokala arbetsplanen, Under året beviljades medel inom ramen för ett EU-projekt, under tidsperioden 2009-2011. Därigenom blev det möjligt att påbörja önskade kompetensutvecklingsinsatser utifrån den kartläggning som gjordes under föregående år. För att se om kompetensutvecklingen förändrar vår förståelse görs tre mätningar via enkät med frågor kring organisation, uppdraget, arbetsmiljö och ledning. Den första mätningen gjordes före påbörjade kompetensutvecklingsinsatser, den andra skall göras under pågående utbildningsprojekt och den tredje och sista när fortbildningen är slutförd. Ekonomi: Det finns inga stora avvikelser i förhållande till budgetram. 7

4 ARBETET I VERKSAMHETEN På förskolan Myran har vi arbetat med följande målområden i arbetslagen: Normer och värden och Barns inflytande Vi utgår från de problem och dilemman vi möter i vardagen när vi ska förverkliga uppdraget med att på bästa sätt bidra till barnens utveckling och lärande. Våra utvecklingsområden är valda för att de är angelägna i nuvarande situation. I kvalitetsredovisningen beskriver vi hur långt vi kommit i processen med att lära och förstå problemets natur och vad vi kommit fram till hittills. Den lärprocess vi följer ser ut så här: Agerande Erfarenheter Reflektera Planering av nytt görande Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte Forskning, andras erfarenheter 8

4.1 Utveckling och lärande, Normer och värden Avdelning Stormyran Mål i förskolans läroplan: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, Frågeställningar: Arbetslaget har haft följande frågeställningar: Hur kan vi bidra till att barnen klarar av att avsluta en påbörjad lek innan de börjar med något annat? Hur kan vi hjälpa barnen att ta hänsyn till eller komma in i en redan påbörjad lek? Erfarenheter och lärande hittills: Personalen har kartlagt sina erfarenheter, sitt görande och sin nuvarande förståelse inom problemområdet med föreställningskartor och lärande samtal. Arbetet dokumenteras skriftligt och dokumentationen utgör underlag för kvalitetsredovisningen. Våra erfarenheter är att när vuxna sitter med i barngruppen blir det en bättre fungerande lek och leken avbryts inte av små konflikter. Pedagogernas förhållningssätt, i ord och handling, hjälper barnen att lösa små problem. När barnen blir sedda och bekräftade får vi en trygg barngrupp. Verksamheten fungerar som bäst när barnen är trygga, leker och klarar att lösa konflikter själva. Mönster i underlaget Följande mönster framträder i arbetslagets underlag: Vi har haft en stabil personalgrupp under större delen av våren vilket har resulterat i mera glädje och trygghet i gruppen. När barnen blir sedda och bekräftade får vi en trygg barngrupp. När personalen är med på golvet leker barnen och det uppstår inte så många konflikter. 9

Slutsatser Våra slutsatser utifrån vårt arbetssätt med barnen är att de nu visar hänsyn, lyssnar på varandra, hjälper varandra och väntar på sin tur i större utsträckning än tidigare, Nöjda föräldrar leder till att vi får trygga och lugna barn som trivs på förskolan. Barnen är glada och ger uttryck för att vara trygga när de kommer till förskolan och tar avsked från sina föräldrar. Lärdomar Det är viktigt att personalen är med på golvet då barnen leker och att alla barn blir sedda och bekräftade. Planering av nytt görande I nuläget har vi en barngrupp där hälften av barnen är nyinskolade sedan augusti. Många av dessa barn behöver mer stöd i olika situationer. Vi kommer därför att fortsätta arbeta med att få barngruppen att finna ro i sin lek. Nästa steg i lärprocessen Att ställa öppna frågor för att ta reda på hur någon annan tänker och försöka få en liknande förståelse. Måluppfyllelse Vårterminen 2009 klarade barnen att leka självständigt och hålla kvar vid en lek utan att det uppstod konflikter. Här tycker vi att måluppfyllelsen var god. Hösten 2009 såg situationen annorlunda ut. Vi måste arbeta vidare med vuxnas närvaro i barnens lek och ge barnen tid att leka färdigt. 10

4.2 Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med Normer och värden? Normer och värden Barns inflytande Vi ger utrymme för barnens egna initiativ till att trösta och hjälpa varandra. De får försöka lösa konflikter själva innan någon vuxen hjälper till. Utveckling och lärande Förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Vi har arbetat mycket med känslor, genom samtal, sånger och lek. Barnen har gjort dockor som är glada och ledsna. Den dagliga kontakten med föräldrarna kompletteras med, utvecklingssamtal och diskussionsfrågor på föräldramöten. Vi dokumenterar med digitalkamera för att synliggöra verksamheten Vid överinskolning har vi samarbete med förskoleklassen på Nybyholmsskolan. Under året besöker vi skolan och skolgården för att barnen ska känna trygghet med den miljön. Barn i behov av särskilt stöd Det är viktigt med ett tydligt förhållningssätt. Vi har arbetat med Tecken för att tydliggöra vissa ord. 11

Livsstil och hälsa Vi äter frukt och grönt och vistas ute varje dag. I vår verksamhet ingår promenader, rörelsesånger, massage och gymnastik. På förskolan är det mycket glädje och skratt. Det är viktigt att ha roligt. Jämställdhet Vi tänker på att det finns leksaker och material som passar alla barn. Barnen väljer leksaker efter intresse och inte efter kön. Barn med annat modersmål Barnen deltar naturligt i verksamheten och blir bemötta som övriga barn i gruppen. 12

4.3 Utveckling och lärande Avdelning Lillmyran Mål i förskolans läroplan: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, Frågeställning: Arbetslaget har haft följande frågeställning: Hur kan vi bidra till att barnen uttrycker sina tankar och åsikter? Erfarenheter och lärande hittills: Vi tror att vi bidrar till att barnen vågar uttrycka tankar och åsikter. Vi arbetar med rutiner för att barnen ska känna trygghet och använder ett förstående och respektfullt förhållningssätt gentemot alla, så att barnen ska känna förtroende för oss på förskolan. Vi låter barnen få den tid de behöver. Vi ser och lyssnar på dem, stärker deras självkänsla genom positiv bekräftelse, uppmuntrar till initiativtagande genom att fråga vad de vill i stället för att presentera färdiga lösningar eller lekar. Barnen vågar då uttrycka sig både verbalt och med hjälp av kroppsspråk. Gruppen blir trygg och barnen glada och positiva när de kommer till förskolan. Vi är goda förebilder genom att vara tydliga och rättvisa i våra handlingar. Vi vuxna finns med i leken, samspelar och bekräftar. Mönster i underlaget Vi ser att barnen lär både av varandra och av oss vuxna. Kontinuitet i rutiner skapar trygghet. När rutiner, regler och normer följs lika av all personal fungerar gruppen som bäst, men vid tillfällen då gruppen är stor kan vi se stress och otrygghet hos barnen. Slutsatser VT-09 En orolig barngrupp som krävde mycket rutin och kontinuitet. Dagliga situationer som krävde struktur och tydliga regler. Tät föräldrakontakt var av stor vikt, då det uppstod konflikter och oro i barngruppen. Svårt att skapa den trygghet som behövdes för att barnen skulle våga uttrycka sina tankar och åsikter i barngruppen. Till oss vågade de uttrycka tankar och åsikter. 13

HT-09 En barngrupp som direkt hittade en gemenskap och trygghet vilket resulterade i att viljan att påverka, uttrycka sina tankar och åsikter blev stor. Vi har haft ett spontant arbetssätt och inte varit lika bundna till rutiner. Lärdomar Att det finns mycket som händer som vi inte alltid kan påverka. Vi ser därför vikten av att trygghet hela tiden finns, att vi ger barnen vuxennärvaro och tid. Vi kan se att arbetet vi gjort kring trygghet i barngruppen hjälper oss även i situationer där vi inte kan påverka. Under vårterminen kunde vi se hur viktig kontakten var med föräldrarna, öppen och kontinuerlig för att nå bästa resultat och förståelse tillsammans. Under höstterminen har vi sett hur ett välfungerande arbetslag påverkar och bidrar till trygghet hos barnen som leder till att de vågar uttrycka tankar och åsikter. Planering av nytt görande Hur viktigt det är att vara förberedd för oväntade händelser som kan uppstå. Vikten av att personalgruppen står på samma plattform i svåra situationer och att hela tiden ha pedagogiska samtal kring situationer som uppstår. Vi har lärt oss att nytt tänkande är viktigt för att klara av nya/oförutsedda situationer. Nästa steg i lärprocessen Att ställa öppna frågor för att ta reda på hur någon annan tänker, för att försöka få en liknande förståelse. Måluppfyllelse Det vi kan göra är att ta med oss det vi lärt oss under våren, att man är väldigt skör som barn om man inte är trygg i sig själv eller situationen. Det känns ändå som vi kunnat förmedla trygghet och glädje till både barn och föräldrar trots omständigheterna. På kortare tid nu under hösten har vi kommit längre än under våren, tack vare tryggare barngrupp och annat tryggare personallag. Detta har gett kontinuitet snabbare. 14

4.4 Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med Barns inflytande Normer och värden Utveckling och lärande Förskola och hem Barns inflytande Dagarna genomsyras av ett demokratiskt synsätt. Barnen lär sig lyssna, respektera och vänta på sin tur i t.ex. samlingen. Vi uppmuntrar dem att säga ifrån när något är fel, att respektera andras vilja och att ta ansvar för kamrater och närmiljö. De visar även empati gentemot andra och delar med sig. Den fria leken ger dem möjlighet att argumentera och respektera varandras viljor och tankar. En förutsättning för utveckling och lärande är trygghet. Vi ser att barnen är trygga i sig själva och i gruppen. De vågar prova på fler saker och är inte rädda för att misslyckas. De visar stor leklust och berättar gärna om saker vilket vi ser utvecklar ordförråd och ordförståelse. Vi berättar om vad vi har gjort och vad vi tänker göra. Vi respekterar och lyssnar på föräldrarnas åsikter kring verksamheten för att de ska känna förtroende för oss och att de har inflytande. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Eftersom vi arbetar mest med de yngre barnen har vi inget större samarbete med förskoleklassen, skolan eller fritidshemmet, men träffas för att dansa kring majstången vid midsommartid. Barn i behov av särskilt stöd Rutiner finns för hur vi skriver handlingsplan om det behövs. Annars arbetar vi efter de behov som finns i gruppen, då alla har sina behov. 15

Livsstil och hälsa Mycket lek och stimulans, utelek dagligen där barnen uppmuntras till rörelse. Vi ger barnen möjlighet att prova på olika maträtter och smaka på frukt och grönt. Vi har inga höga ljudnivåer. Jämställdhet Vi bemöter medvetet alla lika utifrån individ och deras behov, inte utifrån etnicitet eller kön. Vi utgår från barnens intressen när vi introducerar nya leksaker. Barn med annat modersmål 16

5 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN Likabehandlingsplanerna i det norra förskoleområdet hade tidigare gemensamma rubriker och utformning, då innehållet ansågs tillämpligt i områdets samliga förskolor. I och med den skärpta lagstiftningen kring likabehandling och kränkningar har planerna gjorts om och kompletterats med mål för det pågående arbetet utifrån en kartläggning, som gjorts av varje förskoleavdelnings aktuella situation. Arbetsprocessen startade på nyåret 2009 genom samtal med områdets utvecklingsledare för att komplettera likabehanlingsplanen med en kartläggningsdel. Åtskilliga möten med utvecklingsledarna har ägnats åt att utbyta tankar kring planen och berika varandras förståelse. Utvecklingsledarna har fört processen vidare till sina olika enheter, där samtalen fortsatt på arbetslagsträffar kring de olika diskrimineringsgrunderna och vad olika människor definierar som kränkningar. Många värdefulla diskussioner har utmynnat i en ökad samsyn. Under våren inbjöd vi till föräldramöten på varje förskola för att berätta om utfallet av föregående års föräldraenkät och att få hjälp med att förtydliga påståendet personalen har uppsikt över vad barnen gör. Flera tolkningar handlade om värdet av vuxennärvaro för att förhindra eller snabbt kunna agera när kränkningar uppstår, synpunkter som vi tar tillvara i vårt arbete. Samspråk med barnen om värden och känslor för att säkerställa deras delaktighet, där t.ex. samtalsmaterial i form av bilder och/eller böcker har använts. På föräldramöten under hösten återknöt vi till de tankegångar som kom fram i våras med bäring på kränkningar. Föräldrarna fick i uppgift att fundera vidare kring vad som skulle kunna vara en kränkning för deras barn. De delade med sig av ett antal synpunkter, som vi kan använda i vår plan mot kränkande behandling. 17

Olika mallförslag för att ge struktur och överblick har delats ut till enheterna. Arbetslagen har också tagit del av varandras synpunkter för att berikas och se fler möjligheter. På arbetsplatsträffar har samtal förts i tvärgrupper över området och även per förskola för att presentera olika enheters arbetsprocesser och för att inspirera varandra. Dokumentation har förts i varje grupp, som sedan delats ut till alla arbetslag. Boken Hissad och dissad har köpts in till varje arbetslag. Den används som underlag både enskilt och i återkommande samtalsgrupper. Olika påståenden och frågeställningar ur boken har använts på gemensam arbetsplatsträff. Skolverkets nya allmänna råd för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling finns i varje arbetslag. Med utgångspunkt i den arbetsprocess, som pågått på samtliga enheter under året har en ny likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling utformats för varje förskola. Samtal om arbetet har ägt rum på så väl områdes- enhets- som avdelningsnivå, där varje arbetslag har ansvar för att vara observant på sin specifika situation. Under vårterminen kommer uppföljning av målen att ske i samband med arbetsplanens avstämning och revidering av planen i början av höstterminen 2010. 18

6 ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET Verksamhetens förutsättningar Personalförändringar och oro kring anställningar kan ha påverkat utvecklingen av verksamheten. Det är viktigt med kontinuerliga samtal för att belysa olika uppfattningar kring värdegrund och kunskap. Genom de beskurna ekonomiska förutsättningarna på materialkontot fick vi avvakta med vissa inköp. Verksamhetens utvecklingsarbete Det är angeläget med pedagogiska samtal, förda med spontan nyfikenhet, för att få syn på varandras förståelse i vardagsarbetet och för att kunna utmana det som av vana tas förgivet. Genom att se olikheten som drivkraft till utveckling och upptäcka glädjen i nya möjligheter kan verksamheten föras framåt. Att i större utsträckning använda pedagogisk dokumentation som underlag för reflektion och kraftkälla i utvecklingsarbetet med fokus på barnens lärprocesser och se hur deras förståelse växer fram. Det är angeläget att mångsidigt belysa olika förbättringsområden, för att så småningom landa i en avgränsad problemformulering, som arbetsplan och kvalitetsredovisning sedan byggs upp omkring. På alla enheter finns utvecklingsledare med uppgift att vara inspiratörer och behjälpliga i utvecklingsarbetet. För att ge bättre förutsättningar kommer organisationen av den gruppen att förändras. Arbetslagens lärdomar Vi har lärt oss att nytt tänkande är viktigt för att klara av nya oförutsedda situationer. Det är viktigt att personalen är med på golvet då barnen leker och att alla barn blir sedda och bekräftade. Att ta med sig lärdomarna och använda dem i nya situationer i vardagsarbetet under kommande år blir nästa steg. Vi ser därför vikten av att trygghet hela tiden finns, att vi ger barnen vuxennärvaro och tid. 19

Under höstterminen har vi sett hur ett välfungerande arbetslag påverkar och bidrar till trygghet hos barnen som leder till att de vågar uttrycka tankar och åsikter. Det finns synpunkter kring rutiners betydelse för barns trygghet, men det framgår att rutinerna inte varit lika framträdande under hösten som tidigare. Vuxnas förhållningssätt och spontanitet har i större utsträckning präglat arbetet och barnen verkade trygga och uttryckte sina tankar och åsikter tidigare än som är vanligt. En intressant fråga att fundera vidare kring blir därför, hur betydelsefulla är rutiner för barns trygghet? Närvarande vuxna i leken är av största vikt för att se och tolka barnens vardag. Det ger en mångfald av intryck att reflektera vidare kring både enskilt och tillsammans med barn och kollegor. Nya utmaningar stärker, ger insikter och förändrad förståelse. Bedömning: Utifrån det underlag vi presenterat bedömer vi måluppfyllelsen som god. Ett utforskande arbetssätt där barnen inte serveras färdiga lösningar utan i allt större utsträckning själva får fundera över olika dilemman innan de vuxna träder in, sätter tilltro till barnens förmågor och gör det tillåtande för dem att komma med egna idéer. Insikten om betydelsen av närvarande vuxna i olika situationer ger trygghet, en förutsättning för att skapa en god lekmiljö. 20

7 ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING Att barn och vuxna lär och gör nya erfarenheter i samklang med varandra är ett framgångsrikt recept för att föra verksamheten vidare. Att i större utsträckning låta öppna nyfikna frågor till barn och kollegor prägla arbetet kan ge ny inspiration och förståelse. Särskilt fokus på barnens förståelse och deras olika sätt att tillägna sig kunskap är en angelägen ingrediens för ökad måluppfyllelse. För att mer precist säkerställa måluppfyllelsen kan det vara förmånligt att använda exempelvis Skolverkets material BRUK som avstämningsinstrument. Att i större utsträckning använda pedagogisk dokumentation, som underlag för reflektion som redskap i utvecklingsarbetet. Lärdomar som dragits ska prövas i praktiken. På de mindre förskolorna har utvecklingsledarna växelvis deltagit vid mötena, då det i praktiken varit svårt att vid samma tillfälle frigöra två personer. Det har fått till följd att det blivit svårare för dem att följa samtalens innehåll och den röda tråden från gång till gång. För att organisatoriskt även bidra till och underlätta utvecklingsarbetet kommer gruppen att utökas något, så att alla arbetslag är representerade. Den utvidgade gruppen delas i två delar. De båda grupperna kan antingen arbeta med var sin agenda eller med gemensam inriktning för att berika varandra och sedan i förlängningen inspirera till avtryck i verksamheten. Förändringen innebär något färre möten för varje person, men ökad kontinuitet, som gör det lättare att följa den röda tråden. 21

8 BESLUT OCH ANSVAR FÖR KVALITETSREDOVIS- NINGEN Kvalitetsredovisning har fastställts vid gemensam arbetsplatsträff i området 2010-01-18. Ansvarig för kvalitetsredovisningen är biträdande rektor. Britt-Inger Jansson Biträdande rektor Förskolan Norr 22