PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH nätverket

Självrapporterade resultatmått Patient Reported Outcome Measures

Varför mäta resultat?

Varför mäta resultat? Resurser Process Produkt Effektivitet Resultat

EFFICACY Fungerar under idealsituationen. Kontrollerade kliniska försök.

EFFICACY Fungerar under idealsituationen. Kontrollerade kliniska försök. EFFECTIVENESS Fungerar i rutinverksamheten

EFFICACY Fungerar under idealsituationen. Kontrollerade kliniska försök. EFFECTIVENESS Fungerar i rutinverksamheten EFFICIENCY Resultat i förhållande till ekonomisk insats.

Varför mäta självrapporterade resultat? Resurser Process Produkt Effektivitet Resultat

Fortsatt utveckling av kvalitetsregister mot lärande och verksamhetsutveckling utifrån hälsoresultat som speglar vårdens alla delar patientens bedömning

Hälsa är..

Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Hälsobegreppet har våv dimensioner Individens egen bedömning Mår bra Mår ej bra Frisk Medicinsk/ professionell bedömning Sjuk Blir lättar frisk? Blir lättar sjuk?

Resultatmått Professionella Patientrapporterade

Resultatmått Professionella Objektiva Patientrapporterade

Resultatmått Professionella Objektiva Hårda Patientrapporterade

Resultatmått Professionella Objektiva Hårda Patientrapporterade Subjektiva

Resultatmått Professionella Objektiva Hårda Patientrapporterade Subjektiva Mjuka

Resultatmått Professionella Patientrapporterade Subjektiva!

Resultatmått Professionella Objektiva? Patientrapporterade Subjektiva!

Resultatmått Professionella Valida Reliabla Patientrapporterade Valida Reliabla

Resultatmått Professionella Professionens bedömning! Patientrapporterade Patientens bedömning!

Självrapporterade utfallsmått bidrar till helhetssyn på patienterna. Professionella/kliniska mått och patientens självrapporterade mått är kompletterande perspektiv! Bendtsen P, Leijon M, Sommer AS, Kristenson M. Measuring health related quality of life in patients with chronic obstructive pulmonary disease in routine hospital settings. Feasibility and percieved value. Health and Quality of life outcomes 2003; 1:5.

Professionell bedömning: resultatmått Överlevnad, död Komplikationer, behov av reoperationer Läkning, normalisering av patologisk process Förbättrad organfunktion Sjukdomssymptom

Patientrapporterade resultatmått Sjukdomssymptom, patientbedömnig Funktionsförmåga ADL boende Välbefinnande, hälsorelaterad livskvalitet Upplevd nytta Patient tillfredställelse

Patient tillfredställelse.. Nöjd patient = Frisk?

Patient tillfredställelse.. Nöjd patient = Frisk? Missnöjd patient = Dåligt medicinskt resultat?

Patientrapporterade resultatmått Sjukdomssymptom, patientbedömnig Funktionsförmåga ADL boende Välbefinnande, hälsorelaterad livskvalitet Upplevd nytta Patient tillfredställelse

Mått på hälsorelaterad livskvalitet Generiska Sjukdomsspecifika

Sjukdomsspecifika ått på hälsorelaterad livskvalitet Anamnes Fokuserar sjukdomssymptom.

Generiska mått på hälsorelaterad livskvalitet Ger svar på frågor vi inte alltid ställer, men som kan vara viktiga för patienten hur vardagen fungerar, eller begränsas av sjukdom/besvär!

Generiska mått på hälsorelaterad livskvalitet ger svar på frågor om hur vardagen fungerar fysisk, psykisk och socialt funktion, rollfunktion tilltro till egenförmåga (coping), oro, depression.

Generiska mått på hälsorelaterad livskvalitet EQ-5D Rörlighet, hygien, aktivitet, smärtor/besvär, oro, nedstämdhet SF-36 Fysisk, psykisk och social funktionsförmåga, smärta, trötthet, rollfunktion

Synergieffekt! Individens egen bedömning Mår bra Mår ej bra Frisk Medicinsk/ professionell bedömning Sjuk Blir Blir lättare frisk lättar frisk? Blir Blir lättare lättar sjuk sjuk?

Generiska mått på hälsorelaterad livskvalitet är oberoende prediktorer för prognos och överlevnad! ffa psykosociala dimensioner såsom depression, copingförmåga och social isolering

Depression ökar risk för återinsjuknande i hjärtinfarkt P=0.01 P<0.001 P<0.001 BDI=Beck Depression Inventory Lespérance F & al.circulation 2002;105:1049

Passiv smärtcoping Aktiv smärtcoping

Morgon/kvälls-differens Uppvaknande 30 min Vid sänggåendet Diskbråckspatienter med aktiv coping hade större skillnad mellan morgon och kvällsv llsvärde mindre smärta och bättre b slutresultat.

Saliva cortisol levels and scale scores of psychosocial factors. LinQuest study N= 250 Steeper cortisol diurnal deviation related to Global Quality of Life Social support Coping p<0.01 p<0.05 p<0.05 Flatter diurnal cortisiol deviation related to Cynicism p<0.05 Depression p<0.01 Vital exhaustion p<0.01 Sjögren et al: Diurnal levels of saliva cortisol.. Int J of Behavioral Medicine 2006. XIV ISA

Vad mäter de svenska kvalitetsregistren?

Vad mätte registren 1998? Garpenby och Carlsson 1998, Genomgång av 29 nationella kvalitetsregister Mått N= 29 Komplikationer 26 Medicinska effekter 20 Livskvalitet (patientdeltagande) 9 (6)

Vad mätte registren 2009? Komplikationer Överlevnad Sjukdomsbesvär läkarbedömning Sjukdomsbesvär patientbedömning Patienttillfredställelse Läkning ADL-funktion Hälsorelaterad livskvalitet 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Procent

Vilka PROMs mått används mest? EQ 5 D SF 36 HRQoL för specifika grupper och sjukdomsspecifika instrument

Sjukhusvårdade patienters syn på PROM via SF-36 och EQ-5D Ger insikt i patientens upplevelse. Ger bredare kunskaper om olika sjukdomar. Tidsbesparande vid läkarbesök. Någon bryr sig! Enkäter är bara papper, det är människan bakom pappret man ska ägna sig åt! Nilsson E, Wenemark M, Bendtsen P, Kristenson M. Respondents satisfaction regarding SF-36 and EQ-5D, and patient s perspectives concerning health outcome assessment within routine health care. Qual Life Res 2007; 16: 1647-54.

Sjukhusvårdade patienters syn på PROMs mätning (SF-36 och EQ-5D) forts. Majoriteten tyckte att PROM mätning är värdefullt! både SF-36 och EQ-5D var lätta både att förstå, att svara på och gav goda möjligheter till att beskriva ens hälsa. Nilsson E, Wenemark M, Bendtsen P, Kristenson M. Respondents satisfaction regarding SF-36 and EQ-5D, and patient s perspectives concerning health outcome assessment within routine health care. Qual Life Res 2007; 16: 1647-54.

Respondent tillfredställelse Kunna bidra, göra nytta Frågornas relevans, användbarhet Ta ansvar Kunna ge korrekt och sanningsenlig information Bli sedd/lyssnad på Känna att någon bryr sig, möjlighet att beskriva sin situation Reflektion Insikter, bekräftelse Respondent Satisfaction and Respondent Burden among Differently Motivated Participants in a Health-related Survey Wenemark M, Hollman Frisman G, Svensson T, Kristenson M ; Field Methods, in press.

Nytta?

Hur används PROMS måtten idag?

Hur används PROMS måtten idag? Inte alls!

Hur används PROMS måtten idag? För att redovisa resultat av insatser

Hur används PROMS måtten idag? För att redovisa resultat av insatser För hälsoekonomiska analyser

Är du en lönsam patient?

Är du en lönsam vårdgivare?

Hur använda PROMS måtten i framtiden?

Hur använda PROMS måtten i framtiden? Som bas för verksamhetsutveckling! För att identifiera subgrupper som inte blir bra. För att identifiera grupper med särskilda behov. För att redovisa resultat av insatser För hälsoekonomiska analyser

Mäta för att lära!

Mäta för att lära! Gör vi rätt saker - rätt indikation? Gör vi på rätt sätt möter vi patienters individuella behov?