1 (7) Video- och distansmöte Handlingsplan 2013-2018 Utveckling av vård på distans, videobaserade tjänster och tjänsten Video- och distansmöte
2 (7) Innehåll 1 Syftet med handlingsplanen... 4 2 Övergripande mål för perioden 2013-2018... 4 3 Målgrupp för handlingsplanen... 4 4 Stora utmaningar... 4 5 Förutsättningar och möjligheter... 5 6 Vår omvärld... 5 6.1 Video ur ett invånar- och teknikperspektiv... 5 6.2 Video ur ett verksamhetsperspektiv... 5 6.3 Miljöaspekter och ersättningsmodeller... 6 6.4 Reflektioner... 6 7 Målbild 2018... 6 7.1 Mål ur verksamhetsperspektiv... 6 7.2 Mål ur ett invånarperspektiv... 7 8 Hur uppnås målbilden?... 7
3 (7) Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar 0.7 27/11 Upprättat av Förvaltningsgruppen, lämnat på remiss 0.8 5/12 Bearbetat inkomna synpunkter 1.0 18/12 Programstyrgruppen Infrastruktur godkänner handlingsplanen
4 (7) 1 Syftet med handlingsplanen Hösten 2012 fastställde CeHis handlingsplanen för 2013-2018 som beskriver landstings, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet. På uppdrag av CeHis har förvaltningsgruppen för Video- och distansmöte upprättat en handlingsplan som specifikt hanterar vård på distans, videobaserade tjänster och tjänsten Video- och distansmötes arbete för att uppnå de målsättningar som finns inom ehälsoområdet 2013-2018. Syftet med denna handlingsplan är att beskriva de områden som behöver koordineras och utvecklas på nationell nivå, för att stötta verksamheters och invånares behov. Denna handlingsplan gäller tidsperioden 2013-2018. Handlingsplanen ska ligga till grund för tjänsten Video- och distansmötes årliga verksamhets- och förvaltningsplaner. Handlingsplanen godkänns av programstyrgruppen infrastruktur på CeHis då den omfattar och innehåller tjänstens långsiktiga strategi. 2 Övergripande mål för perioden 2013-2018 Under perioden 2013-2018 ska tjänsten vidmakthålla och främja initiativ som stödjer och förbättrar tillgängligheten och möjligheterna för invånare och vårdgivare att använda video. Detta genom att erbjuda kostnadseffektiva och kvalitetssäkrade lösningar genom att nationellt samordna funktioner, tjänster, riktlinjer och rekommendationer utifrån efterfrågan och behov. 3 Målgrupp för handlingsplanen Handlingsplanen visar hur den nationella tjänsten Video- och distansmöte ska arbeta för att möta de behov som finns idag och imorgon för invånare och verksamhet. Det innebär att målgruppen för handlingsplanen är landsting och regioners egna beslutsfattare, CeHis som beställare av förvaltningsgruppens uppdrag och övriga berörda intressenter. 4 Stora utmaningar Framtidens hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar. Expertkunskap behöver finnas tillgänglig vid alla vårdinrättningar. Vårdförmågor och expertkunskap behöver också kunna förmedlas från en vårdinrättning till den vårdnivå där patienten befinner sig, oberoende av tid, organisation och geografiskt avstånd. Detta för att göra det möjligt att ge lika vård till alla. Antalet vårdplatser och den genomsnittliga vårdtiden minskar och vård och omsorg är på väg in i hemmen. Detta kommer att kräva metoder och tekniska lösningar som kan ersätta sjukhusvård och besök på vårdinrättningar med till exempel fjärrövervakning, vård på distans och egenvård. Efterfrågan och behov ökar medan den ekonomiska situationen blir allt mer ansträngd. Därför måste organisationer inom hälso- och sjukvården leverera högre kvalitet, ökad tillgänglighet, bättre möjligheter och service med befintliga eller i vissa fall till och med reducerade resurser.
5 (7) 5 Förutsättningar och möjligheter Handlingsplanen identifierar förutsättningar och möjligheter för att möta behoven hos både invånare och verksamhet. Några exempel på detta är: Vård på distans möjliggör snabbare handläggning och invånaren behöver inte alltid resa till vården. Videobaserade lösningar inom vården skapar förutsättningar till att få tillgång till kompetens omgående, oavsett var kompetensen befinner sig. Video ger möjlighet att vidmakthålla och förstärka lokal kunskap och kompetens och erbjuda deltagande i forskning, utbildning och kompetensutveckling. Vård på distans förbättrar situationen för invånare med kroniska sjukdomar som generellt har hög vårdkontakt. Arbetssätt och tillämpningar inom vård på distans med videobaserade lösningar ger stora miljöfördelar. Nationellt samordnade initiativ, riktlinjer och rekommendationer minskar risken att lokala investeringar och satsningar begränsar regionala och nationella samarbeten. 6 Vår omvärld 6.1 Video ur ett invånar- och teknikperspektiv Det har skett en mycket snabb teknisk utveckling inom videoområdet de senaste åren där utbyggnaden av mobila nät nu erbjuder videomöjligheter. Kvalitén på ljud och bild har ökat och kostnaden för att uppnå denna kvalité har minskat radikalt. Detta har medfört att tillgängligheten till video, som uppfyller så väl krav för administrativa som kliniska tillämpningar i vården, har ökat avsevärt. Video är snart var mans egendom, inte minst genom den snabba utveckling som skett av såväl datorer, surfplattor och smarta telefoner. Förståelsen och mognaden för denna teknik ökar också i mycket snabb takt varför kraven på tillgängliga och flexibla lösningar växer, inte minst i och med att dagens unga träder in i arbetslivet. Idag begränsas möjligheten till kommunikation mellan olika lösningar då tillverkare ofta utvecklar proprietära lösningar som inte använder befintliga standarder, såsom till exempel Skype och Adobe Connect. 6.2 Video ur ett verksamhetsperspektiv Användning av video som stöd i kliniska tillämpningar är dock fortfarande relativt begränsad jämfört med den potential som bedöms finnas. En bidragande faktor är svårigheten att förändra befintliga vårdstrukturer, organisationer och processer. Långsiktiga samarbeten inom den högspecialiserade vården (region- och rikssjukvård) börjar nu etableras mellan remitterande enheter och specialistsjukhus tack vare video. Det gör att remitterande enheter kan vara en del i vårdkedjan och delaktig i utredning, beslut och optimering.
6 (7) Patienten kan tidigare få vård på det egna sjukhuset, samtidigt som alla parter har kontroll över hela vårdkedjan såväl administrativt, ekonomiskt som medicinskt. En stor del av de tillämpningar för vård på distans som idag är etablerade inom landsting och regioner är baserade på videoteknik. Andra kompletterande tekniska lösningar behövs för att hantera till exempel lagring av bilder och video kopplat till patientens journal eller mätning av vitalparametrar såsom blodtryck, vikt och puls. 6.3 Miljöaspekter och ersättningsmodeller Miljöfrågor engagerar såväl invånare som vårdgivare allt mer och många organisationer har idag tydliga miljömål och policys. Videobaserade lösningar har stor potential ur ett miljöperspektiv. Ersättningsmodeller för vård på distans har inte utvecklats i samma takt som tillämpningarna, vilket motarbetar acceptans och spridning. 6.4 Reflektioner Om invånare och vårdgivare ska kunna kommunicera med varandra oberoende av geografisk plats och val av teknisk utrustning är det viktigt att aspekter som robusthet, säkerhet och sekretess kan hanteras ur ett vårdperspektiv. Parallellt ställs frågan om det till exempel är tillräckligt att ett videosamtal fungerar i 99 procent av fallen. Sannolikt om man frågar en privatperson som använder video för kontakt med anhöriga och vänner, men om man ställer samma fråga till ett akutteam på en olycksplats är svaret sannolikt ett annat. Samma sak gäller sekretess där vården ställer helt andra krav än privata användare. Det är tydligt att det behövs en klassificering av olika videolösningar utifrån de krav som ställs inom specifika användningsområden. Många vårdgivare ställs inför samma typ av frågeställningar och det finns stora vinster om dessa processer, rutiner och riktlinjer kan samordnas för att främja samarbete regionalt, nationellt och internationellt. 7 Målbild 2018 År 2018 har tjänsten Video- och distansmöte ökat möjligheten för gränslös kommunikation med ljud och bild inte bara mellan organisationer, förvaltningar, myndigheter och företag, utan även med invånare. Möjligheten har också ökat att använda informationssamhället på ett helt annat sätt än tidigare för att söka den gränslösa vården. 7.1 Mål ur verksamhetsperspektiv Med begränsade ekonomiska resurser levereras vård med hög kvalitet, tillgänglighet och service genom videobaserade lösningar. Det har etablerats samarbeten genom videobaserade lösningar i den nära vården som bedrivs i samverkan mellan primärvård, länssjukvård och den kommunala vården för att tillsammans kunna behandla de vanligaste förekommande sjukdomarna samt vård i livets slutskede. Det finns etablerade processer och rutiner för vård på distans, till exempel avseende ansvarsförhållande, patientssäkerhet och ersättningsmodeller.
7 (7) Video är en naturlig plattform för samverkan mellan specialistområden och för att stödja behov av olika mötesformer. Det kan gälla allt från enskilda patientfall, allmän kunskapsspridning till nya behandlingsmetoder. Vid akuta situationer, olyckor och katastrofer används video i rådgivning och beslutsstöd för att säkra optimal hantering av situationen med rätt kompetens. Samarbetsparter, kollegor och invånare kan mötas och arbeta när som helst oberoende av geografisk placering och krav på att resa. 7.2 Mål ur ett invånarperspektiv Invånare kan kommunicera med vårdgivare via video genom etablerade kanaler, till exempel via regionala initiativ och nationella tjänster som 1177 och Mina ehälsotjänster. Patienter kan få vård i hemmet utifrån sina specifika behov och förutsättningar. Invånare får lika vård oavsett geografiskt avstånd till vården och kan känna trygghet i att få rätt kompetens vid rätt tillfälle. 8 Hur uppnås målbilden? För att uppnå målen måste förvaltningsgruppen för Video- och distansmöte få rätt förutsättningar för att kunna arbeta långsiktigt. Det innebär fokus på och arbete inom ett flertal områden som beskrivs i de årliga förvaltningsplanerna. Målbilden uppnås genom att: Synliggöra och tillgängliggöra information för att enklare genomföra möten via video genom att till exempel samordna en nationell videokatalog. Överbrygga hinder för regionala och nationella samarbeten. Det finns idag olika tekniska lösningar implementerade i landsting och regioner som inte kan kommunicera med varandra, till exempel multidisciplinära konferenser. Dessa hinder måste vi ta bort. Stödja regionala och nationella initiativ som leder till synergier och förbättringsmöjligheter för invånare och vårdgivare. Ett exempel på detta är Mina ehälsotjänster. Få mandat att upprätta och kommunicera riktlinjer och rekommendationer för att säkerställa att regionala och nationella samarbeten inte begränsas av lokala initiativ. Förvalta initiativ till nationella tjänster och funktioner baserad på verksamhetskritisk videofunktionalitet, som till exempel barnhjärtnätverket Gertrud. Aktivt genomföra piloter och projekt för utvärdering och utveckling av tjänsten Video- och distansmöte och för tjänster kring vård på distans. På nationell nivå erbjuda kostnadseffektiva tjänster för att öka tillgänglighet och användarvänlighet.