Årsredovisning 2015

www.avesta.se Årsredovisning 2015 Avesta kommun

Innehållsförteckning Fem år i siffror...4 Vart gick skattepengarna?...5 Kommunens organisation...6 Kommunstyrelsens ordförande har ordet...7 Vision Avesta 25 000/2020...8 Förvaltningsberättelse Samhällsekonomisk utveckling... 10 Regional utveckling och samverkan... 11 Befolkning... 13 Boende, näringsliv och arbetsmarknad... 14 God ekonomisk hushållning... 16 Mål och måluppfyllelse för verksamhetsåret 2015... 18 Finansiell analys... 26 Räkenskaper... 34 Redovisningsprinciper... 48 Sammanställd redovisning Koncernen... 50 Personalredovisning... 51 Vi jämför oss med andra kommuner... 54 Verksamhetsberättelse Kommunfullmäktige... 58 Kommunstyrelsen... 59 Omsorgsstyrelsen... 63 Bildningsstyrelsen... 66 Västmanland-Dalarna miljö- & byggnadsnämnd... 70 Västmanland-Dalarna lönenämnd... 72 Gamla Byn AB... 73 Avesta Industristad AB... 74 Avesta VA & Avfall AB... 75 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund... 76 Kommunens revisorer... 77 Presentation av kommunstyrelsen... 79 Redovisningsmodellens delar... 80 Begreppsförklaringar... 81 Revisionsberättelse... 82 3

Fem år i siffror Vart gick skattepengarna? 2011 2012 2013 2014 2015 Resultaträkning (mkr) Intäkter 234 242 245 259 306 Kostnader -1 184-1 242-1 265-1 302-1402 Avskrivningar -22-22 -29-24 -22 Verksamhetens nettokostnader -972-1 022-1 049-1 066-1118 Skatteintäkter och generella statsbidrag 1 011 1 032 1 065 1 093 1155 Finansnetto -5 3-8 3 1 Extraordinära intäkter/kostnader 21 10 Årets resultat 34 13 29 32 48 Så här fick kommunen sina pengar 2015 77 % kom från skatter och generella statsbidrag 21 % kom från avgifter 2 % kom från finansiella intäkter 0 % kom från realisationsvinster 77 % 2 % 21 % Investeringar (mkr) Nettoinvesteringar 30 38 38 45 58 Balansräkning (mkr) Anläggningstillgångar 1 414 1 443 1 482 1 488 1544 Omsättningstillgångar 99 116 148 106 189 Summa tillgångar 1 513 1 559 1 630 1 594 1 733 Eget kapital 232 246 275 307 360 Skulder och avsättningar 1 281 1 313 1 355 1 287 1373 Summa skulder och eget kapital 1 513 1 559 1 630 1 594 1 733 Så här fördelades 100 kronor inkommen skatt under 2015 För- och grundskoleverksamhet: 27,90 kr Nyckeltal per invånare Antal invånare 21 486 21 467 21 582 22 022 22 781 Samtliga nyckeltal per invånare anges i kronor Nettokostnad / invånare 45 256 47 585 48 579 48 429 49 081 Skatteintäkter och generella avgifter / invånare 47 064 48 050 49 337 49 741 50 698 Totala tillgångar per invånare 70 426 72 637 75 557 72 391 76 098 Långfristig skuld / invånare (inkl internbank)* 48 369 49 637 48 836 43 656 42 828 Pensionsåtagande / invånare 33 510 33 112 36 975 33 603 31 312 Eget kapital / invånare 9 274 11 451 12 741 13 949 15 826 Vård och omsorg: 23,08 kr Kommunövergripande: 11,42 kr Gymnasieskola och vuxenlärande: 9,24 kr Övriga nyckeltal Verksamhetens nettokostnad i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag 96,2 99,0 96,5 97,4 95,9 Verksamhetens nettokostnad i procent av skatteintäkter och finansnetto 96,7 98,7 97,3 97,1 95,8 Soliditet, % 35 36 38 44 44 Soliditet, %, inkl bolagens del av upplåning 15 16 17 19 21 *I långfristiga skulder ingår hela koncernens lånestock. Kollektivtrafik, samhällsbetalda resor: 2,86 kr Teknisk service, gator och vägar: 2,12 kr Plan- och bbyggverksamhet: 0,88 kr Musik- och kulturskola: 0,45 kr Arbetsmarknadsåtgärder, integration: 0,41 kr Miljö och hälsoskydd, 0,15 kr Individ- och familjeomsorg, psykiatri: 7,41 kr LSS: 5,69 kr Kultur, fritid och turism: 4,29 kr Årets resultat: 4,10 kr 4 5

Kommunens organisation Kommunstyrelsens ordförande har ordet VALBEREDNINGEN VALNÄMNDEN REVISIONEN 2015 visar Avesta kommun återigen upp ett mycket starkt ekonomiskt resultat med ett överskott på 48 miljoner kronor. Det är bra och viktigt att vi har god ordning på vår ekonomi Avesta kommun och det bygger på gott arbete i förvaltningar och styrelser. Vi vet att vi har ett stort investeringsbehov de kommande åren och för det är ekonomiska överskott nödvändiga. KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordförande: Lennart Palm ANSVARSOMRÅDEN Kommunfullmäktige: fastställer kommunens budget och beslutar hur mycket skatt invånarna i kommunen ska betala. beslutar vilka nämnder/ styrelser som ska finnas. väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen och nämnderna/styrelserna. väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet. utser ledamöter i kommunala bolag. Kommunstyrelsen: leder och samordnar allt arbete inom kommunen. ansvarar för kommunens ekonomi. har uppsiktplikt över övriga styrelsers/nämnders arbete. Nämnderna/styrelserna: ansvarar för det dagliga arbetet inom kommunen. förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige. genomför beslut som fattas i fullmäktige. SAMVERKAN MED ANDRA KOMMUNER HELÄGDA BOLAG KOMMUNSTYRELSEN Ordförande: Lars Isacsson Kommundirektör: Anders Friberg BILDNINGSSTYRELSEN Ordförande: Mikael Westberg OMSORGSSTYRELSEN Ordförande: Pia Aronsson VÄSTMANLAND-DALARNAS MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND Ordförande: Susanne Berger Gemensam nämnd VÄSTMANLAND-DALARNAS LÖNENÄMND Ordförande: Lars Isacsson Gemensam nämnd SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGS- TJÄNSTFÖRBUND Ordförande: Per Jansson Kommunalförbund GAMLA BYN AB Ordförande: Laila Borger VD: Jan Näslund AVESTA VATTEN OCH AVFALL AB Ordförande: Patrik Sundin VD: Erik Nordén KOMMUNKANSLIET Chef: Anders Friberg BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningschef: Björn Hansson OMSORGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningschef: Carina Johansson VÄSTMANLAND-DALARNAS MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNING Förvaltningschef: Anna Kuylenstierna AVESTA INDUSTRISTAD AB Ordförande: Laila Borger VD: Jan Näslund 2015 var år tre på vårt treåriga projekt Avesta 2020, nu efter projektets utgång är arbetssättet och ambitionen inte längre ett projekt utan det sätt vi för Avesta kommun framåt på. Vi har lyckats med målsättningarna att det i Avesta skapats fler arbetstillfällen att det startats fler nya företag och vad gäller befolkningstillväxt så har Avesta nu en av Sveriges starkaste befolkningsökningar. Avesta ökade i befolkning med 579 personer och det ger en historiskt hög befolkningstillväxt på 3,4 procent. Denna positiva utvecklingstrend leder till nya utmaningar, vi behöver fler förskolor, mer platser inom äldreomsorgen, fler bostäder och ännu mer arbetstillfällen. Men detta är utmaningar vi kämpat hårt för att få, vi vet vad alternativet varit, att stänga skolor och riva bostäder. Vi i Avesta blev också påverkade av läget i världen och synnerhet den hemska situationen i Syrien, särskilt under hösten/ vintern var det ett exceptionellt tryck på våra verksamheter med många asylsökande och kommunmottagna som kom under en kort tid. Det är med beundran och stolthet jag ser hur våra förvaltningar och personal och kommuninvånare tagit sig an uppgiften och gjort det på ett bra och värdigt sätt. Vi är Avesta bygger på att våra bästa marknadsförare och ambassadörer är vi själva, vi som är kommunmedborgare i Avesta kommun. Hög kvalitet i våra kommunala verksamheter, är vårt bästa sätt att marknadsföra oss och det är med glädje och stolthet jag noterar att vårt Sverigeledande arbete med heltider uppmärksammas runt hela landet, att avgiftsfria bussar väcker mycket uppskattning och intresse både nationellt och internationellt. Anhörigstödet med läger för unga med föräldrar drabbade av Alzheimers sjukdom är en annan verksamhet att vara stolta över. Varje dag i Avesta kommun så jobbar våra medarbetare i förvaltningar och styrelser med att göra vardagen lite bättre för Avesta kommuns medborgare, vi är på rätt väg, men mycket jobb och många utmaningar återstår. Lars Isacsson Kommunstyrelsens ordförande, Avesta kommun 6 7

Vision Avesta 25 000/2020 Avesta är 2020 en inflyttningsort med 25 000 invånare i en dynamisk tillväxtregion, människor väljer att leva sina liv i och flytta till Avesta för att här finns bra skolor och äldreomsorg, en levande landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och en bra regional arbetsmarknad. Satsningar har gjorts på entreprenörskap för kvinnor och män så att nya företag skapats och befintliga företag getts möjlighet att växa. Avesta är en möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som lyfter, naturens närhet och tjusning och många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda. Våra ungdomar har möjlighet att och vill, leva, arbeta och bilda familj i Avesta. För detta behövs en ungdomssatsning med fortsatt hög kvalitet i våra skolor, möjligheter till högre studier, rika fritidsmöjligheter och förebyggande vålds- och drogarbete. Avesta kommuns invånare upplever bygden som säker och trygg. Satsningar har gjorts på utemiljön, för att göra den tillgänglig och inbjudande. I skapandet av attraktiva utemiljöer har kultur och konst varit en viktig del. Hållbar utveckling både globalt och lokalt är en ödesfråga för alla människor. I Avesta har vi bidragit genom att lokalt investera oss ur energibehovet med hjälp av ny teknik och vara sparsamma med de resurser som vi har att tillgå. Globalt har vi fortsatt vara en föregångskommun som Fair Trade City. Ett väl fungerande utbildningssystem är grundläggande för barn och ungdomars start i livet. Perspektivet har varit att satsa på det livslånga lärandet. Från förskolan via grundskolan och vidare till gymnasiet och högre studier är utbildningskedjan stark. Ett brett utbud med hög kvalitet på utbildningen erbjuds. I Avesta finns en framtidstro, en stark känsla av delaktighet och VI-känsla, tillsammans gjorde vi det möjligt. 8 9

Samhällsekonomisk utveckling Regional utveckling och samverkan Den utdragna lågkonjunkturen är på väg att övergå till högkonjunktur. Svensk ekonomi utvecklas starkt och BNP växer med nära fyra procent per år 2015 och 2016. En anledning till den starka tillväxten är att befolkningen ökar snabbt, främst på grund av asylinvandringen. Sektorerna i näringslivet som främst bidrog till uppgången 2015 är tillverkningsindustrin, bygg- och anläggningsverksamhet samt detaljhandeln. Ökad hushållskonsumtion, stigande bygginvesteringar och ökad export fortsätter att ge stark utveckling åt den svenska ekonomin samtidigt som den globala osäkerheten kvarstår. Det låga ränteläget driver den inhemska efterfrågan samtidigt som det bidrar till en relativt svag krona. Tillsammans med en starkare europeisk investeringskonjunktur gynnar detta svensk ekonomi. Först i början av 2017 bedömer Riksbanken att räntan kommer att höjas. Sysselsättningen har ökat relativt snabbt de senaste åren både i privat och offentlig sektor och prognosen pekar på en minst lika snabb ökning framöver. Arbetslösheten fortsätter därmed falla för att uppgå till 6,5 procent 2017. Antalet i arbetskraften växer snabbt, men sysselsättningen växer ännu snabbare. Svårighet att rekrytera är främst inom hälso- och sjukvård men även inom utbildning, vård och omsorg. Det stora antalet nyanlända påverkar utbudet av arbetskraft först när de fått uppehållstillstånd. Efter 2017 stiger arbetslösheten över 7 procent på grund av att det tar lång tid för de nyanlända att finna jobb. Resultaten för kommunsektorn har även 2015 påverkats positivt på grund av tillfälliga medel som återbetalning av AFA premier från 2004 och statligt stöd för flyktingmottagningen som utbetalades i december 2015 och som enligt anvisningar ska användas under 2015 2016. Stora demografiska förändringarna bidrar dock till ett tilltagande kostnadstryck och ett ökat behov av investeringar i offentlig sektor. Verksamheter som kostnadsmässigt förväntas öka är barnomsorg, grundskola och äldreomsorg. Ett ökat antal asylsökande leder även till ett ökat tryck på integrationsarbetet som på kort sikt medför kraftigt ökade offentliga utgifter. Regional infrastruktur I Dalarnas Länstransportplan 2010 2021 finns länets stora investeringsprojekt i Avesta kommun, Förbifart Fors. Vägsträckning har fastställts och byggandet av vägen pågår för fullt. Förbifarten beräknas kunna tas i bruk sent 2016 eller tidigt 2017. På järnvägssidan har Trafikverket tidigare genomfört en förstudie gällande Godsstråket genom Bergslagen och en fördjupad förstudie har genomförts för Avesta Krylbo bangård. Förstudien visade på stora fördelar, både för Godsstråket genom Bergslagen och Dalabanan om stora investeringar görs på Avesta Krylbo bangård samt spår direkt söderut från bangården. Trafikverket har under året fortsatt planeringsarbetet för investeringen och meddelat förseningar och fördyringar i projektet vilket innebär oklarheter när det gäller projektstart. Dalabanan som ett prioriterat objekt för investeringar och underhåll märks inte i Trafikverkets åtgärder vilket i sin tur påverkar den dagliga tågtrafiken nu och framledes. Bergslagssatsningen Kultur och Turism, 2006 2016 Utgångspunkten i den tioåriga Bergslagssatsningen är Riksantikvarieämbetets intention med satsningen det vill säga att informera om, tillgängliggöra och utveckla det unika industriella kulturarvet i Bergslagen, där Koppardalen och Verket ingår. Den aktuella projektperioden för 2014 2016 (Etapp 4) har tydligt fokus på entreprenörskap; produkt-, affärs- och tjänsteutveckling. Etappen finansieras av Bergslagens regioner och länsstyrelser. Nyligen fattades beslut om att EU medel medfinansierar de två sista åren 2015 2017, vilket innebär att satsningen förlängs ett år. Avesta Visentpark Avesta Visentpark fortsätter att utvecklas vilket också gäller det internationella avelsarbete som ger parken sin unika särklass internationellt. Samtidigt som det är ett av Avestas starkaste besöksmål är avsikten att förvilda Europa med genetiskt starka visenter och därigenom bidra till bevarandet av visenterna som är en starkt hotad djurart. Att både djur och besökare trivs är inte att ta miste på då åtta kalvar såg dagens ljus i parken sommaren 2015 och besökarantalet slog nya rekord. Södra Dalarna Turism / Visit Dalarna Under 2015 har Avesta och Hedemora fortsatt sitt turismsamarbete Södra Dalarna Turism. Annonsering och marknadsföring har dock skett tillsammans med Visit Södra Dalarna, det vill säga Ludvika-Smedjebacken, Gagnef, Säter, Falun och Borlänge. Övriga aktiviteter har skett tillsammans med besöksnäringens entreprenörer och omfattat omvärldsbevakning, intressanta föreläsningar, produktutveckling och studiebesök med mera. Året har känntecknats av spännande diskussioner med övriga destinationsbolag i Dalarna om ett tätare samarbete. I projektform finansierat av Dalarnas kommuner tillsammans med Region Dalarna togs ett förslag fram. Under december beslutade Avesta kommuns kommunfullmäktige att Avesta kommer att ingå i den nya turistorganisationen Nya Visit Dalarna. Beyond Skiing / Skid-VM i Falun 2015 Skid-VM 2015 ägde rum i Falun och alla Dalarnas kommuner var medlemmar och delaktiga på olika sätt. 500 miljoner TV-tittare såg reportage från Dalarna/Sverige och VM. Avesta och Hedemora delade på sitt medlemskap och genom förde aktiviteter i Falun tillsammans. Bland annat lyfte vi våra kommuner i ett gemensamt informationstält vid huvudentrén den 19:e februari. Vi deltog också i Dalarnas mässmonter House of Dalarna. På hemmaplan blev det en fartfylld vecka i skidåkningens och kulturens tecken med aktiviteter för gammal och ung. Regionalt samarbete Avesta kommun har valt att söka regional samverkan med närliggande kommuner för att möjliggöra effektivisering av verksamheten. Dessutom samverkar kommunerna för att säkerställa tillgången till kompetens. Samverkan sker via kommunalförbund, gemensamma nämnder, civilrättsliga avtal eller via kommunfullmäktigebeslut. Mer omfattande samverkansaktiviteter sker mellan Avesta, Hedemora, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg. Samverkan med andra kommuner sker till exempel inom områden som turism, upphandling, socialjour, alkoholtillstånd, överförmyndarverksamhet och stöd för unga brottsoffer. Förutom kommunal/offentlig samverkan samverkar Avesta kommun också på olika nivåer och med olika aktörer för ökad utveckling vad gäller näringsliv och arbetsmarknad. Exempel på sådana samverkansformer är Industriellt utveck- 10 11

Befolkning lingscentrum i Dalarna AB (IUC), Triple Steelix samt Intresseföreningen Bergslaget. Avesta kommun i samverkan med andra parter arrangerade under året två större konferenser, dels en internationell konferens med temat avgiftsfri kollektivtrafik Fare Free Public Transport dels en nationell energikonferens med temat Vad innebär den framtida energipolitiken för svensk basindustri inom ramen för Avestasamtalen. Fortsatta diskussioner och en förstudie med KTH, Region Dalarna, Högskolan Dalarna med flera pågår utifrån basindustrins framtid. Regionalt Serviceprogram Dalarnas Regionala Serviceprogram för 2014 2020 pågår och Avesta kommun deltar i Södra Dalarnas arbetsgrupp. Programmet omfattar landsbygdsutveckling och näringslivsfrågor på landsbygden kopplade till service, med betoning på handel och drivmedelsmackar. Detta gör att en nära koppling till kommunernas service vad gäller omsorg på landsbygden också finns. Räddningstjänst Löneadministration Miljö och bygg Löneadministration Inköp/Upphandling Räddningstjänst Löneadministration Rehabilitering Regionkommitté Överförmyndare Räddningstjänst Löneadministration Inköp/Upphandling Miljö och bygg Överförmyndare Räddningstjänst Löneadministration Inköp/Upphandling Rehabilitering Miljö och bygg Regionkommitté Överförmyndare Större fyrkant markerar att aktuell kommun är säte för denna samverkan. Avesta växer! Den sista december 2015 bodde i Avesta kommun 22 781 personer, vilket är den största befolkningen sedan 1998. Under 2015 växte Avestas befolkning med 759 personer, vilket är en ökning på 3,4 procent. Därmed har Avesta den största befolkningsökningen i Dalarna, både procentuellt sett och räknat i antal personer. Det innebär också att Avesta kommun nu har ökat sin befolkning tre år i rad. Flyttnettot är positivt med 804 personer. Under 2015 flyttade 1 824 personer till Avesta och 1 020 flyttade ut. Av de 1 824 personer som flyttade till Avesta kom 223 från andra kommuner i Dalarna, 1 029 från övriga Sverige och 572 från utlandet. Befolkningen ökade i samtliga ålderskategorier upp till 90 års ålder, med undantag av ålderskategorin 45 49 år som minskade med tolv personer. Födelsenettot var negativt under 2015. Totalt låg födelsenettot på -58 personer. I tre av de fyra församlingarna har befolkningen ökat. Ökningen i centrala Avesta var 211 personer, i By 17 personer och i Folkärna 548 personer. I Grytnäs minskade befolkningen med 19 personer. Tabell: Avesta kommuns befolkningsutveckling 2001 2015 År Invånare Förändring Födelsenetto Flyttnetto Totalt Fr Dalarna Fr övriga Sverige Fr utlandet 2001 22 330-45 -131 87 8 45 34 2002 22 296-34 -158 129 12 47 70 2003 22 249-47 -146 101 4 26 71 2004 22 102-147 -129-17 8-51 26 2005 21 954-148 -102-44 -30-75 61 2006 21 963 9-117 128 28-61 161 2007 21 886-77 -82 9-21 -81 111 2008 21 937 51-59 110-56 17 149 2009 21 762-175 -99-75 -11-159 95 2010 21 583-179 -79-98 1-211 112 2011 21 486-97 -92-5 -10-79 84 2012 21 467-19 -110 89 9-75 155 2013 21 582 115-69 184-6 -87 277 2014 22 022 440-38 468-3 33 438 2015 22 781 759-58 804-8 284 528 Snitt 27-98 125-5 -28 158 12 13

Boende, näringsliv och arbetsmarknad Boende 2015 antog kommunfullmäktige ett bostadsförsörjningsprogram för Avesta kommun för perioden 2015 2020. Programmet innehåller riktlinjer för Avesta kommuns bostadsförsörjning samt strategier för att möta den ökande efterfrågan på bostäder. Programmet visar på ett behov av att utöka det befintliga bostadsbeståndet över de kommande fem åren, både genom upprustning av existerande bostäder samt om- och nybyggnationer. Både hyres-, bostads- och äganderätter efterfrågas. Inom delprojektet Utveckla bostadsmarknaden tillsammans med externa intressenter i Avesta 2020-projektet har ett antal planlagda tomter tagits fram för nybyggnation. Under 2016 2017 kommer Sundh Fastigheter att bygga bostäder på en tomt i kvarteret Örnen i centrala Avesta, och Gamla Byn AB startar bostadsbyggande på en tomt i Krylbo. Förhandlingar pågår även med ett antal andra externa intressenter. Näringsliv Avestas största företag, Outokumpu, har trots en tuff ekonomisk situation ökat produktionen genom skiftuppgång, nyanställningar på närmare 50 personer samt anpassning av produktionen. Utvärderingar av den nya produktionen har visat på positiva resultat hos Avesta Works men koncernen och stålbranschen i världen kämpar alltjämt med lönsamhet och överkapacitetproblem som också påverkar Avesta. Intresset för Avesta som etableringsort är fortsatt starkt och inte minst i det utökade Källhagens industriområde där Wist Last & Buss nya anläggning invigdes under hösten. Detta har även inneburit ökat tryck på behovet av ny utfart på riksväg 68 från industriområdet Källhagen. Likaså finns ett allt större intresse för etableringar utefter riksvägarna 68 och 70. Näringslivets struktur Näringslivets struktur är ungefär densamma som tidigare år, vilket innebär att arbetstillfällena fördelar sig med ungefär en tredjedel var på industri- och byggtjänster, privata tjänsteföretag och offentliga tjänster. Areella näringarna uppgår till cirka 3 procent. I jämförelse med andra kommuner är industri sektorn något större i Avesta medan sektorerna privata tjänster och offentlig sektor är i motsvarande grad mindre. En viss utjämning har dock skett under senaste åren. I Avesta har under året 101 nya företag registrerats jämfört 85 föregående år, åtta företag har gått i konkurs (23) och 39 företag har lagts ned (26) Detta innebär att nettotillskottet av antalet företag under 2015 uppgår till 54 jämfört 36 under 2014. Räknat per 1000 invånare har 4,9 företag registrerats under 2015 i Avesta. Handeln Den nya ekonomiska föreningen Avesta Stadsutveckling, som ska verka för utveckling av Avesta, har haft ett tufft år då medlemsutvecklingen varit negativ. Därigenom påverkas ekonomin och möjligheten till utvecklingsarbete starkt. Föreningens medlemmar är i dagsläget främst centrumhandlare och några fastighetsägare i centrum samt Avesta kommun och Gamla Byn AB. Framtiden för föreningen är oviss. Stora förändringar på butikssidan i Avesta centrum har skett under året och kommer att fortsätta under 2016. H&M Home har etablerat sig i Avesta, som en av de första orterna i regionen och som en av endast 11 etableringar i Sverige. Waynes Coffee har etablerat sig i Avestagallerian och gallerian befinner sig i en förändringsfas, både vad gäller butiker men även exteriört. I Dalahästområdet har Rusta etablerat sig och Willys har flyttat till större nybyggda ytor. Omlokalisering av Elgiganten till området samt beslut om nyetablering av Burger King innebär att Dalahästområdet nu är fullt utbyggd enligt gällande detaljplan och frågan om ytterligare handel utefter riksväg 70 aktualiseras. Pendling Under 2014 (senaste officiella siffrorna) har 2 032 personer pendlat in till Avesta för arbete. Motsvarande siffra för personer som pendlat ut är 2 043. Det betyder att Avesta kommun har ett pendlingsunderskott in i kommun på 11 personer. Detta är första gången sedan statistiken började följas 2004 som det är fler personer som pendlar ut för arbete än de som pendlar in. I Dalarna är det fem kommuner som hade positiv inpendling 2015 där Borlänge hade i särklass flest med ett plus på 4407 personer. De kommuner som har flest pendlare till Avesta är Hedemora, Norberg och Sala. De kommuner som Avestaborna pendlar mest till är Hedemora, Borlänge och Fagersta. Detta följer väl mönstret för de sista fem åren. Avesta 2020 Länsstyrelse, Region Dalarna och andra regionala aktörer har arbetat fram ett omfattande projekt under 2013 2015, Avesta 2020, med sikte på att vända trenden och uppnå 25 000 invånare år 2020. Projektet Avesta 2020 har 26 delprojekt och sex fokusområden: Koppardalen som tillväxtmotor, Utvecklad nyföretagarservice, Utveckla kvinnors företagande, Utökade marknadsförings- och näringslivsresurser, Attraktiv studie- och arbetspendling och Medflyttarstöd. Bland delprojekten återfinns även utredningar beträffande attraktivt boende, samt delprojekt från satsningen Förenkla helt Enkelt, som syftar till att ytterligare förbättra service och bemötande mot det lokala näringslivet. Arbetsmarknad Tabell: Antal arbetslösa i Avesta kommun Personer 16 64 år 18 24 år 2010, december 945 246 2011, december 874 241 2012, december 879 256 2013, december 1052 278 2014, december 1106 268 2015, december 1548 349 Den totala arbetslösheten i Avesta har ökat under 2015 och uppgick i slutet av december till 1548 personer. Även arbetslösheten för ungdomar mellan 18 och 24 år ökade, från 268 personer i början på året till 349 personer den sista december. Tabell: Arbetslöshet andel av registerbaserade arbetskraft totalt % Område 16 64 år 18 24 år Avesta 10,3 22,1 2014, december Dalarna 7,3 14,4 Sverige 8,1 14,8 Avesta 14,2 27,9 2015, december Dalarna 7,7 13,5 Sverige 8,0 13,0 Per 31 december 2015 ligger den totala arbetslösheten, öppet arbetslösa och personer i åtgärder, i Avesta högre än både riket och Dalarna. Detta gäller även för ungdomar mellan 18 24 år. Inom Arbetsmarknadsenheten (AME) finns Ungdomscenter Avesta, UCA, där Arbetsförmedlingen, försörjningsstöd och AME samarbetar för att hjälpa och stödja ungdomar genom att upprätta individuella planeringar. Syften och mål ska vara relevanta och realistiska för ungdomarna att nå och de ska känna att det är en planering som de själva äger. AME har också verksamheten Unga till arbete (UTA) som har riktade insatser för arbetslösa unga och det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) för ungdomar som inte studerar på, eller har fullföljt gymnasieskolan. Samverkansteam Avesta är ett samarbete mellan Avesta kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget Dalarna och riktar sig till de ungdomar som är långt ifrån arbetsmarknaden och i behov av samordnade rehabiliterande stödinsatser. AME:s praktiksamordnare kan hjälpa ungdomar som har behov och en önskan att få en yrkesintroduktion inför ett framtida yrkesval, att hitta en praktikplats inom olika branscher. AME koordinerar anställningar med stöd som är riktade till ungdomar inom vissa delar av kommunens verksamheter. Inom enheten finns dessutom AME-Service med inriktningen att erbjuda möjligheter till yrkesintroduktion och även här både internt och externt erbjuda anställningar med stöd. I december beviljades Avesta kommun medel från ESFrådet att bedriva ett treårigt projekt; Framtidsjobb Avesta. Projektet riktar sig till de personer som tillhör målgrupper som är mellan 15 64 år som står utanför arbetsmarknaden. Ett lokalt mål för arbetsmarknadspolitiken är att 90 procent av arbetskraften ska ha ett arbete år 2016 och projektet syftar till att rikta insatser som ska hjälpa kvinnor och män att komma ut i arbete, studier eller närmare arbetsmarknaden. Ungdomar som blir aktualiserade hos AME via exempelvis UCA kan direkt riktas mot projektet. 14 15

God ekonomisk hushållning Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation ska bära sina kostnader för den service de konsumerar. God ekonomisk hushållning ställer krav på ett ekonomiskt resultat som långsiktigt både säkerställer skyddet av kommunens tillgångar och kommunens åtagande mot invånare, anställda och leverantörer. Reinvesteringar bör på lång sikt göras utan finansiering med nya lån. Resultatnivån för att uppnå en god ekonomi i en kommun varierar beroende på kommunens befolkningsutveckling, behovet av investeringar med mera. Kommunfullmäktige fastställer årligen i samband med beslut om budget ekonomiska mål för kommunen. Bedömningen är att de ekonomiska målen är uppfyllda. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsmässigt perspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Utöver ekonomiska mål beslutar kommunfullmäktige om mål och uppdrag till styrelser och nämnd i samband med budget. I årsredovisningen 2015 redovisas måluppföljningen för fullmäktiges övergripande mål och en översikt över styrelsers och nämnds måluppfyllelse under avsnittet Mål och måluppfyllelse för verksamhetsåret 2015. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Under 2015 ökade nettokostnaderna exklusive jämförelsestörande poster med 5,02 procent medan ökningen av skatteintäkter uppgick till 5,44 procent. Sammanfattning och bedömning för Avesta kommun För Avesta kommun innebär god ekonomisk hushållning att verksamheterna bedrivs effektivt, det vill säga att den kommunala servicen ska infria kommuninvånarnas behov och förväntningar på ett kostnadseffektivt sätt som skapar förutsättningar för en långsiktig hållbar ekonomi. Kommunallagens balanskrav Balanskravet innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett underskott mot balanskravet ska återställas inom de tre kommande budgetåren. Enligt regelverket ska realisationsvinster som inte utgör del av den löpande verksamheten avräknas mot balanskravet. Avesta kommun har inte några underskott att täcka från tidigare år och har även för 2015 uppfyllt kravet på balans. Under de senaste sju åren har kommunen uppnått balanskravet och även redovisat mer än det långsiktiga årsresultatmålet på två procent under respektive år 2009 2015, med undantag för 2012, när en avsättning för framtida återställande av Karlslund gjordes med 44 mkr. För 2015 motsvarar ett resultat på två procent, enligt god ekonomisk hushållning, 24 mkr för Avesta och årets justerade resultat enligt balanskravet uppgår till 48,3 mkr. Årets resultat har påverkats av positiva engångsposter bestående av återbetalning av AFA premier inbetalda 2004 med 10,3 mkr och statligt bidrag för flyktingmottagningen med 5,4 mkr, vilket motsvarar en trettondel för december månad när bidraget utbetalades. Periodiseringen av statsbidraget för flyktingmottagander på totalt 69,7 mkr som avses att använda under 2015 2016 är gjort med en månad 2015 och resterande 64,3 mkr under 2016. Resultatutjämningsreserv, RUR Från och med 2013 har en lättnad i balanskravet beslutats. Detta innebär för Avestas del att resultat överstigande två procent från och med år 2010, vilken kan avsättas i en resultatutjämningsfond som kan användas i kommande lågkonjunktur. Kommunfullmäktigebeslut finns om både fondering och i anspråktagande. Med tidigare års överskott och årets resultat kommer fonderingen att totalt uppgå till den maximala avsättningen på 40 mkr enligt fullmäktigebeslutet. Standardkostnad Standardkostnaden för verksamheterna är den kostnad kommunen skulle ha haft om verksamheterna bedrivits på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Avvikelser som ligger inom +/-10 procent anses rimligt med hänsyn tagen till slumpmässiga variationer. Ett positivt värde innebär att kommunen har högre kostnader än den strukturårsjusterade standardkostnaden för Sveriges kommuner och ett negativt värde betyder lägre kostnader. Mätningen baserar sig på redovisningen året innan vilket innebär en eftersläpning på ett år. I följande tabell framgår Avestas standardkostnader för våra verksamheter under de senaste åren. För Avesta kommun har standardkostnaderna för verksamheterna under 2009 till 2014 uppgått till följande i procent; % 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Barnomsorg -2,5 5,5 8,6 8,5 12,5 8,2 Grundskola 3,8 7,7 12,4 12,0 19,2 21,2 Gymnasieskola 15 17,9 9,1 13,9 2,0 1,2 Äldreomsorg -11,6-10,2-13,5-9,9-8,7-10,1 Individ-/familjeomsorg 3,2-4,1 6,8 2,8 7,1 3,4 Äldreomsorgen och barnomsorgen redovisar lägre kostnader jämfört standardkostnaden i jämförbara kommuner. Gymnasieskolans kostnader har minskat jämfört föregående år men Avesta har fortfarande högre kostnader för denna verksamhet jämfört standardkostnaden. En stor nettoinflyttning både under 2014 och 2015 har ökat kostnadstrycket initialt på barnomsorg och grundskola. Köptrohet mot ramavtal I sparåtgärderna som togs fram i samband med senaste finanskrisen 2008 låg en stor del av besparingen och effektiviseringen på restriktiva inköp och köptrohet mot ramavtal. Vinsten ligger i upphandling i konkurrens och ramavtal som underlättar för verksamheterna att avropa varor och tjänster. Statistiken över köpmönster för Avesta kommun som årligen följs upp visar att de volymer som rapporterats för 2015 innehåller en del osäkerhetsfaktorer angående icke upphandlingspliktiga områden inom skola och omsorg men även fiberutbyggnaden. Avtalstroheten för 2015 hamnar totalt på 73 procent och det finns en del områden som behöver åtgärdas. Bygghandelsvaror och elprodukter saknar ramavtal och förbrukningsvaror för vård innehåller stora köp utanför dagens avtal. Från och med 2015 har Hedemora lämnat samarbetet medan upphandlingarna i våra helägda kommunbolag har ökat i motsvarande omfattning. 16 17

Mål och måluppfyllelse för verksamhetsåret 2015 Diagram: Sammanställning av måluppfyllelse för alla målområden (redovisas i andel uppfyllda indikatorer) Målet uppnått Målet ej uppnått Målet ej avstämt Hållbar utveckling / Klimatneutralt 17 % 50 % Från och med 2005 finns ett lagligt krav på kommunerna att kommunfullmäktige, förutom finansiella mål, även ska fastställa verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Respektive styrelse ansvarar för att i sin verksamhet bryta ned fullmäktiges mål till konkreta, mätbara och uppföljningsbara mål. Både fullmäktiges finansiella och verksamhetsmässiga mål ska under året löpande följas upp i delårsrapport och årsredovisning. 33 % Medborgarinflytande 75 % 25 % Hållbar utveckling / Klimatneutralt Vision Avesta kommun ska vara en klimatneutral organisation. Transport och energi lösningarna inom kommunen ska vara hållbara och energieffektiva. Vi ska skapa förutsättningar till en långsiktig och hållbar utveckling, vilket innebär att kommunen tar ytterligare steg i Fairtradearbetet. År 2020 lever vi i en kommun som är solidarisk med människor i hela världen. Vi äter ekologisk och närproducerad mat och är medvetna om vår påverkan på miljön. Mål Uppnå kommunens Energi- och klimatstrategi KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfyllelse 2015 Energiförbrukning kwh/m2/år i kommunala byggnader, (Energi och klimatstrategi, delmål 2). Målnivå: Minska med 1,5 % årligen 217,2 kwh/m 2 215,1 kwh/m 2, -1 % Målet ej uppnått: 201,1 kwh/m 2-6,5 % jämfört 2014 Utgångsvärde är 2010, 212,9 kwh/m 2. Minskning 1,5 % per år motsvarar 2015, 197,4 kwh/m 2 Ungdomsstaden 20 % Folkhälsa / Trygghet 25 % Kulturstaden 34 % Miljöbilar, andel av kommunens bilar, (Energi och klimatstrategi, delmål 10, 100 % år 2016). Målnivå: Öka Andel kasserad mat i kommunala kök, (Energi och klimatstrategi, delmål 13). 35 % 44 % Målet uppnått: Personbilar 67 % Lätta lastbilar/skåpbilar 3 % Totalt samtliga fordon 52 % - 21 % Målet ej uppnått: 17,1 % Målnivå: 15 % år 2016 50 % Ekologiska livsmedel, andel i kommunens verksamhet, (Energi och klimatstrategi, delmål 12). 21 % 24 % Målet ej uppnått: 26 % 75 % 25 % 66 % Målnivå: 30 % år 2016 Återvinning av hushållsavfall, genom materialåtervinning. Aktiviteter för att uppnå indikator: Prioriterade produkter som alla kök använder. 24 % 22 % Målet uppnått: 29 % (preliminär uppgift) Avesta 25 000 år 2020 100 % Ekonomi 13 % Totalt Målnivå: Öka Ökat kollektivresande, antal resor. Målnivå: Öka 586 226 Ej tillgänglig Målet ej avstämt: Tillförlitlig statistik saknas 40 % 47 % 60 % 40 % 18 19

Medborgarinflytande Vision Medborgarna är i grunden för Avesta kommuns utveckling. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. Avesta kommun präglas av en VI-känsla där alla människors synpunkter är viktiga. Mål Invånarna i Avesta kommun ska ges möjlighet till aktivt inflytande genom medborgardialog. Årligen förbättra Nöjd-inflytande-index för. KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfyllelse 2015 Antal medborgarförslag som väcks. Målnivå: Öka Antal deltagare vid Träffpunkt Avesta-bygd. Målnivå: Öka Delaktighetsindex, Kommunens kvalitet i korthet. Målnivå: 70 % Nöjd-inflytande-index, mäts årligen via SCB:s medborgarundersökning. Målnivå: 45 36 35 Målet ej uppnått: 27 medborgarförslag plus 4 motioner/medförslag - 199 pers, 8 platser Målet ej uppnått: En Träffpunkt Avesta genomförd med 29 deltagare 56 % 52 % Målet ej uppnått: Indexet uppgår till 41 % 42 Ingen mätning Målet uppnått: Värdet är 46 i årets mätning Ungdomsstaden Vision Vi vill att ungdomarna ska kunna välja att stanna kvar och leva i Avesta. Ungdomarna ska se Avesta som en kommun där de har möjligheter att utvecklas och där de kan bidra med sin kreativitet och sina lösningar. Vi behöver möta ungdomarna där de är för att skapa möjlighet för dem att vara delaktiga i samhälls-byggandet. Vi vill ge ungdomar ett reellt inflytande genom ett ungdomspolitiskt program som vi kallar Ungdomsrepubliken. I Ungdomsrepubliken tar vi tillvara på ungdomarnas kunskap, intresse och engagemang för kultur, fritid, skola, arbetet mot droger och övriga framtidsfrågor. Mål Ungdomar i Avesta ska ha verklig tillgång till inflytande. Andel som påbörjar och slutför gymnasiet ska öka. KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfyllelse 2015 LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) Politik, samhälle och inflytande, delfråga 4 Hur stor möjlighet har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Målnivå: Öka Nationella prov åk3, sv, ma, andel som klarat alla delprov. Målnivå: Öka Andel elever som är behöriga till yrkesprogram. Målnivå: Öka Meritvärde åk 9, kommunala skolor. Målnivå: Öka Andel som slutför sina gymnasiestudier inom fyra år. Målnivå: Öka Mycket stor/ stor, Åk 8, 22 %, Gy åk 2, 23 % Mäts ej Målet uppnått: Mycket stor/ stor Åk 8, 27 % Gy åk 2, 29 % 77,3 % 69 % Målet ej uppnått: 62 % 84,9 % 79,6 % Målet uppnått: 81,3 % 212 194 Målet uppnått: 209 70, 5 % 77,1 % Målet uppnått: 81,3 % 20 21

Folkhälsa / Trygghet Vision Grunden för friska och trygga invånare är en levande demokrati. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. En attraktiv utomhusmiljö bidrar till välbefinnande och mindre förstörelse i offentliga miljöer. En väl fungerande kommunal service som omsluter allt från barn till äldre är kännetecken för en välmående kommun. Idag är den goda hälsan inte jämt fördelad i samhället. Folkhälsoarbetet i Avesta handlar därför om att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Vi ska intensifiera arbetet med att skapa en trygg och säker kommun att leva, bo och verka i. Mål Trygghet - Alla invånare ska uppleva att det känns tryggt att bo, leva och verka i Avesta. Folkhälsa - Avestas invånare ska ha en god folkhälsa. Utgångspunkten är tre av de elva nationella målområdena för folkhälsa: 1. Ekonomisk och social trygghet. 2. Trygga och goda uppväxtvillkor. 3. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping. KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfyllelse 2015 Trygghet, Nöjd-Region-index, delfråga A7, SCB, medborgarundersökning. Målnivå: Öka Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad. Målnivå: Minska Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel. Målnivå: Minska 55 Mäts ej Målet uppnått: Värdet är 57 i årets mätning. 7,2 (2012) 8,3 (2013) Målet ej uppnått: 9,7 (2014) 4,4 % (2012) 4,9 % (2013) Målet uppnått: 4,7 % (2014) Kulturstaden Vision En attraktiv kulturpolitik är basen för ett öppet, nyfiket, jämlikt och demokratiskt samhälle. Genom kulturen skapas kreativitet, god hälsa och social gemenskap. Vi ser kulturen som en tillväxtfaktor och vårt starka föreningsliv bidrar till medborgarnas engagemang som gör dem till stolta medborgare och goda ambassadörer för vår kommun. Utformningen av de offentliga miljöerna har bidragit till att besöksnäringen är betydelsefull och att vi kännetecknas av våra profilområden Koppardalen, Outdoor, Sport och Kulturstaden. Mål Öka antalet besökare vid våra kulturella besöksmål med 10 procent per år, 2015 2017. En bred musik- och kulturskola med många deltagare. KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfyllelse 2015 Mäta antalet besökare, Verket och Visentparken. Målnivå: Öka 10 % Fritidsmöjligheter, Nöjd-Region-Index, delfråga A6. Målnivå: saknas Kulturskolan, antal deltagare. Målnivå: Saknas Visentparken +48 % (8 282) Verket -2 % (29 806) Visentparken 7 % (7 732) Verket 3 % (29 062) Målet ej uppnått: Visentparken +13,2% (8 751 besökare) Verket +8,4 % (31 424 besökare) 59 Mäts ej Målet ej mätbart: Går ej att mäta då målnivå saknas. Värdet är 62 för år 2015. Vår- och hösttermin tillsammans 747 elever Vår- och hösttermin tillsammans 713 elever Målet ej mätbart: Målet går ej att mäta då målnivå saknas. Vår- och höstermin tillsammans 702 elever. Delta i C.A.N (Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning), först mätning 2015, sen årligen. Målnivå: Nollmätning 2015 - - Målet ej avstämt: Avesta kommun ej utvald att ingå i undersökningen 22 23

Avesta 25 000 år 2020 Vision Avesta ska år 2020 vara en dynamisk tillväxtregion, med ett breddat näringsliv som är hållbart förankrat både lokalt och regionalt. Satsningar på entreprenörskap för kvinnor och män har gjort att nya företag skapats och getts förutsättningar att växa. Mål Befolkningsökning Fler arbetstillfällen Bättre näringslivsklimat Halverad ungdomsarbetslöshet KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfyllelse 2015 Befolkningsstatistik. Målnivå: Öka Arbetslöshetsstatistik, ungdomar 18 24 år, jämförelsetal år 2013. Målnivå: 50 % 21 575 22 022 Målet uppnått: Antalet invånare uppgår till 22 781 22,8 % 22,1 % Målet ej uppnått: Uppgår till 22,5 %, en minskning med -0,3 % från 2013. Ekonomi Mål Oförändrad skattesats. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för 2015 uppgå till 99 procent. (Utrymmet upp till 100 procent är det utrymme som exempelvis kan användas till att stärka det egna kapitalet, göra investeringar eller för att öka handlingsberedskapen för oförutsedda händelser.) Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska långsiktigt uppgå till 98 procent (vilket i Avesta motsvarar ett årsresultat på ca 23 24 mkr). KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfyllelse 2015 Oförändrad skatt. Målet uppnått Målet uppnått Målet uppnått: Skatten är oförändrad Nettokostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt uppgå till 99 %. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska långsiktigt uppgå till 98 procent. Målet uppnått Målet uppnått Målet uppnått: 96 procent Målet uppnått Målet uppnått Målet uppnått: 96 procent Insikten, SKL:s företagsenkät. Målnivå: Bäst i Dalarna 2015 Svenskt näringslivs rankning, +100 platser under perioden 2013 2015. Målnivå: +100 platser Antal nyregistrerade företag/1 000 invånare, mäts 1:a halvåret. Målnivå: 5 69 Mäts ej Målet uppnått: NKI 75. Avesta är bäst i Dalarna. 173 Plats 181, -9 platser Målet ej uppnått: Avesta har plats 203 i årets mätning, -30 platser under perioden. 3,9 4,1 Målet ej uppnått: Antal nyregistrerade företag/100 invånare är 4,9. 24 25

Finansiell analys Avesta kommun använder den så kallade RK-modellen för sin finansiella analys. Modellen syftar till att analysera fyra viktiga perspektiv som ska leda till en finansiell bedömning av Avesta kommun och genom analysen klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. Analysen avslutas med en känslighetsanalys. De fyra delarna är resultat, kapacitet, risk och kontroll. Fyra perspektiv vid finansiell bedömning; Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Nyckeltal vid bedömning av de fyra perspektiven; Resultat 1. Nettokostnadsandel 2. Självfinansieringsgrad 3. Nettoinvestering 4. Finansnetto 5. Årets resultat 6. Förändring av kostnader och intäkter 7. Avstämning av balanskrav Risk 11. Likviditetsmått 12. Räntor 13. Borgensåtaganden 14. Totala pensionsskulden Kapacitet 8. Soliditet 9. Skuldsättningsgrad 10. Kommunalskatt Kontroll 15. Budgetföljsamhet 16. Känslighetsanalys Resultat Som ett första perspektiv i den finansiella analysen kartläggs kommunens ekonomiska resultat. Vilken balans finns mellan intäkter och kostnader under året och över tiden? En obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna, är en varningssignal. I detta perspektiv bedöms även investeringarna och deras utveckling. Kapacitet Det andra perspektivet är kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Underskott under en rad år urholkar den finansiella motståndskraften eller den långsiktiga betalningsberedskapen. Risk Föreligger risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen både i ett kort men även i ett lite längre perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här diskuteras också borgensåtaganden och kommunens pensionsskuld. Kontroll Det fjärde perspektivet har till syfte att kontrollera hur beslutade finansiella målsättningar och planer följs upp. En god följsamhet mot budget är en förutsättning för god ekonomisk hushållning. Det är viktigt att ha god kontroll över sin ekonomi och att de ekonomiska prognoser som upprättas är bra. Resultat och kapacitet 1. Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor del kostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. % 2011 2012 2013 2014 2015 Verksamheten 94 97 94 95 94 Avskrivningar 2 2 3 2 2 Finansnetto 1 0 1 0 0 Totalt 97 99 97 97 96 Ett av kommunens finansiella mål är att 99 procent av skatteintäkterna och generella statsbidrag ska användas för kommunens verksamheter. Resterande 1 procent ska användas för att finansiera investeringar. För 2015 har målet nåtts med råge då 96 procent av skatteintäkterna har använts för den dagliga verksamheten. Kommunens övergripande finansiella målsättning är att kommunens resultat ska utgöra maximalt 98 procent skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunen har nått det långsiktiga målet den senaste femårsperioden med undantag för 2012 då kostnaderna uppgick till 99 procent av skatter och generella bidrag. Resultatet uppgår till +48 mkr på grund av en positiv skatteutveckling under året och att verksamheterna sammantaget redovisar positiva resultat. Kommunen har också erhållit utbetalning av AFAmedel för år 2004 med 10 mkr. 2. Skattefinansieringsgrad av investeringar mkr 2011 2012 2013 2014 2015 Nettoinvesteringar 30 38-38 -45-58 Finansiering; Kvar av skatteintäkter efter löpande drift 56 35 58 56 71 Självfinansieringsgrad 185 % 92 % 153 % 124 % 122 % Ett viktigt nyckeltal för anläggningsinvesteringar är skattefinansieringsgraden. Den beskriver hur stor del av kommunens nettoinvesteringar som kan finansieras med skatteintäkter när den löpande driften är finansierad. 100 procent innebär att samtliga investeringar kan investeras med skatteintäkter. En skattefinansieringsgrad över 100 procent stärker kommunens långsiktiga betalningsberedskap och bevarar det finansiella handlingsutrymmet. Med en finansieringsgrad under 100 procent tvingas kommunen att låna medel. Under de senaste åren har skattefinansieringsgraden varierat från 92 till 185 procent av investeringskostnaderna. För 2012 har finansieringen skett med skatteintäkter och genom nyupplåning. För övriga år finansieras investeringarna genom kvarvarande skatteintäkter. 3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar % 2011 2012 2013 2014 2015 Investeringsvolym/ nettokostnader 3 4 4 4 5 Nettoinvesteringar 30 38 38 45 58 Avskrivningar 22 22 29 24 22 Nettoinvesteringar/ avskrivningar 135 175 130 188 260 För en genomsnittlig kommun i Sverige uppgår investeringsvolymen till 5 7 procent av nettokostnaderna. Enligt tabellen framgår att Avesta ligger något under genomsnittet. Diagram: Nettoinvesteringar och avskrivningar Kommunen mkr Nettoinvesteringar Avskrivningar 60 40 20 0 30 22 58 45 38 38 29 22 24 22 2011 2012 2013 2014 2015 26 27

Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar visar om kommunen reinvesterar i den takt som anläggningstillgångarna minskar i värde För att inte urholka kommunens anläggnings kapital bör investeringarna minst ligga på samma nivå som avskrivningarna. De senaste årens investeringar har varit höga. Det har försämrat kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Diagram: Nettoinvesteringar och avskrivningar Koncernen mkr Nettoinvesteringar Avskrivningar 200 150 100 50 0 146 59 136 171 111 104 72 80 67 75 2011 2012 2013 2014 2015 Investeringarna för kommunen och bolagen tillsammans uppgår till 171 mkr för år 2015. Merparten av bolagens investeringar utgörs av investeringar i lokaler för kommunal verksamhet. Investeringarna de senaste åren har varit betydande. Gamla Byn AB har bland annat byggt en ny förskola med tre avdelningar i Horndal, 23 mkr, en del av Krylbo skola har byggts om till förskola, totalt 6 avdelningar, 23,5 mkr. Avesta Vatten och avfall AB har investerat i ledningar och anläggningar för ca 31 mkr. Avesta kommun har bland annat gjort investeringar i gator och parker för 23 mkr, fritids- och idrottsanläggningar, 5 mkr, omsorgsverksamhet 4 mkr och förskola- och skolverksamhet, 7 mkr. 4. Finansnetto I kommunens finansnetto ingår räntenetto för lån, ränta för pensioner samt riskpremie eller aktieutdelning från de kommunala bolagen. Tabell: Räntenetto lån mkr 2011 2012 2013 2014 2015 Kommun -5,3-4,9-2,7-1,4-1,2 Koncern -31,4-30,2-29,4-27,7-26,3 Tabell: Räntekostnader 2015 Internbanken Räntekostnad derivat Räntekostnad lån Totalt 24,6 mkr 1,7 mkr 26,3 mkr 5. Årets resultat Diagram: Förändring av eget kapital mkr 50 40 30 20 10 0 33 13 29 2011 2012 2013 2014 2015 Kommunen redovisar ett positivt resultat vid årsbokslutet med 48 mkr. I jämförelse med budget är det drygt 40 mkr bättre än planerat. Styrelserna har resultat som är 22 mkr bättre än budget och prognoserna för skatteintäkterna har förbättrats sen början på året och utfallet är 5 mkr högre än förväntat. Kommunen har också erhållit 10 mkr i återbetalning av avgifter till AFA, avseende år 2004. Kommunen har också erhållit tillfälligt statsbidrag för mottagning av flyktingar med 5 mkr som resultatförts 2015. Resterande del om 64 mkr resultatförs 2016. 6. Förändring av kostnader och intäkter Diagram: Förändring av kostnader och intäkter % Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter 7 6 5 4 3 2 1 0-1 2011 2012 2013 2014 2015 En viktig förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör inte öka snabbare än skatteintäkterna. Verksamhetens nettokostnad har justerats för jämförelsestörande poster 2012, 2013 och 2015 avseende utbetalning av AFA-medel betalats ut. 2013 har justering gjorts för avsättning till sluttäckning av deponier. År 2015 har skatteintäkterna ökat med 5,44 procent och kostnaderna ökat med 5,02 procent. År 2013 var kostnadsökningen högre än utveckling för skatteintäkter. 32 48 För perioden 2011 2015 har intäkterna ökat med 14,21 procent och kostnaderna med 14,18 procent. Även här har justering gjort för jämförelsestörande poster. 7. Balanskravsutredning tkr 2015 2014 2013 2012 Årets resultat enligt resultaträkningen 48 613 32 208 29 173 13 263 Reducering av samtliga realisationsvinster -295-1 141-386 -2 527 Årets resultat efter balansjusteringar 48 318 31 067 28 787 10 736 Reservering av medel till resultatutjämningsfond -7128-9 159-7 456 0 Användning av medel från resultatutjämningsfond 0 0 0 0 Balanskravsresultat 41 190 21 908 21 331 10 736 Balanskrav är uppfyllt. Enligt kommunallagen har kommunen ett balanskrav, vilket innebär att kommunen är skyldig att återställa eventuella underskott i årets resultat under de tre närmaste åren. Årets resultat enligt balanskravet är positivt, 41 mkr och därmed är balanskravet uppfyllt. Enligt nya regler för balanskravet finns numera möjlighet att sätta av medel de år som resultatet enligt balanskravet överstiger 2 procent av skatter och generella statsbidrag. För Avesta innebär det att resultatet ska överstiga ca 23 mkr. Medlen ingår som en del i det egna kapitalet och kallas resultatutjämningsreserv. Enligt Kommunfullmäktigebeslut kan medlen i resultatutjämningsreserven ianspråktas i samband med lågkonjunktur och under förutsättning att kommunen har ett negativt resultat. I och med årets avsättning till resultatutjämningsreserven har kommunen nått taket för av kommunfullmäktige beslutad nivå, 40 mkr. tkr 2015 2014 2013 2012 Skatter och generella statsbidrag 1 154 959 1 095 392 1 064 788 1 031 549 2 % av skatter och generella statsbidrag 23 099 21 908 21 296 20 631 Årets resultat efter balansjusteringar 48 318 31 067 28 787 10 736 Att avsätta till RUR 7 128 9 159 7 456 0 Ackumulerad resultatutjämningsreserv 40 000 32 872 23 713 16 256 28 29