Delårsrapport

Transkript

1 Delårsrapport

2 EKONOMISK ÖVERSIKT (mkr) Delårsrapport 1/1-31/8 Prognos Helår Delårsrapport 1/1-31/8 Bokslut Resultat Verksamheternas nettokostnader Skatter och statsbidrag Finansnetto 1 0,8 2 3 Extraordinära intäkter Nettokostnaderna inkl. finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag 96,5 98, ,1 Nämndernas totala budgetavvikelse -2,8-2,4 8 16,0 Tillgångar Likvida medel Eget kapital Skulder inklusive avsättningar Långfristiga lån koncernen Varav långfristiga lån kommunen Pensionsskuld Soliditet inkl. internbank % Soliditet exkl. internbank % Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar, % Nettoinvesteringar Kassalikviditet % Antal invånare Antal årsarbetare

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vision... 3 Förvaltningsberättelse... 4 Inledning... 4 Samhällsekonomisk utveckling... 4 God ekonomisk hushållning inklusive Kommunfullmäktiges mål... 8 Sammanställd redovisning-koncernen... 9 Mål och måluppfyllelse för verksamhetsåret Finansiell analys Räkenskaper Redovisningsprinciper Personalredovisning Verksamhetsberättelse Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Omsorgsstyrelsen Bildningsstyrelsen Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd Gamla Byn AB Avesta Industristad AB Södra Dalarnas Räddningstjänstför-bund Avesta Vatten och avfall AB Redovisningsmodellen Begreppsförklaringar

4 VISION Vision för Avesta Kommun Livet i Avesta kännetecknas av att vara en tillväxtort och ett kraftfullt närregioncentrum där länsgränser inte är styrande. Regionaltrafik med tåg, kompletterad med buss och anropsstyrd trafik, tillgodoser behovet av resande både inom-, till och från kommunen. I Avesta finns ett resecentrum med goda förbindelser till lokaltrafiken. Centrum har utvecklats till ett betydande handelsområde och utgör tillsammans med Koppardalen/Visentparken ett besöksmål för såväl shopping som turism. Ett rikt och varierat fritids- och kulturutbud är tillgängligt för alla. Samverkan mellan kommunen och föreningar gör att lokala kulturyttringar utvecklas och ger förutsättningar för ett stort lokalt engagemang. Avestas kulturarv (i Koppardalen) har tagits tillvara som en resurs i lärande och utbildning och som en attraktiv besöksmiljö i internationell framgångsrik turism. Kommunens samverkan med det lokala näringslivet har utvecklat hela bygden och arbetsmarknaden är väl differentierad. Det aktiva företagandet skapar nya arbetstillfällen och ger bra förutsättningar för hela kommunen att utvecklas. Kommunövergripande samverkan har gjort att det finns en väl utvecklad övergångsarbetsmarknad med meningsfulla arbetsuppgifter för både kvinnor och män, i deras väg mot egen försörjning och självständighet. Avesta Kommun är internationellt känt för sina profilområden Koppardalen, Outdoor och Sport. Arbetet i Avesta Kommun kännetecknas idag av ekologisk, social och ekonomisk uthållighet. Kommunen som blev Fairtrade City certifierad för några år sedan, upplevs nu som en välkomnande och vacker kommun med rika rekreationsmöjligheter och goda livsbetingelser. Kraven på hållbar utveckling genomsyrar allt tänkande och alla beslut. Avesta bidrar till att de nationella miljömålen uppnås. Kommunal service som skola och hemtjänst finns i alla kommundelar. Förskolorna har en personaltäthet som gör att alla barn blir synliga och känner trygghet i tillvaron. Varje skola har en hälsoprofil, all utbildning är inkluderande, väl anpassad och modern där kreativa elever och forskning bidrar till utveckling av kommunen. Vi har en kvalitetssäkrad gymnasieskola där det lokala näringslivet samverkar i de flesta utbildningar. Det livslånga lärandet är den bärande principen både inom skolan och ute på arbetsplatserna. Avesta kommun är känt för sitt arbete med barn och ungdomar i Avestamodellen, där kommunövergripande samverkan och förebyggande åtgärder mellan skola, socialtjänst och fritid, lett till att barnens och ungdomarnas behov prioriteras i all verksamhet. Avestas barn och ungdomar lever ett sunt och drogfritt liv. I Avesta kommun är det lätt att leva i hela och rena, snygga och trygga bostadsmiljöer. Avesta kommun har regionens friskaste befolkning. Det finns ett anpassat bostadsbestånd för människor i alla åldrar och för alla behov. Livssituationen för de äldre präglas av respekt och omtanke och brukarinflytandet är starkt i all kommunal verksamhet. Anhörigvårdare har idag ett starkt stöd av kommunen som även är en aktiv part i verksamheter som bidrar till äldres fritids- och kulturutbud samt behov av gemenskap. 3

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning Enligt kommunala redovisningslagen ska kommunerna, förutom årsredovisningen, upprätta minst en delårsrapport under löpande verksamhetsår. Kommunfullmäktige i Avesta har i Mål och Budget beslutat att en delårsrapport för perioden januari till och med augusti ska upprättas. I delårsrapporten redovisas den ekonomiska utvecklingen per perioden tillsammans med en bedömd måluppfyllelse och årsprognos för att ge underlag att styra mot kommunens uppställda mål. Syftet är också att så snart som möjligt fokusera på ett beräknat årsresultat, vilket skapar möjlighet att vidta åtgärder för att uppnå balanskravet. Delårsrapporten ger även aktuellare underlag för kommande års budget. Delårsrapporten omfattar perioden januari augusti 2015 med en helårsprognos för 2015 för kommunen och med en separat verksamhetsredovisning för nämnderna. Upprättandet av delårsrapporten har följt god redovisningssed. Rapporten omfattar även en sammanställd redovisning över kommunen och de verksamheter/företag som kommunen har ett väsentligt bestämmande inflytande över. Med väsentligt inflytande avses en ägarandel över 20 procent. Uppställning av resultat- och balansräkning, driftredovisning och kassaflödesrapport överensstämmer med årsredovisningen. Därutöver ingår investerings redovisning för kommunen per nämnd med relevanta noter. Graden av specificering är dock något lägre än i årsredovisningen och kassaflödesanalysen upprättas inte för den sammanställda redovisningen. Vid upprättandet av delårsrapporten används i största möjligaste mån samma redovisningsprinciper som i årsredovisningen och eventuella avvikelser redovisas. Samhällsekonomisk utveckling I samband med vårpropositionen gjordes en sammantagen bedömning att konjunkturen i omvärlden kommer att stärkas under de kommande åren. I euroområdet, som är Sveriges viktigaste exportmarknad, är dock bedömningen att återhämtningen skulle ske långsamt. Den inhemska konsumtionen ökar, vilket beror på förbättring av läget på arbetsmarknaden, låga räntor och ökade investeringsbehov. Högt hushållssparande hämmar dock tillväxten. Sverige står inför flera betydande samhällsutmaningar som fordrar att resurserna till välfärden behöver stärkas. Både det faktum att vi lever allt längre och den ökade flyktinginvandringen ställer stora krav på den offentliga sektorns verksamheter. Sveriges kommuner och landstings bedömning under våren 2015 är att pågående konjunkturuppgång leder till att ekonomin åter är i balans 2016 och att sysselsättningstillväxten därefter avtar. Efter 2016 räknar SKL med en snabbare ökning av grundavdragen. Det är framförallt på grund av dessa faktorer som skatteunderlaget växer i långsammare takt från och med Höstens befolkningsframskrivning från SCB visar en snabbare befolkningstillväxt än den förra och därmed större befolkning för samtliga år. En effekt av detta är att den genomsnittliga skattekraften i riket sjunker med mindre inkomstutjämningsbidrag per invånare som följd. Kommuner och landstings egna prognoser för 2015 framtagna under juni visar på ett betydligt sämre resultat än Försämringen är mer än 11 miljarder trots engångsposten från återbetalda AFA premier på 5 miljarder. Resultatet faller från 14 miljarder 2014 till 2,7 miljarder i år. Även resultaten kommande år bedöms bli svaga. Detta hänger ihop med det starka trycket från den demografiska utvecklingen, vilket påverkar både verksamheter och bostadsbyggande. I Avesta gäller fullmäktigebeslutet att ianspråktagande av resultatutjämningsreserven kan ske när skatteutvecklingen är lägre än utvecklingen under de 10 senaste åren och vid negativt resultat upp till maximalt ett nollresultat. Till och med 2014 uppgår fonden till 32,9 mkr. Enligt senaste prognosen kan ianspråktagande utifrån skatteunderlagets utveckling varken ske i år eller under kommande planperiod. Under våren har beslut fattats av AFA Försäkringar AB som omfattar återbetalning av tidigare inbetalda AFA premier för För Avesta innebär återbetalningen 10,4 mkr. Regional infrastruktur I Dalarnas Länstransportplan finns ett stort investeringsprojekt i Avesta kommun, Förbifart Fors. Vägsträckning har fastställts och ett första symboliskt spadtag togs i slutet på november 2014 varefter arbetet påbörjades. Förbifarten beräknas kunna tas i bruk På järnvägssidan har Trafikverket tidigare genomfört en förstudie gällande Godsstråket genom Bergslagen och en fördjupad förstudie har genomförts för Avesta Krylbo bangård. Förstudien visade på stora fördelar både för Godsstråket genom Bergslagen och Dalabanan om investeringar görs på Avesta Krylbo bangård samt dubbelspår direkt söderut från bangården samt ny sträckning 4

6 förbi Dalslund. I nationella planen för transportsystemet föreslås att ca 519 mkr satsat på detta objekt. Trafikverket har under året fortsatt planeringsarbetet för investeringen. Bergslagssatsningen Kultur och Turism, Utgångspunkten i den tioåriga Bergslagssatsningen är Riksantikvarieämbetets intention med satsningen det vill säga, att informera om, tillgängliggöra och utveckla det unika industriella kulturarvet i Bergslagen, där Koppardalen och Verket ingår. Den aktuella projektperioden för (Etapp 4) har tydligt fokus på entreprenörskap; produkt-, affärs- och tjänsteutveckling. Etappen finansieras av Bergslagens regioner och länsstyrelser. Nyligen fattades beslut om att EU medel medfinansierar de två sista åren , satsningen förlängs alltså ett år. Avesta Visentpark Avesta Visentpark fortsätter att utvecklas vilket också gäller det internationella avelsarbete som ger parken sin unika särklass internationellt. Samtidigt som det är ett av Avestas starkaste besöksmål är avsikten att förvilda Europa med genetiskt starka visenter och därigenom bidra till bevarandet av visenterna som är en starkt hotad djurart. Att både djur och besökare trivs är inte att ta miste på då åtta kalvar såg dagens ljus i parken sommaren 2015, och besökarantalet slog nya rekord. Södra Dalarna Turism/Visit Dalarna Under 2015 har Avesta och Hedemora fortsatt sitt turismsamarbete Södra Dalarna Turism. Annonsering och marknadsföring har dock skett tillsammans med Visit Södra Dalarna, det vill säga Ludvika- Smedjebacken, Gagnef, Säter, Falun och Borlänge. Övriga aktiviteter har skett tillsammans med besöksnäringens entreprenörer och innehållit omvärldsbevakning, intressanta föreläsningar, produktutveckling och studiebesök med mera. Året har känntecknats av spännande diskussioner med övriga destinationsbolag i Dalarna om ett tätare samarbete. Vad det skulle innebära och hur det skulle se ut har ingått i ett projekt mellan Dalarnas kommuner, destinationsbolag, näringslivet och Region Dalarna. Beslut i frågan kommer att tas under hösten Beyond Skiing/SkidVM i Falun 2015 Skid VM 2015 ägde rum i Falun och alla Dalarnas kommuner var medlemmar och delaktiga på olika sätt. 500 miljoner TV-tittare såg reportage från Dalarna/Sverige och VM. Avesta och Hedemora delade på sitt medlemskap och genomförde aktiviteter i Falun tillsammans bland annat lyfte vi våra kommuner i ett gemensamt informationstält vid huvudentrén den 19:e februari. Vi deltog också i Dalarnas mässmonter House of Dalarna. På hemmaplan blev det en fartfylld vecka i skidåkningens och kulturens tecken med aktiviteter för gammal och ung. Regionalt samarbete Avesta kommun har valt att söka regional samverkan med närliggande kommuner för att möjliggöra effektivisering av den kommunala verksamheten. Dessutom samverkar kommunerna för att säkerställa tillgången till kompetens. Samverkan sker via kommunalförbund, gemensamma nämnder, civilrättsliga avtal eller via Kommunfullmäktigebeslut. Mer omfattande samverkansaktiviteter sker mellan Avesta, Hedemora, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg. Samverkan med andra kommuner sker till exempel inom områden som turism, upphandling, socialjour, alkoholtillstånd, överförmyndarverksamhet och stöd för unga brottsoffer. Förutom kommunal/offentlig samverkan med närliggande kommuner, främst med Hedemora, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg, samverkar Avesta kommun också på olika nivåer och med olika aktörer för ökad utveckling vad gäller näringsliv och arbetsmarknad. Exempel på sådana samverkansformer är Industriellt utvecklingscentrum i Dalarna AB (IUC), Triple Steelix samt Intresseföreningen Bergslaget. Avesta kommun i samverkan med Intresseföreningen Bergslaget och Industriellt Utvecklingscentrum/trä samt Skogsriket Dalarna fortsatte under 2104 att lyfta basindustrins betydelse och framtid. För andra året i rad stod Avesta kommun som arrangör för en mycket välbesökt och uppmärksammad konferens på temat Trä- och skogsindustrins framtid i Sverige under Avestasamtalen. Under året har inletts diskussioner med KTH utifrån deras intresse av utökat samverkan med Avesta, Borlänge och Dalarna inom några olika områden. Regionalt Serviceprogram Dalarnas Regionala Serviceprogram för pågår och Avesta kommun deltar i Södra Dalarnas arbetsgrupp. Programmet omfattar landsbygdsutveckling och näringslivsfrågor på landsbygden kopplade till service med betoning på handel och drivmedelsmackar. Detta gör att en nära koppling till kommunernas service vad gäller omsorg på landsbygden också finns. Avesta växer! Födelsenettnetto Flytt- År Invånare Förändring Dalarna Sverige Utlandet juni Snitt

7 Den sista juni 2015 bodde i Avesta kommun personer lika många som Under det första halvåret 2015 växte Avestas befolkning med 308 personer, vilket är en ökning på 1,4 procent. Därmed har Avesta den största befolkningsökningen i Dalarna, både procentuellt sett och räknat i antal personer. Ökningen innebär också att Avesta kommun nu är inne på tredje året i rad med en växande befolkning. Flyttnettot är positivt med 328 personer. Under januari till och med juni 2015 flyttade 827 personer till Avesta och 499 flyttade ut. Av de 827 personer som flyttade till Avesta kom 107 från andra kommuner i Dalarna, 470 från övriga Sverige och 250 från utlandet. Befolkningen ökade i samtliga ålderskategorier upp till 70 års ålder, med undantag av ålderskategorin år som minskade med tre personer. Födelsenettot var negativt under januari till maj och svagt positivt i juni månad. Totalt låg födelsenettot på -20 för det första halvåret. I tre av de fyra församlingarna har befolkningen ökat. Ökningen i centrala Avesta var 67 personer, i By 14 personer och i Folkkärna 231 personer. I Grytnäs minskade befolkningen med fyra personer. Folkhälsoarbete En god folkhälsa innebär att människor mår bra där de lever, arbetar och bor samt att hälsan är jämlikt fördelad i samhället. För att kunna arbeta för en god hälsa för befolkningen behöver vi veta hur den ser ut. Information kring folkhälsa i Avesta, statistik och aktuellt, hittar du på Det finns även en ny rapport från folkhälsomyndigheten med resultatet av nationella folkhälsoundersökningen, Hälsa på lika villkor. Landstinget Dalarna har även tagit fram en Dala-rapport med en del statistik på kommunnivå. Du hittar den på Befolkningens upplevda allmänna hälsa ser du nedan. Bra allmänt hälsotillstånd Män Kvinnor Riket 76% 71% Dalarna 71% 68% Avesta 69% 62% Källa: Hälsa på lika villkor 2014, Folkhälsomyndigheten Under hösten är det åter dags för Lupp undersökning i Avesta, enkäten genomförs i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet. Ett initiativ har tagits av Landstinget Dalarna där man har bjudit in kommunerna i Dalarna, Region Dalarna och länsstyrelsen Dalarna till något som kallas initiativ till samling för social hållbarhet. Avesta har valt att gå med i satsningen där syftet är att samla kraft och kompetens för att möta folkhälsoutmaningar vi ser framför oss. Att vända trenden av ökad utsatthet och ökade skillnader i hälsa hos befolkningen. Boende I mars 2015 antog Kommunfullmäktige ett bostadsförsörjningsprogram för Avesta kommun Programmet innehåller riktlinjer för Avesta kommuns bostadsförsörjning samt strategier för att möta den ökande efterfrågan på bostäder. Programmet visar på ett behov av att utöka det befintliga bostadsbeståndet över de kommande fem åren, både genom upprustning av existerande bostäder samt om- och nybyggnationer. Både hyres- bostads- och äganderätter efterfrågas. Inom delprojektet Utveckla bostadsmarknaden tillsammans med externa intressenter i Avesta projektet har ett antal planlagda tomter tagits fram för nybyggnation. Under våren anordnade Avesta kommun en annonskampanj för intresseanmälningar riktad mot externa bostadsbyggare. Ett flertal företag lämnade in intresseanmälningar som under sommaren bearbetats av kommunen. Förhandlingar har förts med de företag som bedömts som intressanta och resultaten av dessa förhandlingar kommer att presenteras under andra halvåret Näringsliv Avestas största företag, Outokumpu, har trots en tuff ekonomisk situation ökat produktionen genom skiftuppgång, nyanställningar på närmare 50 personer samt anpassning av produktionen. Utvärderingar av nya produktionen har visat på positiva resultat och ger framtidshopp. Stort intresse har visats för etableringar i Avesta och inte minst i det utökade Källhagens industriområde där Wist Last & Buss nya anläggning står klar för inflyttning under hösten. Detta har även inneburit ökat tryck på behovet av ny utfart på riksväg 68 från industriområdet Källhagen. Likaså finns ett allt större intresse för etableringar utefter riksväg 70. Dalahästområdet är, i och med ny Rustabutik samt ny Willys-butik, fullbelagt utifrån gällande detaljplan. För att möta det ökade intresset av industrimark lanseras Nordanö utvecklingsområde men ett ökat intresse av Avesta som etableringsort finns även i ytterområdena. Näringslivets struktur Näringslivets struktur är ungefär densamma som föregående år, vilket innebär att arbetstillfällena fördelar sig med: * 36 procent på industri- och byggtjänster * 31 procent på privata tjänsteföretag * 30 procent på offentliga tjänster * 3 procent areella näringarna 6

8 I jämförelse med andra kommuner är industrisektorn stor i Avesta medan sektorerna privata tjänster och offentlig sektor är i motsvarande grad mindre. Fortsatt utjämning har dock skett under året. Handeln Avesta Stads Utveckling (ASU) har funnits i ett år ett år som där föreningen främst kunnat göra smärre insatser vad gäller marknadsföring av centrum. Föreningens medlemmar är i dagsläget främst centrumhandlare och fastighetsägare i centrum samt Avesta kommun och Gamla Byn AB. Dock kan konstateras att det ännu är för få fastighetsägare anslutna varför framtiden är osäker. Målsättningen för föreningen i det korta perspektivet är att öka antalet medlemmar så att ASU kan bli en kraftfull part i utvecklingen av Avesta. Stora förändringar på butikssidan i Avesta centrum pågår, Åhlens har stängt, omflyttningar internt i centrum av butiker sker samt satsningar görs av kommunen och fastighetsägare i samverkan för att få nyetableringar till de vakanta ytor som uppstått. I Dalahästområdet har Rusta öppnat under våren samt att Willys flyttat till större nybyggda ytor. Detta innebär att Dalahästområdet är fullt utbyggd enligt gällande detaljplan och frågan om ytterligare handel utefter riksväg 70 aktualiseras. Arbetsmarknad Antal arbetslösa i Avesta kommun; år år 2010 juli juli juli juli juli juli Arbetslöshet andel procent av registerbaserade arbetskraft totalt år år 2014 juli Avesta 8,4 16,9 Dalarna 6,3 12,6 Sverige 7,7 14, juli Avesta 11,3 21,5 Dalarna 6,5 11,5 Sverige 7,6 12,9 Den totala arbetslösheten i Avesta har varit relativt oförändrad under årets sju första månader medan arbetslösheten för ungdomar mellan 18 och 24 år har minskat sedan årsskiftet. Den totala arbetslösheten uppgick i slutet av juli till personer, varav 247 var ungdomar mellan år. Per 31 juli 2015 ligger den totala arbetslösheten, öppet arbetslösa och personer i åtgärder, i Avesta högre än både riket och Dalarna. Detta gäller även för ungdomar mellan år. Utvecklingen av ungdomsarbetslösheten under året framgår i nedan diagram. För att motverka den höga ungdomsarbetslösheten deltog Tillväxt Avesta tillsammans med SIVA i länsprojektet Unga till arbete under Det var ett projekt som initierades och leddes av Region Dalarna, och Avesta kommun har fattat beslut att permanenta arbetet och fortsätta sammarbetet med Region Dalarna. Arbetet har sedan 1 januari 2015 bedrivits genom kommunens satsning på Ungdomscentrum. Under första halvåret 2015 hade satsningen 37 unga i aktivitet, av vilka 23 har genomfört programmet. 61 procent av deltagande ungdomar har gått vidare till egen försörjning. Under hösten genomförs anpassning av verksamheten för att fånga upp ungdomar som är långt från arbetsmarknaden. Under året etablerades Samverkansteam Avesta med stöd av Södra Dalarnas Samordningsförbund. Teamet drivs i samverkan mellan Avesta kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget och riktar sig till individer i behov av samordnad rehabilitering och som står långt från arbetsmarknaden. Under 2015 arbetar Arbetsmarknadsenheten med att utöka utbudet av praktik riktad mot personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Detta görs både i syfte att förbereda dessa personer för extern sysselsättning, och med fokus på att möta arbetsmarknadens behov. Även insatserna direkt riktade mot nyanlända kommer att öka under Regeringen har genom delegationen unga till arbete initierat åtgärder för att arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet ska få större genomslag på lokal nivå. En lokal överenskommelse för Avesta kommun kommer att arbetas fram med Arbetsförmedlingen under hösten. Överenskommelsen syftar till är att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet genom en utvecklad gemensam verksamhet. Nya möjligheter för ungdomar med studier i kombination med praktik följer med överenskommelsen. Avesta 2020 Länsstyrelse, Region Dalarna och andra regionala aktörer har arbetat fram ett omfattande projekt, Avesta 2020, med sikte på att vända trenden och uppnå invånare år Projektet Avesta

9 har 26 delprojekt och sex fokusområden: Koppardalen som tillväxtmotor, Utvecklad nyföretagarservice, Utveckla kvinnors företagande, Utökade marknadsförings- och näringslivsresurser, Attraktiv studie- och arbetspendling och Medflyttarstöd. Bland delprojekten återfinns även utredningar beträffande attraktivt boende, samt delprojekt från satsningen Förenkla helt Enkelt, som syftar till att ytterligare förbättra service och bemötande mot det lokala näringslivet. Region Dalarna är medfinansiär i de delprojekt som har direkt näringslivskoppling, och den delen av projekt Avesta 2020 löper mellan 2013 tom Nu när projektet närma sig slutfasen kan vi konstatera att merparten av målen är nådda. Antalet nystartade företag är nu 26, vilket är bättre än målet som var 20 företag. Antal nyskapade arbetstillfällen uppgår till 321. Här är det lite kvar då målet är 350 stycken. Kommunen har nått målet att vara bäst i Dalarna i mätningen om företagsklimat som görs via SKL. Antalet deltagare i projektets entreprenörsutbildningar och aktiviteter kopplade till MadLab överstiger med råge det beräknade antalet, 75 pers. Entreprenörsutbildningarna har hittills haft 126 deltagare och MadLab 83. God ekonomisk hushållning inklusive Kommunfullmäktiges mål Från och med år 2000 ställs enligt kommunallagen krav på balans i kommunens ekonomi. Förvaltningsberättelsen innehåller en utvärdering och en samlad bild över hur fullmäktiges mål och riktlinjer för ekonomi, personal och verksamhet har uppnåtts enligt kommunallagens krav. Verksamhetsperspektivet enligt god ekonomisk hushållning tar sikte på förmågan att bedriva verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt i enlighet med fullmäktiges intentioner. Under hösten 2014 har kommunen genomfört arbetet med Sveriges kommuner och landsting, SKL:s, Kommunkompassen som har till syfte att arbeta fram en förbättrad styrprocess. Under hösten 2015 deltog politiker och tjänstemän på en Inspirationsdag för resultatstyrning. Deltagarna var kommunerna i samarbetet Mellannyckeln. Sammanfattning och bedömning för Avesta kommun För Avesta kommun innebär god ekonomisk hushållning att den kommunala servicen ska infria kommuninvånarnas behov och förväntningar på ett kostnadseffektivt sätt. Balanskravet har alltsedan 2009 efterlevts i Avesta kommun. En tumregel för god ekonomisk hushållning när det gäller årets resultat enligt SKL är att resultatet ska uppgå till mellan en och två procent. Ett resultat på två procents är det långsiktiga resultatmålet i Avesta kommun. Under perioden har tvåprocentsmålet enligt god ekonomisk hushållning uppnåtts med undantag för 2012 när resultatet uppgick till en procent. Orsaken var kravet på avsättning för återställande av deponin i Karlslund. Resultatet per augusti uppgick till 26 mkr att jämföras med samma period föregående år på 30,5 mkr. Resultatet har uppkommit genom att verksamheterna sammantaget redovisat en positiv budgetavvikelse och ett positivt finansnetto. Även årsprognosen för 2015 är ett positivt resultat på 14,3 mkr jämfört budgeterat årsresultat på 8,2 mkr. Från och med 2013 har en lättnad i balanskravet beslutats. Detta innebär för Avestas del att resultat överstigande två procent från och med år 2010 som kan avsättas i en resultatutjämningsfond att användas i kommande lågkonjunktur. Kommunfullmäktigebeslut finns om både fondering och i anspråktagande. Med tidigare års överskott uppgår fonderingen för närvarande till 32,9 mkr. Standardkostnaden för verksamheterna är den kostnaden som kommunen skulle ha haft om verksamheterna bedrivits på en genomsnittlig avgifts-, ambitionsoch effektivitetsnivå. Avvikelser som ligger inom +/- 10 procent är rimligt med hänsyn tagen till slumpmässiga variationer. Ett positivt värde innebär att kommunen har högre kostnader än den strukturårsjusterade standardkostnaden för Sveriges kommuner och ett negativt värde betyder lägre kostnader. För Avesta kommun har standardkostnaderna för verksamheterna under 2009 till 2014 uppgått till följande i procent; Barnomsorg -2,5 5,5 8,6 8,5 12,5 8,2 Grundskola 3,8 7,7 12,4 12,0 19,2 21,2 Gymnasieskola 15 17,9 9,1 13,9 2,0 1,2 Äldreomsorg -11,6-10,2-13,5-9,9-8,7-10,1 Individ- och familjeomsorg 3,2-4,1 6,8 4,8 7,1 3,4 Äldreomsorgen och barnomsorgen redovisar lägre kostnader jämfört standardkostnaden i jämförbara kommuner. Gymnasieskolans kostnader har minskat jämfört föregående år men Avesta har fortfarande högre kostnader jämfört standardkostnaden för denna verksamhet. I sparåtgärderna som togs fram i samband med finanskrisens början 2008/2009 låg en stor del av besparingen och effektiviseringen på restriktiva inköp och köptrohet mot ramavtal. Vinsten ligger i upphandling i konkurrens och ramavtal som underlättar för verksamheterna att avropa varor och tjänster. 8

10 Statistiken över köpmönster för Avesta kommun som årligen följs upp visar följande; Tkr 2015 aug 2014 aug Ej avtal Rabattavtal Delvis avtal vissa produkter Avtal tecknat av upphandling Avtal tecknat av verksamhet Kommungemensamma avtal Kommentusavtal Summa endast aktiekapital och delarna i internbanken elimineras. Den sammanställda redovisningen uppvisar ett positivt resultat på 38,3 mkr (48,6 mkr) vilket är en försämring från samma period föregående år med 10 mkr. Prognostiserade årsresultat för Avesta kommun 14,3 mkr, Gamla Byn AB uppgår till 0 mkr, för Avesta Industristad AB till 0 mkr, Avesta VA och Avfall AB till 0 och för Räddningstjänstförbundet till 0,1 mkr, vilket totalt innebär en prognos med +14,4 mkr. Avtalstroheten har stigit från 79 procent och ökningen från förra årets 76 procent består till största delen av förfining av statistik eftersom inte upphandlingspliktiga köp inte räknas med. En stor källa till osäkerhet i siffrorna är direktupphandlingar då information om dessa saknas centralt. Ett område som det finns utrymme till förbättringar är förbrukningsmaterial där det finns ramavtal som täcker en stor del av behovet men där köp görs från ett stort antal leverantörer utanför ramavtalen. Från och med 2015 har Hedemora lämnat samarbetet. Sammanställd redovisning- Koncernen I den sammanställda redovisningen ingår bolag där kommunens ägarandel överstiger 20 procent, Gamla Byn AB (100 %) med dess helägda dotterbolag Avesta Industristad AB, Avesta VA och Avfall AB (100 %) och Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (49,2 %). Den sammanställda redovisningen skapar en helhet av enheternas resultat- och balansräkningar. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering, vilket innebär att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. I delårsrapporten görs en enklare konsolidering i vilken 9

11 Mål och måluppfyllelse för verksamhetsåret 2015 Från och med 2005 finns ett lagligt krav på kommunerna att kommunfullmäktige, förutom finansiella mål, även ska fastställa verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Respektive styrelse ansvarar för att i sin verksamhet bryta ned fullmäktiges mål till konkreta, mätbara och uppföljningsbara mål. Både fullmäktiges finansiella och verksamhetsmässiga mål ska under året löpande följas upp i delårsrapport och årsredovisning. Sammanställning av måluppfyllelse för alla målområdena (Redovisas i andel uppfyllda indikatorer) Målet uppnått Målet ej uppnått Målet ej avstämt, flertalet mäts 31/12 Hållbar utveckling/klimatneutalt Medborgarinflytande 50% 17% 33% 25% 50% 25% Ungdomsstaden Folkhälsa/trygghet 40% 40% 25% 20% 75% Kulturstaden Avesta år % 34% 20% 40% 40% Ekonomi 33% 67% 10

12 Hållbar utveckling/klimatneutralt Vision Avesta kommun ska vara en klimatneutral organisation. Transport och energi lösningarna inom kommunen ska vara hållbara och energieffektiva. Vi ska skapa förutsättningar till en långsiktig och hållbar utveckling, vilket innebär att kommunen tar ytterligare steg i Fairtradearbetet. År 2020 lever vi i en kommun som är solidarisk med människor i hela världen. Vi äter ekologisk och närproducerad mat och är medvetna om vår påverkan på miljön. Mål Uppnå kommunens Energi- och klimatstrategi KF -Indikatorer Energiförbrukning kwh/m2/år i kommunala byggnader, (Energi och klimatstrategi, delmål 2) Målnivå: Minska med 1,5 % årligen Miljöbilar, andel av kommunens bilar, (Energi och klimatstrategi, delmål 10, 100 % år 2016) Målnivå: Öka Utfall ,2 kwh/m2 Utfall ,1 kwh/m2-1 %, Måluppfyllelse 2015 Målet ej avstämt El minskat med 5 % och med 14 % gällande fjärrvärme för perioden jan-juli jmf med motsvarande period Förbrukning per m2 ej avstämd. 35 % 44 % Målet uppnått Personbilar 64 % Lätta lastbilar/skåpbilar 13 % Totalt samtliga fordon 52 % Andel kasserad mat i kommunala kök, (Energi och klimatstrategi, delmål 13) Målnivå: 15 % år 2016 Ekologiska livsmedel, andel i kommunens verksamhet, (Energi och klimatstrategi, delmål 12) - 21 % Målet ej uppnått 17,1 % 21 % 24 % Målet ej uppnått: 17,4 % per 31/8 Aktiviteter för att uppnå indikator: Prioriterade produkter som alla kök använder. Målnivå: 30 % år 2016 Återvinning av hushållsavfall, genom materialåtervinning 24 % 22 % Målet ej avstämt, Målet mäts 31/12 Målnivå: Öka Ökat kollektivresande, antal resor Målnivå: Öka Ej tillgänglig Målet ej avstämt Tillförlitlig statistik saknas 11

13 Medborgarinflytande Vision Medborgarna är i grunden för Avesta kommuns utveckling. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. Avesta kommun präglas av en VI-känsla där alla människors synpunkter är viktiga. Mål Invånarna i Avesta kommun ska ges möjlighet till aktivt inflytande genom medborgardialog. Årligen förbättra Nöjd-inflytande-index för. KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfyllelse 2015 Antal medborgarförslag som väcks Målnivå: Öka Målet ej uppnått 18 medborgarförslag plus 4 motioner/medförslag. Antal deltagare vid Träffpunkt Avestabygd Målnivå: Öka pers, 8 platser Målet ej uppnått Inga Träffpunkt Avesta genomförda Delaktighetsindex, Kommunens kvalitet i korthet 56 % 52 % Målet ej avstämt Mäts 31/12 Målnivå: 70 % Nöjd-inflytande-index, mäts årligen via SCB:s medborgarundersökning Målnivå: Ingen mätning Målet uppfyllt Värdet är 46 i årets mätning 12

14 Ungdomsstaden Vision Vi vill att ungdomarna ska kunna välja att stanna kvar och leva i Avesta. Ungdomarna ska se Avesta som en kommun där de har möjligheter att utvecklas och där de kan bidra med sin kreativitet och sina lösningar. Vi behöver möta ungdomarna där de är för att skapa möjlighet för dem att vara delaktiga i samhällsbyggandet. Vi vill ge ungdomar ett reellt inflytande genom ett ungdomspolitiskt program som vi kallar Ungdomsrepubliken. I Ungdomsrepubliken tar vi tillvara på ungdomarnas kunskap, intresse och engagemang för kultur, fritid, skola, arbetet mot droger och övriga framtidsfrågor. Mål Ungdomar i Avesta ska ha verklig tillgång till inflytande Andel som påbörjar och slutför gymnasiet ska öka. KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfyllelse 2015 LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) Politik, samhälle och inflytande, delfråga 4 Hur stor möjlighet har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Målnivå: Öka Mycket stor/ stor, Åk 8 22 %, Gy åk 2 23% Mäts ej Målet ej avstämt, Mäts under hösten. Nationella prov åk3, sv, ma, andel som klarat alla delprov 77,3 % 69 % Målet ej avstämt, Mäts 31/12 Målnivå: Öka Andel elever som är behöriga till yrkesprogram 84,9 % 76,4% 80,1 % Målet uppnått Målnivå: Öka Meritvärde åk 9, kommunala skolor Målnivå: Öka Andel som slutför sina gymnasiestudier inom fyra år ,3 Målet uppnått 70, 5% 77,1 % Målet ej uppnått Målnivå: Öka 13

15 Folkhälsa/Trygghet Vision Grunden för friska och trygga invånare är en levande demokrati. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. En attraktiv utomhusmiljö bidrar till välbefinnande och mindre förstörelse i offentliga miljöer. En väl fungerande kommunal service som omsluter allt från barn till äldre är kännetecken för en välmående kommun. Idag är den goda hälsan inte jämt fördelad i samhället. Folkhälsoarbetet i Avesta handlar därför om att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Vi ska intensifiera arbetet med att skapa en trygg och säker kommun att leva, bo och verka i. Mål Trygghet - Alla invånare ska uppleva att det känns tryggt att bo, leva och verka i Avesta. Folkhälsa - Avestas invånare ska ha en god folkhälsa. Utgångspunkten är tre av de elva nationella målområdena för folkhälsa: 1. Ekonomisk och social trygghet 2. Trygga och goda uppväxtvillkor 3. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfyllelse 2015 Trygghet, Nöjd-Region-index, delfråga A7, SCB, medborgarundersökning 55 Mäts ej Målet uppnått, Värdet är 57 i årets mätning. Målnivå: Öka Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad 7,2 (2012) 8,3 (2013) Målet ej avstämt, möts 31/12 Målnivå: Minska Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel 4,4 % (2012) 4,9 % (2013) Målet ej avstämt, Mäts 31/12 Målnivå: Minska Delta i C.A.N (Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning), först mätning 2015, sen årligen - - Målet ej avstämt Målnivå: nollmätning

16 Kulturstaden Vision En attraktiv kulturpolitik är basen för ett öppet, nyfiket, jämlikt och demokratiskt samhälle. Genom kulturen skapas kreativitet, god hälsa och social gemenskap. Vi ser kulturen som en tillväxtfaktor och vårt starka föreningsliv bidrar till medborgarnas engagemang som gör dem till stolta medborgare och goda ambassadörer för vår kommun. Utformningen av de offentliga miljöerna har bidragit till att besöksnäringen är betydelsefull och att vi kännetecknas av våra profilområden Koppardalen, Outdoor, Sport och Kulturstaden. Mål Öka antalet besökare vid våra kulturella besöksmål med 10 procent per år, En bred musik- och kulturskola med många deltagare KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfyllelse 2015 Mäta antalet besökare, Verket och Visentparken Målnivå: Öka 10 % Visentparken +48 % Verket -2% Visentparken 7% Verket 3 % Målet uppnått: Visentparken ,2% Verket , + 10 % Fritidsmöjligheter, Nöjd-Region- Index, delfråga A6. 59 Mäts ej 2014 Målet går ej att mäta Målnivå saknas Målnivå: saknas Kulturskolan, antal deltagare Målnivå: Saknas Utfall saknas Vt elever Målet går ej att mäta Målnivå saknas 15

17 Avesta år 2020 Vision Avesta ska år 2020 vara en dynamisk tillväxtregion, med ett breddat näringsliv som är hållbart förankrat både lokalt och regionalt. Satsningar på entreprenörskap för kvinnor och män har gjort att nya företag skapats och getts förutsättningar att växa. Mål Befolkningsökning Fler arbetstillfällen Bättre näringslivsklimat Halverad ungdomsarbetslöshet KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfyllelse 2015 Befolkningsstatistik Målnivå: Öka Arbetslöshetsstatistik, ungdomar år, jämförelsetal år 2013 Målnivå: 50 % Insikten, SKL:s företagsenkät Målnivå: Bäst i Dalarna Målet uppnått. Antalet invånare uppgår till per 30/6 22,8 % 22,1 % Målet ej uppnått, Uppgår till 21,3 %, 30/6, en minskning med 6,6 % från Mäts ej Målet uppnått med NKI 75. Avesta är bäst i Dalarna Svenskt näringslivs rankning, platser under perioden Plats platser Målet ej uppnått. Avesta har plats 203 i årets mätning. Målnivå: platser Antal nyregistrerade företag/1 000 inv, mäts 1:a halvåret 3,9 4,1 Målet ej avstämt, Mäts 31/12 Målnivå: 5 16

18 Ekonomi Mål Oförändrad skattesats Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för 2015 uppgå till 99 procent. Utrymmet upp till 100 procent är det utrymme som exempelvis kan användas till att stärka det egna kapitalet, göra investeringar eller för att öka handlingsberedskapen för oförutsedda händelser. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska långsiktigt uppgå till 98 procent, vilket i Avesta motsvarar ett årsresultat på ca mkr. KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfyllelse 2015 Oförändrad skatt Målet uppnått Målet uppnått Nettokostnadens andel överstiger kortsiktigt 99 % Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska långsiktigt uppgå till 98 procent Målet uppnått Målet uppnått Målet uppnått Målet uppnått Målet uppnått Skatten är oförändrad Målet uppnått, 96,5 procent Målet ej uppnått Prognosen visar 98,7 procent 17

19 Finansiell analys Avesta kommun använder den så kallade RK-modellen för sin finansiella analys. Modellen syftar till att analysera fyra viktiga perspektiv som ska leda till en finansiell bedömning av Avesta kommun och genom analysen klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. Analysen avslutas med en känslighetsanalys. De fyra delarna är resultat, kapacitet, risk och kontroll. Fyra pespektiv vid finansiell bedömning RESULTAT KAPACITET RISK KONTROLL Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Nyckeltal vid bedömning av de fyra perspektiven RESULTAT KAPACITET RISK KONTROLL 1. Nettokostnadsandel 2. Självfinansieringsgrad 3. Nettoinvestering 4. Finansnetto 5. Årets resultat 6. Förändring av kostnader och intäkter 7. Avstämning av balanskrav 8. Soliditet 9. Skuldsättningsgrad 10. Kommunalskatt 11. Likviditetsmått 12. Räntor 13. Borgensåtaganden 14. Totala pensions-skulden 15. Budgetföljsamhet 16. Känslighetsanalys Resultat Som ett första perspektiv i den finansiella analysen kartläggs kommunens ekonomiska resultat. Vilken balans finns mellan intäkter och kostnader under året och över tiden? En obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna, är en varningssignal. I detta perspektiv bedöms även investeringarna och deras utveckling. Kapacitet Det andra perspektivet är kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Underskott under en rad år urholkar den finansiella motståndskraften eller den långsiktiga betalningsberedskapen. Risk Föreligger risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen både i ett kort men även i ett lite längre perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här diskuteras också borgensåtaganden och kommunens pensionsskuld. Kontroll Det fjärde perspektivet har till syfte att kontrollera hur beslutade finansiella målsättningar och planer följs upp. En god följsamhet mot budget är en förutsättning för god ekonomisk hushållning. Det är viktigt att ha god kontroll över sin ekonomi och att de ekonomiska prognoser som upprättas är bra. 18

20 RESULTAT OCH KAPACITET 1. Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor del kostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. % Verksamheten Avskrivningar Finansnetto Totalt 97,5 97,3 95,8 97,1 96,5 Ett av kommunens finansiella mål är att 99 % av skatteintäkterna och generella statsbidrag ska användas för kommunens verksamheter. Resterande 1 % ska användas för att finansiera investeringar. För 2015 har målet nåtts med råge då 96,5 % av skatteintäkterna har använts för den dagliga verksamheten. Kommunens övergripande finansiella målsättning är att kommunens resultat ska utgöra maximalt 98 procent skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunen har nått det långsiktiga målet den senaste 5- årsperioden med undantag för 2012 då kostnaderna uppgick till 98,7 procent av skatter och generella bidrag. Resultatet för perioden uppgår till + 26 mkr, beroende att verksamheterna sammantaget redovisar positiva resultat och positivt finansnetto. 2. Skattefinansieringsgrad av investeringar mkr Nettoinvesteringar Finansiering Kvar av skatteintäkter efter drift Självfinansieringsgrad 121% 153% 184% 124% 138% Ett viktigt nyckeltal för anläggningsinvesteringar är skattefinansieringsgraden. Den beskriver hur stor del av kommunens nettoinvesteringar som kan finansieras med skatteintäkter när den löpande driften är finansierad. 100 procent innebär att samtliga investeringar kan investeras med skatteintäkter. En skattefinansieringsgrad över 100 procent stärker kommunens långsiktiga betalningsberedskap och bevarar det finansiella handlingsutrymmet. Med en finansieringsgrad under 100 procent tvingas kommunen att låna medel. Under de senaste åren har skattefinansieringsgraden varierat från 121 till 184 procent av investeringskostnaderna. Det innebär att investeringarna finansieras genom kvarvarande skatteintäkter. 3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar % Investeringsvolym/ nettokostnader Nettoinvesteringar Avskrivningar Nettoinvesteringar/ avskrivningar Före en genomsnittlig kommun i Sverige uppgår investeringsvolymen till 5-7 procent av nettokostnaderna. Enligt tabellen framgår att Avesta ligger något under genomsnittet. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar visar om kommunen reinvesterar i den takt som anläggningstillgångarna minskar i värde. För att inte urholka kommunens anläggningskapital bör investeringarna minst ligga på samma nivå som avskrivningarna. De senaste årens investeringar har varit höga. Det har försämrat kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. 4. Finansnetto I kommunens finansnetto ingår räntenetto för lån, ränta för pensioner samt riskpremie eller aktieutdelning från de kommunala bolagen. Räntenetto mkr Kommun -2,0-2,7-1,1-1,4-0,7 Koncern -20,1-29,4-18,7-27,7-17,6 Räntekostnader Internbanken Räntekostnad derivat: 16,0 Mkr Räntekostnad lån: 1,6 Mkr Totalt: 17,6 Mkr 19

21 5. Årets resultat Enligt kommunallagen har kommunen ett balanskrav, vilket innebär att kommunen är skyldig att återställa eventuella underskott i årets resultat under de tre närmaste åren. Periodens justerade resultat är positivt 26,5 mkr och därmed är balanskravet uppfyllt och detsamma gäller på årsbasis då prognosen visar ett positivt resultat med 14 mkr. Kommunen redovisar ett positivt resultat vid delårsbokslutet med 26 mkr. I jämförelse med budget är det drygt 7 mkr bättre än planerat. Styrelserna har resultat som är 6 mkr bättre än budget. Prognoserna för skatteintäkterna har försämrats sen början på året och utfallet är 1 mkr lägre än förväntat. 6. Förändring av kostnader och intäkter Enligt nya regler för balanskravet finns numera möjlighet att sätta av medel de år som resultatet enligt balanskravet överstiger 2 % av skatter och generella statsbidrag. För Avesta innebär det att resultatet ska överstiga ca 23 mkr. Medlen som överstiger 2 % ingår som en del i det egna kapitalet och kallas resultatutjämningsreserv. 8. Soliditet Soliditet enligt balansräkning Soliditet, % Soliditet exkl upplåning som sker för bolagens behov En viktig förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör inte öka snabbare än skatteintäkterna. Verksamhetens nettokostnad har justerats för jämförelsestörande poster 2012 och 2013 avseende utbetalning av AFAmedel, samt till avsättning för sluttäckning av deponier År 2013 och 2015 är kostnadsökningen högre än utvecklingen för skatteintäkterna. Totalt för den senaste 5-årsperioden har kostnaderna ökat mer än skatteintäkterna, vilket påverkar en långsiktigt hållbar ekonomi. Underlaget är justerat för jämförelsestörande poster. 7. Balanskravsutredning tkr Resultat enl resultaträkningen realisationsvinster som inte står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning realistationsförluster som till följd av försäljning står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning orealiserade förluster värdepapper återföring av orealiserde förluster i värdepapper Resultat efter balansjusteringar Balanskrav är uppfyllt. Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser Soliditet, % Soliditet, exkl. upplåning som sker för bolagens behov Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt. Den anger hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med egna medel. Resterande del upp till 100 procent utgör kommunens skulder. Ju högre soliditet, desto starkare blir kommunens långsiktiga finansiella förmåga. Förändringarna i soliditetsmåttet är beroende av investeringstakten, skuldförändringarna och det ekonomiska resultatet. Om soliditeten är oförändrad innebär det att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma takt. Soliditeten uppgår till 45 procent om man undantar internbanken (det vill säga den upplåning som görs för bolagens behov). Soliditeten är 20 procent inklusive bolagens behov av upplåning. Nivån är relativt konstant över perioden. Enligt den blandade modellen för pensionsredovisning ingår inte ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelsen i balansräkningen. I soliditetsberäkningen ingår de förpliktelserna, då kommunen är skyldig att betala ut pensionerna. Enligt tabellen framgår att soliditeten är negativ om ansvarsförbindelsen inkluderas. Den är -40 procent och då är upplåning som sker för bolagens behov exkluderade. Om vi tar hänsyn till hur samlade pensionsåtagandet skulle påverka det egna kapitalet blir det i faktiska siffor: 20

22 Eget kapital: Redovisning enligt blandad modell Mkr Inkl. total pensionsförpliktelse Mkr 9. Långfristiga skulder Samtliga koncernens lån förmedlas via kommunens Internbank. Skulder totalt Varav: Kommuninvest Banklån Certifikatprogram Obligationer 920 Mkr 370 Mkr 50 Mkr 300 Mkr 200 Mkr Marknadsvärde skulder: 1012 Mkr I diagrammet redovisas internbankens upplåning och fördelningen mellan kommun och bolag. Kommunens externa låneskuld har ökat med 20 mkr under perioden och uppgår till 29 mkr I diagrammet redovisas koncernens och kommunens låneskuld inklusive koncernkontokredit. 10. Kommunalskatt Avesta Dalarna Riket Primärkommunal skatt 22,44 22,64 20,70 Landstingsskatt 11,16 11,16 11,29 Total kommunalskatt 33,60 33,80 31,99 Den totala kommunala skatten uppgår till 33,60 kr för Avesta kommun. Det är 20 öre lägre i jämförelse med länet och 1,61 högre än riket. Den primärkommunala skatten för Avesta kommun är 1,74 kr högre i jämförelse med riket. RISK OCH KONTROLL 11. Likviditet Likvida medel, mkr Kassalikviditet 1) 73% 70% 65% 45% 57% Rörelsekapital, mkr 2) Likviditetsdagar ) Kassalikviditet är kortfristiga fordringar + kassa/bank / kortfristiga skulder 2) Omsättningstillgångar - kortfristiga skulder Likviditetet är ett viktigt nyckeltal och ett riskområde för kommunens finansiella styrka då likviditeten mäter den kortsiktiga betalningsförmågan. Hög likviditet innebär god finansiell styrka och därmed liten finansiell risk. En kassalikviditet som överstiger 100 procent innebär att samtliga kortfristiga skulder kan betalas om de faller till omgående betalning. Kassalikviditeten ligger på en låg nivå för kommunen. En bidragande orsak till det är semesterlöneskulden, som utgör en femtedel av de kortfristiga skulderna. Den förväntas inte omsättas de närmaste åren. Kommunen har genom checkräkningskrediten på 75 mkr möjlighet att möta temporära svackor i likviditeten. Krediten disponerar man tillsammans med koncernbolagen och räddningstjänstförbundet. Kommunen har under delar av året använt koncernkrediten. 12. Räntor och valutor Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. Enligt kommunens finanspolicy har man möjlighet att låna i utländsk valuta. För närvarande sker inte någon sådan upplåning. Upplåningen sker idag enbart i svensk valuta vilket innebär att det inte finns några valutarisker. Ränterisker kan definieras som risken att oväntade förändringar i ränteläget leder till ett sämre räntenetto. Ränterisker beror främst på löptids- och räntebindningsstrukturen. Andelen lån med kort räntebindning medför en risk för ökade räntekostnader men kan också innebära sänkta kostnader. Internbanken nyttjar på penningmarknaden förekommande derivat i form av bl a ränteswappar och räntetak för att hantera ränteriskerna på bästa möjliga sätt. Kapitalbindningstid Räntebindningstid -exkl derivat 1,30 år 4,60 år 0,10 år 21

23 Kapital- och räntebindning fördelat per år 14. Pensionsskulden mkr Pensioner, kortfristig del Avsättningar till pension Pensionsförpliktelse äldre än Total pensionsskuld Förpliktelse i % av total skuld 86% 84% 85% 84% 85% Aktualiseringsgrad % 90% 91% 91% 92% 92% Snittränta per inkl derivat 2,77 % och exkl derivat 0,05 %. Pensionerna är en växande kostnad för kommunerna. Kommunen har utöver den skuld som finns i balansräkningen ett stort åtagande för pensioner som redovisas som ansvarsförbindelse. Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 763 mkr varav 648 mkr inom linjen. Det innebär att 85 procent av den totala skulden redovisas utanför balansräkningen i enlighet med den blandade redovisningsmodellen. I diagrammet nedan visas hur den totala pensionsförpliktelsen beräknas belasta likviditeteten under perioden , räknat i fasta priser. Den nedersta delen av diagrammet utgörs av ansvarsförbindelsen, som räknas vara fullgjord efter prognosintervallet år Derivat Ränteswappar: Marknadsvärde: 900 Mkr 1012Mkr 13. Borgensåtagande Kommunalt borgens- och förlustansvar egnahem o småhus 1,0 0,8 0,8 0,6 0,6 Kommunala bolag 0,5 0,6 0,6 0,6 0,6 Övriga ansvarsförbindelser 17,0 15,8 15,0 14,7 14,5 Totalt 18,5 17,2 16,4 15,9 15,7 Det kommunala borgensåtagandet omfattar bland annat förlustansvar för egnahem med 40 procent av beviljade lån. De övriga ansvarsförbindelserna avser borgen till Dalatrafik AB, Transitio AB och ett antal idrottsföreningar. Förlustrisker finns men bedöms inte uppgå till några större belopp. Avesta kommun har inga finansiella placeringar avseende pensionsförpliktelser. Avsättningar till pensioner i balansräkningen återlånas i sin helhet i verksamheten. Kommunen har pensionsförpliktelse till två förtroendevalda. Beräkningen grundar sig på en antagen pension eftersom någon begäran om utbetalning inte har skett. Aktualiseringsgraden uppgår till 92 procent, vilket är en mycket bra nivå. Aktualiseringsgraden är den andel, av personakterna för anställd personal, som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar. 22

24 15. Budgetföljsamhet Kommunfullmäktige 0,3-0,2 0,6-0,3 0,1 Kommunstyrelsen 5,0 7,7 4,6 14,5-1,7 Omsorgsstyrelsen -3,9 2,4 2,1 1,4 1,0 Bildningsstyrelsen -0,3 1,6 0,1-0,5-2,5 Miljö- och byggnadsnämnd 1,2 0,0 0,6 0,7 0,3 S:a budgetavvikelse 2,3 11,5 8,0 15,8-2,8 En viktig förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunens styrelser klarar av att bedriva verksamheten inom tilldelade budgetanslag, det vill säga att det finns budgetföljsamhet i kommunen. Av ovanstående redovisning framgår att budgetföljsamheten varierat över tiden och mellan styrelserna. För 2015 redovisar verksamheten ett negativt resultat i förhållande till budget. 16. Känslighetsanalys mkr Löneförändring med 1% inkl PO samtlig personal i kommunen 8,7 Bruttokostnadsförändring med 1% 13,4 Generella statsbidrag med 1% 1,9 Förändrad utdebitering med 1 kr 43,0 Förändrad äldreomsorgstaxa med 10% 2,3 Förändrad barnomsorgstaxa med 10% 1,1 Förändring av befolkningen med 50 pers 2,5 Förändring av skatteunderlag 1% 11,5 I känslighetsanalysen framgår hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. En förändring av bruttokostnaderna innebär en kostnadsökning med cirka 13 mkr. En löneförändring med 1 procent inklusive personalomkostnader innebär en förändring av kostnaderna med 8,7 mkr. Det visar att en liten procentuell förändring får en relativt stor förändring på kommunens ekonomi. Analysen visar också att kommunen inte har så stora möjligheter att radikalt förbättra sin ekonomi genom att höja olika taxor. 23

25 Räkenskaper Driftredovisning Ack budget Utfall Utfall tkr Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader +/- Intäkter Kostnader +/- Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Omsorgsstyrelsen Bildningsstyrelsen V-D miljö och bygg Summa styrelser Interna poster Kalkylerad kapitalkostnad Personalförsäkring pension Bokslutsjusteringar Finansiella poster Finansiella poster vht Interna poster förvaltning Verksamhetens netto Årsbudget Årsprognos 2015 Bokslut 2014 tkr Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader +/- Intäkter Kostnader +/- Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Omsorgsstyrelsen Bildningsstyrelsen V-D miljö och bygg Summa styrelser Interna poster Kalkylerad kapitalkostnad Personalförsäkring pension Bokslutsjusteringar Finansiella poster Finansiella poster vht Interna poster förvaltning Verksamhetens netto

26 Investeringsredovisning Ack budget Utfall Utfall tkr Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter +/- Inkomster Utgifter +/- Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Omsorgsstyrelsen Bildningsstyrelsen V-D miljö och bygg Summa styrelser Årsbudget Årsprognos 2015 Bokslut 2014 tkr Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter +/- Inkomster Utgifter +/- Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Omsorgsstyrelsen Bildningsstyrelsen V-D miljö och bygg Summa styrelser Redovisning av större investeringar Utfall Utfall tom Projekt Beräknas tkr totalt färdigställd Stamfiber till landsbygden Kommentar: Utbyggnad av fiber till samtliga kommundelar pga Adsl nedläggingen Förbättrat vägunderhåll Kommentar: Årliga åtgärder för att förbättra kvaliteten på kommunens vägnät. Grönytor/parker/lekparker Kommentar: Upprustning av Holmen, planering av Stadshusparken etapp 2 och rastplats Horndal är pågående projekt Ombyggnad Myrgatan Kommentar: Trafiksäkerhetshöjande återgärder genom avsmalning av vägbana och anläggande av cykelbana Belysningsprojekt Kommentar: 25

27 Energibesparingsprojekt på kommunens vägbelysning som pågått sedan Projektet innebär bl a byte till energisnålare armaturer. Holmen friluftsbad Kommentar: Nyetablering av friluftsbad Källhagen industriområde Kommentar: Iordningställande av industriområde i kvarteret Källhagen Nyckelfria lås + insatsmätning Kommentar: Införande av nyckelfri låshantering inom hemtjänsten för att eliminera mängden nyckelhantering vilket även ger mer brukartid. Nytt planeringssystem för hemtjänsten. Allaktivitetsbanor Kommentar: Nyetablering av allativtetsbanor Karlbo,Krylbo,Skogsbo,Horndal och Fors Upprustning Rossliden/Sandvika Kommentar: Upprustning av omklädningsrum och servicebyggnader Kommentar: Fleråriga projekt ingår endast om de påverkar aktuellt bokslutsår. Vissa projekt fortsätter även under

28 Resultaträkning Kommunen Koncernen Resultaträkning i tkr Not Budget 2015 Avvikelse Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande post Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT Årsprognos Kommunen Koncernen Resultaträkning i tkr Not Budget 2015 Avvikelse Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande post Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT

29 Kassaflödesanalys tkr Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för avskrivningar Justering för realisationsvinst Justering för gjorda avsättningar - pensioner övriga avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verkamheten för förändring av rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) kortfr. fordringar Ökning(-)/minskning(+) förråd 0 0 Ökning(+)/minskning(-) kortfr. skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar Inköp finansiella tillgångar Avyttrade materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet FINANSIERING Utlåning Utlåning/ökning långfr. fordringar Återbetald utlåning Upplåning Långfristig upplåning Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel 1 januari Likvida medel 31 augusti

30 Balansräkning Kommunen Koncernen tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillg - Mark, byggnader, tekn anläggn Maskiner o inventarirer Ej aktiverade investeringar Finansiella anläggningtillg Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar Obeskattad reserv Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvars- och borgensförbindelser Ansvarsförbindelse pensioner

31 Nothänvisningar NOTHÄNVISNINGAR Kommunen Benämning Not 1 Verksamhetens intäkter och kostnader Intäkter och kostnader är justerade med interna poster mellan nämnderna och finansförvaltningen, samt mellan nämnderna. Kommunen förhyr främst lokaler, fordon och en liten del kontorsutrustning bestående av kopiatorer. Merparten avtal ger möjlighet till förlängning under varierande tidsperioder. Pensionskostnader - årets nyintjänande avgiftsbestämd ålderspension utbetalda pensioner, intjänade före utbetalda pensioner, intjänade fr o m avsättning löneskatt löneskatt avgiftsbestämd ålderspension utbetald löneskatt pensionsförsäkringsavgift ränta, se not finansiella kostnader Avskrivningar Fastigheter och övr anläggningstillgångar Inventarier och maskiner Direktavskrivningar Nedskrivningar 0 0 Leasingavtal 0 0 Not 2 Skatteintäkter Egna skatteintäkter Prel. slutskatteavräkning 2013 enl RKR:s rekommendation Prel. slutskatteavräkning 2014 enl RKR:s rekommendation Prel. slutskatteavräkning 2015 enl RKR:s rekommendation Totalt not

32 Nothänvisningar NOTHÄNVISNINGAR Kommunen Benämning Not 3 Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag Regleringsbidrag Kommunal fastighetsavg Generellt bidrag från staten Regleringsavgift Kostnadsutjämningavgift Avgift LSS-utjämning Totalt not Not 4 Finansiella intäkter Räntor utlämnade lån Räntor likvida medel 9 96 Övriga finansiella intäkter Totalt not Not 5 Finansiella kostnader Räntor upptagna lån Räntor check konto 4 23 Räntor pensionsskuld Övriga finansiella kostnader Totalt not Not 6 Realisationsvinst Realisationsvinst materiella tillgångar Totalt not Not 7 Ej likviditetspåverkande poster Årets upplösning av bidrag till statlig infrastruktur Årets upplösning av investeringsbidrag Totalt not Not 8 Inköp av materiella tillgångar Park o gatumark, verksamh fast Nettoinvestering Totalt not Not 9 Inköp av finansiella tillgångar Totalt not

33 Nothänvisningar NOTHÄNVISNINGAR Kommunen Benämning Not 10 Avyttrade materiella tillgångar Mark detaljplanelagd Lantegendomar 0 20 Bilar/maskiner/inventarier 0 61 Totalt not Not 11 Utlåning/ökning långfristiga fordringar Minskning/Ökning långfristiga fordringar Totalt not Not 12 Långfristig upplåning Förändring amortering Totalt not Not 13 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde Investeringar Inköp av mark 0 4 Avyttringar Avskrivningar Överföring från eller till annat slag av tillgång 0 0 Redovisat värde vid årets slut Pågående investering Ingående balans Aktiverade pågående investeringar Redovisat värde vid årets slut Totalt not Ej aktiverade investeringar Not 14 Maskiner och inventarier Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Investeringar Avyttringar 0 0 Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Totalt not

34 Nothänvisningar NOTHÄNVISNINGAR Kommunen Benämning Not 15 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Kommunaktiebolaget 1 1 Gamla Byn AB TIPPS/IUC Avesta VA och Avfall AB Andelar Mellanskog ek förening Kommuninvest ek förening KGF Dalarna medlemsinsats Förlagsbevis Förlagsbevis Kommuninvest Långfristiga fordringar (utlåning) Övriga utlämnade lån 0 0 Region Dalarna (Dalatrafik) Internbankens utlåning Avesta Industristad AB Gamla Byn AB Avesta VA och Avfall AB Ing beslutat bidrag statlig infrastruktur Ack upplösningar statlig infrastruktur Totalt not Not 16 Förråd Totalt not Not 17 Fordringar Kundfordringar Diverse fordringar Moms Interimsfordringar Totalt not Not 18 Kassa och bank Kassa Bank Totalt not

35 Nothänvisningar NOTHÄNVISNINGAR Kommunen Benämning Not 19 Ingående eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning Totalt not Not 20 Eget kapital Rörelsekapital Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder Anläggningskapital Anläggningstillgångar Långfristiga skulder och avsättningar Totalt not Not 21 Avsättning pensioner mm Avsättning pensioner Löneskatt pensioner Garantipension Löneskatt garantipension 30 1 Totalt not Not 22 Övriga avsättningar Övriga avsättningar Avsättning deponi Avsättning asfaltering Totalt not Totalt avsättningar Not 23 Långfristiga skulder Internbankens upplåning: Avesta kommun Gamla Byn AB Avesta Industristad AB Avesta VA och Avfall AB

36 Nothänvisningar NOTHÄNVISNINGAR Kommunen Benämning Internbankens skuld koncernkonto Avesta kommun Södra Dalarnas Räddntjförb Södra Dalarnas Samordnförb Gamla Byn Avesta Industristad Avesta VA och Avfall AB Koncernkonto Swedbank Investeringsbidrag Investeringsbidrag Ack upplösning investeringsbidrag Totalt not Not 24 Kortfristiga skulder Leverantörsskuld Mervärdeskatt Personalens källskatt och diverse avdrag Övriga kortfristiga skulder Semester- och övertidsskuld Uppl löner timanst Upplupen kostnad timbank Interimsskulder Totalt not Not 25 Ansvars- och borgensförbindelser Kommunalt borgens- och förlustansvar egnahem o småhus Kommunala bolag Övriga ansvarsförbindelser Totalt not Riskanalys: Vi bedömer att risken för infriande av Avesta kommuns borgensåtaganden totalt sett är låg. 35

37 Nothänvisningar NOTHÄNVISNINGAR Kommunen Benämning Av esta kommun har i januari 2006 ingått en solidarisk borgen såsåm för egen skuld för Kommuninv est i Sv erige AB:s samtliga nuv arande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per v ar medlemmar i Kommuninv est ekonomiska förening har ingått likaly dande borgensförpliktelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninv est ekonomiska förening har ingåtts ett regressav tal som reglerar fördelningen av ansv aret mellan medlemskommunerna v id ett ev entuellt ianspråktagande av ov an nämnd borgensförbindelse. Enligt regressav talet ska ansv aret fördelas i förhållande till storleken på de medel som respektiv e medlemskommun lånat av Kommuninv est i Sv eerige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektiv e insatskapital i Kommuninv est ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Av esta kommuns ansv ar enligt ov an nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninv est i Sv erige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala Not 25 Balanskrav - justerat resultat Årets resultat enligt resultaträkningen av går realisationsv inster tillägg realisationsv inster enligt undantagsmöjlighet Justerat resultat Balanskrav för år 2015 är uppfyllt. 36

38 Redovisningsprinciper Redovisningen har skett i enlighet med den kommunala redovisningslagen som gäller från och med 1998 och i överensstämmelse med rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning samt god redovisningssed. Eventuella avvikelser anges det nedan. De övergripande redovisningsprinciper som beaktats i redovisningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt är; Principen om pågående verksamhet. Försiktighetsprincipen som innebär att tillgångar aldrig får övervärderas, skulder aldrig får undervärderas. Förluster ska alltid, medan vinster aldrig får föregripas. Matchningsprincipen som innebär att utgifter och inkomster ska periodiseras till rätt år, det vill säga kostnaden ska bokföras och avräknas mot periodens intäkter. Principen om öppenhet som innebär att om det råder tvekan mellan två redovisningssätt så ska alltid den mest öppna beskrivningen av utvecklingen och situationen väljas. Kongruensprincipen som innebär att det ska finnas en överensstämmelse mellan balansoch resultaträkning vilket innebär att samtliga förmögenhetsförändringar redovisas över resultaträkningen. Objektivitets-, aktualitets-, relevans- och väsentlighetsprinciperna anger att redovisningsinformationen ska vara begriplig och att informationen ska grunda sig på underlag som är verifierbara. Konsekvens och jämförbarhet innebär att redovisningen ska ske på samma sätt mellan redovisningsåren och kunna jämföras med andra bokföringsskyldiga. Principen om historiska anskaffningsvärden. Delårsrapporten följer årsredovisningens struktur. Graden av specificering är dock något lägre än i årsredovisningen och kassaflödesanalysen upprättas inte för den sammanställda redovisningen. Periodisering sker utifrån väsentlighet och snabbhet prioriteras före exakthet. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har upptagits till anskaffningskostnaden. Eventuella investeringsbidrag har intäktsbokförts. Avskrivningar Avskrivningar beräknas planenligt på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde utifrån kommunens bedömning om tillgångens ekonomiska livslängd. Avskrivningen påbörjas innevarande år då anläggningen anskaffats dock med en månads eftersläpning. För fastigheter och anläggningar görs avskrivning med 2 procent till 7 procent utifrån individuell bedömning av tillgångarnas ekonomiska livslängd. Inventarier skrivs av med 10,20 eller 33 procent utifrån individuell bedömning om ekonomisk livslängd. Mark och konstföremål avskrivs inte. Komponentavskrivning tillämpas från och med Avskrivningarna i bolagen skiljer sig åt från dem i kommunen. Exploateringsmark Exploateringsmark har redovisats som anläggningstillgångar mot bakgrund av de senaste årens väldigt låga omsättning. Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser redovisas enligt den blandade modellen enligt god redovisningssed. Det innebär att pensionsskulden intjänad efter samt all garanti- och visstidspension har bokförts som en avsättning för pensioner i balansräkningen. Individuella pensionsdelen redovisas som en kortfristig skuld eftersom regleringen sker i mars under kommande år. Förändringen av skulden har bokförts bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Pensionsskulden som intjänats till och med bokförs som ansvarsförbindelse. Utbetalningar av förmåner intjänade före 1998 redovisas som verksamhetens kostnader. Aktualiseringsgraden uppgår till 92 procent. Särskild löneskatt 37

39 Särskild löneskatt på pensionskostnader har periodiserats och redovisas enligt samma principer som gäller för redovisning av pensioner enligt kommunala redovisningslagen, den blandade modellen. Detta innebär att såväl de pensionsförpliktelser som redovisas som avsättning som de som redovisas som ansvarsförbindelse inkluderar den särskilda löneskatten. Fordringar Fordringar tas upp till det belopp som bedöms bli betalt. Fordringarna ska prövas i enlighet med kommunens krav- och inkassopolicy. Investeringsredovisning Som investering räknas inventarier med belopp som överstiger ett basbelopp och med en ekonomisk livslängd över 3 år. Leasingavtal I kommunen finns enbart leasingavtal som per definition är operationella. Dessa redovisas som hyresavtal i resultaträkningen och omfattar framförallt leasingbilar. Lånekostnader Lånekostnader belastar resultatet då de uppkommer. Löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner Löner och övriga ersättningar har redovisats enligt kontantmetoden. Intjänade timlöner bokförs löpande månadsvis med en månads förskjutning och kostnaden för verksamhetsåret justeras i samband med årsskiftet. kommunens eget kapital endast den del av dotterföretagens eget kapital som intjänats efter förvärvet. Eftersom den sammanställda redovisningen endast ska visa koncernens relationer med omvärlden har interna mellanhavanden inom koncernen eliminerats. I delårsrapporten görs en enklare konsolidering i vilken endast aktiekapital och delarna i internbanken elimineras. I den sammanställda redovisningen ingår juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande. Det avser bolag där kommunen har 20 procent eller fler röstandelar. Den uppskjutna skatten i bolagets reserver har redovisats som avsättning och resterande del har hänförts till eget kapital. Semesterlöneskuld och okompenserad övertid Semesterlöneskuld och okompenserad övertid har bokförts som kortfristig skuld. Detta gäller även okompenserade timmar i den så kallade timbanken. Skulden justeras i samband med årsbokslut. Avsättningar Avsättning för omstruktureringsutgifter görs enbart när kriterierna för avsättningar är uppfyllda enligt RKR Skatteintäkter Skatteintäkter har periodiserats och redovisats det år den beskattningsbara inkomsten intjänats av den skattskyldige. Det innebär att kommunen för delårsperioden bokfört hela den definitiva slutavräkningen för 2014 och 8/12 delar av den preliminära slutavräkning för Kostnadsräntor Kostnadsräntorna hänförda till redovisningsperioden har skuldbokförts och belastat perioden. Sammanställd redovisning Kommunens sammanställda redovisning upprättas med proportionell konsolidering. Med proportionell konsolidering menas att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. Förvärvsmetoden innebär att förvärvat eget kapital i ett företag elimineras. I den sammanställda redovisningens egna kapital ingår härmed förutom. 38

40 Personalredovisning Personalrörigheten är fortsatt hög inom kommunen. Det genomfördes nyrekryteringar löpande under första halvåret på grund av pensionsavgångar och rörlighet men även till nya tjänster och uppdrag som exempelvis utredare och studentmedarbetare. Antalet pensionsavgångar Förvaltning Bildning Kommunkansli Miljö och Bygg Omsorg Summa Rekrytering Under 2012 började den stora generationsväxlingen för Avesta kommun och under första halvåret 2015 fortsatte rekryteringsarbetet för att hitta nya medarbetare. Under årets första 6 månader har kommunen utannonserat 377 lediga tjänster varav 100 av dessa var sommarjobb. Inom vissa yrkesgrupper har svårigheten att rekrytera rätt kompetenser ökat och vi ser ytterligare svårigheter den kommande tiden då vi idag är många kommuner som konkurrerar om samma arbetskraft. Detta gäller bland annat inom lärar- och sjuksköterskeyrken. Arbetet kring rekrytering har i och med konkurrenssituationen förändrats lite och samarbetet med projekt från Avesta 2020 som arbetar med inflyttning och medflyttandeservice fortsätter. Syftet är att stärka Avesta kommun ytterligare som en attraktiv arbetsgivare. Ökningen av rekryteringar är fortsatt stor och kommer vara det under flera år framåt. Det här innebär stora möjligheter att få ett arbete inom kommunen. De flesta lediga befattningar har krav på högskoleutbildning. Antal medarbetare Avesta kommun är inne i pågående generationsväxling med många pensionsavgångar och även de närmaste åren kommer innehålla pensionsavgångar. Arbetad tid För att få en uppfattning om hur mycket tid som läggs ner är det bättre att se på all arbetad tid inom kommunen. Den arbetade tiden omfattar all arbetad tid exklusive frånvaro och uttrycks i årsarbetare. Uppgifterna avser de första sju månaderna respektive år. Den totala bemanningen inom kommunens förvaltningar har ökat märkbart även under En förklaring till ökningen med arbetad tid motsvarande 44 heltidstjänster inom Bildningsförvaltningen är fler barn inom förskoleverksamheten samt utökning av förberedelseklasser inom grundskolan. Ökningen med arbetad tid motsvarande 32 heltidstjänster inom Omsorgen beror bland annat på det nya jouravtalet, ökad bemanning inom hemtjänsten med mera. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron var som lägst under 2010, efter det har den sakta ökat något år för år. Det här är inget unikt för Avesta utan det är en trend i hela samhället att sjukfrånvaron ökat de senaste åren. Sjukfrånvaron är uttryckt i procent För de sju första månaderna 2015 så har antalet anställda inom Avesta kommun ökat med 36 medarbetare jämfört med samma period