Vardagen. Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår. Lena-Karin Erlandsson; Lunds universitet

Relevanta dokument
När en vardagsförändring är en förutsättning för återgång i arbete. Lena-Karin Erlandsson Arbetsterapeut, Docent

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD

Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en interventionsstudie (dnr 6104/ )

Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS?

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , vårterminen 2016.

Innehåll upplägg och genomförande

Behov av förstegsinsatser/motiverande insatser

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

ATPB43, Arbetsterapi - Människan och arbetslivet, 7,5 högskolepoäng Occupational Therapy in working life, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , vårterminen 2016.

Arbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng. Kursplanen fastställd av Prefekt vid Institutionen för hälsovetenskap

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Coachning som rehabiliteringsmetod

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15 Hp HT 2015

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Upplevelsen av stöd från arbetsplatsen vid återgång i arbete hos personer som varit sjukskrivna för stressrelaterad ohälsa.

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Arbets- och miljömedicin Lund

Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Arbetsterapi, kandidat 2019

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering

Suicidprevention ur ett aktivitetsvetenskapligt perspektiv

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

KURSPLAN Arbetsterapi i yrke och forskning, 30 högskolepoäng

Mortalitet hos personer med AST

Aktivitetsbalans. En litteraturöversikt. Karin Ohlson Kristina Tjernberg. Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats Arbetsterapi Jönköping, juni 2010

Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården.

MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar

EXAMENSARBETE. Arbetsterapeutiska interventioner för kvinnor med stress-relaterad ohälsa. En litteraturöversikt. Hanna Forss Tove Landerstedt 2013

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , vårterminen 2016.

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö

Mediyoga i palliativ vård

Artiklar i avhandlingen

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp

Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Frisk- och riskfaktorer i den psykosociala arbetsmiljön med fokus på stress och aktivitetsobalans - ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv.

Checklista för förebyggande av besvär i höft, ben och fötter

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

Lyckat bemötande av personer med neuropsykiatriska svårigheter

Södertörns brandförsvarsförbund

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Kursplan specialistkurs för psykologer HÄLSOPSYKOLOGI

FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET

LÄKARES BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGA HOS PATIENTER MED DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2015.

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

ATPB34, Arbetsterapi: Psykisk ohälsa, 7,5 högskolepoäng Occupational Therapy: Mental Health, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle

ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält

Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetsmiljö och funktionshinder eller den komplexa arbetsförmågan

Vardagsrevidering. En arbetsrehabiliteringsinsats för personer med komplex problematik och lång tids frånvaro från arbetsmarknaden

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Kursplan specialistkurs för psykologer: HÄLSOPSYKOLOGI

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Betydelsen av arbetsterapeutiska interventioner för personer med stressrelaterad ohälsa

Sociala kontakter under sjukfrånvaron - på gott eller ont?

Samordningsförbundet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr 8/09 1 Sydnärke

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro

Insatser inom företagshälsovården för att förebygga utmattningssyndrom - en viktig arena för arbetsterapeuter

Arbetsterapeutprogrammet

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

Sjukskrivningskollen Metodbok

Rutinbeskrivning till arbetslivsinriktad rehabilitering

Transkript:

LLE Lena-Karin Erlandsson; Lunds Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår LENA-KARIN ERLANDSSON DOCENT, LUNDS UNIVERSITET lena-karin.erlandsson@med.lu.se Vardagen 1

Vardag och hälsa Livsstil Vardagliga sysslor Hälsa Det man gör påverkar hur man mår Arbete är en del av vardagen De dagliga aktiviteterna kan vara en orsak till utvecklandet av ohälsa utgöra ett hinder för tillfrisknande och arbetsförmåga men också vara en resurs 2

För att bättre förstå sambandet mellan vad människor gör i vardagen och relation till deras hälsa måste vi förstå VAD de faktiskt gör. Huvud aktiviteter - dominerar mönstret Dolda aktiviteter - tillhör mönstret men utförs utan större uppmärksamhet Oförutsedda aktiviteter - avbryter och stör pågående huvud- och dolda aktiviteter 3

100 Kvinnor Urvalskriterier 25 44 år barn; minst ett i förskoleåldern och inget yngre än 3 år gifta el. sammanboende arbetar mer än 50% ej sjukskrivna Databearbetning... 100 kvinnors dagböcker transformerades till dagliga aktivitetsmönster 4

3 Nivåer av Komplexitet i Aktivitetsmönster Hälsa S H D O S H D O S H D O Avbrott och hälsa Avbrott i dagliga aktiviteter tycks ha en negativ inverkan på upplevelse av hälsa 5

Ett gruppbehandlingsprogram för (kvinnor) med stressrelaterad hälsa Syftar till att ge kunskap om dagliga aktiviteter och deras inverkan på hälsa. Främja egen-aktivitetsanalys och en förändringsprocess för ökad arbetsförmåga och hälsa 6

Projekt; Vardagsrevidering Målgrupp Kvinnor med stressrelaterade diagnoser - utsågs bland FK:s klienter Urvalskriterier - en stressrelaterad diagnos - en anställning - svårighet att återgå i arbetet vilket sätts i samband med någon form av vardagsrelaterad problematik Projekt; Vardagsrevidering Målsättning Deltagare som varaktigt påbörjat en revidering av sin vardag till förmån för ökad arbetsförmåga och hälsa Deltagaren skulle efter avslutat program ha en klarare bild av vad de vill/behöver gå vidare med kunna fortsätta arbetsträning alt. minska sin sjukskrivning helt eller delvis 7

1. Ökar medveten om mönster och rutiner i vardagen 2. Stödjer formulering av mål och strategier för förändring 3. Ger utrymme för tillämpning av strategier i en vardag med arbete. Manualstyrt program Ges av Legitimerade arbetsterapeuter med 3 dagars metodutbildning* *Länk till uppdragsutbildning LU http://www.education.lu.se/ o.o.i.s/2624 8

En kurs Arbetsrehabilitering; behandling i grupp (6-8 pers) Ger ett språk med unika begrepp och instrument för analys och revidering i vardagen Använder aktiviteter praktiskt Inkluderar familj och arbetskamrater Teoretisk grund Aktivitetsvetenskap: Aktivitetsmönster och hälsa (i kvinnors) vardag ValMO modellen Arbetsterapi Sociala inlärningsteorier 9

Aktivitetsfokus Arbete samt fritid, hushåll och egenomsorg Upplevelse och struktur Miljön Den egna! Tiden Påbörjar en revidering - lång process En gruppintervention Gruppen Stödjade, ser, värderar, delar erfarenheter Ledaren Synliggör, förtydligar, ger redskap Individen Egenkompetens 10

Instrument för egen-aktivitetsanalys Miniseminarium Målsättning i vardagen Hemuppgifter; vardagssysslor Uppföljning/spegling Gruppstöd Arbetspraktik Anhörigseminarium Även om vi vill och behöver ändra vår vardag kan det vara svårt eftersom andra inte vill eller kan se vad de, i sin tur behöver ändra 11

FAS 1 FAS 2 FAS 3 Identifiera strategier i vardagen Egen-aktivitets analys Tillämpning i vardagen 5 veckor: Gruppträffar 2 eftermiddagar/vecka Individuellt första möte 5 veckor: Gruppträffar 2 förmiddagar/vecka Studiebesök på arbetsplatsen Anhörigseminarium 6 veckor: Arbetspraktik i eget tempo på den egna arbetsplatsen alt. annan arbetsplats. Arbetsplatsbesök och gruppträffar Den specifika utfallsprofilen av Vardagsrevidering visades vara; främjar återgång i arbete, minskar sjukfrånvaro och ökar självkänslan, men minskar inte deltagarnas nivå av stress mer än i kontrollgruppen 12

Samma aktivitet kan generera olika erfarenheter och därigenom både vara hälsofrämjande men också utgöra risk för utveckling av ohälsa. Omorganisation av de dagliga aktiviteterna kan förbättra hälsan. Självstyrd aktivitets- och vardagsanalys verkar vara ett effektivt redskap för förändring. Önskan och/eller behov av att ändra aspekter av vardagen kan vara svårt eller hindras av närstående; individer eller grupper som inte vill eller förstå vad de, i sin tur behöver ändra. Det är därmed angeläget att inkludera närstående i Vardagsrevideringsprocessen. Ca 200 utbildade arbetsterapeuter i landet Repeterade studier med original-programmet Preventionsprojekt bland kommunanställda Mindre Projekt; Nya grupper Implementering och Evaluering; NZ 13

Lättare Vardag En grupprogram för föräldrar som behöver förändra sin livsstil och vardag för att normalisera sina barns vikt. Orban,Erlandsson et al. Programmets längd Arena - Verksamhet? Tillgång på utbildade arbetsterapeuter Gruppverksamhet 2 ledare 14

Referenser (urval) Erlandsson, L-K. (in press). The Redesigning Daily Occupations (ReDO) Program: Supporting Women with Stress-Related Disorders to Return to Work - Knowledge Base, Structure, and Content. Occupational Therapy in Mental Health Eklund, M. & Erlandsson, L-K. (2011). Outcome of the Redesigning Daily Occupations (ReDO) Programme for Women with stress-related Disorders - a comparative study focusing on return to Work. Women & Health, 51(7), 676-692. Erlandsson, L.-K., Rögnvaldsson, T., & Eklund, M. (2004). Recognition of similarities (ROS): A methodological approach to analysing and characterising patterns of daily occupations. Journal of Occupational Science, 11(1), 3-13. Erlandsson, L-K. (2003). 101 Women s pattern of daily occupations. Characteristics and relationships to health and well-being. Dept of Clinical Neuroscience, Div. of Occupational Therapy, Lund University Erlandsson, L-K., Eklund, M. (2001). Describing patterns of daily occupations - A methodological study comparing data from four different methods. Scandinavian Journal of Occupational Therapy,8(1), 31-39. 15