Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15 Hp HT 2015

Transkript

1 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15 Hp HT 2015 Förebyggande arbetsterapeutiska interventioner för att minska stressrelaterad ohälsa hos yrkesverksamma kvinnor: arbetsterapeuters erfarenhet Preventive occupational therapy interventions to reduce stress-related illness among working women: occupational therapists experience Författare: Irene Kovanen Malin Wojtyna Handledare: Mandana Fallahpour

2 SAMMANFATTNING Bakgrund: Stress, när det sker kontinuerligt eller med hög intensitet, kan leda till fysiska och psykiska symptom, som är ohälsosamma. Stressrelaterad ohälsa hos kvinnor visade sig vara ett ökande samhällsproblem som leder till sjukskrivningar och samhällsekonomiska konsekvenser. Forskning visade strategier som kan motverka denna utveckling och arbetsterapeutiska strategier stämmer väl överens med dessa. Syfte: Studien undersökte vilka arbetsterapeutiska interventioner som kunde användas i förebyggande syfte för att minska stressrelaterad ohälsa hos yrkesverksamma kvinnor. Metod: Kvalitativ metod användes för att fånga arbetsterapeuternas erfarenheter och kunskap i ämnet. Datainsamlingen skedde med hjälp av intervjuer och sex personer deltog i studien. Resultat: De tre teman som framkom i studien visade att arbetsterapeutiska interventioner finns, för att förebygga stressrelaterad ohälsa hos kvinnor i Sverige. Resultatet visade att de interventioner som användes inriktade sig på aktivitetsbalans, målformulering och samarbete med klienten samt miljöinriktade interventioner och att det finns ett stort behov av dessa interventioner. Det rehabiliterande arbetet visade sig vara mer förekommande inom stressrelaterad ohälsa, dock skedde och utvecklades det förebyggande arbetet, men i begränsad omfattning. De interventioner som hittades användes inte uteslutande på kvinnor, utan kunde användas på flera olika målgrupper. Slutsats: Kompetens och kunskap identifierades i studieresultatet som viktiga förutsättningar för att utföra ett förebyggande arbete inom stressrelaterad ohälsa för yrkesverksamma kvinnor. Interventionerna som framkom hade stöd i forskning och arbetsterapeutisk litteratur. Dock behövdes kunskaps spridning och fortsatt forskning. Sökord: health, occupational balance, work

3 ABSTRACT Background: Stress can lead to physical and psychological symptoms that developes illness, when there is continuous or high intensity. Stress-related illness among women was found to be an increasing social problem that leads to lost of employment and socioeconomic impacts. Research showed strategies to counteract this development and occupational therapists behold strategies that matches well with these. Aim: This study explored the occupational therapy interventions, that could be used preventively, to reduce stress-related illness among working women. Methods: Qualitative method was used to capture the experience and knowledge among occupational therapists. Data collection was done through interviews and there was six participates in the study. Results: The three themes found in this study showed that there are occupational therapy intervention, to prevent stress-related illness in working women in Sweden. The results showed that the interventions focused on activity balance, goal-setting and cooperation with the client and environmental interventions, and there was a great need for these interventions. The rehabilitative work proved to be most commonly used in when working with stress-related health problems, however, preventive work took place and was developed, but to a limited extent. The interventions found were not used exclusively on women, but could be used for several different audiences. Conclusion: Competence and knowledge were identified as important preconditions for carrying out preventive work with stress-related illness among working women. Interventions that emerged had the support of research and occupational therapy literature. However, more knowledge was required for dissemination and further research. Keyword: health, occupational balance, work

4 INNEHÅLL 1. INLEDNING BAKGRUND STRESSRELATERAD OHÄLSA ARBETE I RELATION TILL STRESS Yrkesverksamma kvinnor och stress RIKTLINJER INOM STRESSRELATERAD OHÄLSA ATT FÖREBYGGA STRESSRELATERAD OHÄLSA Arbetsterapeutiska modeller Aktivitet Aktivitetsbalans PROBLEMFORMULERING SYFTE MATERIAL OCH METODER DESIGN URVAL DATAINSAMLING DATABEARBETNING/ANALYS FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN RESULTAT INTERVENTIONER INRIKTADE PÅ AKTIVITETSBALANS ReDo (Vardagsrevidering) Hjälpmedel MÅLFORMULERING OCH SAMARBETE MED KLIENTEN MILJÖINRIKTADE INTERVENTIONER DISKUSSION RESULTATDISKUSSION METODDISKUSSION FÖRSLAG PÅ FORTSATTA STUDIER SLUTSATS TACK REFERENSLISTA Bilaga Bilaga Bilaga

5 1 1. INLEDNING Stressrelaterad ohälsa har på senare tid ökat bland kvinnor på ett oroväckande sätt som lett till att riktlinjer har tagits fram för att motverka utvecklingen. Inom arbetsterapi finns relevant litteratur som behandlar strategier för att uppnå balans i livets olika delar. Arbetet sker dock nästan uteslutande med rehabiliterande åtgärder, som utförs när sjukdomen redan utvecklats och orsakat personligt lidande samt blivit kostsamt för samhället. Studien inriktar sig i första hand på arbetsterapeutiska interventioner som kan förebygga stressrelaterad ohälsa bland kvinnor, för en djupare kunskap om området. Studien kommer även ta upp vilken effekt interventionerna uppvisat. Detta för att öka medvetenheten och intresset för förebyggande arbetsterapeutiska insatser i arbetet med stressrelaterad ohälsa bland kvinnor. 2. BAKGRUND 2.1 STRESSRELATERAD OHÄLSA Stress är en vanligt förekommande biologisk reaktion hos människan som uppkommer i och på grund av olika situationer i livet. När stressen sker kontinuerligt eller med hög intensitet kan den leda till fysiska och psykiska symptom som över tid kan utvecklas till diagnosen utmattningssyndrom, vilket är den mest förekommande diagnosen inom stressrelaterad ohälsa (Kivimäki et al., 2002). Stressrelaterad ohälsa drabbar individer från alla bakgrunder och yrkeskategorier och ökar snabbt i samhället (Amri et al., 2008). Den ohälsosamma stressen grundar sig främst i brist på kontroll, otillräcklig känsla av erkännande och ersättning för det arbete som utförs samt otillräcklig socialt stöd. Även upplevda orättvisor, motstridiga värderingar, tunga arbetsförhållanden till följd av omorganiseringar, neddragningar och en förändrad syn på prioriteringar mellan arbete och fritid skapar ohälsosam stress. Många upplever en känsla av utsatthet och ensamhet som tvingar dem att söka nya sätt att klara av påfrestningar.

6 2 Dessa upplevelser gör att många i dagens samhälle känner sig idag utsatta, överbelastade och på gränsen till ett stressammanbrott, vilket leder till ohälsa (Perski, 2015 och Amri et al., 2008). Specifika stora händelser i individens privatliv som bortgång av anhörig, en skilsmässa eller konflikter i familjen kan bidra till ökad ohälsosam stress. Minskad eller för liten grad av sysselsättning samt en känsla av otillräcklighet kan också vara en orsak (Larsson, 2013). Långvarig ohälsosam stress kan med tiden även utveckla mer omfattande fysiologiska tillstånd. Det finns ett starkt samband mellan psykosocial stress och risken att dö i kardiovaskulära sjukdomar (Kivimäki et al., 2002). Enligt ICD-10 klassifikationen i Sverige (Sverige. Socialstyrelsen, 2003) finns fyra undergrupper för att diagnostisera stressrelaterad ohälsa. Klassifikationen anses vara viktig eftersom stress upplevs av alla individer, men gränsen mellan det friska och sjuka är oftast otydlig samt svårdefinierad (Åsberg et al., 2010). I klassifikationen ingår diagnoserna anpassningsstörning, akut stressyndrom, posttraumatisk stressyndrom och utmattningssyndrom. Utmattningssyndrom är den vanligaste diagnosen för långvarig stress och sker i tre olika faser. I första fasen, prodromalfasen är symptomen mer av fysiologisk karaktär som spänningshuvudvärk, mag- och tarmproblem samt hjärtklappning och sömnstörning. Efter en tid går symptomen över till akutfasen med kraftig fysisk och psykisk trötthet som inte blir hjälpt av återhämtning (Sverige. Socialstyrelsen, 2003). Andra symptom för denna fas är av kognitiva slag som ger svårigheter att minnas eller hittar till rätt plats. Exekutiva funktioner som planering, utförande, simultankapacitet och koncentrationsförmåga/uppmärksamhet blir påverkade. Den allmänna funktionsnivån blir lägre vilket påverkar arbetsförmågan (Glise, 2007). Ångest, nedstämdhet samt ljud- och ljuskänslighet är också kännetecknande. Parallellt kan också kriterierna för depression och ångestsyndrom vara uppfyllda (Sverige. Socialstyrelsen, 2003). Slutligen kommer återhämtningsfasen där återgången till det vanliga friska tillståndet sker succesivt. Återhämtningen är dock helt beroende av när diagnosen är ställd samt hur länge akutfasen pågått. Sjukdomsbilden kan även trappas upp av flera olika anledningar, individuellt är också om en annan psykisk sjukdom eller en känslighet för stress finns i bakgrunden. Förändringar i livssituationen som leder till negativa känslor påverkar också tillfrisknandet i allra högsta grad (Sverige. Socialstyrelsen, 2003).

7 3 Enligt Gilse (2007) är det vanligt att personer som drabbas av stressrelaterade symptom saknar insikt i hur utvecklad sjukdomsbilden är, då signalerna ofta ignoreras i början av insjuknandet. Personerna blir därför ofta överraskade över sin situation när de får hjälp. Oftast sker specifika händelser som tvingar personen att söka hjälp och trots detta kan det vara svårt för personen att acceptera och förstå situationen. Därför är det av stor vikt att uppmärksamma de tidiga fysiska symptomen som uppkommer i den första fasen av ohälsosam stress. Rehabilitering blir nödvändigt för att möjliggöra återgång till det normala, när stressen utvecklats för långt samt lett till mer omfattande skador. Rehabiliteringen kan tidsmässigt variera sig mellan några månader till flera år (Glise, 2007). 2.2 ARBETE I RELATION TILL STRESS Forskningen har visat att det finns olika faktorer som är kopplade till stressrelaterad ohälsa. Två av dessa faktorer är arbete och kön (Försäkringskassan, 2004). Att arbete är en av anledningarna till stressrelaterad ohälsa bekräftas av att nästan var fjärde sysselsatt svensk under det senaste året uppgav besvär av stress och andra psykiska påfrestningar, där arbetet var orsaken. Nästan fem procent av männen och åtta procent av kvinnorna uppgav i en mätning av Statistiska Central Byrån (SCB) att de varit hemma från arbete någon gång under det senaste året på grund av fysiska eller psykiska besvär på grund av arbetet. Orsaker till frånvaron, som ökat sedan motsvarande studie som utfördes 2012 (Ivarsson, 2014), var främst de orsaker som var icke kroppsliga, det vill säga stress, relationer till arbetskamrater och chefer samt innehållet i arbetet. Varför sjukskrivningarna har ökat de senaste åren antas bero på de kraftiga ekonomiska neddragningarna som skedde år Nedskärningar av personal och avlägsnade marginaler som tidigare funnits påbörjades. Dessa faktorer, samt mycket omorganiseringar inom arbete, i kombination med arbetarnas privata livssituation eller/och konflikter på arbetsplatsen har visat sig vara utlösande för psykisk ohälsa och diagnosen utmattningssyndrom, som utgör stor del av sjukskrivningarna.

8 4 Det är konstaterat att stressrelaterad ohälsa idag är den största anledningen till långtidssjukskrivningar (Åsberg et al., 2010 och Glise, 2007). Kivimäki et al., (2002) framför att det finns en högre risk att drabbas av stressrelaterad ohälsa för personer med låg lön, utbildningsnivån, brist på socialt godkännande och få karriärmöjligheter i förhållande till insatser som krävs i arbetet. Även arbetsgivaren kan påverka risken att bli sjukskriven (Kivimäki et al., 2002 och Försäkringskassan, 2015) Yrkesverksamma kvinnor och stress Forskning har genomförts för att studera eventuella genusskillnader hos de som drabbas av stressrelaterad ohälsa. Trots att stressrelaterad ohälsa är något som finns bland både kvinnor och män visar forskning och statistik att fler kvinnor än män drabbas av arbetsrelaterad, ohälsosam stress (Arbetsmiljöverket, 2014 och Glise, 2007). I dagens läge utgör kvinnor den största delen av de sjukskrivna där två tredjedelar av alla långtidssjukskrivna är kvinnor (Glise, 2007). Mellan 2012 och 2014 ökade andelen kvinnor som uppgav psykiska eller/och fysiska besvär till följd av arbetet från 22 till 28 procent (Ivarsson, 2014). Enligt Bergquist-Månssons artikel (2009), om Ivanca Savic-Berglunds forskninsprojekt, finns det skillnader mellan män och kvinnors nervbanor i det limbiska systemet och även skillnader i hur amygdala kopplar till andra delar av hjärnan vilket bidrar till att män och kvinnor reagerar olika vid stress. Kvinnor reagerar, enligt Savic- Berglund, mer inåt vid stress och får symtom som depression och smärta, medan de flesta mäns reaktioner påminner om symptomen vid flykt och fara. Trots att de flesta kvinnor numera arbetar heltid, upplever många fortfarande att de har kvar samma roll i hushållet som tidigare. Kvinnor upplever därmed mer stress än männen i hushållet. Detta leder, förutom till ökad stress, till upplevelsen att rollerna inte går att förena. Även om både mannen och kvinnan arbetar, visar tester att männens stresshormonhalter minskar vid hemkomst samt att deras blodtryck sjunker, medan kvinnornas stiger (Perski, 2015).

9 5 Socialförsäkringsrapporten 2015:3, som gavs ut av Försäkringskassan (2015) handlade om jämställdhet och sjukfrånvaro baserat på redovisning av Regeringsuppdraget om kvinnors sjukfrånvaro. Rapporten visade att förstagångsföräldrar, som lever i en traditionell familjekonstalation, där båda arbetar, har högre sjukfrånvaro än familjer med en mer traditionell sammansättning där mannen arbetar mer. Anledningen beskrivs vara en påfrestning för familjen att bryta normerna och rollerna vilket gör det svårt att förena hem och arbete jämställt. Detta skapar obalans som leder till ohälsa och sjukskrivningar. Den generella risken för sjukskrivningar för kvinnor var enligt rapporten 15,9 procent, jämfört med männens 6,5 procent. Risken för sjukskrivning med psykiatrisk diagnos var bland kvinnor 3,1 procent, jämfört med männens 1,3 procent, vilket bekräftar att kvinnor har större risk att bli sjukskrivna till följd av psykiska besvär. Att tjäna lika mycket som mannen ökade risken för sjukskrivning bland kvinnor, medans om mannen tjänade mer och arbetade mer minskade risken för kvinnors sjukskrivning. Statistiken visade även att risken för sjukskrivning ökade ytterligare bland kvinnor efter andra barnet, men höll sig på samma nivå gällande männen i samma situation. Sjukfrånvaron visade sig vara betydligt lägre hos kvinnor utan barn, dock visade det sig att när sjukskrivning väl sker hos kvinnor utan barn, pågår den generellt länge än för kvinnor med barn. Risken för sjukskrivning var även högre hos kvinnor med barn bosatta i Stockholmsområdet. Inom kvinnodominerade yrken, som vård och omsorg, samt skola, var risken att drabbas av stressrelaterad ohälsa större. Det har även visat sig att kvinnor anställda inom kommun och landsting löper större risk att drabbas av stressrelaterad ohälsa (Försäkringskassan, 2015). 2.3 RIKTLINJER INOM STRESSRELATERAD OHÄLSA Riktlinjer har på senare tid tagits fram, då sjukskrivningar på grund av stressrelaterad ohälsa ökat. Detta har lett till att lagar som fokuserar på förebyggande arbete har utformats. Europiska arbetsmiljöbyrån formulerar det på följande sätt: Att förebygga och hantera stress är inte bara en moralisk skyldighet och en god investering för arbetsgivare, det är ett lagkrav som fastställs i ramdirektiv 89/391/EEG, som stöds av arbetsmarknadsparternas ramavtal om arbetsrelaterad stress och trakasserier och våld på arbetsplatsen. (Europeiska arbetsmiljöbyrån, 2015).

10 6 Inför 2015 lämnades regeringens budgetproposition in till riksdagen. Budgeten innehöll ett anslag till Arbetsmiljöverket, skyddsombudsverksamheten, forskning inom arbetsrelaterad hälsa samt företagshälsovården. Denna proposition innebär att dessa instansers budget höjs varaktigt med cirka 100 miljoner kronor (Sverige. Riksdagen, 2015). Motiveringen var följande: Psykisk ohälsa är det snabbast växande arbetsmiljöproblemet, trots det saknades ett förebyggande arbetsmiljöarbete på sex av tio besökta arbetsplatser. (Sverige. Riksdagen, 2015). Företagshälsans riktlinjegrupp blev hösten 2015 klar med en samanställning av riktlinjer för utredning och åtgärder vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Detta för att man via företagshälsovården, på Regeringens uppmaning, ska kunna arbeta förebyggande mot arbetsrelaterad ohälsa (Hansson, Mosson & Richter, 2015). Även Arbetsmiljöverket har verkställt nya regler som börjar gälla den 31 mars år 2016 för att tydliggöra det arbete som ska utföras för att systematisera arbetsmiljöarbetet och få det psykosociala arbetarskyddet att fungera (Arbetsmiljöverket, 2015). 2.4 ATT FÖREBYGGA STRESSRELATERAD OHÄLSA En meningsfull sysselsättning, att må bra på arbetsplatsen, att ha balans mellan lönearbete och obetalda aktiviteter som fritidsaktiviteter och vila samt att ha en känsla av sammanhang, har visat sig vara viktigt för att en kvinna ska ha ett hälsosamt liv (Håkansson, Lissner, Björkelund & Sonn, 2009). I en studie av Håkansson, Lissner, Björkelund & Sonn (2009), ansåg kvinnorna det viktigt att inte engagera sig mer än det fanns ork till. Flera av kvinnorna bokade in alla aktiviteter till en dag, som städning och tid med barnen. På så vis fick de en överblick över aktiviteterna och kunde prioritera. En balans mellan arbete, lustfyllda aktiviteter och vila är viktigt. Socialt stöd inom och utanför arbete har visat sig ha starkt samband med självskattad hälsa vad som kommer till yrkesverksamma personer (Falkenberg, Nyfjäll, Hellgern & Vingård, 2012).

11 7 Genom att förbättra de psykosociala faktorerna på arbetsplatsen, kan anställdas hälsa förbättras, samtidigt som man förebygger eventuell ohälsa. När ledarskapet är personalorienterat och rättvist och det sociala klimatet och stödet förbättras, ger det positiva effekter på hälsan. Att ha kontroll över sitt arbete är också viktigt, då detta ger ett skydd för de höga kraven som kan upplevas i arbetet, vilket då minskar ohälsosam stress. Rimlig arbetsbelastning, att arbetet inte överlappar med privatlivet samt balans mellan belöning och arbetsinsats, möjlighet att påverka, fortbildning och bra social klimat är bidragande faktorer för att förebygga ohälsa i arbete (Lohela, Björklund, Vingård, Hagberg & Jensen, 2009 och Forte, 2015). På arbetsplatsen kan man genom att dela uppgifter, ge ömsesidig hjälp och diskutera kvalitet på arbetet förebygga stressrelaterad ohälsa (Bègue et al., 2015). Copingstrategier är en åtgärd som kan användas för att hantera och förebygga stress hos heltidsanställda. Personer som använder adaptativa copingstrategier har visat sig kunna hantera sin stress bättre. Med adaptiva copingstrategier menas strategier som är hälsofrämjande, strategierna leder till att personen lär sig att ha kontroll över sin situation och hantera de stressutlösande situationerna samt lär sig fler handlingsmöjligheter i dessa situationer. Strategier som fysisk aktivitet och socialt stöd är också en del av den adaptativa metoden. Rekommendationen är att tillämpa stresshanteringsprogram med inriktning på adaptativa copingstrategier på en arbetsplats i samband med ett arbete för socialt stöd och en positiv arbetslag. Dock är utökade resurser på arbetsplatsen, för att lära anställda att använda copingstrategier, nödvändigt för att få en framgångsrik stresshantering som i sin tur leder till friskare medarbetare (Holton, Barry & Don, 2014). Förebyggande arbete mot stressrelaterad ohälsa, på grund av arbete, fokuseras i dagens läge endast till individnivå. För att komma till djupet av problematiken och kunna utföra ett effektivt förebyggande arbete, måste detta också ske på organisationsnivå där engagemanget och tålamodet för interventionerna är tillräckligt (European Agency for Safety and Health at Work, 2015 och Forte, 2015).

12 Arbetsterapeutiska modeller Arbetsterapeuters arbete är inriktat på aktivitet, vilket naturligt inriktar sig på klientens vardagliga liv. Eftersom arbetsterapeuter har ett brett perspektiv och arbetar med att se helheten, kan de tillämpa både individ-, grupp- och miljöinriktade åtgärder (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) (FSA, 2012). Kielhofner (2014) beskriver flera olika strategier som är baserade i Model of Human Occupation (MoHo) teorin och kan vara mycket värdefulla vid förebyggande arbete mot stressrelaterad ohälsa. Interventionerna som är knutna till MoHos teori har sin grund i att förändringen är driven av klientens egna engagemang i aktiviteten, som tillsammans med terapeutens resonemang, råd och guidning, bygger upp grunden för en förändring. De terapeutiska strategierna ska alltid ha sin utgångspunkt i klientens situation och därför måste de valideras av arbetsterapeuten. Strategierna är något som ska kunna påverka individens görande, tänkande och kännande och bidra till en ökad motivation för förändring. Under en arbetsterapeutisk process identifieras de svårigheter som finns för att hitta ett alternativt sätt att lösa dessa. Arbetsterapeuten ger feedback på de tester eller genomföranden som gjorts, på ett konstruktivt sätt, för att på så vis öka klientens motivation inför nya uppgifter. Arbetsterapeuten är hela tiden beredd på att kompromisser kan behöva göras för att den klientcentrerade relationen ska bibehållas. Arbetsterapeuten coachar, instruerar, demonstrerar och guidar för att öka motivationen. Genom att bygga upp en struktur underlättar arbetsterapeuten för klienten att göra nya val, behålla och skapa nya rutiner samt uppmuntrar klienten att upptäcka nya situationer, våga ta vissa risker, eller att orka fortsätta tro på sin egen förmåga (Kielhofner, 2014). Arbetsterapeuten kan under processen även ge förslag på hur vardagsteknik, som mobil eller dator kan användas som hjälpmedel, ge tips på relevanta produkter klienten kan köpa själv som underlättar i vardagen, stödja klienten i arbetsträning och ge förslag på anpassning av arbetsplatsen (FSA, 2013).

13 9 Interventionen Re-designing Everyday Occupations (ReDO) är ett relativt nytt arbetssätt som börjat användas av arbetsterapeuter som arbetar med stressrehabilitering eller förebyggandet av stressrelaterad ohälsa. Detta arbetssätt fokuserar på aktivitetsbalans för hälsa och är från början utvecklat för kvinnor med stressrelaterad ohälsa. Detta är en gruppbaserad intervention där syftet är att påbörja en process för omstrukturering av aktivite-ter och rutiner i vardagen för att uppnå hälsa och balans (Eklund & Erlandsson, 2011). Arbetsterapeutiska teorier som MoHo (Kielhofner, 2014) ger kunskap om förebyggande strategier, dock framkommer det inte tydligt vilken typ av förebyggande arbete som genomförs i Sverige idag Aktivitet Aktivitet innefattar alla delar av en individs liv. Vardagsaktiviteter som att äta, städa eller arbeta utgör en stor del. Vilka aktiviteter som är viktigast är något som varje individ själv har en uppfattning om. Mänsklig aktivitet är något som karaktäriserar och formar individens liv och är därför något som är viktigt att vara medveten och ha kunskap om (Kielhofner, 2014). Aktivitet är en grundläggande drivkraft och att utföra aktiviteter är hälsosamt för en individ. Kielhofner (2014) förklarar det som att människan kännetecknas av sin starka drivkraft att utföra olika aktiviteter Aktivitetsbalans Enligt Kielhofner (2014) krävs balans mellan en persons dagliga aktiviteter för att kunna leva ett tillfredställande och hälsosamt liv. Balans i tid som används till de olika aktiviteterna måste finnas mellan arbete, familj och fritid och mellan lustfyllda, fysiskt krävande eller återhämtande aktiviteter (Håkansson, Jonsson & Wagman, 2012).

14 10 Arbetsterapeuter arbetar inriktat mot individen och dagliga aktiviteter, aktiviteternas värde för individen, balansen mellan de olika aktiviteterna, samt vilka roller som är betydande för individen (exempelvis arbetstagare, förälder, make/maka). På detta sätt hittar en arbetsterapeut balansen mellan de krav vi har på oss och den kontroll individen har över det egna livet. Arbetsterapeuten utreder hur den ohälsosamma stressen påverkar klientens vanor, rutiner och aktivitet i vardagen samt stödjer klienten i att klara av sina vardagliga aktiviteter och hjälper klienten att hitta sätt att bättre hantera situationer som kan upplevas stressande (Amri et al., 2008 och FSA, 2015). Enligt Backman (2010) är det viktigt att den personliga upplevelsen av aktivitet och kvalitén på aktiviteten, är det som bedömer om det finns aktivitetsbalans, istället för att bara fokusera på hur lång tid som ägnas åt varje aktivitet. Risken är att man då glömmer bort att ta hänsyn till hur meningsfull personen upplever aktiviteten är och ser aktivitetsbalans som ett mål och inte som en hjälp att få bättre välbefinnande och hälsa (Håkansson, Jonsson & Wagman, 2012). 2.5 PROBLEMFORMULERING Forskningen som presenterats visar att det förebyggande arbetet inom stressrelaterad ohälsa är viktigt, då stressrelaterad ohälsa ökar bland yrkesverksamma kvinnor. Detta har lett till att riktlinjer för att motverka denna utveckling tagits fram. Trots detta använder väldigt få arbetsplatser ett förebyggande sätt att hantera problemet (Forte, 2015). Behovet av förebyggande insatser är stort, men forskningen och den allmänna kunskapen är begränsad inom arbetsterapi gällande vilka interventioner som kan förebygga stressrelaterad ohälsa och hur arbetsterapeuter upplever detta. 3. SYFTE Syftet var att beskriva vilka arbetsterapeutiska interventioner som kan användas i förebyggande syfte för att minska stressrelaterad ohälsa hos yrkesverksamma kvinnor.

15 11 4. MATERIAL OCH METODER 4.1 DESIGN Denna studie var en kvalitativ studie vilket valdes utifrån att författarna ville beskriva arbetsterapeuternas egna erfarenheter. Det var viktigt att fånga dessa erfarenheter genom intervjuer med varierande frågor, som kunde ge en djupare förståelser av dessa erfarenheter och fördjupa kunskapen om de olika interventionerna (Kvale & Brinkmann, 2009). Kvalitativ metod är lämplig när man vill beskriva och analysera karaktärsdrag och egenskaper i det som man studerar, vilket var författarnas syfte i denna studie (Malterud, 2009). 4.2 URVAL Sex personer rekryterades till studien. Deltagarna var yrkesverksamma och legitimerade arbetsterapeuter och två arbetade aktivt med att förebygga stressrelaterad ohälsa. Fyra av deltagarna arbetade med att rehabilitera stressrelaterad ohälsa och förebygga återfall av stressrelaterad ohälsa. Fyra av deltagarna arbetade även i forskningsprojekt för att utveckla arbetet kring stressrelaterad ohälsa. Alla deltagare var kvinnor i ålder mellan år, samt hade arbetat inom området en längre tid. De personer som författarna under sin sökning kunde hitta som matchade inklusionskriterierna, både personer och företag, kontaktades. Detta skedde via mail, telefon eller sociala medier. För att hitta kontakter gjordes en sökning på internet, andra arbetsterapeuter delade med sig av sina kontakter och Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter kontaktades gällande vilka arbetsterapeuter som var verksamma inom detta område. Eftersom den grupp som från början efterfrågades av författarna, där deltagarna skulle arbeta aktivt med att förebygga stressrelaterad ohälsa inte kunde fylla det antal deltagare som krävdes till studien, då väldigt få potentiella deltagare fanns, innebar det att de personer som kontaktades arbetade med både förebyggande och rehabiliterande åtgärder för stressrelaterad ohälsa.

16 12 Deltagarna behövde dock ha kunskap kring förebyggande arbete, arbete med att förebygga att personer som drabbats av stressrelaterad ohälsa blev sjuka igen, samt kunna reflektera över rehabiliterande interventioners möjligheter att användas i förebyggande syfte. Ett bortfall av deltagare förekom under processen, då vissa av de tillfrågade inte svarade på författarnas förfrågan om deltagande i studien och en som kontaktades inte uppfyllde inklusionskriterierna, samt att en som kontaktades inte hade möjlighet att deltaga. En förfrågan om deltagande skickades ut till sju företag som arbetade förebyggande och hade anställda arbetsterapeuter, samt till sex arbetsterapeuter som var verksamma som egna företagare. Av dessa svarade fem anställda arbetsterapeuter och tre egna företagare på förfrågan och tre anställda arbetsterapeuter och tre egna företagare tackade ja till att delta. 4.3 DATAINSAMLING Innan datainsamlingen sökte författarna efter tidigare forskning i ämnet. Informationen samlades och bearbetades och användes sedan för att sammanställa en bakgrund och senare även för att sammanställa en intervjuguide, med relevanta frågor i ämnet. Frågorna tog främst upp klientgrupp, vilka interventioner som användes, dess effekter samt vilken evidens som fanns till grund för dessa (Bilaga 3). Godkännande behövdes från verksamhetsansvarig för att utföra intervjuerna hos respektive arbetsplats, dock fanns det privata aktörer där de själva ansvarade för sitt deltagande och därmed kontaktades personligen. Det krävdes också samtycke från deltagarna, där de valde att delta i intervjun. Författarna uppfyllde dessa krav genom att först skicka ut ett informationsbrev (Bilaga 1) till arbetsplatsen där verksamhetsansvarig fick möjlighet att välja att vidarebefordra informationen till de önskade deltagarna eller tacka nej till att delta i studien. Efter detta skickades ett missivbrev (Bilaga 2) till deltagarna för att de skulle få all information som behövdes om studien. Information om att deltagande var frivilligt, att studien kunde avbrytas när de ville, att intervjun skulle spelas in samt att deltagarna var anonyma och att ingen ersättning utgick för deltagande i studien fanns i brevet (Malterud, 2009).

17 13 Då Malterud (2009) föreslår att man innan de riktiga intervjuerna utför en provintervju för att ge en chans att eventuellt korrigera intervjun och höja intervjuns kvalité, gjorde författarna detta innan de intervjuer som används i denna studie utfördes. Handledaren hjälpte författarna genom att läsa intervjuguiden och ge synpunkter som förbättrade kvalitén på intervjufrågorna. Intervjun som utfördes var semistrukturerad vilket innebar att utrymme för följdfrågor, samt möjlighet att bortse från frågor som eventuellt inte passade vid intervjutillfället (Lantz, 2013). Fem av intervjuerna för datainsamlingen skedde vid ett fysiskt möte med deltagarna och en gjordes via telefon. Intervjuerna tog mellan 15 och 40 minuter och varje deltagare bidrog med en intervju. Författarna delade upp intervjuerna mellan sig, så att endast en av författarna var närvarande vid en intervju. Detta för att allt arbete som studien innebar skulle kunna utföras på ett effektivt sätt, samt att situationen skulle vara bekvämare för deltagarna. Alla intervjuer spelades in med mobiltelefoner som var lösenordskyddade och raderades efter arbetets slut. Intervjuguiden innehöll tolv frågor men deltagarna tilläts även själva komma med kommentarer och erfarenheter som inte var direkt kopplade till frågorna för att författarna skulle få en så tydlig och bred bild av deltagarnas arbete som möjligt. 4.4 DATABEARBETNING/ANALYS Under analysen användes de inspelade intervjuerna som transkriberades av den författare som gjort intervjun och blev kodade. Författarna utgick från den databearbetningsprocess som Lantz (2013) beskriver. När transkriberingen var klar och författarna hade rådatan, kategoriserades denna för att få fram olika teman ur intervjuerna. Författarna gallrade då bort det som var irrelevant för studiens syfte och problemformulering. I första fasen skedde kodningen där nyckelorden lyftes fram och jämfördes. Detta gjordes genom att skriva ut varje intervju där den relevanta texten markerades för att få en överblick. Dessa bearbetades i sin tur och blev jämförda samt analyserade för att hitta slutgiltiga nyckelorden och därefter bildades kategorier.

18 14 Därefter kodades datan ytterligare med specifika nyckelord där författarna sökte efter skillnader och likheter. Till slut fick författarna fram teman som blev grunden för rubrikerna. Under processen söktes efter relevanta citat för att förstärka och öka förståelsen för resultatet och göra den mer valid (Lantz, 2013). De interventioner som beskrevs i studien, användes både i rehabiliterande och förebyggande syfte inom stressrelaterad ohälsa. En del av interventionerna användes dock endast i rehabiliterande syfte, även om deltagarna ansåg de kunde och borde användas på ett förebyggande sätt. Interventionerna var också utformade på ett sådant sätt att de kunde användas på alla personer som hade drabbats, eller riskerade att drabbas, av stressrelaterad ohälsa och inte enbart på kvinnor. 5. FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN Studien var vid sin början redan godkänd av kursansvarig och handledare enligt de regler för etikprövning som finns i Karolinska Institutets etiska regler (Karolinska Institutets kommunikationsavdelning, 2014). Som Malterud (2009) tar upp ska allas hälsa och rättigheter skyddas, vilket var något som uppmärksammades genom att fundera kring förhållningsättet till deltagarna, deras åsikter och behov. Varje arbetsplats hade egna rutiner och regler som självklart respekterades, för att studien inte skulle inkräkta på deltagarnas arbete och tid. Vid intervjutillfället var det därför viktigt att hålla tidsplaneringen och kunna avsluta mötet i rätt tid för att respektera deltagarnas arbetstid samt att minska risken för irrelevant information. Enligt Malterud (2009) kan det vara till fördel att låta deltagaren själv bestämma plats tid och datum för en intervju då detta kan öka förtroendet och få deltagaren att känna sig mer bekväm med intervjuaren. Av denna anledning fick deltagarna bestämma detta vilket fungerade bra i studien.

19 15 Eftersom studien innehöll få deltagare (sex stycken) behövdes presentationen av resultatet vara genomtänkt för att inte avslöja deltagarnas identitet, speciellt då det är få arbetsterapeuter som arbetar inom området. Det färdigarbetade materialet skickades till deltagarna för deras godkännande, då citat använts. 6. RESULTAT Huvudteman beskriver de interventioner som deltagarna använde för att förebygga stressrelaterad ohälsa, samt det av deltagarna tydligt framhävda behovet av dessa interventioner. Huvudteman: Interventioner inriktade på aktivitetsbalans Målformulering och samarbete med klienterna Miljöinriktade interventioner 6.1 INTERVENTIONER INRIKTADE PÅ AKTIVITETSBALANS Deltagarna lyfte fram att interventioner som främjar aktivitetsbalans är det viktigaste i arbete med stressrelaterad ohälsa. En deltagare uttryckte det på följande sätt: Som arbetsterapeut utgår man ju från aktivitet och då tittar vi på aktivitetsbalans, aktivitetsmönster, man flätar in då vardagen i det här och hur det ser ut med deras aktivitetsbalans. Även en annan deltagare förklarade arbetsterapins roll för att nå aktivitetsbalans: Det är mycket mer vardagsnära. Det handlar om aktivitet i vardagen och det är ju det vi frågar kring och bryr oss om, aktivitetsmönster och aktivitetsbalans, jag vet inte någon annan som har tillräcklig kunskap i det... Det finns få som gör, tittar på miljön, gör miljöanalys eller aktivitetsanalys och jag tror inte det finns någon annan yrkeskategori som har den inriktningen heller. Ja så det är väl tillräckligt unikt tycker jag.

20 16 Deltagarna hjälpte sina klienter från att återfalla i ohälsosamma mönster som orsakar obalans genom att hjälpa sina klienter att känna igen tecken som orsakade och ökade stressen. De hjälpte också klienterna att lära sig ta ett steg tillbaka, reflektera över sin situation och prioritera om. Klienterna behövde också kunskap om vad som händer vid för hög belastning och hur man kan arbeta annorlunda. De specifika verktygen eller strategierna som deltagarna gav på individnivå var att prioritera, lära känna igen tecken, inte vara för hård mot sig själv och att se över sitt aktivitetsmönster. En deltagare förklarade kopplingen till aktivitet såhär: Stress är kopplat till aktiviteter och kunskaper kring stress är kopplade till aktivitet, allting är liksom kopplad till aktivitet. Andra interventioner, som deltagarna nämnde för att främja aktivitetsbalans var seminarier, kurser och kunskapsspridning om ämnet till olika sektorer i samhället. Detta för att öka kunskapen och förståelsen av behovet av förebyggande interventioner, samt vad som händer vid stressrelaterad ohälsa och för hög arbetsbelastning. Även inslag av natur och trädgårdsterapi eller andra praktiska aktiviteter, som kunde användas för att få balans mellan nöje och arbete, fanns bland deltagarnas interventioner för att uppnå aktivitetsbalans. Enligt deltagarna innebar arbetet med stressrelaterad ohälsa och aktivitetsbalans en succesiv process, med ytterst små framsteg under lång period, vare sig det handlade om rehabiliterande eller förebyggande insatser. Dock hade de flesta av deltagarna upplevt att ju tidigare en person fick hjälp att hantera sin ohälsa, desto snabbare gick processen och desto lättare var det för personen att ta emot hjälpen. En deltagare uttryckte det på följande sätt: Alla har fått med sig väldigt mycket olika verktyg och det säger de också. Men sen är det igen quickfix. Det tar tid och det handlar om beteendeförändring och aktivitetsreglering i vardagen också och det är bland det tuffaste man kan göra.

21 17 Och en annan förklarade: Man måste vara väldigt kreativ och tänka för... Det går ju inte att presentera ett färdigt paket och säga att det här ska vi applicera på dig och på dig och på dig och på dig Deltagarna uppgav att de arbetade med struktur och tydlighet, samt gav hemuppgifter till klienterna. Interventionerna var ofta individanpassade och inleddes med personliga samtal där en stor del av interventionerna handlade om aktivitetsreglering - att få ihop vardagen samt att få klienterna att uppmärksamma sina styrkor och inte bara sina svagheter. Klienterna skulle fundera över vad de gjorde för sin egen skull och sedan reflektera över vad som gjordes för alla andra, detta för att fånga upp den ohälsosamma stressen. En av deltagarna arbetade med krav-kontroll-stöd modellen i rehabiliteringsprocessen och upplevde att modellen fångade upp individer på ett övergripligt sätt. Interventionerna skedde både på grupp- och individnivå och deltagarna upplevde att det fanns positiva inslag i båda konstalationerna. Under de olika faserna i processen användes olika typer av konstalationer för att nå fullgod behandling. Ett utbyte av erfarenheter gav klienterna egna verktyg att arbeta med, samtidigt som de under andra perioder var mer i behov av motivation och uppmuntran. Klienterna var ofta i behov av större beteendeförändringar, för att inte riskera återfall till sina tidigare aktivitetsmönster, som varit det som från början utvecklat ohälsan. Strategier för förändring var att sätta gränser, inte ta på sig för mycket, att arbeta med något annat än tidigare eller att arbeta mindre tid. Mycket viktigt var att klienten lärde sig säga nej till det som var över gränsen för vad de orkade. Deltagarna tog också upp att ett samarbete mellan olika yrkesgrupper behövs för att kunna utföra ett holistiskt arbete och uppnå aktivitetsbalans för att förebygga stressrelaterad ohälsa. Som en av deltagarna uttryckte det: Vi ser ju på ett annat sätt än vad andra professioner gör, men jag tycker att man får stor behållning av att jobba tvärprofessionellt.. att man får den här helheten.

22 18 Även en annan deltagare förklarade: Som arbetsterapeuter så kan vi uppleva att vi har en vi har en annan syn på balansen och det holistiska, vi har liksom en helhetssyn, ett helhetstänk på ett annat sätt än de andra professionerna upplever jag och det här med konkret, praktiskt görande, så att det också är mer lättförståeligt för vår patientgrupp ReDo (Vardagsrevidering) ReDo Preventive var en av de förebyggande metoderna som är baserad på ReDo-metoden. Detta är en gruppintervention som fokuserar på att hitta aktivitetsbalans där man får verktyg som leder till att individen får insikt och själv kan göra en förändring i sin vardag. Genom att öka kunskapen får man personen att få ett nytt tankesätt gällande sin vardag, vilket är en hjälp till självhjälp. Denna intervention är kopplad till aktivitet och balansen i aktivitet. En deltagare förklarade den såhär: I vardagsrevideringen (ReDo) så använder man ju till exempel medveten närvaro men man sätter in det i en arbetsterapeutisk sammanhang. Det är ju arbetsterapi liksom att använda... för att man använder det i aktivitet, det blir ju väldigt tydligt arbetsterapeutiskt. Det verkar som att många tror att man måste ta till någon annan metod för att det ska vara någonting med stress men så är det ju inte. Klienter var ofta väldigt positivt överraskade över den hjälp de fått, de hade uppgett att de förstod saker på ett helt annat sätt än tidigare samt ansett att hjälpen var enkel, konkret, praktisk och användbar i deras liv. Det fanns enligt deltagarna en stor potential för deras klienter att göra en förändring som gav ett positivt resultat. Jag skulle säga att det är jätteeffektivt men man måste vara motiverad, vilket de är, sen måste man också ha insikt om hur dålig man faktiskt är. En deltagare uttryckte att hon kunde motivera och rekommendera ReDo och verkligen stå för det efter att deltagaren sett sina klienters positiva respons på interventionen.

23 Hjälpmedel Några av deltagarna arbetade med hjälpmedel som bidrog till att deltagarnas klienter på ett tydligt sätt kunde planera sin tid, som exempelvis en dagbok där klienterna, under tiden interventionerna pågick, kunde skriva om sina aktiviteter, sitt sätt att hantera nya situationer och om sina upplevelser. Att använda dagbok var även något som gav positiv respons bland de som tog emot interventioner, specifikt för de klienter som arbetat i grupp. De gav också mycket positiv feedback om att nätverket i gruppen hjälpt dem att hantera sin stress bättre. Såhär upplevde en av deltagarna själv effekten av sitt arbete: Det var kul att se, för de får ju lite material och en bok att skriva sina reflektioner i och det är så positivt. Pennan glöder när man sitter och pratar. Olika saker under föreläsningarna som de kan jobba med hemma och ge till varandra och det kommer de tillbaka sen och berättar exempel om, det är med glädje och sen att höra. 6.2 MÅLFORMULERING OCH SAMARBETE MED KLIENTEN Flera av deltagarna formulerade långsiktiga och kortsiktiga mål med sina klienter, för att ha en tydlig struktur i arbetet och för att både klienten och arbetsterapeuten skulle kunna se de förändringar som skedde. Klienterna arbetade även med att själva utforma realistiska mål. Såhär tydliggjorde en deltagare detta arbete: Då behöver det inte vara att man har förändrat någonting, då kan det vara att man fått en bild av hur man gör nu och förstått att okej, det här sättet som jag jobbar på nu med mycket multitasking eller mycket mångsysslande på en gång, det gör att jag blir väldigt stressad och inte mår så bra och jag kan koppla det till hur det känns i kroppen, sen är nästa steg att göra något åt det. Det är ändå ett delmål att ha blivit medveten om att det är så. Ett förebyggande arbete kräver att arbetsterapeuten kan fånga personen här och nu och känna in situationen, samt motivera personen och därmed öka insikten i klientens situation, vilket ofta personer med stressrelaterad ohälsa har svårt med. Det var, enligt deltagarna, viktigt att klienterna lärde sig att inte vara för hårda mot sig själv. Förstå att ett bakslag inte var detsamma som ett misslyckande, utan istället något som de kunde lära sig av till nästa gång.

24 20 Interventionerna kunde pågå mellan två månader upp till flera år. Vid korta insatser träffades deltagaren och klienten ungefär en gång i veckan under begränsad tid. I senare skede kunde uppföljning ske var tredje månad eller varje halvår. Allt berodde, enligt deltagarna, på individen och vilka förutsättningar individen hade i sig och sin omgivning. Som en deltagare förklarade: De behöver ju stöttning under en lång tid och att veta sitt värde och att det handlar om att vänta och se. Jag tycker man ser sig rätt mycket som coach. Lyfter dem det är väl det att de ska tro på sig själva och se att de är en resurs, se sina egna resurser som en tillgång. Stort och smått och hitta aktiviteter man kanske lämnat då som kanske är energigivande. Det gäller att hitta tillbaka till de aktiviteterna, hur man nu vill göra det. Deltagarna ansåg det viktigt att möta klienten här och nu, samt att få klienten känna sig hörd, validerad och sedd. Utan det ansåg deltagarna det vara omöjligt att nå fram till klienten och arbeta tillsammans mot förändring. Såhär förklarade en av deltagarna arbetet: Det allra viktigaste, det är ju att det blir nån form av relation eller kontakt oavsett om det bara varit så att man träffat personen bara en gång, men att de ändå får prata av sig. Det har ju varit många gånger så att man har väldigt begränsad med tid vilket jag kanske struntar i för jag tycker det är jätteviktigt det här första samtalet. 6.3 MILJÖINRIKTADE INTERVENTIONER Deltagarnas klienter var ofta i behov av samordning i kontakt med myndigheter och arbetsgivare där de behövde hjälp att planera framåt. Deltagarna utförde arbetsplatsbesök och aktivitetsbedömningar, för att få en helhetsbild av klientens arbetssituation och därefter kunna tillämpa lämpliga interventioner. Deltagarna uppmärksammade vikten av att se helheten utifrån klienten och kartlägga klientens vardag för att på så vis kunna arbeta med aktivitetsmönstret och därmed hitta fram till aktivitetsbalans. Detta var viktigt då många av deltagarnas klienter själva kunde ha svårt att se var gränsen gick och lätt pressade sig själva för hårt. Några av deltagarna hjälpte sina klienter att möjliggöra någon form av arbetsträning, där det ingick att informera arbetsplatsen om hur klienten mådde samt ge kunskap om sjukdomsbilden.

25 21 Det framkom tydligt att det förebyggande arbetet först och främst behövde ske på en övergripande nivå. Arbetet måste ske på arbetsplatsen där man skapar ett hälsosamt klimat och fångar upp personer som är i riskzonen. Olika strategier var att kunna sätta gränser, inte övergöra, fördela och delegera samt att ta raster och pauser. 7. DISKUSSION Diskussionen kommer här presenteras i resultatdiskussion och metoddiskussion. 7.1 RESULTATDISKUSSION Syftet med studien var att beskriva vilka arbetsterapeutiska interventioner som kan användas i förebyggande syfte för att minska stressrelaterad ohälsa hos yrkesverksamma kvinnor. Studien lyfte fram fyra huvudteman som beskriver arbetsterapeuternas erfarenhet kring förebyggande arbete med stressrelaterad ohälsa: interventioner inriktade på aktivitetsbalans, målformulering och samarbete med klienterna, miljöinriktade interventioner samt ett stort behov av dessa interventioner. Interventionerna gav goda resultat, speciellt om klienterna fångades upp i tid innan symtomen blivit allt för stora. Eftersom det krävdes stora beteendeförändringar samt förändringar i vardagen kunde interventionerna vara en långsam process. De tre teman som framkom under studien stämde överens med tidigare studier om arbete kring stressrelaterad ohälsa. När deltagarna rekryterades till studien uppmärksammades det att interventionerna mestadels användes i rehabiliterade syfte, det förebyggande arbetet inom det rehabiliterande arbetet handlade till största del om att förhindra och motarbeta den stressrelaterade ohälsa som riskerade att återkomma eller bli värre. Detta arbete var dominerande, trots att verktyg som ReDo-metoden fanns tillgänglig för förebyggande arbete (Eklund & Erlandsson, 2011). Interventionerna inriktade på rehabilitering kunde dock även användas i förebyggande syfte. Deltagarnas interventioner var grundade på forskning, beprövad erfarenhet, aktivitetsvetenskap och arbetsterapeutiska teorier.

26 22 Några av deltagarna forskade själva om stressrelaterad ohälsa eller nätverkande med forskare som gjorde det. Litteratur som togs upp som grund till interventionerna var Value and Meaning in Occupations Model (ValMO- modellen) (Erlandsson & Persson, 2014), och MoHo (Kielhofner, 2014). ReDO-metoden, som är evidensbaserat, användes också av några deltagare och har visat sig vara den enda metoden som visat på ökad återgång till arbete, för kvinnor som rehabiliteras från stressrelaterad ohälsa (Eklund & Erlandsson, 2011). Med detta anser sig författarna kunna styrka att de framtagna interventionerna var välgrundade i evidens och därför bevisat välfungerande. Stressrelaterad ohälsa är ett av de största samhällsproblemen enligt tidigare studier (Amri et al., 2008) Företagens ekonomi kan dock ofta sätta stopp för arbetet, tillsammans med att företagshälsovården och andra yrkesgrupper, inte är medvetna om vad som finns att tillgå och vilken kompetens som kan efterfrågas. Detta visar också tidigare studier var problematiskt vid förebyggande arbete (Wahlström-Wärngård, 2013). Det är svårt att bevisa att en individ kommer drabbas av stressrelaterad ohälsa och därför är i behov av förebyggande insatser. Detta är något som är intressant, men föga förvånande, då det finns riktlinjerna och statistiken tar upp behovet av förebyggande arbete kring stressrelaterad ohälsa (Arbetsmiljöverket, 2015; Hansson, Mosson & Richter, 2015; Europeiska arbetsmiljöbyrån, 2015 och Sverige. Riksdagen, 2015). Miljön på arbetsplatsen hade en central roll i de interventioner som framkom i resultatet. Gemensamt för många av deltagarnas klienter var upplevelsen av att arbetsplatsen satte för höga krav på individen. Deltagarnas klienter upplevde att det var svårt att passa in samt att värderingar och förväntningar från arbetsplatsen ibland var felaktiga, samt att arbetsplatsen hade ett prestationsinriktat klimat. Upplevelsen kan jämföras med tidigare studier i ämnet som visar samma resultat (Åsberg et al., 2010 och Glise, 2007). Ett förslag om hur arbetsplatsinriktat arbete kan genomföras, var att arbetsterapeuter bör utveckla ett samarbete med företagshälsovården, eller andra aktörer som arbetar mot företag. Ett sådant arbete kräver dock att det finns ekonomiskt utrymme och vilja att förändra i organisationen.