Mentorskapsprogram för nyanlända invandrare (Mentorsprogram)

4.3 UTBILDNINGSPLAN Mentorskapsprogram för nyanlända invandrare (Mentorsprogram) Uppdragsbeskrivning - allmänt Målgrupp är nyanlända kvinnor och män i Halland, som omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Dessa individer, med eller utan akademisk bakgrund, är i åldrarna 18-64 år, och avser att studera på högskola och behöver stöd för att klara sina studier. Mentorsprogrammet bör svara upp mot det regionala målet Att stödja de nyanlända som har en studieinriktad målsättning och vill studera på högskola genom mentorskap så att de kan genomföra sina framtida studier med gott resultat. Syftet med Mentorsprogram är att för målgruppen förstärka, förbättra och komplettera de insatser som utförs inom ramen för Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Totalt ska 48 nyanlända omfattas av mentorsprogrammet, dvs. totalt omfattas 48 mentorer och 48 nyanlända av programmet. Mentorerna kommer också att genomgå en mentorsutbildning. Vi ska stimulera och stödja de nyanlända som har en studieinriktad målsättning och vill studera på högskolan. Vårt erbjudande om Mentorsprogram ska ingå som en del i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, för ovanstående målgrupp om 48 personer, under perioden 2016-01-01 2018-06-30 (se tidsplan med aktiviteter nedan). Vi planerar att genomföra två omgångar vardera om elva månader av Mentorsprogrammet, för sammanlagt 48 mentorer. Vårt uppdrag omfattar att utbilda volontärer till att agera mentorer i Mentorsprogrammet. För att kunna erbjuda Mentorsprogram där volontärer agerar mentorer vill vi inledningsvis beskriva vår definition av de olika delar/funktioner som ingår. För att aktivt arbeta för att minst 80% av de nyanlända erhåller en mentor, och ska fullfölja insatsen, behöver vi skapa en flexibel organisation, både för mentorerna och för de nyanlända. Vi har en målsättning att skapa grupper av mentorer (lokal kontaktgrupp), som inom gruppen får ett kollegialt stöd och kan samarbeta kring de nyanlända som gruppen ansvarar för. Detta bidrar till att minska sårbarheten om någon mentor eller nyanländ invandrare inte kan delta vid något enstaka tillfälle, eller avslutar mentorsprogrammet i förtid. Viktigt att projektet har en beredskap för att vissa mentorer/nyanlända hoppar och eventuellt kan ersättas av andra. Inom Mentorsprogrammet har vi även tagit hänsyn till både kvinnors och mäns möjligheter att delta fullt ut. Behövs särskilda träffar för enbart män respektive kvinnor? Vi anser att det är av största vikt att alla deltar i Mentorsprogrammet både utifrån sina individuella mål och förutsättningar och sin kulturella bakgrund. Volontärer Enligt vår definition är en volontär en person som erbjuder sina tjänster frivilligt och inte är avlönad. En volontär är ofta organiserad inom en ideell organisation, men det behöver inte alltid vara fallet. Volontären är en mentor för en nyanländ person, och båda är bosatta i någon av de halländska kommuner som deltar i projektet. 1

Mentorskap Den gängse tolkningen av mentorskap är att mentorskap innebär att en person ställer sin erfarenhet, mognad och tid till förfogande för en person som vill utvecklas. Varje mentor förbinder sig att delta i programmet under 11 månader. För att säkerställa detta kommer vi att teckna kontrakt med alla mentorer, där vi tydliggör alla parters åtaganden och ansvar. Handledning Mentorerna kommer i sin mentorsutbildning att få kunskaper i att handleda de nyanlända i mentorsprogrammet. Dessutom erbjuds mentorerna handledning i grupp som ett stöd i deras uppdrag. Handledning är en pedagogisk process där den som handleds måste vara i centrum och handledaren måste utgå ifrån den som ska handledas (Handal & Lauvås (2000). Det är också en didaktisk process som innebär personligt stöd (Rich 1993 m fl) samt en lärprocess mellan två eller fler personer för att skapa mening, ny förståelse och möjliga handlingsalternativ i professionella sammanhang (Gjems 2007). I all handledning talar vi om dialogen i varje samtal som är fokuserad på personen, som handleds. Det är av största vikt i detta projekt eftersom alla som delar har olika bakgrund, utbildning, kultur och erfarenheter med sig. Det är viktigt att ha ett handledningssamtal där atmosfären känns lugn och trygg för att åstadkomma bästa möjliga resultat för den som handleds. Handledningen baserar sig på humanistiska värderingar och kunskap om lärande, kommunikation och etik. Handledaren har stor betydelse för utvecklingen i arbetsgruppen. Rollen som handledare innebär bl a att: Skapa ett klimat i gruppen att alla känner ett förtroende och tillit i gruppen Bidra till att allas erfarenheter kommer till tals Alla bearbetar sina erfarenheter Deltagarna lär sig av varandra och därmed får nya kunskaper Deltagarna får nya upplevelser Handledningens alla faser gås igenom Få en balans mellan deltagarna och dess olika attityder och värderingar Ständigt reflektera Handledningen utformas som en lärprocess där den handledde och handledaren samarbetar för att skapa mening i den handleddes yrkeskunnande. För att tydliggöra handledaruppdraget kommer vi bl a att utgå från Praxistriangeln (Handal & Lauvås, 2000): Attityder och värderingar Erfarenheter 2 Handlingar

Nedan beskrivs Processhandledning och Enskild handledning, som en del av den Arbetsmodell vi planerar att använda. Inledningsvis får deltagarna en föreläsning om handledning, med en aktionlärande ansats, där handledningen delas upp på tre delar: Förhandledning (reflection on action), Genomförande (reflection in action) och Efterhandledning (reflection on action). PROCESSHANDLEDNING Utgår från verksamheten och den handleddes behov, vilket innebär att den handledde tar ansvar för att komma till handledningen med en fråga eller ett problem som den vill ha belyst. 1. Vi arbetar med individens/gruppens ansvar i relation till varandra. Vi arbetar också i relation till eleven och till verksamhetens mål. 2. Det handlar om konkreta yrkesmässiga krav och utmaningar (vad händer sedan efter handledningen, hur går jag vidare?) 3. Reflektion gör att olika möjligheter och lösningar på ett problem kan lösas av individen själv eller tillsammans i gruppen. 4. Vi arbetar med det som sker i mötet/relationen med människor. 5. Det blir en mötesplats där dialogen utvecklar ett etiskt tänkande och möjliggör att individerna kan dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. 6. Det hjälper den handledde att se sig själv i processen och därmed skilja sig själv från någon annans problematik och samtidigt lära sig mer om sig själv i sin kommande roll. 7. Regelbundenhet (oftast varannan vecka) över en längre tid, minst fyra månader eller så länge som projektet pågår. ENSKILD HANDLEDNING Kan också genomföras om processhandledningen i grupp inte fungerar. Eventuellt kan både enskild handledning och processhandledning kombineras, men processhandledning är att föredra, då det är en relativt homogen grupp. 1. Utgår från den enskildes behov och ges utifrån dennes behov i samtal/dialog med en handledare. 2. Det handlar om konkreta situationer där den som handleds tar ansvar för att komma till handledningen med en fråga eller ett problem som hon/han vill ha belyst. 3. Vi arbetar med det som sker mellan den enskilde och dennes fråga/problem. 4. Syftet är att den handledde ska gå stärkt ur handledningen genom fokusering, medvetandegörande, reflektion och träning. 5. Dialogen är handledningens huvudform och den fokuseras på den som handleds. Det är den handleddes bemästringskompetens som ska stärkas. 6. Dialogen baseras på humanistiska värderingar och på kunskap. 7. Regelbundenhet (oftast varannan vecka) över en längre tid, minst fyra månader, eller så länge som projektet pågår. 3

Efter genomgången utbildning ska deltagaren: ha utvecklat sin förmåga att lättare förstå handledningens betydelse och hjälp i sina fortsatta studier eller arbete att förstå vikten av att samtal i grupper vid studierna ha god kännedom om det kollegiala lärandet känna sig redo att gå vidare i sin utvecklingsprocess ha ökat självförtroende ha fått tillgång till ett nätverk Utbildningsplan för genomförande Avtalstiden är 160101-180630, och följande beskrivna aktiviteter inom mentorsprogrammet planeras att ske inom projektets tidsramar. 1. Uppstartsskede 2. Uppstartsmöte 3. Mentorsutbildning 4. Mentorskapsprogram 5. Dokumentation, uppföljning, utvärdering och följeforskning Mentorsprogrammet genomförs 2 gånger under avtalstiden med följande upplägg: Grupp 1 genomförs under perioden april 2016 april 2017 (exkl sommaruppehåll 2 mån) Grupp 2 genomförs under perioden april 2017 april 2018 (exkl sommaruppehåll 2 mån) 1. Uppstartsskede Varje kommun kommer att informeras om Mentorsprogram av oss och Integration Halland. Därefter ombeds kommunerna att föreslå ett bestämt antal volontärer till oss, för att inbjudas till uppstartsmöte (se nedan). Det är av största vikt för ett genomförande av kvalitet att volontärerna har en positiv grundläggande människosyn och attityd gentemot målgruppen, är väl införstådda med syftet samt att de själva har erfarenhet av eller är väl informerade om akademiska studier. Viktiga aspekter vad gäller Mentorsprogrammet är 4

frivillighet, erfarenhet av högskolestudier eller stort intresse för dem, kunskap om det svenska gymnasiesystemet samt en stor grad av nyfikenhet. Under uppstartsskedet är behovet stort av kommunikation mellan ansvariga för mentorsprogrammet, projektledning för Integration Halland, kommuner i Halland och ansvariga för Arbetsförmedlingens Etableringsprogram. Uppdragsansvarig för mentorsprogrammet kommer att ansvara för detta skede. I detta skede har inblandade parter samverkansfrågor att ta ställning till. Exempel på detta är antal volontärer i förhållande till antal inskrivna i Arbetsförmedlingens Etableringsprogram, kommuntillhörighet både för volontärer och för nyanlända samt information för att underlätta matchning. Andra frågor att ta ställning till är om mentorsutbildningen ska genomföras lokalt och/eller regionalt. Det är också viktigt att ta hänsyn till både de nyanländas och mentorernas språkkunskaper. 2. Uppstartsmöte Syftet med uppstartsmötet, som kan ske på Högskolan i Halmstad eller lokalt i de halländska kommunerna, är att tydliggöra förväntningarna på kommande mentorer, för att möjliggöra att de volontärer som accepterar uppdraget också, i så stor grad som möjligt, slutför det. Uppstartsmötet är ett informationsmöte, och samtidigt ett möte för dialog, där ansvariga för mentorsprogrammet får möjlighet att få en större kunskap om volontärernas möjlighet att utföra uppdraget. Detta är ett stöd för att välja ut de volontärer som ska ingå i mentorsutbildningen. För att såväl mentorer som målgrupp (de nyanlända) på bästa sätt ska kunna ta del av varandras erfarenheter och kunskaper sker en matchning mellan mentorer och nyanlända Under denna period informeras projektansvariga om deltagarna, med syfte att åstadkomma en framgångsrik matchning. Matchningen syftar till att, så långt som möjligt, sammanföra mentor/nyanländ gällande kriterierna: - personkemi - geografisk anpassning - språk - kön - professionella och akademiska bakgrund - kulturell bakgrund - de nyanländas målsättning och intressen/prefenser 3. Mentorsutbildning Syftet med mentorsutbildningen är att ge de bästa förutsättningarna för lyckosamma möten mellan mentorer och nyanlända. Mentorsutbildningen planeras med följande träffar, föreläsningar och samtal kring följande aspekter ur ett eftergymnasialt perspektiv: - Historia, kultur och politik inom de nyanländas ursprungsländer. - Praktiskt kring invandring och flykt till Sverige, hur går förfarandet till vid ankomst till Sverige? 5

- Kulturmöten utifrån både mentorers och nyanlända perspektiv. - Att vara svensk : sociala koder, normer i samhället. - Att inkluderas i samhället. - Praktiskt kring funktioner inom institutioner och organisationer. - Inom ramen för mentorsutbildningen får mentorerna utbildning inom handledning (handledarkunskap och praktisk handledning), som är obligatorisk. Genom föreläsningar, egna berättelser och diskussioner kring kulturmöten vill vi skapa förståelse både för mentorerna och för de nyanländas bakgrunder och gemensamma nämnare så att dessa synliggörs. Mentorsutbildningen kommer att förläggas till Högskolan i Halmstad. Själva mentorsutbildningen kommer att genomföras under hela Mentorsprogrammet, där ovan beskrivna aspekter beaktas. Antal träffar inom utbildningen utgår från gruppens behov. Som en del av Mentorsutbildningen ges utrymme för gemensamt lärande kring kulturella bakgrunder, där både likheter och olikheter kan synliggöras. Varje mentor ingår i en lokal kontaktgrupp om exempelvis 4 mentorer och deras nyanlända. Vid eventuell sjukdom eller annat förhinder kan man täcka upp för varandra så att kontinuiteten i träffarna med de nyanlända bibehålls. 4. Mentorskapsuppdrag Varje mentor ingår i en lokal kontaktgrupp som består av ca 4 mentorer. Gruppen ansvarar för ca 4 nyanlända. Vid varje mentorskapsuppdrag deltar 24 mentorer och 24 nyanlända. Varje mentorsuppdrag genomförs 2 gånger, vilket innebär att 48 nyanlända erbjuds en insats för att stimuleras till eftergymnasiala studier under avtalstiden. Mentorskapsuppdraget sker lokalt, med ett avslutande mentorsmöte i Halmstad. Möten mellan mentorer och nyanlända sker löpande under perioden. Detaljer kring dessa möten konkretiseras i det kontrakt som tecknas mellan oss och mentorerna. Då det aktuella mentorskapet fokuserar på studiemotiverade nyanlända är förebilder av stor vikt. Vid olika tillfällen vill vi därför tillvarata den kompetens som finns i Halland, av personer som kommit till Sverige och etablerat sig här på olika framgångsrika sätt; studenter, yrkesförvärvande, med flera. Vi kommer att erbjuda möjligheter för mentorer och nyanlända att få ta del av deras kompetens och erfarenheter. Möten för samtliga deltagare sker vid ett tillfälle per månad, t ex i form av föreläsningar kring fortsatta studier, yrkesval, karriärbyte, eller studiebesök för ökad insyn i svenskt arbetsliv och samhälle, i olika halländska orter. De kan vara i form av möten med studie- och yrkesvägledare, studiebesök och/eller observationer på gymnasieskola, vuxenutbildning samt högskola. Genom dessa regelbundna möten stimulerar vi så att en betydande andel nyanlända fullföljer insatsen. Här kan också teambildande och sociala aktiviteter genomföras. Dessa tillfällen stimulerar även deltagarna till egen språklig produktion av ett nytt språk i ett avspänt sammanhang. 6

Vi vill särskilt uppmuntra nyanlända kvinnor genom att informera och stödja dem till att delta i olika mötesplatser för nyanlända kvinnor som exempelvis språkcafé, hälsoverksamheter och utbildningsinsatser. Här bör det även finnas ett fokus på att öka kunskaper kring jämställdhet samt vilka möjligheter som finns för kvinnor i Sverige när det gäller exempelvis yrkesval och arbetssituation. Kärnan och det bärande syftet i mötena mellan mentorer och de nyanlända ska vara högre studier och arbete. För att bättre kunna lyckas med målet att bedriva akademiska studier bör individen känna trygghet och förståelse för den nya kulturen och för det nya språket. Det är vår förväntning med ovan beskrivna insatser. 5. Dokumentation, uppföljning, utvärdering och följeforskning Kommunikation och dokumentation inom mentorskapsprogrammet kommer att ske både löpande under genomförandetiden och vid projektets slut. Denna kommunikation gäller både inom projektet och med externa aktörer. Vid utbildningsträffarna förs minnesanteckningar. Även vid handledningstillfällena förs minnesanteckningar, som avidentifieras. Vid första handledningstillfället säkerställer vi att matchningen fungerar. Mentorerna som deltar i mentorskapsprogrammet måste även månadsvis rapportera till Högskolan i Halmstad. Månadsrapporten innehåller en redovisning över månadens aktiviteter, hur ofta man träffats samt mentorns reflektioner över månadens möten och händelser. Vid vissa tillfällen får mentorn i uppgift att även höra sig för om hur den nyanlände upplever deras relation och aktiviteter. När hälften av Mentorskapsprogrammen genomförts, görs en kommunvis avstämning med mentorerna via fokusgruppsintervjuer. Den övergripande frågan kommer att vara vad mentorskapsprogrammet gett dem så här långt, både vad gäller positiva intryck, och upplevelsen av eventuella svårigheter. Vidare kommer mentorernas egen roll att belysas samt deras reflektioner kring den bild de hade av den nyanlände innan de träffades och på vilka sätt den förändrats under tiden. Motsvarande avstämning genomförs med de nyanlända. Efter varje avslutat Mentorskapsprogram, får mentorerna besvara en enkät med frågor som berör både mentorskapet och de nyanländas utveckling, samt skriva en årsberättelse i vilken mentorn reflekterar över hur året varit. Vi gör även en beskrivning av hur många som fullföljt insatsen, och en analys av vad utfallet beror på. Upplägget på utbildningen och innehållet i stora drag ska göras tillgängligt för deltagare inom Integration Halland. Den löpande dokumentationen, avidentifierad, presenteras på den plattform som byggs upp av projektet Integration Halland. Den slutliga sammanställningen görs tillgänglig. 7

Specifika krav inom upphandlingen Ha god kännedom om Projekt Integration Halland Högskolan i Halmstad har varit involverad i integration Halland från början via Regionalt Utvecklingscentrum (RUC), placerat vid Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle (LHS). Personal från LHS har deltagit i skrivandet av ansökan vilket innebär att vi har god kännedom om projektet. Aktivt delta i grupper knutna till Integration Halland Medarbetare vid LHS arbetar nästan dagligen med frågor rörande integration i nära samarbete med de halländska kommunerna, Länsstyrelsen, Region Halland och Migrationsverket. Vidare bedrivs vid LHS ett antal integrationsprojekt, t.ex. Näktergalen som är ett mentorsprogram för nyanlända ensamkommande flyktingbarn. Vid LHS bedrivs också forskning inom området där kontakter med olika organisationer/myndigheter med flera är viktiga. Den person som är tänkt att ingå som Högskolans representant, biträdande akademichef Cecilia Kjellman, ingår dels i samrådet som är en mötesplats för lärarutbildning, Region Halland och företrädare för bl a kommunerna i Halland. Kjellman ingår också i en arbetsgrupp för integrationsfrågor på Länsstyrelsen där samtliga statliga myndigheters chefer på operativ nivå är företrädda. Aktivt delta i styrgruppen för Integration Halland Vår representant är biträdande akademichef Cecilia Kjellman som kommer att delta aktivt under förutsättning att upphandlingen faller ut gynnsamt för LHS. Plan för de horisontella kriterierna Projektet har som målsättning att motverka all form av diskriminering och att främja jämställdhet, tillgänglighet och lika behandling, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder. Även social bakgrund är en strävan för att spegla samhället. Utgångspunkten ska vara demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Projektet ser mångfald som en viktig kvalitetshöjande faktor eftersom mentorer och nyanlända med olika bakgrund, synsätt, kunskap och erfarenheter skapar möjligheter till en ökad kreativitet samt en större samlad mängd kunskap och kompetens. Vid skapande av grupper ska ovanstående formuleringar beaktas. Den utvärdering och följeforskning som sker ska belysa de horisontella kriterierna. Så långt det är möjligt kommer information inom Mentorskapsprogrammet och till intressenter utformas så att den är tillgänglig för en så bred grupp som möjligt utifrån våra förutsättningar. Vid föreläsningar och andra aktiviteter inom mentorsutbildningen inom mentorskapsprogrammet, kommer hänsyn att tas till de av socialfonden satta horisontella kriterierna. 8

Nedanstående plan beskriver kontaktvägarna mellan de olika aktörerna och delarna inom Mentorskapsprogrammet. Integration Halland 9