Finansiell profil Falköpings kommun 00 007
profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under 00 007 i förhållande till övriga kommuner i Västra Götalands län. Detta görs i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen jämfört med länets övriga kommuner. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för analysen som presenteras på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas i mittspalten på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlings, kortsiktig handlings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Falköping för 00 007 kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har haft i förhållande till övriga kommuner i länet. Det är viktigt att poängtera att den finansiella profilen är relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en :a i profilen, har man visserligen bland de starkaste värdena för nyckeltalet i det granskade länet, men värdet kan behöva förbättras för att nå t ex god ekonomisk hushållning. Inledningsvis i denna analys belyses hur de åtta nyckeltal som ingår i den finansiella profilen har utvecklats över tid både för Falköping och för genomsnittet i länet. I avsnittet berörs även nyckeltalen nettokostnadsandel, netto och borgensåtagande, men dessa ingår inte i den finansiella analysen. Därefter följer en kortfattad analys av hur de fyra perspektiven i profilen har förändrats för kommunen mellan 00 och 007. Till sist ges en avslutande kommentar till Falköpings finansiella ställning och utveckling de senaste tre åren. Falköping 007 Falköping 006 Falköping 00 Utvecklingen av några finansiella nyckeltal under perioden 00 007 Nettokostnadsandel, jämfört med föregående år En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på denna balans är nettokostnadsandelen, som innebär att samtliga löpande kostnader inklusive finansnetto relateras till kommunens skatteintäkter. Redovisas en nettokostnadsandel under 00%, har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Når kommunen en nettokostnadsandel på 98% eller lägre över en längre tidsperiod brukar detta betraktas som god ekonomisk hushållning. När Falköpings nettokostnadsandel för 007 analyseras, framgår det att nettot av verksamhetens intäkter och kostnader tog i anspråk 9,% (90,9 = 006 års nivå) av skatteintäkterna. Vidare tog avskrivningarna i anspråk,6% (,) och finansnettot 0,% (0,). Detta innebar att kommunens nettokostnader sammanlagt utgjorde 98,% (9,8) av skatteintäkterna. Kommunens nettokostnadsandel låg för 007 alltså strax över de 98% som generellt betraktas som god ekonomisk hushållning. Jämfört med 006 försvagades nettokostnadsandelen med, procentenheter. Förklaringen var att verksamhetens nettokostnader ökade i högre takt än skatteintäkterna. före extraordinära Ett annat mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader ligga runt % över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlings.
När det gäller resultat före extraordinära i förhållande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade Falköping ett försvagat resultat under perioden, från,7% under 00 till,% under 007. Motsvarande genomsnittliga förändring för kommunerna i Västra Götalands län var en försvagning från,% till,7%. Falköping hade alltså 00 007 en svagare resultatutveckling än genomsnittet bland kommunerna i länet. Kommunen redovisade ett försvagat resultat om, procentenheter medan länets försvagning stannade på 0,7 procentenheter. Kommunen hade under 007 det 9:e starkaste resultatet i länet. Detta innebar en :a i den finansiella profilen, vilket var samma som under 00, men en försämring jämfört med 006, då poängen var en :a. Netto Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga försäljningsinkomster in. För att nettona skall bli jämförbara mellan kommunerna har de relaterats till verksamhetens nettokostnader. Relateras Falköping netto till verksamhetens nettokostnader, framgår det att kommunen sammanlagt under 00 007 hade en total investeringsvolym som var lägre jämfört med kommunerna i Västra Götalands län. I genomsnitt investerade Falköping för 6,0% av sina nettokostnader per år under perioden, medan det genomsnittliga värdet för länet uppgick till 6,% per år. Skattefinansieringsgrad av na När den löpande driften har finansierats, bör en så stor andel av skatteintäkterna återstå att större delen av na kan finansieras med skatteintäkter. Detta benämns skattefinansieringsgrad av na och 00% innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga som genomförts under året. Sker detta, kommer kommunen att stärka sitt finansiella handlingsutrymme. Falköpings skattefinansieringsgrad av årets netto försvagades mellan 00 och 006, från 8% till 0%. Det berodde enbart på att nettona ökade från,6 till 98,0 mkr eftersom även resultat före extraordinära förbättrades från 8,8 till 6,8 mkr. År 007 försvagades skattefinansieringsgraden ytterligare och uppgick till 9%. Det berodde denna gång på att resultatet försvagades från 6,8 till,9 mkr eftersom även nettona minskade från 98,0 till 7, mkr. För länets kommuner i genomsnitt uppgick skattefinansieringsgraden av årets till 8%, % samt % under den aktuella perioden. Det innebar en genomsnittlig skattefinansieringsgrad under perioden på %. Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden för Falköping uppgick under perioden till 9%, vilket innebar att Falköping i jämförelse med länets snitt låg på en likartad skattefinansieringsgrad sett över hela perioden. Vad gäller skattefinansieringsgraden av, erhöll Falköping i den finansiella profilen en :a under 007. Detta var samma som 006, men en försvagning jämfört med 00, då kommunen erhöll en :a. inkl pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen är ett mått på kommunens långsiktiga betalnings. Falköping hade 007 en soliditet som var svagare än snittet i länet. en inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till % jämfört med genomsnittliga %. Under perioden uppvisade Falköping utvecklingsmässigt samma svaga trend som genomsnittet bland kommunerna i länet. Kommunen försvagade sin soliditet med 7 procentenheter, från % till %. Även den genomsnittliga soliditeten i länet försvagades med 7 procentenheter, från 9% till %. Den negativa soliditetsutvecklingen förklaras till stor del av att vissa beräkningstekniska grunder och livslängdsantaganden avseende pensionsredovisningen ändrades för kommunsektorn under 007. Konsekvensen för majoriteten av kommunerna blev att pensionsförpliktelser inom linjen ökade väsentligt. Poängmässigt fick Falköping under samtliga granskade år en :a för soliditeten inkl samtliga pensionsförpliktelser i den finansiella profilen. I måttet finansiella ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 0 0 års sikt, nämligen långfristiga fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens kostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är intressant, eftersom det speglar den finansiella handlings som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. Falköping förbättrade under perioden sina finansiella från % till 7%. Detta innebär att kommunens långfristiga fordringar och omsättningstillgångar under perioden ökade i snabbare takt än kommunens skulder. Jämfört med snittet bland övriga kommuner i länet hade Falköping dock fortfarande svagare finansiella. De genomsnittliga finansiella na i länet uppgick 007 till 8%. Detta innebar att kommunen fick en svag :a i den finansiella profilen under 007, vilket var samma poäng som 00 och 006. De finansiella na i länet förbättrades under perioden från % till 8%. Den främsta förklaringen till detta var en genomsnittlig skattefinansieringsgrad av na på cirka %, men det berodde även på att kommunerna under perioden gjorde en hel del realisationsvinster. en är ett mått på kommunens kortsiktiga betalnings.
En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. År 00 uppgick Falköpings kassalikviditet till 7%. Under 006 försvagades den till 7%, för att år 007 förbättras och uppgå till 77%. Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i länet uppgick de aktuella åren till 6%, 69% samt 78%, totalt en förbättring på procentenheter. Detta skall jämföras med Falköpings förbättring med procentenheter. Detta innebar att likviditetsutvecklingen i Falköping var svagare än genomsnittet bland kommunerna i länet. Falköpings likviditetsutveckling innebar att kommunen, för nyckeltalet kassalikviditet i den finansiella profilen, under perioden försvagade poängen från en :a under 00 till en :a under 006 och 007. Ett intressant nyckeltal när en kommuns eller potential analyseras är hur hög eller låg skattesats kommunen har i förhållande till övriga kommuner i länet. En låg skattesats utgör normalt en potential att kunna förbättra kommunens resultat via ett ökat skatteuttag. Falköping hade under hela perioden en primärkommunal skattesats på,0 kr. Denna nivå var under 007 6 öre lägre än genomsnittet bland Västra Götalands läns kommuner, vilket uppgick till,7 kr. Falköping hade under 007 den nionde lägsta skatten i länet. Detta innebar att kommunen fick en :a i den finansiella profilen, vilket var samma poäng som under 00 och 006. Den genomsnittliga skattesatsen i länet förändrades under 00 007 från,7 kr till,7 kr på grund av skattesänkningar i åtta kommuner. en är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. Den mäts i denna rapport mot resultat eller verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens kostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. För Falköping uppgick detta mått år 007 till 0,0%, vilket skall jämföras med 006 då avvikelsen var 0,%. Under 00 redovisades en avvikelse på,0%. För länets kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterad till verksamhetens kostnader till 0,9% under 00, 0,% under 006 samt 0,% under 007. Det vill säga att den genomsnittliga budgetföljsamheten i länet har försvagats mellan 00 och 007 medan Falköping redovisar en förbättrad budgetföljsamhet. I den finansiella profilen förbättrade Falköping sin poäng från en :a under 00 och 006 till en :a under 007. Borgensåtagande Borgensåtagande är en del som bör vägas in när kommunens riskförhållande studeras. Falköping hade under 007 beviljat borgensåtaganden som var lägre än snittet bland kommunerna i Västra Götalands län. Relateras borgensåtagandena till verksamhetens kostnader, redovisade Falköping under 007 ett värde på %, medan genomsnittet i länet låg på %. Under 00 uppgick detta mått i länet till %, vilket innebar att de genomsnittliga beviljade borgensåtagandena i länet minskade med procentenheter under perioden. Falköping uppvisade en likartad utveckling. I Falköping minskade borgensåtagandena med procentenheter, från % till %. De fyra perspektiven, utveckling 00 till 007 I den finansiella profilen för Falköpings kommun förändrades samtliga fyra perspektiv under den granskade perioden. Perspektiven kontroll och kortsiktig handlings förbättrades under perioden, medan perspektiven riskförhållande och långsiktig handlings försvagades. perspektivet förbättrades från, till,7 poäng. Det berodde på att nyckeltalet budgetföljsamhet förbättrades från en :a till en :a under perioden. Samtidigt försvagades poängen för nyckeltalet skattefinansieringsgrad av från en :a till en :a. De två övriga nyckeltalen i perspektivet, resultat före extraordinära och genomsnittligt resultat för de tre senaste åren, låg på en :a respektive en :a under 00 och 007. Den långsiktiga betalningsen försvagades under perioden från,7 till, poäng. Det berodde enbart på att skattefinansieringsgraden av försvagades från en :a till en :a. Övriga nyckeltal uppvisade en oförändrad poäng under perioden. resultat för de tre senaste åren och skattesats erhöll :or medan soliditet erhöll en :a. Poängen för riskförhållande försvagades under perioden från, till,. Förklaringen till utvecklingen är att nyckeltalet kassalikviditet försvagades från en :a till en :a medan övriga nyckeltal i perspektivet förblev oförändrade. och finansiella låg på :or medan poängen för skattesats var en :a. Den kortsiktiga betalningsen förbättrades från, till, poäng. Utvecklingen förklaras av att poängen för kassalikviditet försvagades från en :a till en :a medan poängen för budgetföljsamhet förbättrades från en :a till en :a. De två övriga nyckeltalen i perspektivet finansiella och resultat före extraordinära erhöll :or under hela perioden. Avslutande kommentar Falköping har under de senaste åren haft god kontroll över sin ekonomiska utveckling. Detta är viktigt, eftersom vi redan nu ser tecken på att ekonomin i kommunsektorn kommer att bli ansträngd de närmaste åren. Detta visar sig bland annat i form av ett vikande skatteintäktsunderlag som i kombination med en ökad inflation kommer att medföra ett försvagat resultat. Läggs ovanpå detta att utgifts-
nivån för olika typer av i byggnader och anläggningar fortfarande är hög, ser det finansiella läget inför framtiden mer ansträngt ut än på flera år. Kommunen bör därför även fortsättningsvis försöka bibehålla en nettokostnadsandel som är i paritet med 98%. Kan kommunen kombinera en sådan resultatnivå med en balanserad investeringsvolym, kommer Falköpings långsiktiga finansiella handlingsutrymme att stärkas. Detta förutsätter dock en fortsatt aktiv styrning, där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven. En frågeställning som bör följas med vaksamhet av Falköping och övriga kommuner i Sverige är hur pensionsförpliktelserna inom linjen kommer att påverka det framtida finansiella handlingsutrymmet. Varje åtgärd som i dagsläget kan utföras för att minska den finansiella belastningen på kommande generationer bör övervägas. nyckeltal 0 0 0 0 6 0 0 7 Västra Falköpings Västra Falköpings Västra Falköpings Götaland kommun Götaland kommun Götaland kommun Verksamheten/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 9,8 9, 9, 90,9 9,7 9, Avskrivningar/skatteintäkter + generella statsbidrag, %,,7,,,,6 Finansnetto/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 0, 0,6 0, 0, 0, 0, Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 97, 96,8 96,7 9,8 97,9 98, Skattefinansieringsgrad av nettona, % 9 8 0 9 Netto/verksamhetens nettokostnader, % 6 7 8 6 6 före extraordinära /verksamhetens kostnader, %,,7,7,,7, Årets resultat/verksamhetens kostnader, %,6,7,8,,9, resultat före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren,,,0,9,,9 inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % 9 8 Primärkommunal skattesats, kr,7,0,7,0,7,0, % 6 7 69 7 78 77 /verksamhetens kostnader, % 9 8 7 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % Budgetavvikelse årets resultat/verksamhetens kostnader, % 0,9,0 0, 0, 0, 0,0
profiler för Falköpings kommun...... i förhållande till Västra Götalands län 00 006 007... i förhållande till riket 00 006 007 6