Hjärtsvikt HT 16 Catarina Nahlén Bose, leg ssk, Med Dr, Biträdande lektor Hjärtsvikt är ett syndrom - där hjärtat inte förmår pumpa ut den mängd blod som behövs för att tillgodose musklers och organs syrebehov. Symptom på hjärtsvikt i vila eller i arbete Objektiva tecken på nedsatt hjärtfunktion i vila (European Society of Cardiology, ESC 2012) Hjärtsvikt är en folksjukdom Drabbar lika många män som kvinnor, men kvinnor insjuknar i snitt 10 år senare. Zarrinkoub el al. Eur J Heart Fail 2013;15:995-1002 1
Prognosen är jämförbar med många cancerdiagnoser Stewart el al. Circ Cardiovasc Qual Outcomes 2010;3(6):573-80 Typiskt sjukdomsförlopp Gradvis försämring med tillfälliga akuta försämringar Goldstein et al PerspectBiol Med 2006;49(1):10-8 Är ofta multisjuka Vanliga samsjukligheter (komorbiditeter) som bidrar till ökad dödlighet och sjuklighet är t.ex: njursjukdom, diabetes, anemi och depression. 2
Livskvalitén är försämrad Juenger et al. Heart 2002;87:235-241 Etiologi till hjärtsvikt Hypertoni Ischemisk hjärtsjukdom Klaffel (stenos el insufficiens) Kardiomyopatier De två vanligaste orsakerna! Faktorer som kan utlösa el försämra hjärtsvikt Bristfällig följsamhet till ordinerad behandling. Anemi Infektion Thyreoidearubbningar Alkohol Arytmi Lungsjukdomar såsom KOL Lungembolism Behandling med NSAID och vissa cytostatika 3
Vad händer i kroppen vid hjärtsvikt? Hjärtminutvolymen minskar. Minskad cirkulerande blodvolym. Kroppen försöker kompensera detta. Sätter igång ett neurohormonellt system. RAAS-systemet (Renin-Angiotensin-Aldosteron- Systemet) RAAS Renin Angiotensin Aldosteron Systemet Den onda cirkeln vid hjärtsvikt Ökad belastning för hjärtat och ödem blodvolym överskottsvätska vätskeupptag saltupptag aldosteron pumpförmåga hjärtminutvolym & cirkulerande blodvolym genomblödning i njurarna njurarna tror det för lite blod i kroppen renin angiotensin 2 ACE angiotensin 1 angiotensinogen Ejektionsfraktion (EF) LVEF = Left Ventricular Ejection Fraction Normal LVEF > 50 % Lätt nedsatt LVEF 40-49 % Måttligt nedsatt LVEF 30-39 % Gravt nedsatt LVEF < 30 % 4
Olika typer hjärtsvikt Hjärtsvikt med nedsatt vänsterkammarfunktion (HF-REF = Heart Failure with Reduced Ejection Fraction) Hjärtsvikt med bevarad vänsterkammarfunktion (HF-PEF = Heart Failure with Preserved Ejection Fraction) Andra indelningar: Systolisk hjärtsvikt Diastolisk hjärtsvikt NYHA-klass (New York Heart Association) Hjärtsvikt delas in i 4 funktionsklasser NYHA klass I NYHA klass II NYHA klass III NYHA klass IV Objektiva tecken till hjärtsvikt men inga symptom. Symptom vid måttlig ansträngning (ex. gå i en trappa el uppförsbacke). Symptom vid lätt ansträngning (ex. gå på plan mark) Symptom redan i vila Symptom & tecken vid hjärtsvikt Andfåddhet i vila el vid ansträngning Trötthet Nedsatt ork Benödem Ascites - vätska i buken Halsvenstas Nattlig hosta Ortopné dyspné i liggande Nykturi Hepatomegali Rassel på lungorna Aptitlöshet samt illamående Nedstämdhet Smärtor Koncentrationssvårigheter Klåda 5
Varför får man mer dyspné när man ligger ner när man har vätska i lungorna? 1 Venösa återflödet ökar vid planläge ökat preload ökad blodvolym i lungkretsloppet ökad belastning Åtgärd Venösa återflödet minskar vid hjärtsängläge minskat preload minskad blodvolym i lungkretsloppet minskad belastning Hjärtsängläge huvudändan höjd cirka 45 grader, benen lutar nedåt Varför får man mer dyspné när man ligger ner när man har vätska i lungorna? 2 Höjd huvudända underlättar andningen! Observationer & kontroller vid hjärtsvikt Blodtryck (liggande & sittande) Puls Daglig vikt Saturation Vätskemätning Urinmätning Elstatus (Na, K, Krea) NT-proBNP Halsvenstas Pittingödem Andningsfrekvens Auskultation Nutritionsstatus 6
Pittingödem Halsvenstas (jugularisstas) Normalt hjärtljud, S1(när mitralis- och trikuspidalisklaffen stänger) och S2 (när aorta- och pulmonisklaffen stänger) Hjärt- & lungljud Tredje ton, S3, galopperande hjärtljud Blåsljud https://www.youtube.com/watch?v=tn1chu23dl0 Normalt lungljud Lungrassel 7
Hypertrof kardiomyopati Förtjockad hjärtmuskel Dilaterad kardiomyopati Dilaterad hjärtmuskel Klaffel Stenos klaffen öppnar sig inte ordentligt Insufficiens klaffen läcker, sluter inte tätt Stenos och insufficiens kan förkomma i alla klaffar: Aortaklaffen (ex. aortastenos, aortainsufficiens) Mitralisklaffen Trikuspidalisklaffen Pulmonarisklaffen 8
Ekokardiografi (EKO) - ultraljud på hjärtat EKO Normal hjärtfunktion Systolisk och diastolisk dysfunktion https://www.youtube.com/watch?v=7twu0_gklzo https://www.youtube.com/watch?v=ekx2-tpcs88 NT-proBNP Ett hormon som utsöndras från kammaren när kammaren är belastad. Är förhöjt vid hjärtsvikt. Förbättrar diagnostiken vid misstänkt hjärtsvikt. Minskar efter framgångsrik behandling. 9
Behandling vid hjärtsvikt Behandling i relation till svårighetsgrad (funktionsklass enligt NYHA). För steg 2 och 3 tas varje behandling/åtgärd i turordning med det nedersta alternativet först. www.lakemedelsboken.se/kapitel/hjarta-karl/hjartsvikt.html Cardiac Resynchronization Therapy CRT (Biventrikulär pacemaker) Left ventricular assist device (LVAD) 10
Aortaballongpump (IABP = Intra Aortic Baloon Pump) https://www.youtube.com/watch?v=naeapo7ppje ECMO (Extra corporeal membranoxygenering) Hjärttransplantation 11
Lungödem Symptom Svår andnöd Rosslig andning Hosta med vitt el rosafärgat skum Cyanos Ångest Kallsvettig Hjärtklappning heartfailure.org Behandling & åtgärder vid lungödem Hjärtsängläge Lugnt bemötande Sätt PVK Syrgas Diuretika iv Ev Morfin iv CPAP KAD Nitroglycerin CPAP Continous Positive Airway Pressure Kontraindikationer Medvetslöshet Illamående/kräkning Pneumothorax med läckage Försiktighet Hypotension Hypovolemi Emfysem Högersvikt 12
Omvårdnad vid hjärtsvikt Exempel Omvårdnadsstatus Omvårdnadsåtgärd Dyspné Bensvullnad Nedsatt aptit/malnutrition Muntorrhet, törst Försvårad urintömning el riklig diures som är jobbigt för patienten Patient och anhöriga har mycket frågor och är oroliga Hjärtsängläge, höjd huvudända Lindade ben el stödstrumpor Små energitäta mål utspridda flera ggr under dagen. Näringsdryck. Dietistkontakt. Salivstimulerande tabletter, munspray, isbitar, skölja munnen, undvika salt mat och söta drycker som ger ökad törst. Bladderscan, ev KAD Information om egenvård vid hjärtsvikt. Kuratorskontakt Hjärtsviktsmottagning Sjuksköterskor med specialutbildning i kardiologisk omvårdnad undervisar både patienter och deras anhöriga angående t.ex. anpassad livsstil och fysisk aktivitet. Med målsättning att: - Förbättra överlevnad och minska återinläggning på sjukhus - Ge ökad livskvalitet - Bidra med trygghet till patienter samt anhöriga - Vara ett stöd och hjälp till övriga vårdaktörer - Kartlägga uppfyllandet av mål och guidelines genom bl.a. deltagande i RIKS-SVIKT Hjärtsviktsmottagning Delegerad sjuksköterskemottagning. Remiss från läkare. Hjärtsviktsinformation. Kontroll av hjärtsviktsstatus. Upptitrering av hjärtsviktsmediciner ffa ACE-hämmare och betablockerare. Kontaktperson och stöd. 13
Egenvård vid hjärtsvikt en viktig del i behandlingen av hjärtsvikt Regelbunden viktmätning Vätskerestriktion (vid instabil hjärtsvikt) Knep vid törst och muntorrhet Saltrestriktion Näringsrik kost Måttlig alkoholkonsumtion Rökstopp Egenvård vid hjärtsvikt Fysisk träning hjärtsviktsgymnastik Vila när det blir för jobbigt Vaccination Viktigt att följa läkarens ordination Undvika NSAID-preparat ex Voltaren Symtom monitorering vilka symtom Patienten skall vara observant på Viktökning > 2 kg på 3 dagar Ökad andfåddhet samt hosta Svullnad av fötter, vrister, ben och buk Patienten kan ta extra tablett diuretika i några dagar. Om detta inte hjälper skall kontakt tas med läkare eller sjuksköterska. Kontakt skall även tas vid ökad orkeslöshet och onormal trötthet. 14
Patientfall 1 Man 57 år läggs in på avdelningen Tidigare frisk man söker för svullen buk och svullna ben sedan några veckor. Jobbar som lastbilschaufför. Storrökare. Ligger i skilsmässa. Halsvenstas. Oregelbunden puls, 130 sl/min Blodtryck: 180/95 mmhg Vad kan vara orsaken till symptomen? Vilka kontroller tar vi? Vilka omvårdnadsbehov har denna patient och vilka åtgärder kan vi göra? Patientfall 2 Kvinna 80 år läggs in för hjärtsvikt Kvinna med en känd hjärtsvikt. Vårdades på avdelningen för 2 mån sedan och skrevs då hem i ett gott skick. Hemma har Pt slutat ta sina vätskedrivande tabletter då det är jobbigt med urinträngningarna. Känner sig hindrad att inte kunna gå till sin dagverksamhet på förmiddagarna. Kommer nu in med en viktuppgång på 5 kg. Samtalsdyspné och kan heller inte ligga plant i sängen utan får då andnöd och hosta. Påtagligt trött. Varför har patienten blivit försämrad? Vad är orsaken till symptomen? Vilka kontroller tar vi? Omvårdnadsbehov och åtgärder? Coping vid hjärtsvikt Coping strategier har betydelse för välbefinnandet 15
Olika former av coping strategier Problemlösande coping Känslofokuserad coping Undvikande coping Socialt stödjande coping Är kopplat till sämre livskvalitet samt ökad ångest och depression. Nahlén Bose, 2015 Coping and emotional well-being in patients with chronic heart failure. Doctoralthesis Psykosocialt stöd till patienter med hjärtsvikt Utvärderat ett psykosocialt stödprogram för patienter med hjärtsvikt, kallat Coping Effectiveness Training (CET) Syfte: Att förbättra emotionellt välbefinnande och livskvalitet samt minska återinläggning på sjukhus o död Randomiserad kontrollerad studie: Interventionsgruppen genomgår CET, kontrollgrupp får sedvanlig behandling Följs upp under ett år Nahlén Bose, 2015 Coping and emotional well-being in patients with chronic heart failure. Doctoralthesis Mer fördelaktiga värden i interventionsgruppen Nahlén Bose, 2015 Coping and emotional well-being in patients with chronic heart failure. Doctoralthesis 16
Tid till kardiovaskulär återinläggning eller död var icke-signifikant lägre hos interventionsgruppen Nahlén Bose, 2015 Coping and emotional well-being in patients with chronic heart failure. Doctoralthesis CET-interventionen ökade känslan av kontroll hos patienter med hjärtsvikt Nahlén Bose, 2015 Coping and emotional well-being in patients with chronic heart failure. Doctoralthesis CET-interventionen minskade negativ sinnesstämning hos individer med inga eller milda symptom på ångest och/el depression Nahlén Bose, 2015 Coping and emotional well-being in patients with chronic heart failure. Doctoralthesis 17
--- + RödoKonel 18