Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga
Normativa teorier Teorier om vad som gör något rätt eller fel och hur man bör handla. Ex. utilitarismen, pliktetiken, dygdetiken. Riktighetskriterium - definierar vad som gör en handling rätt eller fel. Endast om en handling uppfyller kriteriet är den rätt/fel. Typiskt: En handling är rätt om och endast om
Riktighetskriterier överblick Motiv (Pliktetik, dygdetik): Karaktär (Dygdetik): Handling (Pliktetik): Konsekvenser (Konsekvensialism): Rätt slags avsikt, rätt slags skäl Rätt slags karaktärsdrag Rätt slags handling Rätt slags konsekvenser
Exempel Det är fel att lura en vän på pengar Motiv: Det är fel att vilja lura någon. Karaktär: En god person lurar inte en vän. Handling: Det är alltid fel att lura någon. Konsekvenser: Att lura en vän är fel om han eller hon blir mer ledsen eller far mer illa än om man låtit bli.
Exempel 2 Det är rätt att hjälpa en vän som har det svårt Motiv: Det är rätt att handla utifrån omtanke. Karaktär: En god människa hjälper sina vänner. Handling: Det är alltid rätt att hjälpa Konsekvenser: Det är alltid rätt att hjälpa någon om det ger bättre konsekvenser.
Pliktetik vs Konsekvensialism Pliktetik Inte bara konsekvenserna har moralisk betydelse Ex. Kantiansk etik Det rätta föregår det goda och bestäms av principer, regler eller liknande. Avsikter och motiv kan ha moralisk betydelse Konsekvensialism Endast konsekvenserna har moralisk betydelse Ex. utilitarism Vet vi vad som är gott så vet vi vad som är rätt.
Etisk relativism Kulturell relativism: relativiserar moralen till samhälle eller kulturs moral. Subjektivism: relativiserar moralen till individer.
Etisk kulturrelativism Rätt och fel är relativt. Den egna kulturens seder och moral är allt moral är. Det finns ingen objektiv moral man kan döma andra kulturers moraluppfattningen utifrån. Vår egen kulturs moral har ingen särställning utan är endast en bland många.
Kulturrelativism (1)Olika samhällen har olika moral. (2)Alltså: det finns ingen objektiv sanning i moral. Rätt eller fel är bara uppfattningar, och uppfattningar skiljer sig mellan kulturer. Men! (2) följer inte ur (1). Med andra ord: det som ett samhälle håller för rätt handlande behöver inte vara det. Ex. nazism, apartheid, inkvisition, häxbränning, etc..
Problem Om det som är rätt avgörs av den moral som råder i ett samhälle så kan man inte förklara: Moraliska framsteg Moraliska misstag Dessutom: Omöjliggörs kritik av den egna kulturens moraluppfattning.
Etisk subjektivism Det finns ingen objektiv moral, utan moral handlar bara om känslor. X är moraliskt rätt, X är gott o.s.v. betyder jag gillar X. Ex. Folkmord är fel betyder jag tycker att folkmord är förfärligt. Det finns inget sant eller falskt i moral.
Problem Givet subjektivismen kan vi aldrig ha fel i moral. Ex. förut tyckte jag det var rätt med dödsstraff, nu tycker jag det är fel betyder inte att jag förut hade fel, utan en annan känsla bara. Kan inte förklara moralisk oenighet. Ex. Om du tycker det är rätt med folkmord och jag tycker det är fel så är det ingen oenighet: vi har olika känslor bara.
Emotivism Moraliska utsagor är inte påståenden som kan vara sanna eller falska, de rapporterar inte känslor utan uttrycker dem. D.v.s: Barnaga är fel betyder inte jag ogillar barnaga utan ungefär: usch, tänk att det förekommer barnaga - hu!
Problem Emotivismen kan inte förklara hur vi kan resonera och ge skäl och stöd för våra påståenden i moral. Om emotivismen är sann kan vi inte övertyga någon om att något är rätt eller fel utan bara spela på dennes känslor.
Objektiv moral Moraliska sanningar förnuftssanningar: En sanning i moral är en slutsats som stöds av goda skäl. Ex. Jones är en dålig person, eftersom han ljuger hela tiden. Ljuga är dåligt eftersom det skadar andra, bryter mot andras förtroende, o.s.v. Objektiva i den meningen att de är oberoende av vad vi vill tro eller tänka. Vi kan inte önska något rätt. Vi kan missta oss om vad som är klokast.
Överblick Dygdetik Pliktetik Utilitarism Är alla kognitiva normativa teorier: Vi kan ange skäl och resonera om moraliska frågor. Emotivism är en icke-kognitiv teori: Moral handlar om känslor och är inget vi kan resonera kring.
Normativ teori: Klassisk utilitarism Riktighetskriterium: En handling är moraliskt rätt om och endast om den ger bättre konsekvenser sammantaget än varje annan handling.
Klassisk hedonistisk utilitarism 1. En handling bedöms enbart utifrån sina konsekvenser. 2. Det enda moraliskt relevanta för bedömningen av konsekvenserna är mängden upplevd lycka som orsakas. 3. Varje persons lycka är lika viktig.
Exempel Du anser att folkmord är moraliskt riktigt och jag anser att det är fel. Enligt utilitarismen finns det en sanning här: det som skulle skapa mest lidande är fel och det som skulle skapa med lycka är rätt. Om folkmord skapar stort lidande som inte vägs upp av någon lycka som det skapar så är folkmord moraliskt fel, oavsett om någon känner eller tycker så.
Exempel 2 Jag behöver låna pengar av dig, men kommer inte att kunna lämna tillbaka dem. Men jag vet att du kommer att glömma bort det och att du inte kommer att sakna dem. Om det skulle ge mig mer lycka att låna pengarna, än det skulle skapa olycka att du lånade ut dem och inte fick tillbaka dem så bör jag låna pengar av dig.
Goda konsekvenser: hedonism Lycka är det högsta goda. Det rätta är att maximera det goda, dvs. lyckan. Skilj: intrinsikalt värdefullt (egenvärde). extrinsikalt värdefullt (instrumentellt värdefull). Enligt hedonismen: Lycka det enda som har intrinsikalt värde.
Hedonism: invändningar Annat än lycka tycks ha icke-instrumentellt värde. Te.x vänskap, kunskap,o.s.v. Ideell utilitarism: fler intrinsikala värden än lycka. Preferensutilitarism: maximera uppfyllda önskningar inte lycka. Problem: Hur skall man mäta lycka? Hur bör man väga varaktighet mot intensitet? Om flera värden hur väga kvalitet mot kvantitet?
Att maximera det goda Total utilitarism: så många som upplever lycka som möjligt. Inv. En värld med kolossalt många känner lite mer lycka över lidande är bättre än en värld där färre existerar är mycket lyckligare. Genomsnittutilitarismen: så högt genomsnittligt upplevd lycka som möjligt. Inv. Satsa endast på att de allra lyckligaste får ett så långt liv som möjligt och de olyckliga ett så kort som möjligt
Bara konsekvenser: Invändning Ex. genom att vittna falska, sätta dit en oskyldig, kunde undvika upplopp och kravaller med dödsfall och misshandel, så borde utilitaristen göra det. Invändning: om endast en handlings konsekvenser har moraliskt betydelse så tas inte hänsyn till rättvisa. Utilitaristen kan inte göra reda för en särskild koppling mellan skuld/straff och förtjänst/belöning.
Bara konsekvenser: Invändning 2 Ex. Förnedring av en person leder till totalt sett mer lycka för de som roas av den än den som plågas lider utav den, så är denna förnedring rätt enligt utilitarismen. Invändning: om endast en handlings konsekvenser har moralisk betydelse så tas inte hänsyn till rättigheter. Utilitarismen kan inte göra reda för särskild miniminivå som individuellt skydd för autonomi, integritet, osv..
Bara konsekvenser: invändning 3 Ex. Om man genom att stanna hemma och strunta i ett avtalat möte uträtta mer nytta än vännen blir besviken, så bör man stanna hemma utifrån utilitarismen. Invändning: Om endast en handlings konsekvenser har moralisk betydelse så tas inte hänsyn till skäl bakåt i tiden. Utilitarismen kan inte göra reda för särskilda moraliska skyldigheter till regler, kontrakt, löften, o.s.v.
Bara konsekvenser: försvar 1. Motexemplen är orealistiska, skulle inte bli så i praktiken. 2. Regelutilitarism: Att ta hänsyn till rättvisa, rättigheter och förpliktelser bakåt i tiden ger bättre konsekvenser. Konsekvenser ska inte bedömas för enskilda fall utan för principer.
Allas lycka skall väga lika: invändning 1 Ex.om vi skulle göra världen bättre för många genom att skänka pengarna till välgörenhet istället för att gå på bio, nya kläder, dator, o.s.v. så borde vi göra det. Invändning: Utilitarismen kräver för mycket av oss! Utilitarismen gör ingen skillnad mellan vad moralen kräver och vad som vore att göra mer än vad som krävs.
Allas lycka skall väga lika: invändning 2 Ex.Om jag antingen kan rädda min mor eller någon med ett betydligt längre liv framför sig så bör jag rädda den mest längst framtidsutsikter. Invändning: Om alla lycka skall väga lika så kan jag inte ta särskild hänsyn till mina barn, partner, föräldrar, o.s.v. Utilitarismen kan inte göra reda för särskilda moraliska förpliktelser till nära och kära.
Alternativa försvarslinjer 1. Orealistiska exempel visar inget! Exemplen är konstruerade så att det blir bättre konsekvenser om vi bröt löften, osv, skulle troligen ge sämre konsekvenser. 2. Regelutilitarism istället! 3. Våra moraliska intuitioner är fel, inte utilitarismen! Vi borde ändra vår moraluppfattning så att den stämde bättre överens med utilitarismen.