Mänskliga rättigheter

Transkript

1 Malmö högskola MR HT C-uppsats Mänskliga rättigheter - kan de försvaras utifrån ett utilitaristisk perspektiv? Av: Anna Lundström och Sara Wåhlin Handledare: Johan Modée

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställning Metod, material och avgränsningar Källkritik Disposition 3 2. Teori Teorier om rättigheter Teorier om naturliga rättigheter Sammanfattning Utilitarismen Hedonism som utilitaristisk teori Handlingsutilitarism Regelutilitarism Preferensutilitarism Problem med utilitarismen Sammanfattning Utilitarism och rättigheter Sammanfattning Analys FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Relation mellan den allmänna förklaringen och utilitarismen Sammanfattning Barnkonventionen Relation mellan barnkonventionen och utilitarismen 29

3 3.2.2 Resolutioner angående barnsoldater Relation mellan utilitarismen och säkerhetsrådets resolutioner angående barnsoldater Sammanfattning Wienkonventionen om självbestämmande och suveränitet Relation mellan wienkonventionen och utilitarismen Resolution angående självbestämmande i Västsahara Relation mellan utilitarismen och säkerhetsrådets resolutioner angående självbestämmande i Västsahara Sammanfattning Folkmordskonventionen Relation mellan folkmordskonventionen och utilitarismen Resolutioner angående folkmordet i Rwanda Relation mellan utilitarismen och säkerhetsrådets resolutioner angående folkmordet i Rwanda Sammanfattning Sammanfattning av analys Diskussion och slutsats 45 Källförteckning 48

4 Abstrakt Denna uppsats handlar om mänskliga rättigheter och utilitarism. Vi vill utreda om man kan förstå mänskliga rättigheter utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Vi har valt utilitarismen då dess tanke om att den mest moraliska handlingen är den som maximera nyttan kan verka självklar men dess följder motsätter sig ofta våra moraliska intuitioner. Det är intressant att jämföra utilitarismen och mänskliga rättigheter då mänskliga rättigheter utgår från en tanke om naturliga rättigheter som tillkommer människan endast i egenskap av att vara just människa. Våra frågeställningar är om utilitarismen kan förklara iden om mänskliga rättigheter och om FN:s resolutioner och konventioner kan förstås genom en utilitaristisk teori. För att göra detta har vi ett teorikapitel som går igenom dels olika tankar om rättigheter och dels om utilitarismen. I detta avsnitt går vi även igenom teorin om naturliga rättigheter då det är dessa mänskliga rättigheter hänvisar till. I vår analys tar vi upp några av FN:s konventioner och resolutioner. Vi har valt barnkonventionen, folkmordskonventionen och Wienkonventionen och resolutioner som följer av dessa. Vi redovisar genom dessa FN:s ståndpunkter och riktlinjer och analyserar dem genom vår teori, alltså utilitarismen, för att se om man kan förstå dessa utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Genom denna analys har vi kommit fram till att den utilitaristiska teorin kan försvara de flesta av FN:s riktlinjer som kommer av dessa konventioner och resolutioner. Trots att utilitarismen har en motsatt utgångspunkt än FN kan utilitaristen försvara dessa rättigheter då de tenderar att öka nyttan. Om man kan gå med på att syftet med en rättighet inte har någon betydelse kan mänskliga rättigheter förstås utifrån ett utilitaristiskt perspektiv.

5 Abstract This essay deals with Human Rights and Utilitarianism. We intend to investigate whether it is possible to understand Human Rights from a utilitarian perspective. We have chosen utilitarianism as it is based upon a philosophy in supports of the action which creates the greatest good and while this at first may seem obvious, its consequences often contradict our moral intuitions. It is interesting to compare Utilitarianism to Human Rights since Human Rights are based upon a belief of Natural Rights applicable to all humans solely on the criteria of being humans. The question we pose is whether the idea of Human Rights and the UN s resolutions and conventions can be understood from a utilitarian theory. In this chapter we will also deal with the Theory of Natural Rights as these will be referred to. In our analysis we consider some of the UN s conventions and resolutions. Namely; the Child Convention; the Genocide Convention; and the Vienna Convention and the resolutions as a result of these. Through them we intend to explain UN guidelines and principles and analyse them through our theory, utilitarianism, to find out whether it s possible to understand them from a utilitarian perspective. Our analysis has made us conclude that most of the UN s guidelines, as a result of these conventions, can be by supported a utilitarian theory. Despite contradictive basic values utilitarianism defend UN rights as these strive to increase the greater good. If you agree that the aim of an action has no relevance Human Rights can be understood from a utilitarian perspective.

6 1. Inledning I denna uppsats undersöker vi om det finns ett samband mellan utilitarismen och idén om mänskliga rättigheter. Denna undersökning görs genom att analysera några av oss utvalda FNdokument utifrån en utilitaristisk teori. Det är nedanstående citat som har gjort oss intresserade av utilitarismen och på grund av detta anser vi det intressant att undersöka sambandet med mänskliga rättigheter. Torbjörn Tännsjö ger följande definition av utilitarismen: En handling är rätt om och endast om det inte finns något alternativ till den som skulle ge upphov till bättre konsekvenser. Vi har handlat rätt i en situation om det i situationen inte fanns något annat vi kunde ha gjort, som hade haft bättre konsekvenser. 1 Detta är en av definitionerna av utilitarismen. Genom detta citat kan utilitarismen verka självklar. Dock följer av detta många slutsatser som inte verkar lika självklara för våra moraliska intuitioner, till exempel överrensstämmer dessa inte med tanken om att människors rättigheter kan ändras beroende på hur det påverkar nyttan i samhället. Vi anser det intressant att utreda om man kan förstå mänskliga rättigheter utifrån en utilitaristisk teori. Då utilitarismen bygger på universalitet och objektivitet vill vi här se om denna teori stämmer överrens med lagstiftning och riktlinjer inom folkrätten. Vi valde just utilitarismen för att trots att FN:s konventioner och riktlinjer hävdar ett egenvärde i mänskliga rättigheter så syftar de till att öka välmåendet i världen vilket även utilitarismen gör. Vi vill se om utilitarismen kan leda till samma rättigheter som FN kommit fram till trots att de har olika utgångspunkt. Skillnaden är att FN:s mänskliga rättigheter utgår från människans medfödda värde och rättigheter medan utilitarismen utgår från konsekvenserna av rättigheter. I utilitarismen är den rättighet som resulterar i den högsta nyttan den mest moraliska. 1.1 Syfte och frågeställning Vi vill i denna uppsats utreda ett eventuellt samband mellan utilitarism och mänskliga rättigheter. För att kunna utreda detta eventuella samband kommer vi att undersöka några av FN:s konventioner och resolutioner med hjälp av vår teori. Detta är intressant då FN hänvisar till en teori om naturliga rättigheter vilket ställer sig emot idén om utilitarismen då den vill maximera nyttan. En anledning till att vi valt utilitarismen som teori är för att se om det kan finnas ett alternativ till teorin om naturliga rättigheter för att förklara mänskliga rättigheter. Om man motsätter sig tanken om naturliga rättigheter kan utilitarismen vara ett bra alternativ då teorin bygger på ett konsekvenstänkande. En annan anledning till att vi vill utreda detta är 1 Tännsjö 2000, s 26 1

7 att den uppfattning man får av media och andra rapporter ger en annan syn av verkligheten än hur konventioner och resolutioner vill att den ska se ut, det är på grund av detta vi har valt att applicera vår teori på just FN:s konventioner och resolutioner. Uppsatsen kommer att behandla och svara på följande frågor: Kan utilitarismen som moralfilosofisk teori förklara idén om mänskliga rättigheter? Kan FN:s konventioner och resolutioner förstås genom en utilitaristisk teori? 1.2 Metod, material och avgränsningar För att få svar på uppsatsens frågeställningar använder vi oss av några av FN:s konventioner och resolutioner, vilket är vår empiridel, för att kunna se hur lagar och riktlinjer praktiseras i verkligheten. Vi kommer att ta upp moralfilosofiska teorier om rättigheter för att kunna jämföra med FN-systemet, det vill säga de konventioner och resolutioner vi tar upp. Vi kommer att utgå från en utilitaristisk teori för att analysera vår empiri och med hjälp av detta se om det finns ett samband eller om mänskliga rättigheter trots allt måste anses ha ett egenvärde för att kunna hävdas. Det finns väldigt många teorier om rättigheter och vi har därför varit tvungna att avgränsa oss. Vi har valt de teorier vi anser är intressanta för vår uppsats. Teorierna tar upp naturliga rättigheter som på många sätt är motsats till utilitarismen då naturliga rättigheter innehas av människan i egenskap av att vara människa. Något sådant kriterium finns inte inom utilitarismen. Vi anser därför att dessa teorier är intressanta i en analys av utilitarismen och mänskliga rättigheter. Också utilitarismen har många olika inriktningar vilket gör att vi även här har varit tvungna att begränsa oss. Vi går igenom utilitarismen som helhet och går även in på de specifika inriktningar vi anser är mest lämpliga för vår analys. Vi kommer först att göra en allmän presentation av utilitarismen och därefter definiera fyra olika utilitaristiska teorier som vi kommer att använda oss av i vår analys. Då vårt syfte är att utreda sambandet mellan mänskliga rättigheter och utilitarism kommer vi inte att redovisa andra specifika moralfilosofiska teorier, utan istället ta upp en allmän filosofisk diskussion om rättigheter. Vår empiri har tre olika inriktningar som, enligt oss, berör viktiga ämnen. Dessa tre är barns rättigheter, och mer specifikt barnsoldater, principen om självbestämmande och folkmord. Vi har valt just dessa för att de belyser tre viktiga och breda områden som regleras av folkrätten. Självbestämmande är ett viktigt ämne då suveränitetsprincipen är grundläggande för hela MR-systemet. Barn är en utsatt grupp som inte själva kan påverka sina rättigheter, därför anser vi att det är viktigt att ta upp denna problematik. När det gäller folkmord anser vi det är viktigt för att MR-systemet skapades på grund av de grymheter som 2

8 skedde under andra världskriget och folkmordskonventionen slår fast att alla människor ska ha lika värde och rätt till liv. Frågan är dock vilken moralfilosofisk teori som ger bäst stöd för dessa uppfattningar. 1.3 Källkritik De källor vi använder oss av är dels FN:s konventioner och resolutioner och dels filosofiska teorier om rättigheter och utilitarism. Det som främst går att ifrågasätta i konventionerna och resolutionerna är dess syfte och verklighetsförankring. Vi använder konventioner och resolutioner för att analysera FN:s dokument, så som de de facto är skrivna. Därför anser vi det inte viktigt att ta upp eventuella brister i dessa dokument. Böckerna vi använder oss av i uppsatsen bygger på filosofiska resonemang vilket innebär att de inte ger några absoluta sanningar. Teorierna bygger på, enligt de olika författarna, logiska argument för att rättfärdiga sin uppfattning. Vi har valt ut de resonemang vi anser har de mest intressanta argumenten för vår uppsats. 1.4 Disposition Vi inleder uppsatsen med att gå igenom ett antal teorier om rättigheter för att visa vad andra har tänkt om dess moralfilosofiska position. Vi kommer främst att ta upp teorier om naturliga rättigheter då dessa på många sätt är motsatsen till utilitarismen som är vår teori. Efter detta avsnitt redovisar vi utilitarismen i stort och en rad olika inriktningar inom teorin. Med detta som bakgrund analyserar vi FN:s konventioner och resolutioner genom utilitarismen. Vi tar upp konventionerna och resolutionerna och sedan analyserar vi dessa ur en utilitaristisk synvinkel. När denna analys är gjord för vi en diskussion kring vår frågeställning. I diskussionen kommer vi att resonera fram svar på frågorna vi ställt oss i början av uppsatsen. 3

9 2. Teori I detta kapitel kommer vi dels ta upp olika teorier om rättigheter och dels en genomgång av utilitarismen. Vi tar upp de olika rättighetsteorierna för att få en bakgrund till rättighetstänkandet och för att lättare kunna applicera vår teori, alltså utilitarismen, på de konventioner och resolutioner som vi tar upp längre fram i uppsatsen. Vi kommer här att gå igenom utilitarismen som helhet och går även in på de specifika inriktningar vi anser är mest lämpliga för vår analys. I slutet av denna del kommer vi att göra fyra definitioner av utilitarismen som vi främst kommer att använda oss av i analysen. Detta gör vi då för att utilitarismen, som sagt, har många olika inriktningar och det blir för övergripande att använda alla i analysen. 2.1 Teorier om rättigheter I detta avsnitt tar vi upp olika teorier om rättigheter. Detta gör vi för att läsaren ska få ett perspektiv av vad de är för tankar som redan finns om rättigheter. Främst kommer vi, som sagt, att ta upp tankar om naturliga rättigheter då dessa, som det kommer visa sig, är motsats till utilitarismen. Det är skillnad att prata om mänskliga rättigheter och om människors lika värde. Rättigheter kan jämföras, avvägas och det finns olika kategorier av rättigheter. Likavärdesprincipen däremot går inte att kompromissa med. Enligt denna princip är alla människor lika mycket värda oavsett deras tidigare handlingar. Per Bauhn menar att detta gör att likavärdesprincipen är mindre användbar i moraliska avvägningar. Denna princip har svårt att övertyga våra moraliska intuitioner. Teorin innebär att det inte skulle vara någon skillnad mellan att rädda en mördares liv framför en god människa som räddat många liv själv. Det skulle inte vara någon skillnad då alla människor är lika mycket värda. 2 Rättighetsargumentet skiljer sig från denna tanke. Rättigheter är inte absoluta. En person kan förverka sina rättigheter genom orätta handlingar, till exempel mord. Ur ett rättighetsperspektiv kan man alltså behandla människor olika utan att kränka deras rättigheter. Rättighetsprincipen accepterar även att vi behandlar människor olika beroende på vår relation till dem. Enligt teorin skulle det vara moraliskt rättfärdigt att rädda sin egen mor framför en läkare som i sin framtid kommer att rädda liv. Båda har samma rättighet till räddning men min mor har rätt att bli räddad av mig. Likavärdesprincipens positiva sida ligger i att man med 2 Bauhn 2005, s 16f 4

10 hjälp av den kan visa att det finns faktorer som inte har någon betydelse för en persons moraliska värde, dessa faktorer kan till exempel vara hudfärg, religion, kön med mera. 3 Det finns två olika slags rättigheter, negativa och positiva och därmed även negativa och positiva skyldigheter. En negativ rättighet är rätten att staten inte ska reglera vissa saker, till exempel yttrandefriheten. En positiv rättighet är när staten har en aktiv skyldighet att tillgodose befolkningen med denna rättighet, till exempel rätten till skolgång. Ur en minimalistisk synpunkt är det endast negativa skyldigheter som är viktiga. Alltså att inte kränka en viss rättighet. En maximalistisk synpunkt däremot innebär att både negativa och positiva är viktiga, man måste alltså även aktivt handla för att uppnå rättigheter. Mänskliga rättigheter är moraliskt hävdande av sina rättigheter till organisationen i ett samhälle. Dock är medborgarna kollektivt ansvariga för denna organisation så i slutändan är det medborgarna som är ansvariga för att mänskliga rättigheter upprätthålls. 4 Vi ska nu se närmare på några olika teorier om rättigheter. Enligt Thomas Pogge är mänskliga rättigheter moraliska skyldigheter. Rättigheten att inte utsättas för tortyr ger människor skyldigheten att motverka sådana handlingar. Ansvaret för mänskliga rättigheter ligger på alla men endast de som lever i samma sociala system. Det är deras kollektiva ansvar att se till att alla inom det sociala systemet kan åtnjuta mänskliga rättigheter. 5 Pogges institutionella förståelse av mänskliga rättigheter innebär endast negativa skyldigheter. Detta sammanfattar han i två påståenden: - En social ordning där människor saknar skydd för mänskliga rättigheter, speciellt om det beror på makthavarna, är ett orättfärdigt system. - Människor har ett kollektivt ansvar för att den sociala ordning som finns i den sociala ordningen i samhället respekterar allas rättigheter. De har skyldighet att motsätta sig en ordning som kränker dessa rättigheter. 6 Pogge anser alltså att rättigheter innebär skyldigheter och de är ett samhälles kollektiva ansvar att uppfylla människors rättigheter. Mänskliga rättigheter kan, enligt Alan Gewirth, definieras som rättigheter som alla människor innehar med det enda kriteriet att man är just en människa. Om man accepterar denna definition kan man inte hävda att mänskliga rättigheter är beroende av FN och ratificerande av dess konventioner, då detta skulle innebära att mänskliga rättigheter inte skulle 3 Bauhn 2005, s 16ff 4 Pogge 2001, s Pogge 2001, s Pogge 2001, s 202f 5

11 existera utan dessa legala regleringar. 7 Alltså kräver erkännandet av mänskliga rättigheter en moraliskt normativ teori och inte legala förordningar. Om man hävdar att dessa rättigheter finns så måste det visas genom giltiga moraliska kriterier eller principer. Dessa måste legitimera att människor i egenskap av människor innehar dessa rättigheter. 8 Gewirth tar upp fem svar på frågan om mänskliga rättigheter existerar oberoende lag. Det första är det intuitionistiska svaret vilket innebär att det är självklart att människor innehar vissa rättigheter. Det finns saker som människor inte kan göra då dessa kan kränka andras rättigheter. Det andra svaret är det institutionella. Enligt detta svar uppstår rättigheter genom transaktioner som bygger på institutioners formella eller informella regler. Detta är problematiskt då vissa institutioner har omoraliska regler, men enligt detta svar måste de rättigheter som härstammar från dessa institutioner ändå genomföras. Det tredje svaret innebär att personer har rättigheter då de har intressen. Dock skulle det kunna leda till problem om alla intressen innebar en rättighet. Det finns även ett svar som menar att personer har rättigheter i egenskap av människor eller som Guds barn. Dock upprepar detta argument bara frågan. Det sista svaret Gewirth tar upp är Rawls teori om slöjan av okunnighet. Rawls menar att om en grupp människor skulle bestämma sitt lands lagar och struktur bakom en slöja av okunnighet om deras egen position i samhället skulle denna grupp komma fram till att alla människor måste ha vissa rättigheter. Argumentets svaghet ligger i att en sådan situation inte existerar och varför skulle vi då acceptera dess premisser? 9 Rättigheter har, enligt Gewirth, ett samband med anspråk, även om ett anspråk inte garanterar rättigheter. Dock bygger rättigheter på att personer har eller gör anspråk på något, även om dessa anspråk är indirekta. Personers anspråk rättfärdigar att mänskliga rättigheter finns då människor måste respektera andras anspråk. 10 Rättigheter är normativa då de, enligt Gewirth, är sammankopplade med plikter. Andra personer måste göra eller undvika att göra vissa saker för att jag skall kunna åtnjuta mina rättigheter. Rättigheter tillkommer en person, man är berättigad till vissa saker och man kan kräva saker av andra, detta tillsammans innebär att rättigheter bygger på en normativ nödvändighet. Dock visar inte den normativa nödvändigheten varför någon skall tillskrivas rättigheter. Är det moraliskt tvingande att om en person behöver x så har denne även rätt till x? Detta innefattar självklart inte nöjen och liknande utan grundläggande behov. 11 Om 7 Gewirth 1990, s 40f 8 Gewirth 1990, s 41 9 Gewirth 1990, s 44f 10 Gewirth 1990, s Gewirth 1990, s 50ff 6

12 nödvändiga värden skall kunna leda till begreppet om rättigheter så måste båda dessa begrepp användas i påståenden av rättighetsinnehavarna. Dessa påståenden ska accepteras av agenter och skall följas upp av vad de implicerar. Omdömen om nödvändiga värden och rättigheter skall alltså ses som formade av agenten utifrån dennes perspektiv. 12 Varje rättighetsinnehavare måste acceptera att han har rättigheter på grund av det samband som finns mellan rättigheter och nödvändiga värden som innefattar normativ nödvändighet, preskribitet och berättigande när de ses utifrån agentens synvinkel och att agenten accepterar andras likvärdiga omdömen Teorier om naturliga rättigheter I detta avsnitt tar vi upp olika filosofers syn på naturliga rättigheter. Vi redovisar dessa då mänskliga rättigheter utgår från synen att människor är födda med ett speciellt värde och specifika rättigheter. Vi vill därför visa vilka olika teorier det finns om en sådan tanke. John Locke utgår i sin teori från ett naturtillstånd. Det är ett tillstånd där alla är fria att bestämma över sina handlingar och ägodelar. Ingen behöver be om tillstånd av någon annan och ingen är beroende av någon annan. I naturtillståndet är alla jämlika. Alla har samma makt då alla är födda lika och till samma naturgåvor och förmågor. Detta naturtillstånd innebär däremot inte att människorna kan göra precis vad de vill. Naturlagen bestämmer över naturtillståndet. Denna naturlag innebär att då alla är jämlika bör ingen skada någon annan människa, inte dess liv, hälsa, frihet eller ägodelar. 14 Varför har då människan en skyldighet att inte skada andra människor? Jo, för att människan är beviset på en allsmäktig skapare. Människorna är Hans egendom och ingen människa har rätt att skada någon annan som tillhör denna egendom. Människan ska i den mån den kan bevara sig själv och även resten av mänskligheten. Rätten att straffa andra för felaktiga handlingar finns men annars ska alla människor kämpa för att livet inte ska utplånas. Detta gäller endast det mänskliga livet. Människorna lever i en naturgemenskap som gör att en människa inte har rätt att skada en annan för egen vinning. Dock är alla andra varelser på jorden skapade för människans skull så dessa går att använda och beröva livet. 15 Ansvaret för att människornas rättigheter efterlevs ligger hos vare individ. Verkställandet av naturlagen görs av varje människa. Varje individ har rätt att straffa dem som bryter mot naturlagen. Någon måste kunna förhindra lagbrott annars vore lagarna meningslösa och 12 Gewirth 1990, s 52f 13 Gewirth 1990, s Locke 1990, s 12f 15 Locke 1990, s 13 7

13 eftersom alla i naturtillståndet är jämlika har alla denna rättighet. Dock får inte straffen som utdelas bygga på eldiga känslor utan på förnuft och samvete. Straffet skall vara proportionerligt med brottet och syftet är gottgörelse och förhindrande av upprepning av brottet. I naturtillståndet har varje individ rättigheten att döda en annan människa som dödat någon. Detta både för att brottet inte ska upprepas och som avskräckande exempel. 16 R. M. Hare tar upp distinktionen mellan moraliska och legala rättigheter, vilket också hänger samman med tanken om naturliga rättigheter. De legala rättigheterna handlar helt enkelt om lagstiftning och system som har procedurer för att avgöra vilken lag som gäller när och liknande. Problemet med moraliska rättigheter är att det inte verkar finnas någon sådan procedur. Dessa rättigheter handlar om hur lagen borde se ut och inte hur den fatiskt är utformad. När människor till exempel demonstrerar mot kränkningar av vissa rättigheter syftar de inte till legala rättigheter, om de hade gjort det skulle de kunna gå till rätten och hävda sina rättigheter. Istället är det de moraliska rättigheterna de kämpar för. 17 Detta agerande och tankesätt utgår från att det existerar vissa moraliska rättigheter. Teorin om naturliga rättigheter härstammar från en tid då moral och lagstiftning inte var lika separerade som de är idag. De naturliga rättigheterna kan sägas bestämma hur moralen borde vara. Om man accepterar att det existerar naturliga rättigheter så följer det att det är efter dessa rättigheter lagarna borde stiftas. Naturliga rättigheter vilar på våra moraliska intuitioner. Dessa skiljer sig dock från person till person och då det handlar om intuitionen är det svårt att använda logiskt tänkande för att avgöra vilka av dessa intuitioner som är den rätta. 18 Vissa teoretiker hävdar att det finns begränsningar när det gäller de naturliga rättigheterna. H. L. A Hart driver tesen att om det finns några moraliska rättigheter överhuvudtaget så finns det åtminstone en naturrättighet vilken är rättigheten till frihet. Hart använder två argument för att visa detta. Det första argumentet är att denna rättighet innehar alla som har förmågan att göra val och inte för att de är medlemmar i ett samhälle eller har en speciell relation till varandra. Det andra är att detta är den enda rättigheten som inte är skapad av människor. 19 Hart anser att legala och moraliska rättigheter hänger nära samman. Det är detta som skiljer en moralisk rättighet från andra moraliska tankar. Det är inte bara när det gäller lagstiftning som det hänvisas till de moraliska rättigheterna. Dessa används också för att 16 Locke 1990, s 13f 17 Hare, 1981, s Hare, 1981, s Hart 2001, s 151 8

14 kunna avgöra när en människas frihet får bli begränsad av en annan människas frihet och därmed vilka handlingar som är tillåtna. 20 Rättigheter och skyldigheter är nära sammanlänkade men måste de alltid höra ihop? Hart menar att om man svarar ja på denna fråga förutsätter man att alla rättigheter kommer från att någon annan utfört en skyldighet. Hart anser inte att en rättighet nödvändigtvis är utformad på det sättet. Bara för att man har en skyldighet att inte behandla en person dåligt, betyder det inte att denna person har en rättighet att behandlas bra. 21 Rights are typically conceived of as possesed or owned by or belonging to individuals, and these expressions reflect the conception of moral rules as not only prescribing conduct but as forming a kind of moral property of individuals to which they are as individuals entitled; only when rules are conceived in this way can we speak of rights and wrongs as well as right and wrong actions 22 Hart menar att innehavandet av en rättighet innebär rätten att moraliskt rättfärdigt kunna inskränka en annan människas frihet och handlande. 23 Hart kallar rättigheter som uppstår från speciella transaktioner för specifika rättigheter. Dessa uppkommer till exempel vid ett löfte från en person till en annan. Hart skiljer på dessa rättigheter och de rättigheter som gäller alla. Specifika rättigheter uppkommer inte för att de har ett specifikt moraliskt värde utan bygger endast på frivillig transaktion mellan individerna. Det är endast de individer som ingått till exempel ett löfte som har rättigheter och skyldigheter inom just det området. Om den lovade parten väljer att frige löftesgivaren från sitt löfte finns det ingen annan som får sina rättigheter kränkta. 24 Andra specifika rättigheter uppstår till exempel inom statsväsendet. Tjänstemän eller makthavare har auktoritet att kräva lydnad av lagar. Detta skapar legala rättigheter och skyldigheter. Skyldigheterna och rättigheterna gäller dem som lever i det specifika samhället och inte för att de är människor. 25 Allmänna rättigheter bygger, till skillnad från specifika rättigheter, på möjligheten att försvara sig från oförsvarbara restriktioner av sin frihet. Till exempel har jag rätt att säga vad jag tycker. Allmänna rättigheter har två drag som är gemensamma med speciella rättigheter. Det första är att innehavandet av dessa rättigheter rättfärdigar ett bestämmande över hur andra 20 Hart 2001, s Hart 2001, s Hart 2001, s Hart 2001, s Hart 2001, s 156f 25 Hart 2001, s 157f 9

15 ska agera, alltså att man inte ska begränsa andras frihet. Det andra draget är att det moraliska rättfärdigandet inte kommer från en specifik handling. Individen har en rättighet endast för att ingen annan kan rättfärdiga att lägga sig i. Detta innebär allas lika rätt till frihet. 26 Skillnaderna mellan allmänna och specifika rättigheter är för det första att de allmänna inte uppkommer från någon speciell relation mellan människor. För det andra är de tillskrivna alla, även de som inte har möjlighet att leva upp till det som krävs för specifika rättigheter. För det tredje hänger allmänna rättigheter ihop med skyldigheten att inte lägga sig i. Specifika rättigheter rör bara de individer som till exempel ingått ett avtal. Allmänna rättigheter visar med sin innebörd att alla har samma rätt till frihet. 27 Pogge menar att det anses att moraliska rättigheter ska respekteras oavsett tid, kultur, religion eller moralisk tradition. För att skapa moraliska riktlinjer måste de formuleras så de kan åtnjutas och förstås av människor i olika situationer. Att hävda naturliga rättigheter innebär att moraliska regler gäller för vissa subjekt, alltså rättighetsinnehavarna. Om en naturlig rättighet kränks, kränks även rättighetsinnehavaren. Naturliga rättigheter bygger på vissa moraliska värden. Naturrätten däremot har ingen sådan utgångspunkt. I naturrätten kränker man nödvändigtvis inte rättighetsinnehavaren utan snarare Gud eller för att handlingen har stört harmonin i kosmos. Teorin om naturliga rättigheter bygger på respekt för andra individer och en vilja att inte kränka deras rättigheter. Man innehar en moralisk omsorg för andra människor. 28 Att ha en rättighet förutsätter möjligheten att kunna hävda den vilket innebär att det endast är människor som kan inneha rättigheter. Djur kan inte hävda dem och en gud betraktas oftast inte som en varelse med intressen som skulle kunna kränkas av människan. Gewirth motsätter sig dock detta krav på förmåga att hävda sina rättigheter. Han hävdar istället att även en död människa kan få sina rättigheter kränkta om någon går emot dennes vilja. Även en människa i koma kan bli kränkt om denne till exempel hålls vid liv mot sin vilja. I dessa fall kan vi tänka oss att personen i fråga innan har bestämt sig för vad den vill i en sådan situation och att hon skulle protestera om hon kunde. Detsamma gäller spädbarn. Även om de inte kan hävda sina rättigheter vid tillfället av kränkningen kan en framtida vuxen göra det. Detta är argument för att rättigheter inte gäller icke- mänskliga djur bygger på att de inte har någon förmåga att se bakåt eller framåt i tiden Hart 2001, s Hart 2001, s Pogge 2001, s 188f 29 Pogge 2001, s

16 Språket är en viktig del av teorier om rättigheter. Det språk som används när det handlar om mänskliga rättigheter kommer från en övergång från en tro på naturliga rättigheter. Att ordet mänskliga används istället för naturliga innebär att de inte har en ontologisk status som är oberoende av människans uppoffringar, beslut och så vidare. Dock innebär det inte heller att det inte skulle kunna inneha en sådan status. Det säger inte om det ska vara på de ena sättet eller det andra. Detta gör det enklare att acceptera mänskliga rättigheter då det inte finns någon uttalad värdegrund för dessa. Skiftningen från ordet naturliga till mänskliga slår även fast att det är människor och endast människor som innehar dessa rättigheter. Detta innebär också att alla människor är lika i det hänseendet att de innehar samma rättigheter. Det finns även andra saker som uppkommit sedan terminologin förändrades, även om detta kanske inte är direkt kopplat till terminologin. I den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, slås det fast att ingen skall bli fråntagen sin egendom. Trots detta ses till exempel inte en vanlig bilstöld som en kränkning av mänskliga rättigheter, påpekar Pogge. Det beror på att kränkningar måste utföras av stat eller myndighet för att det ska klassas som en kränkning mot mänskliga rättigheter. Dessa rättigheter skyddar endast mot sådana handlingar Sammanfattning Vi har i detta avsnitt redogjort för olika filosofiska teorier om rättigheter. Vi har gjort detta för att ge en överblick av olika teorier som tar upp naturliga rättigheter då det är till dessa mänskliga rättigheter hänvisar. Teorierna om rättigheter vi tagit upp handlar om frågeställningen om det egentligen finns några naturliga rättigheter och något som människor automatiskt har rätt till endast i egenskap av att vara människa. Med hjälp av detta blir det lättare att utreda om mänskliga rättigheter kan förstås genom ett utilitaristiskt synsätt. Vi har här visat att det finns olika teorier om naturliga rättigheter. Dessa tar upp olika relevanta aspekter om teorin, till exempel Locke menar att dessa kommer från Gud. Teoretikerna menar också att rättigheterna bygger på moraliska värden och att det är efter dessa som lagstiftning borde ske. Pogge anser att trots att staten har ansvar för att upprätthålla rättigheterna har befolkningen det yttersta ansvaret för staten. Människan har alltså en skyldighet att upprätthålla naturliga rättigheter. 30 Pogge 2001, s 190ff 11

17 2.2 Utilitarismen Ovan har vi redogjort för icke-utilitaristiska teorier om rättigheter, dess ursprung och motivering. Vi kommer i detta avsnitt att redovisa utilitarismen. Det är både en genomgång av utilitarismens idé i stort och dess olika inriktningar. Vi kommer att redogöra för de olika inriktningarna inom utilitarismen var för sig, de inriktningar vi tar upp är hedonismen, handlingsutilitarismen, regelutilitarismen och preferensutilitarismen. I slutet av varje sådan del gör vi en egen definition av inriktningen. Detta gör vi för att sedan kunna analysera FN:s konventioner och resolutioner med hjälp av denna teori. Klassisk konsekvensialism innehåller flera olika, inriktningar inom utilitarismen. Teorin använder sig endast av konsekvenserna av en handling för att bestämma om den är moralisk eller inte. Dock är det inte så enkelt som det låter. Utilitarismen har många riktningar och klassisk konsekvensialism inkluderar många av dessa. Exempel på teorier som inkluderas är: faktisk konsekvensialism som endast bestämmer moralen utifrån konsekvenserna och tar ingen hänsyn till avsikt eller liknande, universell konsekvensialism som innebär att rättfärdighet beror på konsekvenserna för alla varelser, inte bara för en individ eller en minoritet och total konsekvensialism som värderar rättfärdighet utifrån den totala lyckan och inte nettolyckan för en enskild individ. 31 Många utilitarister anser att det inte går att definiera värden utifrån en källa. De ansluter sig istället till en pluralistisk lära med flera värden. När en konsekvensialist använder sig av flera olika värden i sin teori krävs det att dessa rangordnas inom teorin. Detta är svårt och en del konsekvensialister menar att vissa värden inte går att jämföra eller värdera mot varandra. Pluralismen kan lösa många av de problem som hedonismen, som innebär att det endast är lycka som ska maximeras, ofta misslyckas med. Till exempel har hedonismen svårt att förklara varför det skulle vara fel att ljuga, något som intuitivt verkar fel. Pluralisten däremot kan hävda att kunskap har ett intrinsikalt värde och att falsk kunskap är intrinsikalt ont. Om en lögn då innebär falsk kunskap så är en lögn intrinsikalt ond. Detta gäller även om lögnen i sig inte skapar lidande. Ett annat sätt att jämföra värden är att se hur distributionen av det goda är fördelat. Det finns två möjligheter att göra detta. Det ena är att de flesta är olyckliga men några få är extremt lyckliga. Den andra möjligheten är att den totala lyckan är något mindre än i det första fallet men den är jämt fördelad till alla. Kritiker av den klassiska utilitarismen menar att det andra exemplet är det bästa oavsett den totala lyckan, vilket vissa utilitarister kan ha svårt 31 Sinnott-Armstrong

18 att hävda. För att förhindra ett sådant scenario menar många utilitarister att en handling är moralisk felaktig om konsekvenserna innebär mer lidande oavsett de positiva resultaten. Detta synsätt kan dock leda till att den bästa handlingen vore att döda de som lider då lidandet i så fall minskas Hedonism som utilitaristisk teori Hedonism är en utilitaristisk inriktning. Denna teori menar att njutning är det enda som är intrinsikalt gott och lidande det enda intrinsikalt onda. Enligt hedonismen är det den handling som ger den största lyckan till flest personer den mest moraliska handlingen. 33 Vi kommer här att göra en jämförelse mellan hedonism och det Richard B. Brandt kallar för begärsteorin (vår översättning från desire theory ). Begärsteorin innebär att välmående definieras av uppfyllda preferenser. Desto fler begär som blir uppfyllda desto mer ökas nyttan. 34 Dock behöver inte preferenserna vara helt tillfredställda för att öka välmåendet och därmed nyttan. Vissa saker nöjer man sig inte med att göra en gång. Begäret är då inte tillfredställt men välmåendet har ändå höjts. Det finns vissa restriktioner som kan läggas till begärsteorin. - För att välmåendet ska ökas hos en agent måste denne leva vid det tillfälle som preferensen tillfredställs. Detta håller dock inte alla med om. Vissa filosofer hävdar att även forna begär som tillfredställs ökar det totala välmåendet. - En annan restriktion som kan göras är att för att välmåendet ska öka måste begäret tillfredställas och agenten som innehar begäret måste tro eller veta att det är tillfredställt. Det räcker inte med att antingen det ena eller det andra slår in. Båda dessa premisser måste vara uppfyllda. Det måste också avgöras vilka begär som ska uppfyllas. Är alla lika värda eller ökar vissa begär välmåendet mer än andra? Individers begär kan bygga på irrationalitet, okunnighet eller andra möjligtvis problematiska skäl. På grund av detta skiljer vissa teoretiker på begär så som de verkligen är och på äkta preferenser, så som de skulle vara under ideala omständigheter. För att undvika de irrationella preferenserna måste välmående definieras utifrån olika individers äkta preferenser. 35 Hedonismen innebär, som sagt, maximering av lycka. Att något gör en individ lycklig innebär oftast att individen vill uppleva denna sak flera gånger. För att en handling ska 32 Sinnott-Armstrong Sinnott-Armstrong Brandt 1992, s 158f 35 Brandt 1992, s 162f 13

19 maximera lyckan krävs det att handlingen sker just vid det tillfälle man önskar sig det. Vid ett annat tillfälle kan det vara en annan handling som ökar lyckan för samma individ. Precis som verkliga och ideala begär kan vi nu skilja på verkliga och ideala nöjen. Till exempel kan man njuta av att prata med en vän om man tror att denne respekterar en men man skulle inte njuta av situationen om vännen egentligen inte alls tyckte om en. 36 Det finns flera saker som visar på ett samband mellan att maximera tillfredställelsen genom begär och att maximera välmåendet. Personer vill ha njutning. Man kan göra någon glad genom att bara lova något bra utan att personen vet vad det är, när detta sedan inträffar tillfredställer man ändå en önskan. Personer blir även glada av att något de velat blir verklighet. Om någon väntat på en händelse blir de glada när händelsen inträffar trots att själva händelsen inte nödvändigtvis uppfyller förväntningarna. 37 En invändning mot hedonismen är att det finns starka önskningar hos människor som inte har något med njutningar att göra. Till exempel kämpar man kanske för att slippa ett yrke som ens föräldrar föraktar. En sådan preferens har sällan något med njutning att göra. Dock finns det, som vi tagit upp ovan, vissa teoretiker som vill skilja på de faktiska och ideala preferenserna. Och en vilja att undvika ett yrke för sina föräldrars skull skulle kunna hänvisas till de falska preferenserna och är därmed inte en ideal vilja som maximerar lyckan. 38 John Stuart Mill är en hedonist med modifikation. Han kritiserar den klassiska hedonismen för att den värdesätter vilken njutning som helst. Mill skiljer på olika njutning vilket vi kommer att ta upp nedan. Mill skriver att grunden i utilitarismen är att en handling är moralisk om den skapar lycka och minskar lidande. Mill menar att lust, frihet och lycka är det enda som är eftersträvansvärt. Antingen för att det i sig skapar njutning eller för att det är ett medel för att uppnå njutning. Vissa kritiserar detta tänkande och menar att det är att nedvärdera människan att säga att njutning är det enda betydelsefulla. Mill anser däremot att det är tvärtom. Det är kritikerna som nedvärderar människan om de inte tror att människan kan njuta av högaktningsvärda ting. Människan kan njuta av intellektet, känslor och även av känslan av moral, detta sätts oftast högre än ren sinnesnjutning. Mill menar att det finns viss njutning som är mer värdefull än annan. Han tar upp kvalitetsskillnader när det gäller njutning. Den njutning som föredras av de flesta som provat båda är den högsta njutningen oavsett moralisk förpliktelse Brandt 1992, s 164ff 37 Brandt 1992, s Brandt 1992, s 167f 39 Mill 2003, 14ff 14

20 Mill menar även att det är en självklarhet att den njutning som väljs är den som utmanar människans högre förmågor. Till exempel skulle ingen utbildad person hellre vara okunnig. Inte ens om han var övertygad om att den okunnige var olyckligare. Om det finns något fall där någon skulle föredra dumhet rör det sig om enskilda situationer där personen ifråga är desperat. 40 Mill anser att självuppoffring och hängivenhet att hjälpa andra är moraliskt. Dock har detta inget egenvärde. Om inte själva uppoffringen leder till ökad lycka är den meningslös. När det gäller valet mellan sin egen och någon annans lycka kräver utilitarismen att man väljer det som höjer den totala lyckan. 41 Mill skriver vidare att motivet till ett väldåd inte är relevant för att avgöra hur moralisk handlingen är. Det spelar ingen roll om den som utför handlingen har en baktanke så länge konsekvenserna leder till att lyckan höjs. 42 Hedonismen har fått kritik av de klassiska utilitaristerna, till vilka även Mill ansluter sig, trots att hans teori på många sätt överrensstämmer med hedonismen. De ansåg att hedonisterna sänkte människors liv till djurens nivå då det inte skiljs mellan olika nöjen och till exempel ett simpelt spel har lika högt värde som poesi. Vissa hedonister påpekar till sitt försvar att poesi i princip alltid ger mer lycka än vad ett spel gör. Mill använder sig av en annan metod för att skilja på dessa aktiviteter. Han skiljer på kvalitén på olika aktiviteter genom att se hur många preferenser som tillfredsställts hos någon som utövat de olika sorterna. Detta kallas för kvalitativ hedonism. Kritik mot detta och mot hedonismen generellt är att många empiriska bevis pekar på att det inte endast är lycka som tillfredställer oss. Till exempel värderas frihet ofta högt även om det med frihet även kan komma oro och liknande. Robert Nozick tar upp en annan kritik mot hedonismen som innebär att teorin inte värderar äkta känslor framför falska. Om en människa är uppkopplad till en maskin som får personen att tro att hon gör alla de saker som skulle göra henne lycklig måste hedonisten hålla med om att det mest rationella vore att koppla upp sig till denna maskin. Varför inte om lycka är det enda som betyder något? Dock verkar det inte särskilt rationellt att göra detta. Det beror på att hedonismen glömmer värdet av till exempel äkta vänskap eller kunskap. En del hedonister motsätter sig denna kritik genom att påstå att hedonister inte ser lycka och lidande som sensationella känslor. Till exempel kan en mor vara lycklig om hennes dotter får bra betyg. Dock kan ju även sådana händelser iscensättas av en sådan maskin Mill 2003, s 16f 41 Mill 2003, s Mill 2003, s Sinnott-Armstrong

21 Vår definition av hedonism: den handling som är moraliskt rättfärdig är den som skapar mest lycka Handlingsutilitarism Handlingsutilitarism innebär att en handling är moralisk endast om resultatet maximerar nyttan. Handlingen är bara moralisk om det goda överstiger det onda som eventuellt skulle kunna komma av handlingen och om konsekvenserna bidrar mer till det nyttan än vad någon annan handling skulle göra. 44 En handling är objektivt rättfärdig om ingen annan handling ger bättre konsekvenser. Vår definition av handlingsutilitarism: den handling som ger de bästa konsekvenserna är den mest moraliska handlingen. Om en handling är moralisk avgörs från situation till situation Regelutilitarism Regelutilitarismen skiljer sig från handlingsutilitarismen på så sätt att rättfärdigheten bestäms utifrån konsekvenserna av en regel. Regelutilitarism innebär att rättfärdigandet av en handling inte beror på konsekvenserna av just den enskilda handlingen utan på konsekvenserna som i regel kommer från den handlingen. 45 Regelutilitarism kan delas i två olika inriktningar. Den ena utgår från en samling av ideala lagar och den andra utifrån de lagar som faktiskt finns i ett samhälle. I den senare avgörs rättfärdigheten av en handling genom att se till de lagar som existerar och det har ingen betydelse vad en ideal lag skulle innebära. Denna teori kritiseras då det oftast inte räcker att hävda att en handling är olaglig för att visa att den är omoralisk. Dock är teorin, enligt Brandt, riktig på det sättet att man är moraliskt bunden, utom i vissa undantag, att följa de lagar som finns oavsett om man själv anser att de är de mest ideala lagarna. 46 I den tidigare formen bestäms rättfärdigheten av de lagar och normer som vore ideala. Men vilka regler kan sägas vara ideala? Ett förslag är att det är de regler som maximerar nyttan. 47 Det grundläggande är: An act is right if and only if it would not be prohibited by the moral code ideal for the society: and an agent in moraly blameworthy 44 Sinnott-Armstrong Sinnott-Armstrong Brandt 1992, s 114ff 47 Brandt 1992, s 117f 16

22 (praiseworthy) for an act if, and to the degree of that, the moral code ideal in that society would condemn (praise) him for it. 48 Vår definition av regelutilitarism: istället för att överväga det moraliska i varje handling anser regelutilitaristen att de handlingar som följer regler som tenderar att öka nyttan är de mest moraliska. Om det sedan är så att en sådan regelföljande handling råkar ge dåliga konsekvenser innebär det inte att handlingen i sig varit omoralisk Preferensutilitarism Preferensutilitarismen är en annan teori inom utilitarismen som menar att det goda är den handling eller konsekvens som tillfredställer flest preferenser. Dessa preferenser bygger oftast inte på sensationella känslor utan mer på tillstånd, till exempel att ha en vän. En handling borde utföras oavsett om det innebär sensationell lycka eller inte. Preferensutilitarismen får ofta kritik för att vissa preferenser kan bygga på felaktig information, de kan vara fruktansvärda eller triviala. Vad händer om en individs preferens är att tortera barn? Det är inte svårt att visa att alla preferenser inte nödvändigtvis är goda. Anhängare av teorin försvarar sig med att det är upplysta och genomtänkta preferenser som räknas. 49 Preferensutilitarismen vill maximera tillfredställelsen av människorna intrinsikala önskningar. Dock menar Tännsjö att detta egentligen inte har någon praktisk betydelse i en jämförelse med hedonismen, då man nästan alltid kommer fram till att det enda som har ett intrinsikalt värde är välbefinnande, precis det som hedonismen vill maximera. 50 Vår definition av preferensutilitarism: den mest moraliska handlingen är den som tillfredställer flest preferenser. Enligt vissa teoretiker inom preferensutilitarismen är det endast upplysta preferenser som är äkta och som därmed räknas i en moralisk övervägning. Vi kommer att beakta både detta och möjligheten att alla preferenser räknas i vår analys Problem med utilitarismen För att ge en nyanserad bild av utilitarismen tar vi här upp några vanliga problem och invändningar mot utilitarismen. Vi kommer att ta upp två invändningar mot teorin. Utilitarismen har problem när det gäller vår intuitiva syn på rättvisa och rättigheter. Ett vanligt exempel för att illustrera detta är att tänka sig fem personer på ett sjukhus som 48 Brandt 1992, s Sinnott-Armstrong Tännsjö 2000, s 29f 17

23 kommer att dö om de inte får organtransplantationer. Det finns även en person på sjukhuset som bara är där för en rutinkontroll. Denna patient råkar även vara perfekt donator till de andra fem patienterna. Om donationerna genomfördes skulle fem liv räddas men ett skulle fråntas. Detta är dock enda sättet att rädda de fem sjuka patienterna. Exemplet innebär också att organmottagarna kommer att fortsätta vara friska och läkaren som utför operationerna kommer inte att upptäckas eller straffas. Operationen skulle alltså innebära ett ökat välmående vilket innebär att den klassiska utilitaristen borde anse att den mest moraliska handlingen vore att utföra operationen. De flesta människor skulle dock anse att denna handling är föraktfull och använder därmed detta exempel för att visa vad som kan hända och hur illa det kan gå när en teori bortser från individuella rättigheter. Utilitarister använder olika sätt för att försvara sig eller motbevisa exemplet. Vissa menar att i exemplet vore det inte moraliskt felaktigt att genomföra operationerna men exemplet är så overkligt att det inte skulle kunna uppstå en sådan problematik i verkligheten. Det finns även utilitarister som menar att vi inte ska lita på våra moraliska intuitioner. Andra försvarar sig på ett mindre uppseendeväckande sätt. De menar till exempel att ett dödande är värre än en död. Läkaren måste ju döda för att rädda de andra fem men ingen blir dödad om de skulle patienterna dör. Alltså skulle konsekvenserna vara värre om läkaren dödade en för att rädda fem. Denna värdeteori gör det möjligt för utilitarister att vara eniga med våra intuitioner om att det vore fel att döda patienten. 51 En annan vanlig invändning mot utilitarismen är att den kräver för mycket av människor. Om det är omoraliskt att göra något som inte maximerar nyttan kan människor i princip aldrig göra något för sig själva. Istället för att köpa ett par nya skor när de gamla är trasiga borde jag skänka pengarna till välgörenhet. Varje gång någon tittar på TV skulle denne kunna jobba för att öka nyttan i världen. Vissa utilitarister menar att vi verkligen är skyldiga att ändra våra liv för att öka den totala nyttan. Andra utilitarister menar att det är moraliskt rättfärdigt att utföra de handlingar som ökar nyttan men det är inte omoraliskt att inte göra det. Det är helt enkelt något vi borde göra Sammanfattning I detta avsnitt har vi redovisat vår teori som är utilitarismen. Denna teori innebär att den handling som ger de bästa konsekvenserna är den mest moraliska. Teorin har flera olika 51 Sinnott-Armstrong Sinnott-Armstrong