Konvertering. (Conversion chapter 3, Watkinson) Sebastian Olsson Anders Stenberg Mattias Stridsman Antonios Vakaloudis Henrik Wrangel

Relevanta dokument
Elektronik. Dataomvandlare

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Elektronik Dataomvandlare

Elektronik Dataomvandlare

Spektrala Transformer

Spektrala Transformer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold

Ljudteknik. Digital representation. Vad är ljud?

GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. 1

Analogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Grundläggande signalbehandling

Teori... SME118 - Mätteknik & Signalbehandling SME118. Johan Carlson 2. Teori... Dagens meny

Elektronik Elektronik 2019

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Grundläggande ljud- och musikteori

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt.

Elektronik Elektronik 2017

Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning

1b(4p) De två sekvenserna har sampelvärdena x(t)=0,1,0,0,0,2,0,0,0,0 resp h(t)=4,3,2,1,0,0,0,0,0,0. Faltningen av de två beräknas genom att beräkna

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Elektronik 2018 EITA35

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

Grafiska system. Färgblandning. Samspel mellan ytor. Ögats. fysionomi. Ljusenergi. Signalbehandling och aliasing

A/D- och D/A- omvandlare

Signaler och system, IT3

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Audio & Videoteknik 2D2021, 2D1518

Läsinstruktioner. Materiel

Digital signalbehandling Digitalt Ljud

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys

Komparatorn, AD/DA, överföringsfunktioner, bodediagram

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Videosignalen. Blockdiagram över AD omvandling (analogt till digitalt)

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01

Analogt och Digital. Viktor Öwall Bertil Larsson

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter:

HELA KEDJAN. Videoteknik. från kamera till bildskärm. Nils Wennerstrand P. KTH NADA Medieteknik. Gunnar Kihlander, Anders Nyberg

Analogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik

A/D D/A omvandling Mätteknik för F

A/D D/A omvandling. Johan Nilsson

2 Laborationsutrustning

Bildbehandling i frekvensdomänen

DIGITAL RASTRERING. Sasan Gooran. 1/8/15 Grafisk teknik 1

A/D D/A omvandling. EEM007 - Mätteknik för F 2015 CHRISTIAN ANTFOLK

Signaler & Signalanalys

Föreläsning 2. Transmissionslänk. Repetition: Internetprotokollens skikt. Mål

Laboration i Fourieranalys, TMA132 Signalanalys med snabb Fouriertransform

Spektrala Transformer

Kompletterande räkneuppgifter i Spektrala Transformer Komplex analys, sampling, kvantisering, serier och filter Laura Enflo & Giampiero Salvi

Analog till Digitalomvandling

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet G33(1) TER4(63)

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 INTRODUKTION

Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden

Effektpedal för elgitarr

HELA KEDJAN. Videoteknik. från kamera till bildskärm. Nils Wennerstrand P. KTH NADA Medieteknik. Gunnar Kihlander, Anders Nyberg

Laboration i tidsdiskreta system

Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation

Signalbehandling och aliasing. Gustav Taxén

Analog till Digitalomvandling

Att fånga den akustiska energin

Mätning av biopotentialer

TSKS21 Signaler, Information och Bilder Lab 2: Digitalisering

Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden

Digital kommunikation. Maria Kihl

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Sammanfattning TSBB16

SIGNALANALYS I FREKVENSRUMMET

Laplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer?

'LJLWDODELOGHUR KGLJLWDOELOGPDQLSXOHULQJ

Signal- och bildbehandling TSEA70

Signalbehandling Röstigenkänning

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

TSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning

Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys

Digital kommunikation. Maria Kihl

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Bildbehandling, del 1

Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB

Signalanalys med snabb Fouriertransform

DIGITAL RASTRERING. Sasan Gooran (HT 2003) Grafisk teknik 1

DIGITAL RASTRERING. DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) Sasan Gooran (HT 2003)

QosmioEngine För avancerad video

Digital elektronik. I Båda fallen gäller förstås att tidsförloppet måste bevaras.

Introduktion. TNMK054 - Ljudteknik 1

Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet

Transkript:

Konvertering (Conversion chapter 3, Watkinson) Sebastian Olsson Anders Stenberg Mattias Stridsman Antonios Vakaloudis Henrik Wrangel

Introduktion Input: videovågform med kontinuerlig tid och en kontinuerlig spänning. Konverteras till ett format med diskret tid och diskret spänning. Kombination av sampling och kvantisering.

Sampling och aliasing Samplingsprocessen börjar med ett pulståg med konstant amplitud och period. Signalen som man ska sampla amplitudmodulerar pulståget ungefär på samma sätt som man gör i AM radio. Det är viktigt att undvika övermodulering av pulståget. Detta undviker man genom att förskjuta signalen som man vill sampla.

Sampling och aliasing Sampling med avseende på tid, signalen mäts i Hz. Sampling av stillbilder, spatial sampling. (Cycles-per-mm) Om 1024 pixlar längs med en linje i en SVGAskärm scannas av på 1/10 ms, blir samplingsfrekvensen 10.24 MHz Om insignalen har för stor bandbredd kommer sidobanden att gå in i varandra, och resultatet är aliasing.

Sampling och aliasing Exempel på där samplingsfrekvensen inte är tillräcklig, fel vågform produceras. Samplingsystem brukar innehålla ett par av filter.

2D - sampling analog video samplas vertikal/temporal stillbilder samplas vertikal /horisontal spatial sampling - ett vist antal sampels på en given yta varje samplingspunkt ger upphov till ett spektrum (fourier) baseband i mitten av spektrumet, sideband sträcker sig ut horisontellt o vertikalt återgång till baseband bilden sidebands filtreras med 2d spatialt filter. 2d frekvenssvar - Brillouin zone

2D - sampling alternativ samplings matris quincunx sampling bättre kompromiss mellan diagonal och horisontal/vertikal upplösning, svårare att implementera

Önskvärt att undvika spatial aliasing Tube cameras endast vertikal aliasing kontinuerlig horisontell skanning CCD alias både horisontellt och vertikalt Anti-alias filter mellan lins och CCD Lågpassfilter- tar bort höga frekvenser som skulle gett upphov till aliasing, pga. spatial sampling - förbestämd max frekvens Systemets kapacitet kan ej utnyttjat till fullo. Lågpassfiltret kan inte klippa 100% rakt

Val av samplingsfrekvens Användningsområde ger samplingsfrekvens. Samplingsfrekvens måste vara en heltals multipel av linjefrekvensen. NTSC (525/59,94)kan använda lägre bandbredd än PAL (625/50) CCIR (ITU-BR) en samling frekvenser som baserar sig på 13.5 MHz 858 samples NTSC 864 samples PAL om lägre bandbredd krävs kan samplefrekvensen delas med ¾, ½, ¼ - 10.125, 6.75 och3.375 MHz

Val av samplingsfrekvens bandb Y : bandb C udda : bandb C jämn ex) 4:2:2 för PAL & NTSC är 4:1:1 ok i nödfall funkar 3.1.1 för NTSC men ej för PAL ej kolumn samplingsstruktur vilket inte är positivt. Kolumnstrukturen är önskvärd för processytem Digital TV - 16.9 formatet 16:9 är 4/3 ggr bredare än 4:3 2 lösningar behålla standard samplingen (13.5 MHz) vilket ger en försämrad horisontel upplösning, (75% av tidigare värde) öka sampelfrekvensen till ¾ * 13.5 MHZ = 18.0 MHz

Jitter När man tar sampels med ADC och när man återgår med DAC måste intervallet mellan sampelsen vara lika stora, annars kan oönskade signaler uppstå. Högre frekvens ger större jitter känslighet. En dubbling av frekvensen ger 6 db ökad jitterkänslighet. Ökning av kvantiserings bitantalet ger ökad jitterkänslighet. Lönlöst att uppgradera till en mer högupplöst konverterare om inte systemets klockstabilitet är tillräckligt hög.

Kvantisering Insignalen till ACD är kontinuerlig, ett digitalt system kan endast hantera ett begänsat antal nivåer. Insignalen måste alltså göras om. Insignalen kvantiseras, dvs avrundas till nämast förbestämda nivå. Alla värden inom ett visst kvantiseringsintervall avrundas till dess tillhörande kvantiseringsnivå. I videosammanhang är det en spänning som kvantiseras I digital video sammanhang är kvantisering intervallen lika stora binära representationen proportionell mot den analoga spänningen. Digital mixning och förstärkning kan nu utföras genom att addera och multiplicera sampels. När en kvantiserad signal omvandlas tillbaka till analog ges den en spänning som är i mitten av intervallet -Minimerar felet mellan in och utsignal för digitalvideo är de yttersta nivåerna reserverade för synkronisering

Kvantisering Mid-tread Varje steg motsvarar mitten av ett kvantiseringsintervall --- den metod som används inom video och audio Mid-riser Finns inget värde för analog 0 volt ----- kan ej användas före signalbehandling --- inte längre proportionell mot spänningen Max fel = +- ½ Q Större signal mindre fel

Kvantiseringsfel Digital video utrustning använder non-ideal kvatiserare eftersom överföringsfunktionen inte är linjär. På detta sätt kan man skapa linjäritet. Insignal som täcker hela kvantiseringsspektrumet skapar ett kvantiseringsfel, bredbandsbrus ---- kvantiseringsbrus (Bild) SNR (signal-to-noise) ration mellan största signalens amplitud och största felets amplitud. Stämmer för en stor komplex insignal Om kvantiseringsfelet alltid behandlas som brus kommer det inte att överensstämma med verkligheten Felet måste antagas vara uniformt Vid låg modellerings nivå är kvantiseringsfelet ej längre slumpartat utan blir en funktion av insignalens vågform och kvantiseringsstrukturen. ej längre brus utan distorsion

Dither innebär att man adderar en slumpmässig signal antingen till den analoga insignalen eller till kvantiserarens referensspänningar. Introduktion till dither

Digital till analog konvertering går ut på att ta numeriska värden och med hjälp av dem reproducera den kontinuerlig vågform som de representerar. Digital till analog konvertering

Konverterarens resistorer

Översampling Nyquists teorem: Högsta representerbara frekvensen = F s /2 F s väljs därmed vanligtvis till 2x önskad maxfrekvens Frekvenser över F s /2 speglas, varför man vill lågpassfiltrera För att inte slösa på önskade området krävs skarpa filter, vilka är svårare att göra och skapar fasförskjutningar Översampling ger extra utrymme, vilket tillåter mindre branta filter

Översampling DAC för fler bitar är svårare att konstruera än för få bitar Samma information med 2-bitars sampling vid 4F som en 4-bitars sampling vid F

Översampling Översampling med liten ordstorlek resulterar i mer data, varför man konverterar till större ordstorlek innan lagring Interpolering skapar virtuella samples för att få översampling vid avspelning för anti-imaging

Gamma Ögat är mer känsligt för brus i områden med låg luminans Gamma används för att expandera mörkare regioner (perceptiv kompression) Innan visning komprimeras det igen, och därmed eventuellt brus Olika varianter på tillvägagångssätt: Analog gammaramp till en vanlig kvantisering (ADC) Linjär analog till ickelinjär kvantisering Linjär analog till linjär kvantisering med gammaramp i digitala domänen

Färgåtergivning De tre primärfärgerna begränsar vilka färger som kan återges Vilka primärfärgerna är bestäms av de fosforblandningar som bygger upp bilden

Färgåtergivning När färgsystemet infördes ville man ha kompabilitet med den monokrona tekniken bilden delas upp i färg och luminans komponenter Y = 0.299R + 0.587G + 0.11B

Färgåtergivning Färginformationen skickas som en differens i förhållande till luminansen.

Färgåtergivning Färgskillnads rymd RGB färgrymd

Färgåtergivning Luminansen bidrar mest till bildens detaljer Luminans Krominans