Kvalitativ intervju Från Tal till text Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete
Olika former av urval vid kvalitativa undersökningar Olika typer av icke sannolikhetsurval Bekvämlighetsurval Val av sådana personer som för tillfället råkar finnas tillgängliga för forskaren Svårigheter att generalisera resultaten Svårt att veta vilken population personerna är representativa för
Forts. urval Snöbollsurval/kedjeurval En form av bekvämlighetsurval Kontakt tas initialt med ett mindre antal personer som är relevanta för undersökningens tema De valda personerna används sedan för att få kontakt med ytterligare personer Svårigheter med representativitet hos de valda personerna
Forts. urval Kvoturval Används ofta vid marknadsundersökningar/opinionsundersökningar Målet: att ge ett stickprov som speglar en population (kön, etnisk bakgrund, ålder etc.) Ej slumpmässigt valet av respondenter lämnas till intervjuaren under förutsättning att alla kvoter/kategorier blir fyllda Används sällan av akademiska samhällsforskare Svårigheter med representativitet personerna behöver inte vara typiska för sin kvot.
Viktigt att tänka på vad gäller generalisering av resultat Resultat kan enbart generaliseras till den population utifrån vilken man hämtat sitt sampel Exempel: går det generalisera resultat från en skola, kommun, arbetsplats till en annan? Resultaten knutna till en specifik plats kontexten har betydelse Tidsaspekten hur länge är en undersöknings resultat giltiga? Har en studie som är tio år gammal fortfarande samma relevans?
Reliabilitet och validitet i kvalitativ forskning Hur säkerställs kvalitet i kvalitativa undersökningar? Anpassning av kvantitativa begrepp till kvalitativ forskning Extern reliabilitet undersökningens replikerbarhet Intern reliabilitet medlemmar inom ett forskningslag måste komma överens om hur de ska göra tolkningar Intern validitet överensstämmelse mellan forskarens observationer och de teoretiska idéer som forskaren utvecklar/genererar Extern validitet rör i vilken mån resultaten kan generaliseras till andra sociala miljöer och situationer
Forts. Reliabilitet och validitet i kvalitativ forskning Tillförlitlighet: Respondentvalidering lämna utskrifter på intervjuer till respondenterna Överförbarhet: Fylliga beskrivningar (thick descriptions) ger andra personer möjligheter att bedöma huruvida resultaten går att överföra till en annan miljö Pålitlighet: Audit trail redogörelse för alla faser av forskningsprocessen gör att andra kan bedöma resultatens pålitlighet Konfirmering: Forskaren försöker säkerställa att han/hon agerat i god tro, utan att personliga värderingar påverkat Äkthet autenticitet: Ger undersökningen en rättvis bild av åsikter/uppfattningar bland de människor som studerats?
Kännetecken för den kvalitativa intervjun Målsättning Förfarande Kvalitativ intervju Medel för att identifiera eller upptäcka ännu icke kända eller otillfredsställande kända företeelser, egenskaper eller innebörder Icke standardiserad intervju. Ansatsen är sonderande. Vägledd konversation Kvantitativ intervju Medel för att undersöka fördelningen av eller sambandet mellan på förhand definierade företeelser eller innebörder Standardiserad intervju. Frågor med vidhängande alternativ lika för alla individer
Forts. Kännetecken för den kvalitativa intervjun Vad är en intervju? Kvalitativ intervju Språklig händelse. Sekvenser av frågor och svar som kräver ett beaktande av såväl lingvistiska som paralingvistiska drag. Kvantitativ intervju Verbalt beteende mässig händelse. Intervjun kan förstås utifrån en behaviouristisk stimulusoch responsmodell Intervjuarens roll Medskapare. Intervjuaren är med skapare till intervjuns resultat genom sin interaktion med intervjupersonen Medium. Intervjuaren är utbytbar och endast ett verktyg
Forts. Kännetecken för den kvalitativa intervjun Vad kännetecknar en bra intervju? Kvalitativ intervju Att intervjupersonen lyckas bygga upp ett sammanhängande begripligt resonemang Kvantitativ intervju Erhållande av individens sanna värde (individual true value)
Olika former av kvalitativa intervjuer Ostrukturerad intervju Innebär oftast att forskaren enbart använder ett PM som minneshjälp vid genomgången av ett visst antal teman under intervjun Intervjupersonerna får svara och associera tämligen fritt och dessa intervjuer liknar mer ett vanligt samtal Forskaren reagerar dock på punkter som kan vara värda uppföljningsfrågor
Semistrukturerad intervju Forskaren använder en lista över specifika teman som ska täckas av under intervjun (i form av en intervjuguide) Intervjupersonen har stor frihet att utforma svaren på sitt sätt och frågor som inte finns i intervjuguiden kan också ställas Intervjufrågorna behöver inte komma i samma ordning som i intervjuguiden svårt att styra ett samtal så mycket. I stort sett ställs dock frågorna i en viss ordningsföljd och som de är formulerade Både ostrukturerade och semi strukturerade intervjuer innebär att intervjuprocessen är flexibel. Semistrukturerade används oftast då fokus för undersökningen är förhållandevis tydligt.
Utformning av intervjuguide Det avgörande för utformandet av en intervjuguide är att frågorna gör det möjligt för forskaren att få information om hur de intervjuade upplever sin värld och sitt liv och att intervjuerna rymmer flexibilitet. Att tänka på: vad är det jag måste få veta för att kunna besvara mina frågeställningar? Formuleringen av frågeställningarna bör inte vara så specifik att det hindrar alternativa idéer eller synsätt att uppstå under datainsamlingen Även om intervjun genomförs efter en intervjuguide är det inte säkert att man kan följa intervjuguiden från a öutan man får vara beredd på att hoppa mellan frågorna.
Råd vid utformningen av intervjuguiden (Bryman, sid. 305) Skapa ett visst mått av ordning i de teman som är aktuella för intervjun och att frågorna under varje tema följer varandra Formulera frågorna så att de underlättar svar på undersökningens frågeställningar, utan att göra de alltför specifika Använd ett begripligt språk Ställ inte ledande frågor Notera bakgrundsfakta om IP och exempelvis om verksamheten för att kunna dennes svar i ett sammanhang (kontextualisering av intervjun) Exempel på bakgrundsfakta: ålder, kön, anställning, arbetsplats etc.
Krav på intervjuaren (Kvale, 1996) Intervjuaren skall vara insatt och känna till intervjuns fokus Intervjuaren skall vara strukturerad Tydlighet i frågor och undvik yrkesjargong/akademiska begrepp Visa hänsyn låt IP tala till punk och tid till eftertanke Var sensitiv lyssna uppmärksamt och ha en empatisk inställning Var öppen reagera på det som är viktigt för IP och var flexibel Intervjuaren är styrande vet vad du vill ha ut av intervjun Var kritisk var beredd på att ifrågasätta vad som sägs vid eventuella motsägelser i IP:s svar Kom ihåg relatera det som sägs i stunden till vad som sagts tidigare Tolka klargör och utveckla det som IP säger utan att påtvinga dina egna tolkninar
Olika slags frågor att använda i en intervju (Kvale, 1996) Inledande frågor kan du berätta om Uppföljningsfrågor ber IP utveckla sitt svar Sonderingsfrågor uppföljning och fördjupning av svar på en direkt fråga Preciserande frågor Ex: Vad gjorde du då? Direkta frågor styrande frågor tycker du att är du nöjd med? Indirekta frågor Ex: vilka åsikter har man här på jobbet? Strukturerade frågor Jag kommer nu att byta tema Tystnad ge IP möjlighet att tänka efter/komplettera ett svar Tolkande frågor Ex: Menar du att känner du att.. Etc. Alla ovanstående punkter innebär att lyssnandet är viktigt och att man är uppmärksam under intervjun på vad som sägs och inte sägs variera gärna olika typer av frågor
Från tal till text transkribering Utskriften är en konstruktion av en muntlig framträdelseform har det blivit en skriftlig Utskrifter är avkontextualiserade samtal: De är abstraktioner, liksom topografiska kartor är abstraktioner av det ursprungliga landskapet som de härleds från En utskrift är en överträdelse, en förvandling av en berättelseform muntlig diskurs till en annan berättarform skriftlig diskurs
Forts. Från tal till text transkribering Utskriften är en översättning från ett språk till ett annat Inneboende skillnader mellan en muntlig och en skriftlig diskursform: Avkontextualiserade samtal: om man accepterar som en huvudpremiss för tolkningen att meningen beror på sammanhanget så utgör en isolerad utskrift en torftig grund för tolkning Utskriften är avtemporaliserad: ett levande, pågående samtal fryses i en skriven text. Orden i samtalet som flyter fram fixeras i statiska skrivna ord färdiga för upprepad offentlig granskning. Utskriften får en definitiv prägel. En intervju äger rum i ett sammanhang, vars rumsliga, tidsmässiga och sociala dimensioner framträder för de deltagande men inte för läsaren av utskriften.
Forts. från tal till text Råd och fördelar med att transkribera intervjuer själv: Man återupplever intervjusituationen Det utgör en del av analysarbetet då man tvingas reflektera över innebörden av materialet här är även stödanteckningar till hjälp Hur man väljer att transkribera en text är avhängigt av vad som ska studeras, tillvägagångssätten kan därav skilja sig åt Att skriva ut intervjuer så ordagrant som möjligt och uppmärksamma lingvistiska och paralingvistiska drag (pauser, avbrott, lång tid för fundering för att besvara frågan etc.) Detta bidrar till att sätta in detaljerna i ett sammanhang och även till att komma ihåg vad som exakt hände under intervjun.
Etiska överväganden i samhällvetenskaplig forskning I syfte att skydda individen ställs fyra allmänna huvudkrav inom svensk samhällsvetenskaplig forskning Informationskravet Samtyckeskravet Konfidentialitetskravet Nyttjandekravet
Informationskravet Forskaren skall informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om följande saker: undersökningens syfte, hur den huvudsakligen genomförs Vad undersökningen kan bidra med Om frivilligheten av att delta i undersökningen och att man har rätt att avbryta om man önskar
Krav på informerat samtycke Deltagarna i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan Problematiskt med dold/hemlig observation i detta avseendeomdebatterat inom samhällsvetenskapen Inkräktar på privatlivet Om undersökningen vänder sig till minderåriga kan föräldrar eller vårdnadshavares godkännande krävas
Kravet på konfidentialitet Uppgifter om alla de personer som ingår i undersökningen ska behandlas med största möjliga konfidentialitet Exempelvis måste personuppgifter förvaras på ett sådant sätt att inte obehöriga kan komma åt dessa hanteras inom forskargruppen Redovisning av materialet görs så att enstaka personer inte kan identifieras Exempelvis kan man använda fingerade namn, ej nämna specifikt nämna i vilken stad/kommun studien har gjorts. Att skriva studien på ett annat språk kan också försvåra identifiering Då citat används bör dessa ha bedömts vara av icke känslig karaktär för att skydda deltagaren
Nyttjandekravet De uppgifter som samlas in om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål Undersökningens deltagare ska informeras om hur uppgifterna skall användas
Viktigt att tänka på inför intervjun Var bekant med den utrustning som du använder Gör helst en pilotintervju inför din första intervju Ta reda på om personen godkänner inspelning av intervjun vissa personer kan tycka att detta är obehagligt och nekar inspelning hamna inte i den situationen Var noga med att förhålla er till de etiska riktlinjerna informerat samtycke, ge information om studien, hur data kommer användas och frågor som rör konfidentialitet Kom ihåg: mycket oförutsedda saker kan hända under en intervju vilket kräver en hög grad av flexibilitet av intervjuaren.