Rysk fonetik 5 hp föreläsning V Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A
Grafem-fonem-ljud 5 vokalfonem - 10 vokalgrafem i ryskan: /a/ <a> & <я> /o/ <o> & <ё> /u/ <у> & <ю> /e/ <э> & <е> /i/ <ы> & <и>
Ryska vokalsystemet <а, о, у, э, ы> betecknar /a, o, u, e, i/ efter hård konsonant, efter vokal och först i ord. <я, ё, ю, е, и> betecknar /a, o, u, e, i/ efter mjuk konsonant, inklusive /j/. Undantag: <э> skrivs i regel ej efter konsonant. <ы> skrivs aldrig efter vokal eller först i ord: ex. дым men играть, поиск Efter alltid mjuka och alltid hårda konsonanter.
Ryska betonade vokaler De betonade vokalerna uttalas halvlångt. Eftersom betoning och kvantitet är kopplade till varandra behöver detta bara markeras med ett tecken [ ]. [i ] имя [a ] барабан
Omljud En vokal mellan två mjuka konsonanter artikuleras med en förskjutning mot artikulationsstället för [i]. пять [æ ] щёки [ɵ] (eller [ö ]) люди [ʉ] (eller [ü ]) Omljud märks tydligast för /a, o, u/ därav noteras dessa med andra fonetiska tecken
Ryska betonade vokaler Fonem /i/ Initialt och efter mjuk konsonant - [i ] Grafem <и> и мя, иди, и ли, пи ли Efter hård konsonant (även över ordgräns) [ɨ ] ([ï ]) Grafem <ы, и> дым, пыль, маши на, жир, С Иѓорем, к И нне
Ryska betonade vokaler Fonem /е/ Efter mjuk konsonant, även /j/ - [e ] Grafem <e> нет, мне, Еле на, е хать Icke efter mjuk konsonant - [ɛ ] Grafem <э, е> э тот, шесть, центр, рэп, моде ль, тест
Ryska betonade vokaler Fonem /а/ De flesta positioner [a ] Grafem <а, я> ма ма, да, статья, ляѓу, я Mellan två mjuka konsonanter (omljud) [æ ] Grafem <я, а> пять, прядь, печа ль, ща ми
Ryska betonade vokaler Fonem /о/ De flesta positioner [о ] Grafem <о, ё> он, добр, нос, нёс, полёт Mellan två mjuka konsonanter (omljud) [ɵ ] ([ö ]) Grafem <ё, о> тётя, щёки, везёте, (в) батальо не, (о) почтальо не
Ryska betonade vokaler Fonem /u/ De flesta positioner [u ] Grafem <у, ю> ду ма, у зкий, юг, утюѓ, шу стрый Mellan två mjuka konsonanter (omljud) [ʉ ] ([ü ]) Grafem <ю, у> лю ди, лю бишь, щуќи, щу рить
Ryska obetonade vokaler är kortare och slappare än de betonade vokalerna, d.v.s. reducerade. får inte sällan en markant skild kvalitet. Vokalens reduktion beror på: talets karaktär (tempot, stil, norm) vokalens position i ordet
Ryska obetonade vokaler Иканье obetonat /e/ uttalas som obetonat /i/ (norm!) семья, телеви зор, перевóд (Eканье) obetonat /e/ skiljer sig i uttalet från obetonat /i/
Ryska obetonade vokaler Aканье obetonat /o/ och /a/ sammanfaller (norm!) молоко, хорошо, тарака н (Oканье) dialektalt uttal av obetonade /o/ som [o]
Ryska obetonade vokaler I obetonad ställning endast tre särskiljbara fonem /i-e/, /o-a/, /u/ Efter mjuk konsonant sammanfaller i princip alla obetonade vokaler utom /u/ i ett i-ljud [i] ([ɪ]). /o/ förekommer i regel inte obetonad efter mjuk konsonant.
Ryska obetonade vokaler Allofon [i] ([ɪ]) <и, е, я, э> initialt Игра, языќ, янта рь, Еле на, ещё, эко лог <и, е, я, a> efter mjuk konsonant: пила, Петербу рг, пяти, пло щадь, часы, щади ть
Ryska obetonade vokaler Allofon [ɨ] ([ï]) <ы, и, е> efter hård konsonant (även över ordgräns): моќрый, цита та, цыга н, шине ль, с Ива ном, в Ирку тск жена, цена (varianter förekommer [ɛ])
Ryska obetonade vokaler Allofon [ɐ] <а, о> initialt, pretoniskt (direkt för betonad stavelse). оказa ть, молоко, адвока т
Ryska obetonade vokaler Allofon [ə] <а, о> i övriga obetonade ställningar молоко, сковорода, а том, ду ма, жа лко Specialfall: <я> i final ställning samt i ändelser: ня ня, дя дя, на ция, лю бят, ви дят, с сосе дями <e> i final ställning efter vokal: зда ние, языкозна ние
Ryska obetonade vokaler Allofon [u] ([ʊ]) <у, ю> utom vid omljud: дураќ, бумаѓа, любо вь, любо й Observera: /u/ är det enda fonem som har en obetonad omljudsallofon. Allonfon [ʉ] ([ʊ ]) <ю, у> vid omljud: люби ть, люде й, чутьё, чуреќ, щурёнок
Ryska obetonade vokaler Allofon [ɛ] <э, е> vid vissa utländska ord (eventuella föregående konsonanter uttalas hårt): тенде нция, эта ж, ште мпель
Prosodi ljudföreteelser som löper över flera segment: stavelser, ord, fraser och satser
Prosodi ger information om: talarens inställning till det sagda och till omgivningen (ironi, allvar, engagemang ) talarens känslotillstånd talaren demografiska egenskaper de prosodiska dragen är därför betydelsebärande
Prosodi de prosodiska dragen är av tre slag: temporala kvantitet dynamiska betoning tonala intonation de prosodiska dragen är betydelseskiljande: dricka ur dricka ur
Prosodi temporala drag kvantitet (längd) i svenskan vokalkvantitet bet bett, väg vägg, lös löss junktur, variation i taltempo för markering av t.ex. ordgräns: Svenska flagga Sven ska flagga kvinnor smakar kvinnors makar mannen slår mannens lår
Prosodi dynamiska drag Ordbetoning (ordaccent) har att göra med variation i ljudstyrkan Vissa språk har bunden betoning, d.v.s. den ligger alltid på en bestämd stavelse. Vid bunden betoning är inte den betydelseskiljande. jfr: писáть пúсать
Den ryska ordaccenten är: Den ryska ordbetoningen: drabbar en stavelse kvantitativ förlänger den betonade vokalen fri kan ligga var som helst i ordet rörlig kan skifta i böjda former av ett ord betydelseskiljande
Ordetoning I ryskan är den fri, d.v.s. den är inte bunden till en vis stavelse: зáмок замóк стóит cтоúт Betydelseskiljande, d. v. s. får olika betydelser beroende av om accenten ligger på första eller andra stavelsen.
Ordbetoning kan vara betydelseskiljande i svenskan: bánan banán fórmel - forméll
Ordbetoning Den ryska ordaccenten är dessutom rörlig: головá гóловy d. v. s. den är inte bunden till en viss stavelse i ett visst ord.
Betoning i ryskan Ett ryskt ord har i vanliga fall en tydlig accentuerad stavelse. Ett bitryck kan förekomma i sammansatta ord: общежúтие высокоблагорóдный
Prosodi satsbetoning Jag ringer upp honom. (neutral satsbetoning) Jag ringer upp honom. (kontrastiv eller emfatisk satsbetoning)
Prosodi tonala drag Intonation hänger samman med variation i tonläge/tonhöjd ordintonation (akut grav) Satsintonation : påståendesatsintonation frågesatsintonation Intonation är betydelseskiljande i ryskan
Ordintonation stègen (stege) grav accent bùren (bära) stégen (steg) akut accent búren (bur)
Intonation Ryskan har flera intonationstyper, något som hänger samman med dess relativt fria ordföljd. Satsintonation är betydelseskiljande i ryskan. De köpte bilen. Они купили машину. (S+P) Köpte de en bil? Они купили машину? (P+S) Är det en bil de har köpt? Они купили машину?