Varför är kvinnor mer sjukskrivna än män? Gunnel Hensing Professor i Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Dr Wyatt Until recently, the problems of health and disease in women have attracted less interest and attention than other, less important causes of absence from work. Wyatt, 1945, s 1

Sjukfrånvarons utveckling Antal sjukskrivna längre än 60 dagar i slutet av året, 1974-2006

Sjukfrånvaro (%), 2007 6 5 4 3 2 1 Kvinnor Män 0

Sjukfrånvaro (%), 2007 Svenska kvinnor 50% högre Svenska män 15% högre 6 5 4 3 2 1 0 Kvinnor Män

Kumulativ incidens (%) sjukfrånvaro med psykiatriska diagnoser i Norge 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 4,61 3,64 2,5 2,24 1,75 1,71 1,14 0,82 1994 1996 1998 2000 Kvinnor Män Hensing et al 2006 BMC Medicine Studiebas 77% av befolkningen, 16-66 år n= ca 2.2 miljoner

Kumulativ incidens (%) sjukfrånvaro (>14 d) med psykiatrisk diagnos, 2000 7 6 5 5,3 5,4 5,9 6,5 5,5 5,1 K i N K i O M i N M i O 4 3,7 4 3 2 3,1 2,6 1,5 1,6 3,1 2,6 2,7 2,4 2,3 2,4 2,1 1,9 1 0 16-29 30-39 40-49 50-59 60-66 Hensing et al 2006 BMC Medicine

Sjukfrånvaro medicinsk nedsättning av arbetsförmåga Arbetsförmåga - ett dynamiskt och integrerat perspektiv Arbetsmiljö -fysisk, psykisk, social Individens närkontext Hem- och hushåll Familj Fritid Individen Arbetsuppgift -administration -vård, omsorg -konstruktion -teknik

Att jämföra kvinnor och män Hälsa Behandling och rehabilitering Tillgänglighet, kunskap, bemötande, Arbetsliv Selektion till och villkoren i Arbetsmarknad, arbetsmiljö och arbetsuppgifter Individens kontext Närliggande Obetalt arbete i hem- och hushåll Familjesituation Fritid, återhämtning Samhälle Försäkringen Lokala förutsättningar

IND Arbetslöshet Sjukdom Dödsfall Social problematik Kriminalitet Arbetslivet Permanent utanför Svåra psykiska sjukdomar Svåra drogproblem Kriminalitet Omfattande social problematik

% 60 50 40 Selektion: Var arbetar kvinnor och män? Kvinnor Män 30 20 10 0

En delad arbetsmarknad, 2007 (%) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 42 42 30 25 18 15 14 11 2 1 90-100% k 60-90% k 40-60% k 10-40% k 0-10% k Kvinnor Män Totalt: 2 038 000 kvinnor och 2 260 000 män Source: Women and men in Sweden. Facts and figures 2008

Teori (Rosabeth Moss Kanter) Minoritetspositionens dynamik Synlighet Prestationsförväntningar, högre krav Assimilering Stereotypiska förväntningar (kön, ålder, etnicitet) Kontrast Majoritetsgruppen sluter sig samman, socialt utanförskap

Tidigare studier har funnit en u-form och ffa högre risk för kvinnor i minoritet Senare studier har inte funnit samband eller högre risk för kvinnor i kvinnodominderad yrken

Relativ risk för sjukfrånvaro bland kommunanställda kvinnor i Helsingfors, n=36 395, 2004 2007 Män ref.grp 1.0 Egen sj.skr. 4 dagar >2 veckor > 60 dagar Baslinje 1.54 1.63 1.53 1.30 Yrke 1.27 1.41 1.36 1.12 Arbetsplats 1.36 1.59 1.41 1.19 Både Y och A 1.25 1.42 1.35 1.14 (ns) Laaksonen et al, 2010

Hypotes Kvinnor och män i minoritetssituationer hade högre sjukskrivning med psykiatrisk diagnos än andra grupper.

Data Norska offentliga register, 2003-2007 Alla anställda 15 mars, varje år Åldersgrupp 18-66 år 3 675 254 3 876 025 män 3 478 148 3 647 302 kvinnor Sjukfrånvaro ett visst år (ja/nej) Minst ett sjukfall ett specifikt år Oberoende variabler ( exponering ) var könsfördelningen i yrket respektive på arbetsplatsen Arbetsplatser med färre än 10 anställda uteslöts

Konklusion 1 Könsfördelningen i yrket Hade ingen märkbar effekt på kvinnors sjukfrånvaro Män i kvinnodominerade yrken hade högre sjukfrånvaro Selektionseffekt Män som började respektive slutade i kvinnodominerade yrken förändrade inte sin sjukfrånvaro

Konklusion 2 Könsfördelningen på arbetsplatsen Låg sjukfrånvaro bland kvinnor på mansdominerade arbetsplatser tycks hänga samman med en hälsoselektion och inte en effekt av arbetsplatsens miljö Den höga sjukfrånvaron bland män på kvinnodominerade arbetsplatser tycks helt bero på selektion

Konklusion 3 Våra hypoteser bekäftades inte i studien Hälsoselektion in och ut ur arbetsplatser förklarade de funna sambanden Exponering för hälsorisker relaterade till könsfördelningen i yrken eller på arbetsplatser verkar inte vara en del av kausalkedjan som elder till psykiatrisk sjukfrånvaro Framtida studier av sjukfrånvaro i rörelseorganens sjukdomar eller hjärt- och kärlsjukdom kan komma att ge andra resultat..

Utgångspunkt (Holmgren, Dahlin-Ivanoff) Kvalitativ studie Fokusgrupper med kvinnor Erfarenhet av stressrelaterad sjukfrånvaro Beskrev en process från kompetent och välfungerande till förlust av kontroll och förmåga att arbeta Instrument WSQ Work Stress Questionnaire Holmgren, Dahlin-Ivanoff, Hensing

Ökad arbetsbelastning Oklara mål på arbetet Oklara arbetsuppgifter Otydligt ledarskap Konflikter på arbetet Indragen i konflikter på arbetet Chefen försöker inte lösa konflikter Höga krav på sig själv i arbetet Engagerad i arbetet Tänker på arbetet efter arbetsdagen Svårt att sätta gränser Tar stort ansvar i arbetet Arbetar övertid Sömnsvårigheter på grund av arbetet Organisationsklimat Arbetsengagemang

HAP frågor Arbetsklimat Chefen bryr sig om vad jag tycker Inblandad i konflikter på arbetet Känner obehag på väg till jobbet Mobbing på arbetsplatsen Engagemang Engagerad i arbetet Höga krav på mig själv i arbetet Svårt sätta gränser Tar stort ansvar på arbetet

Risk att vara sjukskriven Kvinnor Dåligt arbetsklimat Modell 1 Modell 2 Modell 3 1.45 1.49 1.49 Hög pliktkänsla 1.20 1.21 1,25 Män Dåligt arbetsklimat 2.14 2.35 2.33 Hög pliktkänsla 1.03 1.03 1.03 Holmgren, Dellve, Hensing, 2010

Betydelsen för återgång i arbete NS för män Långsammare återgång för kvinnor med kombinationen dåligt arbetsklimat och högt arbetsengagemang Holmgren, Ekblad, Dellve, Hensing, 2012, Submitted

Hem- och hushållsarbete Tidsåtgång Typ av uppgifter Traditionell fördelning fortfarande vanlig Ansvarsfördelning Planering Familjens logistik Relationer

Vem planerar hem- och hushållsarbetet? 60 63 Bef K Ssk K Bef M Ssk M 32 33 42 43 42 39 8 9 2 1 6 3 11 6 Jag Delar lika Partner Annan www.socmed.gu.se

Vem utför hem- och hushållsarbetet? 54 54 Bef K Ssk K Bef M Ssk M 48 48 45 40 28 32 7 7 3 9 3 4 11 7 Jag Delar lika Partner Annan www.socmed.gu.se

Är du nöjd med fördelningen av hem- och hushållsarbetet? Bef K Ssk K Bef M Ssk M 79 80 61 60 31 30 19 17 8 10 2 3 Ja Delvis Nej www.socmed.gu.se

Ansträngd hemarbetssituation och självskattad hälsa (SF-36) Psykisk hälsa Känslomässig funktion Social funktion Vitalitet Allmän hälsa Modell 3 Modell 2 Modell 1 Smärta Fysisk funktion - - - - - - - 0 2 4 6 8 Staland Nyman et al 2008

Sjukfrånvaro? Inga samband mellan krav och kontroll i hemarbetet och sjukfrånvaro Inga samband mellan vardagsbelastningen och sjukfrånvaro Staland Nyman et al 2008

Livshändelser och svårigheter Andel Sjukfall Medellånga Långa % OR OR OR (95% CI) (95% CI) (95% CI) (95% CI) Barn med särskilda behov Barn utsatt för sexuella övergrepp 100 5.6 Ekonomiska problem 1.6 Skilsmässa 76 (68-84) (1.1-2.2) (1.4-23.9) 1.8 (1.2-2.7) 2.0 (1.0-4.0) 4.4 (1.0-19.0)

Biologic vulnerability General population -selections to different occupations, work places, family and living conditions Early background factors At home and at work Stress SLE Health Relaxation Recovery Ill-health SA RTW Rehab DP

Coping Rumination - Kan inte sluta tänka på problem Mastery - tilltro till min egen förmåga att hantera utamningar i livet Stress Långvarig belastning Ingen bekräftelse Dubbelarbete Ojämlik fördelning av obetalt arbete Vård av barn Annan föräldrabelastning Depression Nolen-Hoeksema, 1999

60 50 40 30 20 10 Sex difference 0-10 -20 Depressive symptoms Mastery Rumination Chronic strain Nolen-Hoeksema, 1999

Konklusion: Kvinnor riskerar att fastna i en cirkel av passivitet och förtvivlan Rumination Chronic strain Lack of mastery Depressive symptoms som förklarade könsskillnderna i depression. Nolen-Hoeksema, 1999

Sammanfattningsvis Kombination dåligt klimat och stort engagemang Kvinnor har fortfarande större delen av ansvaret för hem- och hushållsarbetet Ökad risk för sämre självskattad hälsa Kvinnor socialiseras till och internaliserar en ansvarstagande roll Kombinationen långvariga belastningar, låg tilltro till egen förmåga, rumination och depressivitet kan riskera att kvinnor fastnar i en cirkel av passivitet och förtvivlan.

Sjukskrivningsprocessen

Två perspektiv Ekonomisk trygghet vid sjukdom Hälsofrämjande sjukskrivningsprocess Stärka individens egenmakt och autonomi Utveckla samverkan och logistik

Individperspektiv och -ansvar Huvudansvar Huvuduppgift Förebygga arbetsrelaterad ohälsa Förebygga sjukfrånvaro - Sjukdomsflexibilitet på arbetsplatser - Identifiera arbetsinstabilitet Förebygga lång sjukfrånvaro Främja återgång i arbete - Effektiv rehabilitering 1. Arbetar (frisk) Arbetsgivare Fackförbund/ Anställda Arbetsmiljöverket 2. Begynnande problem Arbetsgivare Företagshälsovård Hälso- och sjukvård 3. Sjukskrivning 4. Arbetsåtergång Rehabilitering Hälso- och sjukvård Försäkringskassa Arbetsgivare 5. Varaktig arbetsförmåga

Arbetar (frisk) Fokusgrupper beskrev en process Begynnande problem Högpresterande med fullständig kontroll över vardagen Förlorad kontroll på grund av flera samverkande faktorer Fortsatt arbete trots ökande ohälsa Riskfaktorer otydlig organisation och ledarskap, ökad arbetsbelastning, lågt inflytande, olösta konflikter Höga krav på sig själv, inte kunna sätta gränser, ta stort ansvar Hem- och hushållsarbetet? Holmgren et al 2007

Vart vänder man sig? En lätt yrsel.. Trött och nedstämd. vårdcentralen.

Sjukvårdens roll och tradition Utreda och behandla sjukdom

Kvinnors erfarenheter av sjukskrivning Sjukskrivning Förändrad som person från konstruktiv till destruktiv Nya relationer och situationer som kännetecknas av förvirring, brist på kommunikation, bristande delaktighet i beslut och planering Ockander och Timpka, 2001

Vad stöder förmågan att fatta välgrundade beslut Självförtroende Eget ansvar Betydelsefulla personer En tillitsfull relation Coachning Sjukskrivning Mårtensson och Hensing, 2012

Främjande och hindrande faktorer Unik person Ett subjekt Tillit Lyssnad till Synpunkter efterfrågas Individuell behandling Östlund et al, 2001 En i mängden Objekt Misstrodd Ignorerad Beordrad Rutinbehandling Arbetsåtergång

Psykiska problem Flera studier har visat att personer med psykiska problem är sjukskrivna längre oavsett sjukskrivningsdiagnos Sannolikheten för sen återgång i arbete mer än dubbelt så hög för personer som rapporterade lågt psykiskt välbefinnande ( också efter kontroll för en rad andra faktorer) Psykiska problem vanligare bland kvinnor Arbetsåtergång

Kommunikation med arbetsplats och arbetskamrater När återgången är planerad då är chefen, rehabsamordnaren och personalavdelningen nöjda Osäkerhet bland arbetskamrater om hur mycket den som varit sjukskriven tål Ömsesidig öppen kommunikation mycket positivt enligt både arbetskamrater och den som återkommit Psykiska problem kan leda till att ordningen på arbetsplatsen rubbas Varaktig arbetsåtergång

.hade jag haft ett brutet ben med gips så hade ju jag säkert fått en sorts hjälp i mitt arbetslag, jag hade kanske sluppit vissa arbetsuppgifter på grund av mitt gipsade ben. Men när man är trött, och det går inte och gipsa ett huvud, och det inte syns när man inte hänger med, det är ingenting man går omkring och säger, jag kan inte lära mig det där för jag får inte in det i huvudet. Det säger man inte.

Utmaningen att utveckla sjukförsäkringen som hälsoresurs Hälsofrämjande sjukskrivningsprocess Stärka individens egenmakt och autonomi Utveckla samverkan och logistik

TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN!