Penningpolitisk rapport Februari 214
Diagram 1.1. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. För BNP råder det osäkerhet även om utfallen eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.2. KPIF med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.3. KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.4. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 27. Osäkerhetsintervallen tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Utfall är dagsdata och prognos avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken
Diagram 1.5. Tillväxt i olika länder och regioner Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongrensade data Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Office for National Statistics, nationella källor och Riksbanken
Diagram 1.6. Inflation i olika länder och regioner Årlig procentuell förändring Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. KIX-vägd inflation avser HIKP för euroområdet och KPI för övriga länder. Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, nationella källor och Riksbanken
Diagram 1.7. Skillnad i statsobligationsränta mot Tyskland Procentenheter Anm. Statsobligationer med cirka 1 års återstående löptid. Källa: Macrobond
Diagram 1.9. Inflation i Danmark och Norge Årlig procentuell förändring Källor: Danmarks statistik, Statistisk sentralbyrå och Riksbanken
Diagram 1.1. BNP i världen och KIX-vägd BNP Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data Anm. Streckade linjer avser genomsnitt för perioden 1981-212. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: IMF, nationlla källor och Riksbanken
Diagram 1.11. Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX Index, 1992-11-18 = 1 Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källa: Riksbanken
Diagram 1.12. Konkurrensvägd real växelkurs, KIX Index, 1992-11-18 = 1, kvartalsmedelvärden Anm. Real växelkurs är deflaterad med KPIF för Sverige och KPI för omvärlden. KPIF är KPI med fast bostadsränta. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor, SCB och Riksbanken
Diagram 1.13. BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.14. Export och svensk exportmarknad Årlig procentell förändring, kalenderkorrigerade data Anm. Index över svensk exportmarknad avser att mäta importefterfrågan i de länder som Sverige exporterar till. Den beräknas genom en sammanvägning av 32 länder och täcker cirka 85 procent av den totala svenska exportmarknaden. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.15. Hushållens reala disponibla inkomst, konsumtion och sparkvot Årlig procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst Anm. Sparkvoten är inklusive kollektivt försäkringssparande. Disponibel inkomst är deflaterad med hushållens konsumtionsdeflator. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.16. Hushållens förmögenhet Procent av disponibel inkomst 7 6 5 Finansiell förmögenhet (exklusive bostadsrätter och kollektivt försäkringssparande) Real förmögenhet Total förmögenhet (exklusive kollektivt försäkringssparande) 7 6 5 4 4 3 3 2 2 1 1 8 85 9 95 5 1 15 Anm. Det finns ingen regelbunden publicering av officiella data av hushållens totala förmögenhet. Serien avser Riksbankens uppskattning av hushållens finansiella tillgångar och tillgångar i bostäder. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.17. Hushållens skulder och disponibla inkomst Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.18. Hushållens skulder Procent av disponibel inkomst Anm. Hushållens totala skulder som andel av deras disponibla inkomster, summerade över de senaste fyra kvartalen. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.19. Fasta bruttoinvesteringar och kapacitetsutnyttjande Årlig procentuell förändring respektive procent, säsongsrensade data Källor: Konjunkturinstitutet, SCB och Riksbanken
Diagram 1.2. Bytesbalans och finansiellt sparande i olika sektorer Procent av BNP Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1:21. Sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande Sysselsättning och arbetskraft i procent av befolkningen, 15-74 år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.22. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.23. BNP-gap, sysselsättningsgap och timgap Procent Anm. BNP-gap avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. Tim- respektive sysselsättningsgap avser arbetade timmar och antal sysselsattas avvikelse från Riksbankens bedömda trender. Källor: SCB och Riksbanken
Anm. RU-indikatorn är normaliserad så att medelvärdet är och standardavvikelsen är 1. Källor: Konjunkturinstitutet, SCB och Riksbanken Diagram 1.24. RU-indikatorn Standardavvikelse
Diagram 1.25. Kostnadstryck i hela ekonomin Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.26. KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.27. KPIF Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.28. Reporänta Procent Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken
Diagram 1.29. Real reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året mnus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period. Källa: Riksbanken
Diagram 1:3. Inflationsförväntningar bland penningmarknadens aktörer Procent Källa: TNS SIFO Prospera
Diagram 1.31. Ränteförväntningar bland hushåll avseende rörlig boränta 5 år framåt i tiden Procent 7 7 6 6 5 5 4 4 3 3 2 2 1 Rörlig boränta, förväntningar på 5 års sikt Rörlig boränta, utfall 1 1 11 12 13 14 Anm. De streckade linjerna visar ett intervall för den långsiktiga nivån på den rörliga boräntan. Intervallet baseras på dels ett intervall för den långsiktiga reporäntan på 3,5-4,5 procent, dels ett intervall för skillnaden mellan en tremånaders boränta och reporänta på 1,7-2 procentenheter. Källor: Konjunkturinstitutet och SCB
Diagram 2.1. Arbetskostnad per producerad enhet och KPIF Årlig procentuell förändring 4 4 Arbetskostnad per producerad enhet, trend KPIF 3 3 2 2 1 1 2 4 6 8 1 12 Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.2. Vinstandel i hela ekonomin Procent av förädlingsvärdet 45 45 44 44 43 43 42 42 41 41 4 96 4 8 12 4 Anm. Vinstandelen avser bruttoöverskottets andel av det totala förädlingsvärdet i produktionen. Streckad linje avser genomsnitt för perioden 1996 kv1 213 kv3. Källa: SCB och Riksbanken
Diagram 2.3. Real arbetskostnad per timme och arbetsproduktivitet Årlig procentuell förändring 9 9 6 6 3 3-3 Arbetsproduktivitet Real arbetskostnad per timme -3-6 96 4 8 12-6 Anm. Real arbetskostnad per timme är definierad som arbetskostnad i hela ekonomin deflaterad med BNP-deflatorn. Arbetskostnad per timme definieras som summan av egentliga löner, kollektiva avgifter och löneskatter dividerad med totalt antal arbetade timmar, säsongsrensade data. Arbetsproduktivitet definieras som produktion per arbetad timme. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.4. Vinstandel i hela ekonomin Procent av förädlingsvärdet 44 43 Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario 44 43 42 42 41 41 4 8 1 12 14 16 4 Anm. I alternativen högre efterfrågan och högre produktivitet så stiger vinstandelen lika mycket. Gul linje och blå linje överlappar därför varandra. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.5. BNP Årligt procentuell förändring 8 8 4 4-4 Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario -4-8 8 1 12 14 16-8 Anm. Notera att i alternativen högre efterfrågan och högre produktivitet så stiger BNP lika mycket. Gul linje och blå linje överlappar därför varandra. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.6. Timgap Procent 2 2 1 1-1 -1-2 -2-3 -4 Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario -3-4 -5 8 1 12 14 16-5 Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.7. Real arbetskostnad per timme Årlig procentuell förändring 4 4 3 3 2 2 1 1-1 Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario -1-2 8 1 12 14 16-2 Anm. Arbetskostnaden per timme är deflaterad med BNP-deflatorn. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.8. Arbetsproduktivitet Årlig procentuell förändring 6 6 4 4 2 2-2 -4 Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario -2-4 -6 8 1 12 14 16-6 Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.9. Arbetskostnad per producerad enhet Årlig procentuell förändring 1 1 8 6 Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario 8 6 4 4 2 2-2 -2-4 8 1 12 14 16-4 Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.1. KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden 4 4 3 Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario 3 2 2 1 1 8 1 12 14 16 Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.11. KPI Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1-1 Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario -1-2 8 1 12 14 16-2 Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.12. Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden 5 5 4 3 Högre produktivitet Högre efterfrågan Huvudscenario 4 3 2 2 1 1 8 1 12 14 16 Källa: Riksbanken
Diagram 2.13. Alternativa reporäntebanor Procent, kvartalsmedelvärden 5 5 4 Lägre ränta Högre ränta Huvudscenario 4 3 3 2 2 1 1 8 1 12 14 16 Källa: Riksbanken
Diagram 2.14. Timgap Procent 2 2 1 1-1 -1-2 -2-3 -4 Lägre ränta Högre ränta Huvudscenario -3-4 -5 8 1 12 14 16-5 Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.15. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data 9 9 8 8 7 7 6 Lägre ränta Högre ränta Huvudscenario 6 5 8 1 12 14 16 5 Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.16. KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden 4 4 3 Lägre ränta Högre ränta Huvudscenario 3 2 2 1 1 8 1 12 14 16 Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.17. KPI Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden 5 4 3 Lägre ränta Högre ränta Huvudscenario 5 4 3 2 2 1 1-1 -1-2 8 1 12 14 16-2 Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.18. BNP-gap Procent 4 4 2 2-2 -2-4 -6 Lägre ränta Högre ränta Huvudscenario -4-6 -8 8 1 12 14 16-8 Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.19. Hushållens skuldkvot Procent av disponibel inkomst 185 185 18 18 175 175 17 17 165 16 Lägre ränta Högre ränta Huvudscenario 165 16 155 8 1 12 14 16 155 Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3.1. Börsutveckling Index, 28-1-2 = 1 Källor: Macrobond, Morgan Stanley Capital International, Standard & Poor's och STOXX Limited
Anm. Implicit volatilitet beräknad från aktieindex- respektive valutaoptionspriser. Källor: Chicago Board Option Exchange och JP Morgan Diagram 3.2. Volatilitet på aktie- och valutamarknaden Procent 9 9 75 JP Morgan global FX volatility index VIX-index 75 6 6 45 45 3 3 15 15 8 9 1 11 12 13 14
Diagram 3.3. Statsobligationsräntor, 1 års löptid Procent Källa: Macrobond
Diagram 3.4. Styrräntor och ränteförväntningar enligt terminsprissättning Procent Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar den officiella styrräntan. Källor: Macrobond och Riksbanken
Diagram 3.5. Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX Index, 1992-11-18 = 1 Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källa: Riksbanken
Diagram 3.6. Reporänteförväntningar i Sverige mätta med terminsräntor och enkät, penningmarknadens aktörer Procent 5 9% 75% 5% Reporänta 4 Terminsräntekurva 214-2-3 Terminsräntekurva 213-12-11 Enkät, Prospera medel, 214-1-29 3 5 4 3 2 2 1 1 8 1 12 14 16 Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta. Eftersom varken enkäter eller terminsräntor är exakta mått på penningpolitiska förväntningar illustreras mätosäkerheten med ett intervall. Källor: Reuters EcoWin, TNS SIFO Prospera och Riksbanken
Diagram 3.7. Svensk bostadsränta samt stats- och bostadsobligationsräntor, 5 års löptid Procent Anm. Listad bostadsränta är ett genomsnitt av de räntor som Nordea, SBAB, SEB, Swedbank Hypotek och Stadshypotek publicerar bland annat i dagspressen. Källor: Macrobond och Riksbanken
Diagram 3.8. Utlåning till hushåll och företag Årlig procentuell förändring Anm. Utlåning till hushåll och företag enligt finansmarknadsstatistiken. Källa: SCB
Diagram 3.9. Priser på småhus och bostadsrätter Index, januari 25 = 1, säsongsrensade data Källa: Valueguard och Riksbanken
Diagram 3.1. Världshandel Index, 25 = 1, säsongsrensade data Källa: CPB Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis
Diagram 3.11. Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin Index, säsongsrensade data Anm. Värden över 5 indikerar tillväxt. Källor: Institute for Supply Management och Markit Economics
Diagram 3.12. Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin i tillväxtländer Index, säsongsrensade data Anm. Värden över 5 indikerar tillväxt. Källor: China Federation of Logistics & Purchasing och Markit Economics
Diagram 3.13. BNP i omvärlden Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Office for National Statistics
Diagram 3.14. Konsumentpriser i omvärlden Årlig procentuell förändring 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 USA, PCE-deflator exklusive energi och livsmedel -1 USA, PCE-deflator Euroområdet, HIKP exklusive energi, livsmedel, alkohol och tobak Euroområdet, HIKP -2 2 4 6 8 1 12 14-1 -2 Anm. PCE står för privata konsumtionsutgifter. Källor: Bureau of Economic Analysis och Eurostat
Diagram 3.15. Sysselsättning i USA Månadsförändringar, antal tusen arbetstillfällen, säsongsrensade data 6 6 4 4 2 2-2 -2-4 -4-6 -6-8 Sysselsättning -8-1 2 4 6 8 1 12 14-1 Källa: Bureau of Labor Statistics
Diagram 3.16. BNP i Sverige Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källa: SCB
Diagram 3.17. Barometerindikatorn Index, medelvärde = 1, standardavvikelse = 1 12 12 11 11 1 1 9 9 8 8 7 Medelvärde +/- en standardavvikelse 7 Barometerindikatorn 6 2 4 6 8 1 12 14 6 Källa: Konjunkturinstitutet
Diagram 3.18. Indikatorer på BNP Index, 27 = 1, säsongsrensade data Källa: SCB
Diagram 3.19. Konfidensindikatorer för hushåll Index, medelvärde = 1, standardavvikelse = 1 Källa: Konjunkturinstitutet
Diagram 3.2. Fasta bruttoinvesteringar Årlig procentuell förändring Källa: SCB
Diagram 3.21. Exportorderingång inom tillverkningsindustrin Nettotal respektive index, säsongrensade data Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen företag som uppgett en ökning av exportorderingången och andelen företag som uppgett en minskning. Streckadelinjer avser genomsnitt för perioden 1996 213. Källor: Konjunkturinstitutet och Swedbank/Silf
Diagram 3.22. Sysselsättningsgrad och arbetslöshet Procent, säsongsrensade data Anm. Tre månaders glidande medelvärde. Sysselsättningsgradmäts som procent av befolkningen, medan arbetslöshet mätssom procent av arbetskraften. Avser 15 74 år. Källa: SCB och Riksbanken
Diagram 3.23. Anställda i näringslivet, förväntningar och utfall Nettotal, säsongsrensade data Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen företag som uppgett en förväntad ökning av antalet anställda och andelen företag som uppgett en förväntad minskning. Värden över noll indikerar ökning. Källa: Konjunkturinstitutet
Diagram 3.24. Arbetskostnad per producerad enhet Årlig procentuell förändring 1 8 Trend Arbetskostnad per producerad enhet 1 8 6 6 4 4 2 2-2 -2-4 96 4 8 12-4 Anm. Trend för perioden 1994 217 kv1. Skattad med ett Hodrick- Prescott-filter (lambda = 16). Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3.25. Konsumentpriser Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB
Diagram 3.26. Företagens försäljningspriser Nettotal 3 25 2 15 1 Utfall Förväntningar 25 2 15 1 5-5 -1 5-5 -15 2 4 6 8 1 12-1 Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen företag som uppgett en ökning av försäljningspriserna och andelen företag som uppgett en minskning. Streckade linjer avser genomsnitt för perioden 1996 213. Källa: Konjunkturinstitutet
Diagram 3.27. Inflationsförväntningar på ett års sikt Procent Anm. Hushåll är på månadsfrekvens, övriga är på kvartalsfrekvens. Källor: Konjunkturinstitutet och TNS SIFO Prospera
Diagram 3.28. Inflationsförväntningar bland penningmarknadens aktörer Procent Källa: TNS SIFO Prospera
Diagram 3.29. Inflationsförväntningar bland samtliga tillfrågade aktörer Procent Källa: TNS SIFO Prospera
Diagram A1. Underliggande inflation Årlig procentuell förändring 5 4 KPIF exklusive energi och livsmedel Trim 85 Und 24 5 4 3 3 2 2 1 1 2 4 6 8 1 12 Anm. Trim 85 och Und 24 är statistiska mått beräknade utifrån KPI uppdelat på cirka 7 undergrupper. Und 24 är sammanvägd med vikter justerade för den historiska standardavvikelsen. I Trim 85 har de 7,5 procent högsta och de 7,5 procent lägsta årliga prisförändringarna exkluderats. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A2. Varor och tjänster Årlig procentuell förändring 4 4 3 3 2 2 1 1-1 -1-2 Tjänster -2 Varor -3 2 4 6 8 1 12-3 Anm. Streckade linjer avser genomsnitt för perioden 2-213. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A3. Livsmedel och energi Årlig procentuell förändring 8 2 6 15 4 1 2 5-2 Livsmedel -5 Energi (höger skala) -4 2 4 6 8 1 12-1 Anm. Streckade linjer avser genomsnitt för perioden 2-213. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A4. Bidrag till ökningstakten i KPI Årlig procentuell förändring respektive procentenheter 6 6 4 4 2 2-2 -4 Räntekostnader (5,4) Livsmedel (17,2) Energi (8,9) Varor (24,9) Tjänster (43,7) KPI 6 7 8 9 1 11 12 13-2 -4 Anm. Siffror inom parentes avser vikt i KPI uttryckt i procent. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A5. Tjänstepriser Bidrag i procentenheter till ökningstakten i KPI 1,5 1, Boenderelaterade tjänster (15,3) Resor (4,5) Post, tele, TV-licens och spel (5,3) Nöjen och rekreation (8,4) Övriga tjänster (1,3) Totalt bidrag till KPI (43,7) 1,5 1,,5,5,, -,5 6 7 8 9 1 11 12 13 -,5 Anm. Siffror inom parentes avser vikt i KPI uttryckt i procent. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A6. Tjänstepriser Årlig procentuell förändring 3 3 2 2 1 1 Tjänster exklusive vatten, avlopp, sotning och renhållning Tjänster exklusive hyra och fastighetsskatt Tjänster 1 11 12 13 Anm. Streckade linjer avser genomsnitt för perioden 2-213. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A7. Varupriser Bidrag i procentenheter till ökningstakten i KPI 1,,5 Kläder och skor (5,2) Hushållsrelaterade varor (5,) Inköp av fordon (4,) Teknikprodukter (1,8) Övriga varor (8,9) Totalt bidrag till KPI (24,9) 1,,5,, -,5 -,5-1, 6 7 8 9 1 11 12 13-1, Anm. Siffror inom parentes avser vikt i KPI uttryckt i procent. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A8. Livsmedelspriser Bidrag i procentenheter till ökningstakten i KPI 1,5 1, Övriga livsmedel (1,3) Tobaksvaror (1,6) Läskedrycker, öl, vin, sprit (4,1) Grönsaker, rotfrukter och frukt (2,8) Mjöl, gryn, bröd, kött, fisk, mjölk, ost och ägg (7,5) Totalt bidrag till KPI (17,2) 1,5 1,,5,5,, -,5 6 7 8 9 1 11 12 13 -,5 Anm. Siffror inom parentes avser vikt i KPI uttryckt i procent. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A9. Grad av varaktightet Andel av störning som finns kvar i processen 1,,75 Räntekostnader Energi Livsmedel Varor Tjänster 1,,75,5,5,25,25, 3 6 9 12 15 18 21 24 27 3 33 36, Anm. Horisontell axel indikerar antal månader. Källa: Riksbanken
Diagram A1. KPIF exklusive energi, arbetskostnad per producerad enhet och importpriser i producentled Årlig procentuell förändring 12 12 8 8 4 4-4 Importpriser i producentled Arbetskostnad per producerad enhet KPIF exklusive energi -8 2 4 6 8 1 12-4 -8 Anm. Streckade linjer avser genomsnitt från 25. Källa: SCB
Diagram A11. Utfall och prognos av KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring 2, 1,7 Framskrivning 211:1- Framskrivning 212:3- Utfall 2, 1,7 1,4 1,4 1,1 1,1,8,8,5 1 11 12 13,5 Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A12. Vinstandelar i näringslivet Procent av förädlingsvärdet 49 49 45 45 41 41 37 37 Näringslivet totalt Tjänsteproducerande branscher Varuproducerande branscher 33 93 96 99 2 5 8 11 33 Anm. Fyra kvarts glidande medelvärde. Streckade linjer avser genomsnitt för perioden 2-213. Källa: SCB
Diagram A13. Lönsamhetsomdöme Nettotal 4 4 2 2-2 -2-4 -4 Detaljhandel Privata tjänstebranscher -6 96 99 2 5 8 11-6 Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen företag som uppgett en ökning av lönsamheten och andelen företag som uppgett en minskning. Streckade linjer avser genomsnitt för perioderna 1996 kv3-213 kv4 respektive 23 kv1-213 kv4. Källa: Konjunkturinstitutet
Diagram A14. Vinstandel i näringslivet Procent av förädlingsvärdet 5 5 47 47 44 44 41 41 38 93 97 1 5 9 13 38 Anm. Streckade linjer avser genomsnitt för perioden 1993-212 och Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A15. Schematisk skiss över penningpolitisk avvägning med hänsyn till hushållens skuldsättning Inflation Resursutnyttjande Måluppfyllelse under prognosperioden Räntebana Penningpolitiska avvägningar Skuldsättning Sannolikhet för scenario Konsekvenser av scenario: inflation resursutnyttjande Förväntad måluppfyllelse bortom prognoshorisonten Källa Riksbanken
Diagram A16. Hushållens skulder och realt fastighetsprisindex Procent av disponibel inkomst respektive index, 2 kv1 = 1 19 19 17 Skuldkvot Realt fastighetsprisindex 17 15 15 13 13 11 11 9 9 7 8 85 9 95 5 1 7 Anm. Fastighetsprisindex deflaterad med KPIF och sedan beräknad som index 2 kv1 = 1. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A17. Real bolåneränta efter skatt och real statsobligationsränta, fem års löptid Procent 1 1 8 6 Real statsobligationsränta Real bolåneränta efter skatt 8 6 4 4 2 2-2 93 96 99 2 5 8 11-2 Anm. Räntorna definierade som ex-post realränta, mätt med den faktiska årliga förändringen av KPIF. Källa: Riksbanken
Diagram A18. Sambandet mellan långsiktig skuldkvot och långsiktig realränta i en allmän jämviktsmodell Procent 25 25 2 2 Skuldkvot 15 1 15 1 5 5 1 2 3 4 5 Realränta Källa: Riksbanken
Diagram A19. Förändring av reporäntan Procentenheter 1, 1,,5,5,, -,5-1, 9 % 7 % 5 % Reporäntan -,5-1, -1,5 4 8 12 16 2 24 28 32 36-1,5 Anm. Diagrammet visar effekten på reporäntan av en oförväntad sänkning med en procentenhet under ett kvartal. De blå fälten visar 9, 75 respektive 5 procentiga osäkerhetsintervall för denna effekt. Den horisontella axeln avser antal kvartal efter att chocken inträffar. Källa: Riksbanken
Diagram A2. Förändring av hushållens reala skulder Procent 3, 3, 2, 9 % 7 % 5 % Real skuld 2, 1, 1,,, -1, 4 8 12 16 2 24 28 32 36-1, Anm. Diagrammet visar effekten på reala skulder av en oförväntad sänkning av reporäntan med en procentenhet under ett kvartal. De blå fälten visar 9, 75 respektive 5 procentiga osäkerhetsintervall för denna effekt. Den horisontella axeln avser antal kvartal efter att chocken inträffar. Källa: Riksbanken
Diagram A21. Förändring av BNP Procent 1,2 1,2,9,6 9 % 7 % 5 % Real BNP,9,6,3,3,, -,3 -,3 -,6 4 8 12 16 2 24 28 32 36 -,6 Anm. Diagrammet visar effekten på real BNP av en oförväntad sänkning av reporäntan med en procentenhet under ett kvartal. De blå fälten i figuren visar 9, 75 respektive 5 procentiga osäkerhetsintervall för denna effekt. Den horisontella axeln avser antal kvartal efter att chocken inträffar. Källa: Riksbanken
Diagram A22. Förändring av skulderna i relation till hushållens disponibelinkomster Procentenheter 4, 4, 3, 2, 9 % 7 % 5 % Skuldkvot 3, 2, 1, 1,,, -1, -1, -2, 4 8 12 16 2 24 28 32 36-2, Anm. Diagrammet visar effekten på skuldkvoten av en oförväntad sänkning av reporäntan med en procentenhet under ett kvartal. De blå fälten i figuren visar 9, 75 respektive 5 procentiga osäkerhetsintervall för denna effekt. Skuldkvoten är omvandlad till skulder i förhållande till de disponibla inkomsterna genom att anta att reporäntans effekt på disponibelinkomsterna är samma som för BNP. Responsen är sedan omvandlade från procent till procentenheter genom att multiplicera med en skuldkvot som i utgångsläget antas vara 173 procent. Den horisontella axeln avser antal kvartal efter att chocken inträffar. Källa: Riksbanken
Diagram A23. Bytesbalans Procent av BNP 1 1 5 5-5 -5-1 -1-15 Grekland Irland Italien Portugal Spanien Frankrike -2 Tyskland Euroområdet 2 4 6 8 1 12-15 -2 Källa: EU-kommissionen
Diagram A24. Nettoställning mot utlandet Procent av BNP 6 6 4 4 2 2-2 -2-4 -4-6 Grekland Irland -8 Italien Portugal Spanien -1 Frankrike Tyskland -12 2 4 6 8 1 12-6 -8-1 -12 Källa: Eurostat
Diagram A25. Offentliga skulder Procent av BNP 18 16 14 12 Grekland Irland Italien Portugal Spanien Frankrike Tyskland Euroområdet 18 16 14 12 1 1 8 8 6 6 4 4 2 4 8 12 16 2 Anm. Streckade linjer avser prognos från IMF. Källor: Eurostat och IMF
Diagram A26. Privata skulder Hushålls och icke-finansiella företags skulder som procent av BNP 45 375 3 Grekland Irland Italien Portugal Spanien Frankrike Tyskland 45 375 3 225 225 15 15 75 75 2 4 6 8 1 12 Källa: OECD
Diagram A27. Arbetskostnad per producerad enhet Index, 2 = 1 15 14 13 12 Grekland Irland Italien Portugal Spanien Frankrike Tyskland Euroområdet 15 14 13 12 11 11 1 1 9 2 4 6 8 1 12 9 Anm. Data för Grekland är säsongsrensade av Riksbanken. Källa: OECD och Riksbanken
Diagram A28. Bidrag till arbetskostnaden per producerad enhet Förändring i procent mellan 29 kv1 och 213 kv3 15 1 Produktivitet Arbetskostnad per timme Arbetskostnad per producerad enhet 15 1 5 5-5 -5-1 -1-15 -15 Anm. Data för Grekland är säsongsrensade av Riksbanken. Källa: OECD och Riksbanken
Diagram A29. BNP-deflator Index, 2 = 1 14 13 12 Grekland Irland Italien Portugal Spanien Frankrike Tyskland Euroområdet 14 13 12 11 11 1 1 9 2 4 6 8 1 12 9 Anm. Data för Grekland är säsongsrensade av Riksbanken. Källa: OECD och Riksbanken
Diagram A3. Handelsbalans Procent av BNP, säsongsrensade data 3 2 1 Grekland Irland Italien Portugal Spanien Frankrike Tyskland Euroområdet 3 2 1-1 -1-2 2 4 6 8 1 12-2 Anm. Data för Grekland är säsongsrensade av Riksbanken. Källor: Eurostat och Riksbanken
Diagram A31. Exportvolymer Index, 2 = 1, säsongsrensade data 2 18 16 14 Världen Grekland Irland Italien Portugal Spanien Frankrike Tyskland Euroområdet 2 18 16 14 12 12 1 1 8 2 4 6 8 1 12 8 Anm. Data för Grekland är säsongsrensade av Riksbanken. Källa: Eurostat och Riksbanken
Diagram A32. Konjunkturjusterat offentligt primärsaldo Procent av potentiell BNP 1 1 5 5-5 Grekland Irland Italien Portugal -1 Spanien Frankrike Tyskland Euroområdet -15 6 8 1 12 14 16 18-5 -1-15 Anm. Budgetsaldo justerat för konjunkturen minus räntenetto. Till grund ligger IMF:s bedömningar av potentiell BNP och konjunkturens effekter på offentliga inkomster och utgifter. Streckade linjer avser prognos från IMF. Källa: IMF
Diagram A33. Offentligt finansiellt sparande Procent av BNP 8 8-8 -8-16 -24 Grekland Irland Italien Portugal Spanien Frankrike Tyskland Euroområdet -32 2 4 6 8 1 12-16 -24-32 Källa: Eurostat
Diagram A34. Femåriga CDS-premier för banker Räntepunkter 7 6 5 Italien Spanien Frankrike Tyskland 7 6 5 4 4 3 3 2 2 1 1 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Anm. Diagrammet avser ett urval av stora banker i varje land. Källor: Bloomberg och Riksbanken
Diagram A35. Återhållsamhet i kreditgivning Nettotal 12 1 8 6 Italien Portugal Spanien Tyskland Euroområdet 12 1 8 6 4 4 2 2-2 -2-4 3 5 7 9 11 13-4 Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen banker som uppgett en mer respektive mindre stram kreditgivning jämfört med föregående period. Källa: ECB
Diagram A36. Räntor på osäkrade lån till företag Procent 8 8 7 7 6 6 5 5 4 Irland 3 Italien Portugal Spanien 2 Frankrike Tyskland 1 6 7 8 9 1 11 12 13 4 3 2 1 Anm. Avser nya och omförhandlade lån oavsett löptid. Källa: ECB