MRSA hos grisar hot för människor? Björn Bengtsson Avdelningen för Djurhälsa och Antibiotikafrågor, SVA

Relevanta dokument
Världen i Norden och Norden i världen

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Friska grisar ger välmående gårdar

Antibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor

Svar på motion om MRSA-fria upphandlingar

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

ESBL i Norden (men fokus på Sverige)

36 Svar på motion om MRSA-fria upphandlingar RS140277

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Smittrisker Människa -Djur

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Riskhantering av EHEC hos djur

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Presentation av en ny kunskapssammanställning. Arbetsmiljörisker med antibiotikaresistenta bakterier 14 september 2018

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Vårdhygien inom djursjukvården teori och praktik, del 1

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Schysst Kött. Hållbar livsmedelsproduktion ur veterinärens perspektiv

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

Multiresistenta bakterier

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön.

Ditt antibiotikaavtryck. Jenny Lundström, VMD Almedalen 2014

Antibiotikaresistens

VETERINÄRER OCH ANTIBIOTIKA

MRSA Smittskyddsenheten, Karin Strand

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011,

SMITTSKYDD FÖR DJUR OCH MÄNNISKOR

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön

Gotlands Slagteri ABs (GSAB) krav på kvalitetssäkring i uppfödningen

Hund med rätt att vårda, vårdhund

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

#AntibiotikaSkolan. Antibiotika och djuruppfödning

Multiresistenta bakterier

Mervärden i svensk kycklingproduktion

Ange den yrkeskategori du tillhör Veterinär Husdjurstekniker Djurtransportör Rådgivare Inspektör Annan Om annan, ange vilken:

Kontrollhandbok Provtagning

SvarmPat Andrea Holmström, Gård och Djurhälsan Helle Ericsson Unnerstad, SVA. Jordbruksverket 3 maj 2016

Antibiotika till djur

Vårdhund på äldreboende tänk efter före! Vad ska man tänka på?

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Skatt på importerat fulkött. Förslag till ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt

MRSA. Information till patienter och närstående

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Horseguard. Ytdesinfektion. ångtidsskydd mot bakterier och virus. Science. En teknologi med långtidsskydd

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

MRSA i Östergötland 2018

zccompany Hygien och smitta seminarium 2018 Antibiotikaresistens Astrid Lundevall Strama Stockholm 20 november 2018

Bokstavsbakterier inom veterinärmedicinen. Ulrika Grönlund Andersson Laboratorieveterinär, VMD, Enheten för Djurhälsa och Antibiotikafrågor, SVA

Ungdjursuppfödningsstall 0-20v

SMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK. Maria Nöremark, SVA

Förebyggande av spridning av MRSA från människa till lantbrukets djur

MRB Multiresistenta bakterier

Krav. för frivilliga kontrollprogrammet Smittsäkrad besättning gris. Observera att för anslutning till SPETS ska även kraven för GRUND vara uppfyllda.

Svensk grisnäring i ett internationellt perspektiv

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Förebygg hälsoproblem i din fjäderfäbesättning

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Förebygg hälsoproblem i din fjäderfäbesättning

Campylobacter är fortfarande aktuella. Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier

Från bra till bäst. Christine Andersson, Ingvar Eriksson och Susanna Humble. Ekonomigruppen. Hur blir man en framgångsrik grisföretagare?

Policy Brief Nummer 2014:6

Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning

Samordningsuppdrag antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Årsrapport 2014

VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

MRSA inom grisproduktion

Redovisning av resultat av genomförd prevalensstudie avseende Salmonella diarizonae 61:(k):1,5, (7) i svenska fårbesättningar

Nya virus och pandemiska hot. Mia Brytting, Folkhälsomyndigheten

Aktuellt om några smittor med koppling till djur. Lena Malm Länsveterinär Victoriadagen 8 maj 2018

Förebygg hälsoproblem i din grisbesättning

FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet

Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar

Nr Nationella Strama-ordföranden kommer till FCI-dagen 18 oktober

ANTIBIOTIKA OCH DJUR I SVERIGE 2011 EN RAPPORT FRÅN STRAMA VL

Multiresistenta bakterier

Information om införsel av gris till Sverige

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner

MRSA. Information till patienter och närstående

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta

Smittskydd förskola. Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Norrbotten

Transkript:

MRSA hos grisar hot för människor? Björn Bengtsson Avdelningen för Djurhälsa och Antibiotikafrågor, SVA Hygiendagarna Umeå, april 2015

ESBL CARBA VRE ESBL A&M MRSA MRSP

MRSA Meticillinresistent Staphylococcus aureus Resistent mot alla beta-laktamer Sprids vid direkt och indirekt kontakt Allmänfarlig i sjukvården Anmälningspliktig

MRSA hos djur en kuriositet?

250 Antal publicerade vetenskapliga artiklar om MRSA och djur 200 150 100 50 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Paradigmskifte 2004 Science vol 329, 2010 MRSA CC398 - LA-MRSA

MRSA hos avelsgrisar 2008

I huvudsak MRSA CC398

Vad hände sedan?

MRSA hos avelsgrisar efter 2008 Norge 2012: 0,6 % slaktgrisbes. (NORM-VET) Danmark 2012: 77 % slaktgrisar (DANMAP) Sverige 2010: 0,5 % slaktgrisbes. (SVARM) Finland 2009: 22 % slaktgrisbes. (FINRES) Nederländerna 2012: 99 % slaktgrisar (MARAN) Schweiz 2011: 6 % slaktgrisar (EFSA 2013) Spanien 2011: 84 % slaktgrisar (EFSA 2013)

MRSA CC398 - en smitta mellan grisar! Riskfaktorer för förekomst på en gård: Handel med livdjur Antibiotikaanvändning Besättningsstorlek Besättningstyp

Hög förekomst på smittade gårdar Danmark och Nederländerna 6 gårdar; 63 suggor och deras avkomma (782 grisar) Suggor Före grisning 34% Efter grisning 77% Smågrisar Nyfödda 61% 3 veckor 78% 6 veckor 80% 10 veckor 87% Slaktgrisar 25 veckor 70% Miljöprov 70%

LA-MRSA So what? Infektioner hos grisar är ovanliga men spridning till människor är vanligt

Om MRSA CC398 sprids bland grisar blir personer med griskontakt ofta bärare Nord-Tyskland 2012: 56% pos (20/36) (Dahms et al. 2014) Nederländerna 2010-11: 38% persistenta bärare (110/290) (van Cleef et al. 2014) Tyskland 2010: 77% pos (27/35) - 46% persistenta bärare (16/35) (Köck et al. 2012) Nederländerna 2008-10: 41% pos (56/137) - 23% persistenta bärare (56/137) (Verkade et al. 2013) Nederländerna 2007: 30% pos (15/50) (van den Broelk et al. 2009) En riskgrupp för MRSA-bärarskap uppstår!

Hur är det med kött? Selv om MRSA CC398 kan findes på kød, er der ikke noget, der tyder på, at tilberedning og spisning af kødet udgør en væsentlig smittekilde Statens Seruminstitut Sannsynligheten for at mennesker skal bli smittet gjennom å spise svinekjøtt er svært liten. Mattillsynet Risken för att bli smittad med MRSA genom maten är mycket liten och kan minskas ytterligare genom god hygien i köket Livsmedelsverket

Flest humanfall där det finns grisar! Statens Seruminstitut, dec 2014

Riskgrupp spelar det någon roll? Oftast symtomlösa bärare MRSA CC398 inte benägen att spridas mellan människor

EFSA-rapport 2009 MRSA CC398 är viktig där MRSA är ovanligt inte viktig där MRSA är vanligt

Danmark ett bra exempel 2014 Avelsbesättningar: 63% av 70 undersökta Slaktgrisbesättningar: 68% av 200 undersökta Statens Seruminstitut, dec 2014

MRSA CC398 hos människor ökar i Danmark 2009 42 fall CC398 5 % 2010 111 fall CC398 10 % SE 2013 9 fall CC398 0,4 % 643 fall CC398 2012 31 % 2011 164 fall CC398 164 fall CC398 13% 15% 2013

Infektioner med MRSA CC398 ökar också! 157 infektioner 2013

Vilka är problemen med MRSA CC398? För personer i riskgruppen stigmatisering ökad risk för svårbehandlade infektioner För sjukvården specifika rutiner för riskgruppen

Vad skulle det kosta i Sverige? Riskgrupp uppstår i Sverige speciella åtgärder i vården Förekomst som i Nederländerna och Danmark 2011 NL 15 % bärare i riskgruppen DK 8 % bärare i riskgruppen (skattad) Riskgrupp: Grisuppfödare och deras anställda Slakteriarbetare Transportörer Veterinärer Familjemedlemmar Totalt ~6000 personer

Poliklinisk vård 8683 Mjukdelsinfektion 129 Sjukvårdsbesök av riskgrupp 9303 Stationär vård 620 Oavsett sjukdom 620 MRSA-prov 55 000 SEK 4,5 miljoner MRSA pos 20 MRSA-prov & isolering 4 400 000 SEK MRSA pos 96 Åtgärder 540 000 SEK 7 miljoner Åtgärder 6 370 000 SEK 11,5 miljoner/år

Andra konsekvenser av MRSA CC398 Hur gör man med: livdjur slaktdjur personal besökare familj

Det stora hotet! (re)-adaption to the human host... huge reservoir of LA-MRSA in livestock constant zoonotic transmission potential to pose a serious threath to human health

Görs något åt MRSA CC398 hos grisar?

2012 - Danmark införde riskgrupp! Personer med griskontakt och hushållsmedlemmar - en riskgrupp Smittspårning i hushållet De-kolonisering av bärare utan daglig griskontakt Särskilda regler för gårdsbesök Anställda ska informeras

2014 Danmark hindrar smitta till människor! Ministerns fempunktsplan Hygienbarriär ut ur stallet Smittskyddsplan för grisgårdar Begränsa flockbehandling med antibiotika Undersöka möjlig avgift på antibiotika MRSA-rådgivningstjänst

2015 Storsatsning Exempel på förslag Hygienbarriärrer ut ur stallar Hygienbarriärrer in till stallar Etablera lågprevalenta områden Reducera antibiotikaanvändning Reducera mängden MRSA på grisar Generera mer kunskap om allt! Ej möjligt att sanera grisgårdar!

Norge bekämpar! LA-MRSA

2013

... sannsynlig at bakterien har blitt importert... gjennom smittede utenlandske arbeidere som har arbeidet i to av smågrisbesetningene. Källa: www.regjeringen.no/

MRSA - Norge september 2013 Källa: www.mattillsynet.no/

Utslaktning och rengöring! Smågrisproducenter slakt och desinfektion Slaktsvinsbesättningar desinfektion före ny omgång Övervaknings- och kontrollprogram Källa: www.regjeringen.no/

Smittskydd på flera nivåer Regelbunden provtagning Om man har MRSA Livdjur bara till fasta kunder Personal bör inte arbeta i andra besättningar Veterinärer/rådgivare bör testas och behandlas om positiva. Källa: www.mattillsynet.no/

Det gick bra i början!

Hur är det i Sverige? 80 fall hos djur 2006-2014 Hund 2006 26 Katt 2009 10 (1 mecc) Häst 2007 30 (29 st CC398) Nöt 2010 8 (5 mecc) Gris 2010 1 (CC398) Igelkott 2003 5 (mecc) 18 fall 2014

Är grisar i Sverige fria? 2007; 100 slaktgrisbesättningar 2008; 202 livdjursbesättningar. 2010; 191 slaktgrisbesättningar 2011; Alla 53 avelsbesättningar 2014; Alla 39 avelsbesättningar 1 fall

Vad försöker Sverige göra? Hindra introduktion och spridning bland grisar! Avel Livdjur Fria avelsdjur Smittskydd i alla led Information Slaktdjur

Vad kan vi göra åt MRSA? Jordbruksverket riskhanterare Lagstöd för sällskapsdjur & hästar inte lantbruksdjur Branschöverenskommelse Sveriges djurbönders smittskyddskontroll

Vad gör vi? Frivillig testning av införda avelsdjur & sperma Sveriges djurbönders smittskyddskontroll Smittsäkrad besättning

Vad gör vi om MRSA påvisas hos grisar? Kämpar inte mot Försöker fördröja Kämpar mot

Klokt att bestämma i förväg! För beslut behövs fakta: Förekomst av MRSA hos grisar Risken för introduktion och spridning Möjlighet till realistiska åtgärder smittskydd sanering övervakning ersättning

Tack för att ni lyssnade!