Samordningsuppdrag antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Årsrapport 2014

Transkript

1 Samordningsuppdrag antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Årsrapport 2014

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnummer Publicerad januari 2015

3 Förord Socialstyrelsen har fått i uppdrag att i samverkan med Jordbruksverket initiera och ansvara för en nationell samverkansfunktion för arbetet mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Uppdraget ska delredovisas till regeringen senast den 18 november årligen. Denna rapport beskriver det arbete som genomförts i samverkansfunktionen under I uppdraget ingick också att ta fram en övergripande kommunikationsstrategi för området. Kommunikationsstrategin är klar och publicerad som separat rapport. Denna rapport har tagits fram av Socialstyrelsen i samverkan med Jordbruksverket och efter synpunkter från ingående myndigheter i samverkansfunktionen. Leif Denneberg Generaldirektör Jordbruksverket Lars-Erik Holm Generaldirektör Socialstyrelsen

4

5 Innehåll Förord... 3 Bakgrund... 7 Samverkansuppdraget... 8 Nationell samverkansfunktion... 8 Övergripande kommunikationsstrategi...10 Sektorsövergripande handlingsplan...11

6

7 Bakgrund Antibiotikaresistens bör ses ur ett "one health"-perspektiv och det krävs samordnade insatser inom och mellan olika sektorer och mellan olika aktörer inte bara myndigheter. Konsekvenserna av utbredd antibiotikaresistens är störst inom vård och omsorg, men problemen och dess orsaker får också konsekvenser för också djur och miljö. Arbete mot antibiotikaresistens ur ett one-health-perspektiv måste bedrivas både nationellt och lokalt, vilket också återspeglas i den verksamhet som pågår till exempel inom EU och WHO. Det finns en lång tradition i Sverige att arbeta mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Dåvarande Medicinalstyrelsen beslutade redan 1959 om rekommendationer för att förebygga infektioner i vården, Kungl. Medicinalstyrelsens cirkulär MF 1959:21. År 1995 etablerades det nationella nätverket Strama för att arbeta för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens och år 2000 tog Socialstyrelsen fram ett förslag till svensk handlingsplan mot antibiotikaresistens, den s.k. SPAR-planen. Inom veterinärmedicin, djurhållning och livsmedel har arbetet för rationell antibiotikaanvändning och minskad spridning av infektioner och antibiotikaresistens en mer än 30 år lång tradition. Sverige förbjöd år 1986, som första land i världen, antibiotika i tillväxtfrämjande syfte till djur. Efter medlemskapet i EU argumenterade Sverige för att ett sådant förbud också skulle införas inom EU och sedan 2006 är användning av antibiotika i tillväxtfrämjande syfte inte längre tillåtet inom EU. I Sverige har arbetet för att förebygga och motverka antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner blivit allt mer tvärsektoriellt. Riksdagen antog år 2006 regeringens proposition (prop.2005/06:50) En strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar. En uppföljning av Socialstyrelsen med stöd av andra myndigheter som gjordes år 2011 och en utvärdering som gjordes år 2010 av den Europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, pekade på att man behöver underlätta samverkansarbetet på detta område på nationell nivå. År 2012 fick Socialstyrelsen och Jordbruksverket i uppdrag av regeringen (S2010/7655/FS) Uppdrag inom strategin mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner, att bilda en sådan samverkansfunktion. ANTIBIOTIKARESISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIONER, ÅRSRAPPORT 2014 SOCIALSTYRELSEN 7

8 Samverkansuppdraget Nationell samverkansfunktion I enlighet med regeringens uppdrag har en nationell samverkansfunktion utvecklats som enligt uppdraget bland annat ska ta fram en tvärsektoriell handlingsplan för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner samt en övergripande kommunikationsstrategi för området. År 2012 initierades arbetet med den nationella samverkansfunktionen då ett kansli startade på Socialstyrelsen och berörda myndigheter och organisationer bjöds in att delta i samverkansarbetet. En nationell samverkansgrupp bildades med uppgift att stödja sektorsövergripande samverkan mellan myndigheter och andra aktörer vars uppdrag och verksamhet har betydelse för arbetet mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Arbetet i samverkansfunktionen och dess samverkansgrupp påverkar inte enskilda myndigheters ansvar inom den egna sektorn, men underlättar arbetet med att hantera sektorsövergripande frågor. Det konkreta arbetet genomförs liksom tidigare inom de myndigheter, organisationer och nätverk som på olika sätt är berörda. Inom ramen för respektive myndighets ansvar sker också samverkan med andra relevanta aktörer. Samverkansgrupp och arbetsgrupp Den nationella samverkansgruppens funktion är att stödja sektorsövergripande samverkan mellan myndigheter och andra aktörer vars uppdrag och verksamhet har betydelse för arbetet mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Arbetet inkluderar yttre miljö, djurhållning, veterinärmedicin, livsmedel, hälso- och sjukvård och folkhälsa och utgår från respektive myndighets instruktion. Samverkansgruppen består av en representant vardera från Arbetsmiljöverket, ehälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Formas, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Havs- och vattenmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Länsveterinärföreningen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Smittskyddsläkarföreningen, Socialstyrelsen, Statens veterinärmedicinska anstalt, Tandvårdsoch läkemedelsförmånsverket, Universitetskanslersämbetet, Vetenskapsrådet och VINNOVA. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Strama-rådet är adjungerade medlemmar i samverkansgruppen. Representanter i samverkansgruppen utses av respektive myndighet eller organisation. Varje myndighet eller organisation utser även en eller två ersättare som i första hand deltar i möten eller andra aktiviteter om den ordinarie representanten har förhinder. Vid behov kan annan ersättare träda in så att medverkande myndigheter alltid har möjlighet att vara representerade. De utsedda representanterna ansvarar för att återföra information från samverkansgruppen till sina respektive myndigheter och att lämna relevant information från den egna myndigheten till samverkansgruppen. 8 ANTIBIOTIKAREISISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIONER, ÅRSRAPPORT 2014 SOCIALSTYRELSEN

9 Representanterna från Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen och Statens veterinärmedicinska anstalt utgör en permanent arbetsgrupp (lilla samverkansgruppen). Denna grupp bereder ärenden inför och efter möten med samverkansgruppen. Särskild arbetsgrupp för smitta från människa till lantbrukets djur Smittskyddsläkarföreningen ställde en fråga till den nationella samverkansfunktionen mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner om det är möjligt att skydda en djurbesättning från att bli smittad av en MRSA-smittad person, som utför djurskötsel och kommer i fysisk kontakt med djuren. Skälet var inte huvudsakligen att skydda djurhållningen utan för att kunna förhindra att andra människor smittades. Samverkansfunktionen gav ett uppdrag till en särskild arbetsgrupp att utreda frågan och ta fram ett kunskapsunderlag. Arbetsgruppen består av representanter för Socialstyrelsen, Jordbruksverket, Folkhälsomyndigheten, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Arbetsmiljöverket, smittskyddsläkarna och en representant från länsstyrelserna. Uppdraget var att ta fram ett kunskapsunderlag med en sammanställning av befintlig kunskap om problematiken runt spridning av antibiotikaresistenta bakterier från människa till djur i lantbruksmiljöer. Dokumentet ska utgöra underlag för utformning av stöd för behandlande läkare och smittskyddsläkare för att förhindra spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Kunskapsunderlaget, som kommer att rapporteras till samverkansgruppen i november, tar i första hand upp spridning av MRSA, meticillinresistenta Staphylococcus aureus. Fynd av MRSA hos människa är anmälningspliktigt och klassat som allmänfarligt enligt Smittskyddslagen. Fynd av MRSA hos djur är anmälningspliktigt till Jordbruksverket. I Sverige är MRSA i djurbesättningar ovanligt, jämfört med situationen i många andra EU-länder. Det är därför sannolikt ännu möjligt att begränsa spridning genom förebyggande åtgärder. MRSA sprids mellan djur som kontaktsmitta. Inköp av djur som är bärare är den enskilt viktigaste riskfaktorn för introduktion av MRSA i en djurbesättning. En annan möjlig väg för introduktion av smitta är människor som bär MRSA och som smittar djuren. Djuren blir oftast inte sjuka utan är endast bärare, vilket gör att bakterien kan etableras i en besättning utan att bli upptäckt. Undantaget är mjölkkor där MRSA liksom känsliga S. aureus kan ge juverinflammationer. I båda fallen kan djuren sedan smitta till människor som är i kontakt med dem. Grundläggande hygienåtgärder för arbete med lantbrukets djur finns lagstiftat men det finns ett behov av att MRSA-smittade personer som arbetar med lantbrukets djur får information och hjälp med att utforma ändamålsenliga arbetsrutiner för att undvika att smitta djuren. I kunskapsunderlaget beskrivs riskfaktorer hos MRSA-positiva personer och beskrivning ges av olika arbetsmoment i en djurhållning som kan innebära en risk för smittöverföring. Det har även gjorts en genomgång och en juridisk tolkning av den lagstiftningen som finns om vilka möjligheter och skyldigheter det finns att agera ANTIBIOTIKARESISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIONER, ÅRSRAPPORT 2014 SOCIALSTYRELSEN 9

10 mellan human- och djursidan vid ett tillfälle av misstänkt eller konstaterad smitta. Vidare exemplifieras tänkbara ekonomiska konsekvenser som skulle kunna drabba en djurägare med en MRSA-smitta i sin besättning genom till exempel. sanering eller produktionsbortfall. Arbetsgruppen avrapporterar i november 2014 till den nationella samverkansfunktionen. Antibiotikaforum Redan i början av samverkansarbetet bestämde den nationella samverkansgruppen att man en gång om året ska arrangera ett nationellt antibiotikaforum i anslutning till den europeiska antibiotikadagen, där aktörer och intressenter kan mötas för dialog och erfarenhetsutbyte. De två antibiotikaforum som genomförts har varit välbesökta och mycket uppskattade av deltagarna. År 2014 genomförs antibiotikaforum för tredje gången. Temat för antibiotikaforum 2014 är miljö och ett av syftena med dagen är att belysa kopplingen mellan antibiotikaresistens och miljö. Förslaget till handlingsplan kommer också att presenteras inför den remissomgången som ska påbörjas inom kort. En paneldiskussion med andra aktörer än myndigheterna finns också med i programmet där några aktörer får diskutera hur man kan bidra till att motverka antibiotikaresistens och vad som krävs för att man ska kunna göra det. Cirka 150 personer från olika sektorer och olika nivåer i samhället beräknas delta i forumet. Planering 2015 Under början av 2015 kommer den tvärsektoriella handlingsplanen att färdigställas (se text nedan). Därefter kommer samverkansgruppen att fortsätta arbetet med att kartlägga myndigheternas ansvarsområden för att identifiera överlappningar, gråzoner och luckor. Arbetsgruppen kommer också att planera och under hösten påbörja den utvärdering formerna för samverkansfunktionen och de olika myndigheternas ansvarsområden, som ska rapporteras till regeringen med årsrapporten 2016 i enlighet med regeringsuppdraget. Informationsdelning av aktuella frågor från myndigheter och sektorer är en grundläggande del av samverkansarbetet och en uppgift för kansliet och samverkansgruppen under 2015 är att skapa bättre och enkla rutiner för detta. Några åtgärder från handlingsplanen kommer att börja diskuteras och planeras i samverkansgruppen. Bland annat om eventuella tvärsektoriella kommunikationsinsatser mellan två eller flera aktörer, utifrån den övergripande kommunikationsstrategin. Övergripande kommunikationsstrategi I regeringsuppdraget ingick att ta fram en övergripande kommunikationsstrategi för området. Arbetet med kommunikationsstrategin påbörjades år 2013 och den färdigställdes hösten Arbetet inleddes med tre workshoppar med experter och kommunikatörer från myndigheterna och organisationerna i samverkansgruppen. Därefter presenterades ett utkast till strategi som sedan har bearbetats vidare av kommunikatörer från ett tiotal myndigheter. Strategin har också varit ute på remiss hos samverkansgruppens medlemmar. 10 ANTIBIOTIKAREISISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIONER, ÅRSRAPPORT 2014 SOCIALSTYRELSEN

11 Strategin ska vara en grund och ett stöd för myndigheternas eget kommunikationsarbete, men också uppmuntra till sektorsövergripande insatser. I strategin finns en budskapsplattform med ett huvudbudskap och 10 stödbudskap. Huvudbudskapet i strategin är Antibiotika är till för att rädda liv. Stödbudskapen ska hjälpa myndigheterna i kommunikationen av huvudbudskapet: Klok användning av antibiotika gör det möjligt att även i fortsättningen rädda liv Används antibiotika i onödan riskerar vi att stå utan läkemedel som är effektiva mot allvarliga sjukdomar Värna kroppens goda bakterier Förebygg smittspridning genom god hygien Minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Användning av antibakteriella medel kan bidra till resistens Agera medvetet i vardagen Producera ansvarsfullt Antibiotikaresistens kan utvecklas och spridas i miljön Mer forskning behövs De prioriterade målgrupper som myndigheterna ska vända sig till i kommunikationen av dessa budskap är: Personal inom hälso- och sjukvården Personal inom djurens hälso- och sjukvård Personer som yrkesmässigt håller djur för t.ex. livsmedelsproduktion Producenter och handel Forskare och innovatörer Beslutsfattare på politisk nivå och tjänstemannanivå Allmänheten o Som patient (och anhörig eller vårdnadshavare) o Som konsument o Som djurägare Sektorsövergripande handlingsplan I regeringsuppdraget ingick att utarbeta en tvärsektoriell handlingsplan för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. I Förslag till Svensk handlingsplan mot antibiotikaresistens (Socialstyrelsen, 2000) slogs fast att det övergripande målet var att bevara möjligheten till effektiv antibiotikabehandling av människor och djur. Detta mål gäller fortsatt för den nya handlingsplanen. Samverkansfunktionen har under året lagt ner ett stort arbete för att utarbeta en ny handlingsplan där miljöaspekterna får ett större fokus än tidigare. Handlingsplanen är en plan för ett 20-tal myndigheter och organisationer och ANTIBIOTIKARESISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIONER, ÅRSRAPPORT 2014 SOCIALSTYRELSEN 11

12 omfattar bland annat mål och angelägna åtgärder. Det konstateras att Sveriges situation är bra sett ur ett internationellt perspektiv och att det är mycket viktigt att det arbete som har bedrivits och bedrivs idag fortsätter. I planen lyfts också att det är i det förebyggande arbetet och arbetet i vården för människor och djur, som kampen mot antibiotikaresistens vinns eller förloras. Problemet med antibiotikaresistens är en global fråga och därför är ett samordnat internationellt arbete viktigt vilket också kommer att poängteras i planen. Ett annat viktigt område som lyfts i förslaget till handlingsplan är hur övervakningen ska förbättras för att man inom alla sektorer (människa, djur och miljö) ska kunna följa och analysera utvecklingen. Det tvärsektoriella arbetet när det gäller övervakning, analyser och informationsdelning behöver också utvecklas. Kunskap, kompetens och forskning är också områden som lyfts i handlingsplanen. Förslaget till handlingsplan ska presenteras på antibiotikaforum den 18 november Därefter ska den gå ut på remiss och planeras sedan bli klar i början på ANTIBIOTIKAREISISTENS OCH VÅRDRELATERADE INFEKTIONER, ÅRSRAPPORT 2014 SOCIALSTYRELSEN