Studiehandledning till datalaborationen med Dietist XP

Relevanta dokument
LATHUND DIETIST XP (Version FKH, HT11).

LATHUND DIETIST XP (Version FKH, VT13).

Eva Lena Andersson

LATHUND DIETIST XP (Version FKH, VT14).

s matdagbok (Skriv ditt namn)

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

KJ 1036,42 699,11 225,00 326,00 177,72 225,24 204, ,67. Kcal 247,08 167,10 55,50 78,00 42,48 53,83 48,58 692,58

Att läsa på. matförpackningar...

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Aktuella kostrekommendationer för barn

s matdagbok (Skriv barnets namn)

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Fyller kosttillskott någon funktion?

STUDIEHANDLEDNING. NUTRITIONSSTATUS, 5 hp delkurs i Klinisk nutrition och nutritionsstatus 15 hp, ht-13

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Matprat i primärvården

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Diabetesutbildning del 2 Maten

Anvisningar för ifyllande av matdagbok

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Maria Svensson Kost för prestation

Maghälsa Kostdagbok. Använd den här dagboken för att skriva upp vad du äter och dricker varje dag under 14 dagar.

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Läsa och förstå text på förpackningar

Tio steg till goda matvanor

Årets Pt 2010 Tel

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

WHO = World Health Organization

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Riksmaten ungdom

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Bakom våra råd om bra matvanor

"Nutrient timimg" Du blir vad du äter. hur kan du planera ditt kostintag för en bättre prestation. Målsättning med kostintag för idrottare

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Äta för att prestera!

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Kostprogrammet Energibalansen

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Nationella matvaneundersökningar

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

KOST OCH TRÄNING. En nyckel i idrottsutveckling

Kostråd energirik kost

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar.

Älsklingsmat och spring i benen

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Matvanor hos elever i årskurs 5

Studiehandledning. Mat, näring och hälsa (1-5) 5 p. Gastronomiprogrammet Fristående kurs Vårterminen Irene Mattisson Ulla Johansson

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Kostpåverkan vid narkolepsi?

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

"Nutrient timimg" Du blir vad du äter. hur kan du planera ditt kostintag för en bättre prestation. Målsättning med kostintag för idrottare

Transkript:

Uppsala Universitet Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Klinisk nutrition och metabolism Fysiologi, kost och hälsa, VT-13 Studiehandledning till datalaborationen med Dietist XP Ansvariga lärare för momentet: Roger Olsson och Eva Lena Andersson Tel: 018 611 92 19 (Akademiska) 018 471 66 61 (BMC) roger.olsson@pubcare.uu.se Institutionen för folkhälsa o vårdvetenskap Besöksadress Akademiska barnsjukhuset Ingång 95/96, nbv Tel: 018-471 23 28 Fax:018-471 23 21 el.andersson@telia.com Institutionen för kostvetenskap, IKV Besöksadress BMC, Biomedicinskt centrum B1:518b, fack i B1 plan 5 BMC, Biomedicinskt centrum A10:115c (kursadmin), fack i A11 plan 2 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, IFV Klinisk nutrition och metabolism, KNM Department of Public Health and Caring Sciences Clinical Nutrition and Metabolism Uppsala Science Park SE-751 85 Uppsala Besöksadress: Dag Hammarskjölds väg 14b

Instruktioner för kost- och aktivitetsregistreringen. Syfte: Att öka insikten om olika livsmedels näringsmässiga betydelse i kosten. Att öka förståelsen för kostundersökningsmetodik och dess användningsområden och att få inblick i de redskap som används. Att känna till näringsrekommendationernas utformning och användningsområden. Att öka förståelsen för kostens betydelse för hälsan och vid sjukdom och för den fysiska prestationsförmågan. Att genom en praktisk tillämpning öka förståelsen av och intresset för metaboliska sammanhang. Utförande: A) En dags kostregistrering dvs. bokföring av all konsumtion av mat och dryck under ett dygn. Eller en 24-timmars recall. B) Registrering av aktiviteter under ett dygn (samma som A). Registreringen kan kompletteras med en aktivitetsmätare för de studenter som vill. C) Datoriserad bearbetning av denna dags kostregistrering och aktivitetsregistrering. Använd gärna dig själv som försöksperson men om du inte vill göra det så kan du använda en försöksperson i din bekantskapskrets eller hitta på en person. Aktiviteterna Anteckna dina aktiviteter under 24-timmar. Du kan börja och sluta dygnet vid vilket klockslag du vill bara du får med 24 sammanhängande timmar. Ange alla aktiviteter i minuter. Eftersom sömnen är den största enskilda posten så gör man klokt i att börja med att skriva in denna. T ex sömn 9 timmar = 540 min. Var rationell och sammanfatta aktiviteterna i ungefär 8 12 rubriker. Ange max 15 aktiviteter. Om du t ex har cyklat vid flera olika tillfällen under dagen så slå ihop dessa till en summa. Gör på samma sätt med att studera i skolan och hemma samt att läsa tidningen. Detta kan sammanfattas som en sak nämligen sitta och studera, läsa, skriva. Viktigt är att komma ihåg idrott och gymnastik, promenader, städning, trädgårdsarbete ect. Glöm inte att du kanske går en hel del inomhus och går i trappor under dagen. Tag även med hygien som dusch och bad. Tid aktivitet antal minuter Summa: 1440 min 2

Kosten Ta med ALLT du äter och dricker under ett dygn (utom kranvatten). Dela in i rubrikerna, frukost, lunch, middag och en rubrik för alla mellanmålen. Ange vilka livsmedel du äter, ange födoämnet i detalj! Väg, mät eller uppskatta mängden av varje livsmedel som du äter eller dricker. Ange mängden i (helst) eller hushållsmått som deciliter, matsked, tesked. Ibland är det lättare att skriva antal t ex ett päron eller tre små skalade kokta potatisar. När du väljer ett livsmedel kommer datorn att föreslå en standardportion som du kan ändra om du behöver. Notera i ditt protokoll: - fetthalt i t ex mjölk, fil, ost, korv, glass, dressing - om produkten är lättsockrad, light - typ av bröd t ex husman knäcke, franskbröd, fullkornsbröd - typ av fisk t ex torsk, tonfisk, lax - typ av kött t ex entrecote, köttfärs - typ av smörgås- och matlagningsmargarin t ex Lätta, Bregott - beskriv även hur maten är tillagad t ex kokt, stekt, friterad - ange om du vägt t ex ris och pasta som kokt eller okokt (stor skillnad) - ange livsmedlens ätliga del dvs utan skal och rens När det gäller lagade maträtter som t ex fiskgratäng, grytor, soppor, såser, pajer och pizzor så finns det standardrecept i datapromet som du kan använda. Dessa recept kommer i regel från Hemmets kokbok Om du ändå vill använda ditt eget recept eftersom detta kanske skiljer sig mycket ifrån det vanliga så får du lägga in de livsmedel som du använt vart och ett för sig och uppskatta den mängd du ätit. Glöm inte mellanmål som t ex frukt, kex, glass, halstabletter. Glöm inte mjölk och socker i kaffe och the. Ange dina kosttillskott separat om du äter några. Dessa finns i regel inte i datapromet. Ät som vanligt och lycka till! Tid typ av livsmedel tillredning vikt/mängd Databearbetning Det är obligatoriskt att närvara vid datalaborationen. Förbered övningen hemma genom att notera aktiviteter och kost. Tag gärna med ett USB-minne till datasalen om du skulle vilja spara din registrering. För att bli godkänd på detta avsnitt krävs att de båda laborationsprotokollen (sid 7 och 8) 3

är ifyllda på ett adekvat sätt. Dessa görs färdiga och lämnas in i datorsalen. På dessa protokoll finns det en ruta överst i hörnet där det står Obs! Denna blankett lämnas in!. Förbered protokollet på sid 8 genom att fylla i de rekommendationer som gäller för dig/din försöksperson enligt SNR/NNR. Gör detta före dataövningen. Man har stor nytta av lathunden (manualen) som finns på studentportalen när man arbetar med Dietsist XP och även när man fyller i laborationsprotokollen. Skicka helst inte filer via din e-post, det kan misslyckas. Om man vill ha promet i sin egen dator hemma: Man måste vara behörig att ladda ner pro i datorn. Datapromet Dietist XP är främst avsett för PC och kan laddas ner via hemsidan www.kostdata.se (För Mac dator se instruktionerna på hemsidan ovan.) Gå till LADDA NER som står till vänster i det turkosfärgade partiet. Använd sedan länken: Dietist XP för studerande vid institutionen för biologisk grundutbildning, vid Uppsala Universitet, vt 2013. Lösenord meddelas vid föreläsningen. När du öppnar dina filer från USB-minne: Öppna först promet och gå till arkiv. Hämta beräkning. Välj rätt fil, dubbelklicka på den. Gå till Normer, aktiviteter och arkiv. Hämta aktivitetslista, dubbelklicka på den fil du vill hämta (ibland hämtas denna automatiskt när du hämtar beräkning). Att hämta filer från sin e-post misslyckas ofta så därför avråder vi från det. Seminariet och redovisning av laborationsprotokoll på gruppnivå. Inför seminariet arbetar alla studenter med att hitta svar på alla de seminariefrågor som man tilldelats. Dessa frågeblad får ni i pappersform i datasalen. Seminariet är obligatoriskt. För att det ska bli ett givande seminarium för en själv och kurskamraterna är det viktigt att alla kommer till seminariet väl förberedda. Det kommer att finnas en excelfil utlagd på er kursweb som ni kan titta på före seminariet. Den innehåller gruppens värden från aktivitets- och kostregistreringen och ni kan räkna ut medelvärdet, se på spridningen osv. Titta främst på de näringsämnen som du tilldelats till seminariet. Räkneuppgift och tillhörande frågor. Innan man löser räkneuppgiften om Energiprocent E% kan man titta på webföreläsningen med länken nedan. Den tar ca 10 minuter. Genomgång av talet (sid 5) och frågorna (sid 6) sker vid laborationstillfället. http://media.medfarm.uu.se/media790 Beräkningsfaktorer och förklaring till datautskriften och räkneuppgiften: Energi kj = kilojoule kcal = kilokalori MJ = megajoule 1 protein ger 4 kcal eller 17 kj 1 kolhydrater ger 1 fett ger 9 kcal eller 38 kj 1 alkohol ger 7 kcal eller 29 kj 4 kcal eller 17 kj 1 kcal = 4,18 kj 1 kj = 0,24 kcal 1 MJ = 1000 kj 1000 J = 1 kj Förkortningar på datautskriften Prot = protein Kolh = kolhydrater Fibe = fibrer Dvit = vitamin D Cvit = vitamin C Kalc = kalcium kalciferol askorbinsyra Alko = alkohol Fola= folacin, folsyra, folat B12 = vitamin B12 kobalamin Rekv = retinol ekvivalenter vit A Mfet = mättade fettsyror EoM = enkelomättade fettsyror FoM = fleromättade fettsyror Kole = kolesterol 4

Räkneexempel: Energiprocent E% Efter att ha gjort en kostregistrering under tre dagar och matat in uppgifterna i datorn har försökspersonen Kim fått följande resultat från datapromet Dietist XP. Energi kj måndag tisdag onsdag Medelvärde kj 11325 9745 10432 Fettintag måndag tisdag onsdag Medelvärde 88 69 86 Proteinintag måndag tisdag onsdag Medelvärde 105 98 76 Kolhydratintag måndag tisdag onsdag 335 295 285 Medelvärde Använd de medelvärden Du räknat ut i fortsättningen. Energi kj kcal Intag av: ger energi E% NNR Fett Protein Kolhydrater Hur förhåller sig Kims värden i förhållande till NNR? Varför blir den sammanlagda summan inte 100 E% i Kims fall? 5

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Klinisk nutrition och metabolism Uppsala universitet ELA Några frågor om E% och måltidsbedömning. Gör först räkneövningen om E% med exemplet Kim. Jobba sedan gärna med dessa frågor i grupp eller två och två. 1. Vad menas med makronutrienter och vilka är dessa? Man kan lätt blanda ihop det med makroelement. Vad är skillnaden? 2. Vad menas med mikronutrienter och vilka är dessa (sammanfatta)? Man kan lätt blanda ihop det med mikroelement. Vad är skillnaden? 3. En person hävdar att hon har förbättrat sin kost nu jämfört med tidigare eftersom E% för fett har gått ner från 40 E% till 30 E%. Håller du med om detta? Varför? Vad kan det finnas för invändningar? Kan det finnas andra förklaringar till att E% för fett har gått ner? Kan kosten ha blivit sämre? 4. Det är viktigt att man skriver E% när man menar det och inte bara %. Varför? Förklara varför en förändring i fettkonsumtionen ger så stort genomslag på E%? 5. Vilka olika saker bör man beakta vid bedömning av en kost om vi till exempel ser på siffror från en kostregistrering? Försök göra några punkter som också visar i vilken ordning man tittar på olika saker. 6. Vad ställer vi (dagens konsumenter) för krav på en måltid? Gör punkter. 6

Sammanställning av resultat Namn: OBS! Denna blankett lämnas in! Utgångsdata: Man/kvinna Ålder Längd Vikt Kurs: FKH, VT-13 OBS! Titta i lathunden för tips hur man fyller i detta protokoll! A. Beräkning av mitt BMR blev (ange i kcal) Enligt Dietist XP (se grundförbrukning i aktivitets delen) Med användning av FAO/WHO/UNU:s formel i tabell: (Gör denna sist i mån av tid) Med användning av NNR:s formel i tabell: (Gör denna sist i mån av tid) B. Min energiförbrukning TEE = (BMR + PAEE) enl. aktivitetsregistrering på dator var (ange i kcal): (Se energiförbrukning (behov) på kostutskriften direkt under Rek. längst till höger eller summera (BMR + PAEE) i aktivitetsdelen, Dietist XP). C. Min PAL-faktor per 24 timmar blev: PAL = TEE BMR enl. Dietist XP D. Min energiförbrukning TEE utifrån aktivitetsmätaren: Modell: E. Mitt energiintag TEI enl. kostregistrering var (ange i kcal): (Se energiintag på kostutskriften, till vänster). F. Min FIL-faktor per 24 tim blev: FIL = TEI BMR enl. Dietist XP G. Min FIL/PAL-kvot i procent blev: ( FIL / PAL) x 100 H. Mitt proteinbehov: (Enligt WHO/FAO/UNU 1985, tabell sist i Lathunden) ( g/kg kroppsvikt/dag ) x din vikt ger (g/dag) Jämför behovet enl. WHO med det protein du åt enl. kostregistreringen. Mitt proteinintag motsvarar % av mitt behov enl. WHO (I datapromet ser du rekommendationen enl NNR och SNR dvs en helt annan rekommendation. Det kan således bli stor skillnad mellan siffrorna.) 7

Klinisk nutrition och metabolism Kurs: Fysiologi, kost och hälsa VT-13 Kostregistrering under ett dygn OBS! Denna blankett lämnas in! Namn Längd (m) Vikt (kg) BMI Ålder Energi kj/kcal Protein Fett, Mfet EoM FoM Totalt Kolh Alk Fibr vikten i kg längden i m 2 Ca Järn mg mg Kön Vit C mg Vit D ug Mitt intag Energi % Rek. Energi % enl NNR Rek. intag /dag enl NNR (för mig) 8