Innehåll Arbetsförmedlingens Återrapportering 2016 Pilotprojekt med branschanpassad yrkesutbildning för ungdomar i 1 juni 2016 Avser februari 2013-april 2016 1
Innehåll Arbetsförmedlingen Författare: Sofie Bergqvist Datum: 1 juni 2016 Diarienummer: Af-2013/073052 2
Innehåll Pilotprojekt med branschanpassad yrkesutbildning för ungdomar i Arbetsförmedlingen ska senast den 1 juni 2013 redovisa till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) respektive senast den 1 mars 2014 och den 1 mars 2015 till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) redovisa hur arbetet med uppdraget fortskrider. Arbetsförmedlingen ska vidare senast den 1 juni 2016 till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) inkomma med en slutlig redovisning av uppdragets resultat. Av redovisningarna ska framgå kostnaderna för pilotprojektet samt hur uppdraget har organiserats och genomförts. Av redovisningarna ska vidare framgå hur många individer (kvinnor respektive män) och företag som har varit berörda, vilka typer av utbildningsinsatser som ungdomarna har fått samt i vilken utsträckning utbildningsinsatserna har bidragit till fortsatt eller ny anställning. Arbetsförmedlingen ska även efter samråd med övriga medlemmar i styrgruppen redovisa allmänna erfarenheter och lärdomar av arbetssättet. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Mikael Sjöberg. Ärendet har föredragits av Sofie Bergqvist, Förmedlingsavdelningen. Mikael Sjöberg Sofie Bergqvist 3
Innehåll Innehåll Sammanfattning... 5 1 Inledning... 6 2 Pilotprojektets organisation och genomförande... 7 2.1 Ansvarsområden... 8 2.2 Informationsinsatser... 8 2.3 Matchnings- och arbetsprocessen... 9 2.4 Urval och matchning av ungdomar... 10 3 Utbildningsinsatser... 10 3.1 Grundläggande arbetsmarknadsutbildning... 11 3.2 Branschanpassad arbetsmarknadsutbildning... 11 3.3 Utbildningsleverantörer... 11 4 Resultat... 11 4.1 Antal i arbetsmarknadsutbildning och anställning... 12 4.2 Antal deltagare i grundläggande och branschanpassad arbetsmarknadsutbildning... 12 4.3 Nya och fortsatta anställningar... 13 5 Kostnader... 13 6 Externa och interna utmaningar... 14 7 Erfarenheter och lärdomar... 16 8 Fortsatt arbete efter projektet... 16 4
Sammanfattning Sammanfattning I februari 2013 gav regeringen Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla samverkan med Teknikföretagen och IF Metall. Detta skulle ske inom ramen för ett pilotprojekt. Syftet med pilotprojektet, Industrins Yrkesår, var att arbetsmarknadens parter och Arbetsförmedlingen i samverkan skulle utveckla en modell där matchningen av ungdomar skulle kompletteras med branschanpassade utbildningsinsatser både före och under anställningen. Ett tidigare samarbete mellan IF Metall och Teknikföretagen, Gnosjöandans yrkesår, stod som förlaga till projektet. Fem företag har valt att tillämpa pilotprojektets modell. Under projekttiden har 38 ungdomar tagit del av projektets insatser. Den främsta anledningen till det låga antalet företag som valt att anställa är den dämpade orderingången inom industrin. Två ytterligare faktorer har identifierats som bidragande till att fler ungdomar inte har anställts inom ramen för pilotprojektet: Vid pilotprojektets start saknade arbetsgivarna kännedom om yrkesintroduktionsavtalet. Första delen av projekttiden ägnades således åt informationsspridning. Arbetsgivarna upplevde att administrationen inom pilotprojektet var tidskrävande, bland annat avseende praktiska rutiner, utbildningsplaner och handledning. Teknikföretagen och IF Metall är positiva till pilotprojektets modell och vill fortsätta samarbetet med Arbetsförmedlingen. I det fortsatta samarbetet kommer modellen inte längre innehålla utbildning under anställningstiden. Samarbetet kommer rikta sig till företag i hela landet och kommer ske inom ramen för Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. Därav avslutades projektet sista december 2014. 5
Inledning 1 Inledning I februari 2013 gav regeringen i uppdrag till Arbetsförmedlingen att genomföra ett pilotprojekt med branschanpassad yrkesutbildning för ungdomar i. Detta då man såg möjligheten att kombinera branschanpassad utbildning med branschens yrkesintroduktionsavtal som en av utvecklingsmöjligheterna efter projektet Gnosjöandans yrkesår. Syftet med pilotprojektet var att arbetsmarknadens parter och Arbetsförmedlingen i samverkan skulle utveckla en modell där matchning av unga kompletteras med branschanpassade yrkesutbildningsinsatser som ges parallellt med en yrkesintroduktionsanställning. Det som utmärkt pilotprojektet, Industrins yrkesår, har varit den arbetsprocess där Arbetsförmedlingen och parterna samverkat för att välja ut lämpliga ungdomar till anställning inom industrin. En viktig komponent i arbetet är den kombination av anställning och arbetsmarknadsutbildning som sker inom ramen för yrkesintroduktionsavtalet. Arbetsförmedlingen har här haft möjlighet att rusta ungdomen utifrån den enskilde företagarens behov genom att erbjuda grundläggande arbetsmarknadsutbildning före anställning samt branschanpassad arbetsmarknadsutbildning under anställningstiden. Pilotprojektets målgrupp har varit ungdomar mellan 16 och 25 år utan industriteknisk gymnasieutbildning som deltagit i jobboch utvecklingsgarantin, jobbgarantin för ungdomar eller som av särskilda skäl stått långt från arbetsmarknaden. Ungdomarna ska ha haft grundläggande gymnasiekompetens med betyg i matematik, svenska och engelska. Detta har varit ett krav från Teknikföretagen och IF Metall för att deltagarna ska kunna tillgodogöra sig den grundläggande arbetsmarknadsutbildningen före anställning. Pilotprojektet beräknades omfatta 300 individer i utbildning 2013 och 500 individer 2014. 6
Pilotprojektets organisation och genomförande 2 Pilotprojektets organisation och genomförande Arbetet har organiserats och genomförts som planerat enligt vad som beskrivits i tidigare återrapport 1. En extern styrgrupp har inrättats av Arbetsförmedlingen. I denna har det ingått representanter från Teknikföretagen, IF Metall och Statskontoret2. Den externa styrgruppen har beslutat om samtliga förändringar som har genomförts inom projektet. En intern styrgrupp har ansvarat för utformningen av projektet och preciseringen av områden respektive former för datainsamling. Utöver styrgrupperna har olika arbetsgrupper deltagit i genomförandet av projektet. En intern arbetsgrupp har ansvarat för Arbetsförmedlingens arbete och administration. En extern arbetsgrupp har ansvarat för att ta fram handläggarstöd till arbetsförmedlare, samt informationsmaterial till företag och ungdomar. I den externa arbetsgruppen har det funnits representanter för Arbetsförmedlingen, IF Metall och Teknikföretagen. Det har även funnits regionala arbetsgrupper bestående av representanter från Arbetsförmedlingen, IF Metall och Teknikföretagen. Arbetsgrupperna på regional nivå har arbetat mot lokala kontor och företag. Teknikföretagen, IF Metall och Arbetsförmedlingen har verkat för att respektive organisations regionala organ engagerar sig i samverkan kring modellen. Även lokala arbetsgrupper bestående av samverkansparterna samt Arbetsförmedlingens leverantörer av utbildning har funnits på de orter som har utsetts inom Arbetsförmedlingens marknadsområden. De fem marknadsområden3 som ingått är Småland, Södra Götaland, Södra Mälardalen Östergötland, Norra Mälardalen samt Västra Svealand. Den externa styrgruppen har beslutat om vilka marknadsområden som ska ingå i projektet. Aktuella marknadsområden valdes utifrån i vilka områden det fanns ett intresse av att delta från parternas och Arbetsförmedlingens sida, samt utifrån Teknikföretagens behov av kompetens. Styrgrupperna upphörde vid projektets upphörande, men styrgruppernas arbete har tagits omhand regionalt. 1 Dnr. Af-2013/073052. Arbetsförmedlingens Återrapport Pilotprojekt med branschanpassad yrkesutbildning för ungdomar i 28 februari 2014. 2 Statskontoret skall genom sin medverkan säkerställa att projektet blir möjligt att följa upp och utvärdera. 3 Arbetsförmedlingens kärnverksamhet är organiserad i 11 marknadsområden över landet med ca 320 lokala arbetsförmedlingskontor. 7
Pilotprojektets organisation och genomförande 2.1 Ansvarsområden Teknikföretagen och IF Metall har haft ett gemensamt ansvar för att informera arbetsgivare om yrkesintroduktionsavtalet. Teknikföretagen har vidare ansvarat för rådgivning till företag som deltagit i samarbetet. IF Metall har deltagit i regionala samarbeten i linje med handlingsplanen. Vidare har IF Metall medverkat i olika aktiviteter som till exempel matchning mellan företag och ungdom samt att organisera utbildningar. Förbundet har också verkat för att lokala avtal enligt yrkesintroduktionsavtalet kommit till stånd. IF Metall centralt har varit ett viktigt stöd för de lokala fackorganisationerna i framtagandet av lokala avtal. Arbetsförmedlingen har ansvarat för projektets genomförande och har haft i uppdrag att lämna förslag på ungdomar som uppfyller kraven för att ingå i projektet. Arbetsförmedlingen har också, genom redan upphandlade arbetsmarknadsutbildningar, tillhandahållit utbildning under deltagarens tid i projektet. Efter att Arbetsförmedlingen har fattat beslut om arbetsmarknadsutbildning har deltagaren fått aktivitetsstöd och varit försäkrad via Arbetsförmedlingen under utbildningsperioden. Utbildningarna har således inte medfört någon kostnad för arbetsgivaren. 2.2 Informationsinsatser Teknikföretagen och IF Metalls arbete med att rekrytera företag inleddes med framtagande av informationsmaterial riktat till företag. Under 2013 skickades en partsgemensam folder, med information om Industrins yrkesår, till 1 000 företag i pilotregionerna. Informationen följdes upp via telefonsamtal och inbjudningar vilket tillsammans utmynnade i 20 partsgemensamma möten med 150 företag och drygt 200 företagsrepresentanter och fackföreningsordföranden. Vid dessa informationsmöten deltog Teknikföretagens regionala rådgivare, IF Metall och Arbetsförmedlingen. Informationen och arbetet med företag har resulterat i att fem företag har valt att tillämpa pilotprojektets modell. Antal anställda inom de fem företagen varierar mellan 50 9 200. Förklaringen till det mindre antalet företag som valt att anställa är i synnerhet den dämpade orderingången inom industrin. När stöd för yrkesintroduktionsanställningar trädde i kraft den 15 januari 2014 behövdes informationsinsatser i samband med att både Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter uppmärksammades på att företag inte förstod skillnaden mellan yrkesintroduktionsanställning och pilotprojektets modell. Den upplevda oklarheten bottnade troligen i att det är samma avtal som reglerar 8
Pilotprojektets organisation och genomförande anställningsformen men att det finns olikheter avseende målgruppen 4 och ersättningen till företaget 5. Teknikföretagen och IF Metall tog, tillsammans med Arbetsförmedlingen, fram informationsmaterial som tydliggjorde skillnaderna mellan de två insatserna. Arbetsförmedlingen kan inte se att detta har gett tillräckliga effekter. 2.3 Matchnings- och arbetsprocessen Arbetsförmedlingen har inom pilotprojektet, tillsammans med Teknikföretagen och IF Metall, tagit fram en gemensam handlingsplan avseende Industrins yrkesår. Handlingsplanen har omfattat en arbetsprocess för samarbetet enligt följande: Teknikföretagen har ansvarat för att värva företag. Arbetsförmedlingen har matchat ungdomar utifrån arbetsgivarnas kravspecifikationer. Arbetsgivarna har valt ut de lämpligaste kandidaterna och träffat en överenskommelse om anställning. Arbetsförmedlingen har därefter tillhandahållit en grundläggande arbetsmarknadsutbildning på maximalt 16 veckor. Efter avslutad, och godkänd, grundläggande arbetsmarknadsutbildning har ungdomen erbjudits en tidsbegränsad anställning enligt yrkesintroduktionsavtalet parallellt med maximalt 16 veckors branschanpassad arbetsmarknadsutbildning hos det aktuella företaget. Arbetsprocessen har följt yrkesintroduktionsavtalet mellan Teknikföretagen och IF Metall. Yrkesintroduktionsavtalets syfte har varit att erbjuda särskilda introduktionsanställningar åt ungdomar för att bidra till en långsiktig kompetensförsörjning för företagen samtidigt som det underlättar för ungdomar att få arbete och därmed utvecklas i sitt yrkesliv. Avtalet bygger på lokala överenskommelser och kräver att det finns lokala kollektivavtal. I de fall det inte finns en lokal fackförening på företaget har överenskommelsen fattats på central nivå. 4 För att ta del av Industrins yrkesår ska individen ha grundläggande gymnasiekompetens, med betyg i minst matematik, svenska och engelska men inte ha gått industriteknisk utbildning. För Yrkesintroduktionsanställningar gäller att individen kan ha genomgått en industriinriktad yrkesutbildning 5 Vad gäller Industrins yrkesår har ingen ersättning utgått fr handledararvode eftersom sådant stöd, i kombination med det stöd som redan utgått för arbetsmarknadsutbildning, befaras överskrida gränserna i EU:s statsstödsregler. För Yrkesintroduktionsanställningar gäller att företaget kan söka ersättning för handledararvode. 9
Utbildningsinsatser Arbetsförmedlingen har säkerställt att arbetsprocessen blivit gemensam mellan de lokala arbetsförmedlingskontor som deltagit samt att processen blivit enhetlig över tid. Alla marknadsområden som ingått i pilotprojektet har haft samma informationsmaterial och de informationsmöten som har hållits för ungdomar har huvudsakligen haft samma innehåll. Teknikföretagen och IF Metall har ansvarat för att informera företagen om Industrins yrkesår. Lokalt på arbetsförmedlingarna har ungdomar bjudits in till informations- och rekryteringsträffar. Arbetsförmedlingen och Teknikföretagen har haft ett gemensamt ansvar för att matcha ungdom och företag. Efter genomförd matchning har företaget och ungdomen gjort en överenskommelse om anställning. En förutsättning för anställning har varit att den inledande grundläggande arbetsmarknadsutbildningen på maximalt 16 veckor genomförts och att ungdomen klarat de uppsatta målen för utbildningen. 2.4 Urval och matchning av ungdomar I det första steget identifierades ungdomar som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Målgruppen var ungdomar som deltog i jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgarantin för ungdomar eller ungdomar som av särskilda skäl stod långt ifrån arbetsmarknaden. Kriterier var avslutat gymnasium med godkänt i svenska, matematik och engelska samt att ungdomen inte skulle ha läst ett industriprogram. Matchning mellan ungdomar och arbetsgivare har i de flesta fall skett genom rekryteringsmöten, där Arbetsförmedlingen har gjort ett första urval av lämpliga arbetssökande. Arbetsgivaren har sedan gått vidare i sin rekryteringsprocess med de kandidater som de har funnit lämpliga. Företaget och ungdomen har träffat en överenskommelse om anställning. Arbetsförmedlingens arbete med matchning av ungdom och kontakterna med utbildningsleverantörerna har i sin helhet fungerat väl. Dock har intresset för pilotprojektet varit begränsat hos företagen och matchningsprocessen har därför inte prövats i någon större omfattning. Det främsta skälet till detta är den dämpade orderingången inom industrin. Två övriga faktorer har påverkat resultatet, det ena är att första delen av projekttiden gick åt till att informera arbetsgivarna om yrkesintroduktionsavtalet. Den andra är att arbetsgivarna upplevde att administrationen inom pilotprojektet var krävande avseende praktiska rutiner, utbildningsplaner och handledning. 3 Utbildningsinsatser Ungdomar som har ingått i pilotprojektet har erbjudits en kombination av grundläggande arbetsmarknadsutbildning och branschanpassad yrkesutbildning. Utbildningarna har delats in i två block som har omfattat maximalt 16 veckor vardera. Utbildningarnas innehåll och de generella kunskapsnivåer som är satta är framtagna av projektet 10
Resultat Gnosjöandans yrkesår. Ungdomarna i pilotprojektet har haft förtur till de aktuella utbildningarna och kunnat beredas plats på den inledande utbildningen utan dröjsmål. 3.1 Grundläggande arbetsmarknadsutbildning Det första blocket, grundläggande arbetsmarknadsutbildning, har genomförts före anställning. Syftet med utbildningen har varit att ge deltagarna den kunskapsnivå som är nödvändig för att en anställning ska kunna påbörjas. 3.2 Branschanpassad arbetsmarknadsutbildning När deltagaren har uppnått målet för den inledande grundläggande arbetsmarknadsutbildningen sker en anställning på företaget. Anställning enligt branschavtalet kan uppgå till maximalt tolv månader, med möjlighet till förlängning ytterligare maximalt 12 månader. Sedan ska anställning under reguljära avtal ske. Det andra utbildningsblocket, branschanpassad arbetsmarknadsutbildning, ges parallellt under anställningstiden. Utbildningen ska ge deltagarna den kompetens de behöver för att få en fortsatt anställning inom branschens avtalsområde. Tillsammans med Arbetsförmedlingens utbildningsleverantör utarbetas en utbildningsplan, utifrån företaget och ungdomens behov. Utbildningarna är, så långt det är möjligt inom ramen för de redan upphandlade arbetsmarknadsutbildningarna inom verkstadsteknik, anpassade till individen och respektive företags kompetensbehov. Det finns även möjlighet att upphandla enskild plats. 3.3 Utbildningsleverantörer Projektets utbildningsleverantör är de leverantörer som idag bedriver arbetsmarknadsutbildningar på respektive ort. Utbildningsleverantörerna kan med relativt kort framförhållning ta emot deltagare på de grundläggande, såväl som de branschanpassade, utbildningarna. Arbetsförmedlingen, liksom de företag som tillämpar projektets modell, har ansvarat för kontakterna med utbildningsleverantörerna. 4 Resultat Den huvudsakliga källan till redovisade resultat är Arbetsförmedlingens informationssystem (AIS). Dokumenterade erfarenheter är vidare hämtade från Arbetsförmedlingens ekonomisystem samt Teknikföretagens och IF Metalls utvärdering av pilotprojektet6. 6 Hösten 2014 genomförde Teknikföretagen och IF Metall en enkätundersökning riktad till 1200 företag i pilotregionerna där 264 företag, motsvarande 23 procent, svarade. 11
Resultat Information har även hämtats från dokumentation från möten med projektets externa styrgrupp och arbetsgrupp. Redovisning av statistik görs i tabellform uppdelat på kön. Det numerära antalet deltagare i projektet är begränsat och därav kommer redovisningen inte utgå ifrån ytterligare variabler. 4.1 Antal i arbetsmarknadsutbildning och anställning Pilotprojektet avslutades den sista december 2014. Redovisning sker i tabellform och är fördelad på kön och beviljade utbildningsinsatser samt antal anställda och avslutade anställningar. 4.2 Antal deltagare i grundläggande och branschanpassad arbetsmarknadsutbildning Av de 38 ungdomar som har påbörjat eller genomfört den grundläggande arbetsmarknadsutbildningen är 18 kvinnor och 20 män. Av de15 ungdomar som har påbörjat eller genomfört den branschanpassade utbildningen är 5 kvinnor och 10 män, se tabell 1 nedan. Enkätundersökningen kompletterades med djupintervjuer av 13 företag. Trots låg svarsfrekvens i enkätundersökningen finner Arbetsförmedlingen att företagens synpunkter är intressanta att redovisa. 12
Kostnader Tabell 1 Totalt antal deltagare i grundläggande och branschanpassad arbetsmarknadsutbildning, fördelat på kön 7 Period: februari 2013 mars 2016. Antal deltagare Totalt Kvinnor Män antal Beviljad grundläggande arbetsmarknadsutbildning 18 20 38 Beviljad branschanpassad arbetsmarknadsutbildning 5 10 15 Källa: Arbetsförmedlingens Informationssystem (AIS) 4.3 Nya och fortsatta anställningar Tabell 2 Totalt antal anställda och (varav) avslutade anställningar, fördelat på kön. Period: februari 2013 april 2016. Anställda och avslutade Kvinnor Män Totalt Antal anställda 9 21 30 Antal avslutade 0 4 4 Total 9 25 34 Källa: Arbetsförmedlingens Informationssystem (AIS) 34 ungdomar har fullgjort den grundläggande arbetsmarknadsutbildningen och därefter påbörjat en anställning. Fyra ungdomar har avslutat sina anställningar. 5 Kostnader Enligt uppdraget ska pilotprojektets kostnader belasta anslaget 1:3, Kostnader för Arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Resultat för kostnader avser perioden februari 2013 mars 2016. Kostnad per deltagarvecka är 2 000 kronor. Därtill kommer kostnader för aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning under individens deltagande i den grundläggande arbetsmarknadsutbildningen. 8 7 Med antal beviljade menas i tabellen de ansökningar som har genererat ett beslut med startdatum under pilotprojektets period. 8 Här tillkommer sedan indirekt kostnaden för deltagarens aktivitetsstöd, men då majoriteten av deltagarna anvisats från jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar skulle den kostnaden funnits oavsett projektdeltagande. 13
Externa och interna utmaningar Tabell 3 Kostnad avseende grundläggande arbetsmarknadsutbildning och branschanpassad arbetsmarknadsutbildning. Period: februari 2013 april 2016. Total Kostnad avser 32 deltagare Kostnad (kr) Grundläggande arbetsmarknadsutbildning 1 185125 Branschanpassad arbetsmarknadsutbildning 414 449 Total 1 599 574 Källa: Arbetsförmedlingens ekonomisystem 6 Externa och interna utmaningar Inom pilotprojektet har styr-och arbetsgrupperna identifierat ett antal externa och interna utmaningar som i olika grad påverkat utgången av projektet. Externa utmaningar 1. Begränsade rekryteringsbehov. En avgörande faktor har varit att endast företag med direkta rekryteringsbehov har visat intresse för att tillämpa modellen. Det dämpade konjunkturläget inom industrin har varit den främsta orsaken till att företagen inte har kunnat planera sin rekryteringsprocess mer långsiktigt och att man därmed har avvaktat med att rekrytera. I de fall då rekryteringsbehov har förekommit, har företagen istället vänt sig till bemanningsbranschen. 2. Utveckling av handledning och utbildning. En annan faktor är att modellen ännu inte har blivit en naturlig del av arbetsgivarnas kompetensförsörjning och formerna för utbildning och handledning inte är fullt utvecklade. Detta kan göra att enskilda företagare tvekar inför att anställa ungdomar enligt yrkesintroduktionsavtal och pilotprojektets modell. 3. Pilotprojektets modell konkurrerar med andra stödformer. Modellen är bara en av flera insatser som kan ge en potentiell arbetsgivare stöd vid en anställning. Om arbetsgivaren upplever anställningsformens regelverk som komplex är det möjligt att denne väljer bort modellen till förmån för anställningsformer som uppfattas som enklare, exempelvis Nystartsjobb. Ökade informationsinsatser är därför centralt för att företag ska uppfatta modellen som ett attraktivt sätt att rekrytera ungdomar till industrin. 14
Externa och interna utmaningar 4. Parterna har inte tecknat lokala yrkesintroduktionsavtal. Det finns företag som har varit intresserade av att använda pilotprojektets modell men där det inte har varit möjligt att träffa ett lokalt avtal då det exempelvis har varslats på arbetsplatsen. 5. Arbetsgivarnas bristande intresse för den branschanpassade arbetsmarknadsutbildningen. De flesta arbetsgivare har ännu bara varit intresserade av arbetsmarknadsutbildningen som sker inför anställningen och har haft ett begränsat intresse av att de anställda deltar i arbetsmarknadsutbildning under anställningstiden. Nackdelen med detta är att insatsen blir mindre långsiktig och risken för att den unge åter blir arbetslös ökar. Det svaga intresset kan delvis bero på svårigheter med att kombinera Arbetsförmedlingens upphandlade leverantörers utbildningsutbud med den praktik och handledning som sker hos arbetsgivarna. De upphandlande leverantörerna har dock gjort stora ansträngningar för att anpassa sitt utbud till det behov som framställts. Interna utmaningar för Arbetsförmedlingen 1. Ytterligare informationsinsatser internt. Att initiera nya insatser är en komplex process som tar tid. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen kan ge ett bra stöd till företag i deras rekryteringsprocess och kunna informera om modellen som ett alternativ då företagen inte finner arbetssökande med rätt kompetens. 2. Stärka arbetsgivarkontakterna inom industrin. I Teknikföretagen och IF Metalls utvärdering framgår det att företagen efterfrågar kontinuerliga kontakter med Arbetsförmedlingen, inte bara när det föreligger rekryteringsbehov. Genom stärkta arbetsgivarkontakter får Arbetsförmedlingen en ökad kunskap om företagens verksamhet och behov och kan på så sätt ge mer kvalitativ service och stöd. 3. En jämn och god kvalitet i arbetsmarknadsutbildningen. Ett annat utvecklingsområde är att nå en förbättrad och jämn kvalitet i arbetsmarknadsutbildningen. I de djupintervjuer som har genomförts har det framkommit att utbildningsanordnarna upplevs vara av skiftande kvalitet. Arbetsförmedlingen har inte fått något förtydligande av vad som avses med skiftande kvalitet. När Arbetsförmedlingen får tydlig information i denna fråga så kan Arbetsförmedlingen agera för att förbättra utbildningarnas innehåll. 15
Erfarenheter och lärdomar 4. Ett mer flexibelt utbildningsinnehåll. Både företagen och utbildningsleverantörer har framfört behovet av en större flexibilitet i utbildningsinnehållet för att öka individens anställningsbarhet i branschen. Teknikföretagen och IF Metall föreslår att utbildningsleverantörer bjuds in till företagen för att skapa en bättre förståelse för företagens verksamhet och behov. De erfarenheter som kommer från pilotprojektet kan också vara av vikt kommande upphandlingar av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar inom industriteknik. 7 Erfarenheter och lärdomar Pilotprojektet innefattar få deltagare, enbart 15 deltagare har genomgått den branschanpassade utbildningen. Det låga antalet medför svårigheter att dra några långtgående slutsatser. Dock finns det lärdomar att dra utifrån pilotprojektet. Teknikföretagens och IF Metalls har arbetat med att utvärdera pilotprojektet. Det finns ett antal lärdomar att dra utifrån denna utvärdering. Enkätundersökningen omfattar 264 företag varav 13 företag även har deltagit i djupintervjuer Generella dokumenterade slutsatser efter djupintervjuer med 13 företag är följande: Företagen har en god kännedom om yrkesintroduktion och Industrins yrkesår inom projektets pilotområde. Företagen upplever en osäkerhet avseende hur man praktiskt ska gå tillväga. Arbetsförmedlingen har en viktig roll och företagen efterfrågar en kontinuerlig kontakt med den lokala Arbetsförmedlingen, inte bara då det finns ett rekryteringsbehov. Företagen upplever att utbildningsanordnarna är av skiftande kvalitet. Ekonomiska incitament och stöd är viktigt men inte avgörande. Företag och fackförbund betonar vikten av handledning. Det finns ett ökat behov av att stärka kompetensen på området. Rekryteringsbehovet är den avgörande faktorn för intresse. Ledtiden från behov till anställning upplevs som för lång. Utbildningsplaner och kompetensbeskrivningar upplevs som för omfattande. 8 Fortsatt arbete efter projektet Teknikföretagen och IF Metall är som helhet nöjda med pilotprojektet Industrins yrkesår och samarbetet med Arbetsförmedlingen har fortsatt 16
Fortsatt arbete efter projektet utifrån en justerad modell. Det fortsatta samarbetet fokuserar på yrkesintroduktionsavtalet och den grundläggande arbetsmarknadsutbildningen före anställning. Denna samverkan sker inom ramen för Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. 17
18
19