Konflikthantering i förskolan Minirapport utifrån en intervju kring konflikter mellan barn Emma Colldén, Cecilia Arvidsson, Dalal Shoubaki, Sabine Melkersson och Elin Johansson 1
Sammanfattning: Syftet är att få djupare kunskap om konflikter och konflikthantering mellan barn i förskolan. Hur kan man vända en konflikt till något positivt som det går att ta lärdom av? Vilka olika konflikter kan uppstå på förskolan och hur hanteras de? För att ta reda på mer om konflikthantering på förskolan intervjuade vi en förskollärare som hade mycket erfarenhet och vi tog även hjälp av relevant kurslitteratur. Vi kom fram till att konflikter är vanligt förekommande på förskolan och att det finns olika typer av dessa. Konflikter kan hanteras på olika sätt som kan vändas till något positivt och som det går att ta lärdom av. Det är viktigt som pedagog att reflektera kring hur olika konflikter kan uppstå och att inte ha ett begränsat synsätt. Nyckelord; konflikthantering, lärotillfällen, konfliktsituationer, förskolebarn. 2
Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 4 1.3 Forskningsfråga... 4 2. Metod... 4 2.1 Urval... 4 2.2 Datainsamling... 4 2.3 Databearbetning... 5 2.4 Undersökningens generaliserbarhet... 5 2.5 Arbetsfördelning inom gruppen... 5 3. Resultat... 5 3.1 Verktyg för konflikthantering... 5 3.2 Olika slags konflikter... 6 3.2.1 Könsrelaterade konflikter... 6 3.2.2 Åldersrelaterade konflikter... 6 3.2.3 Konflikter kring inkludering och exkludering... 6 3.3 Att göra konflikter till något positivt... 6 3.3.1 Exempel: Star Wars... 6 4. Diskussion... 7 4.1 Strategier och redskap... 7 4.2 Könsrelaterade konflikter... 7 4.3 Att ta lärdom av konflikter och vända det till något positivt... 7 4.4 Yrkeslerevans... 7 Referenslista... 8 Bilaga 3
1 Inledning 1.1 Bakgrund Konflikt innebär motsättning som kan ske mellan människor och är något som är vanligt förekommande i förskolan. Därför är det intressant att fördjupa sig i detta ämne för att få en bredare kunskap som kan användas vid konflikthantering. Genom konflikthantering kan pedagoger skapa lärotillfällen när det gäller värderingar och normer. Det är bra om man ser på konflikter som en naturlig händelse som inte behöver vara något negativt (Thornberg, 2013, s, 213). Komplikationer kan komma när det gäller synen på genus eller att inte se hur konflikter uppstår. I det förebyggande arbetet kan komplikationer uppstå när pedagoger inte har ett bra förhållningssätt till barnen, har ett begränsat synsätt, inte förstår andras perspektiv, inte känner barnen väl samt inte arbetar aktivt för att främja en god miljö. 1.2 Syfte Detta arbete gjordes i syfte för att få mer kunskap om konflikter, hur de kan se ut, hur de går att lösa samt om det går att ta lärdom av en konflikt. Vi har valt att lägga fokus på förskolan och konflikter mellan barn eftersom vi känner att detta är intressant att fördjupa sig i (Thornberg, 2013, 222-223). 1.3 Forskningsfråga: Hur kan man vända en konflikt till något positivt som man kan ta lärdom av? 2 Metod Vi skickade våra intervjufrågor i förväg till intervjupersonen för att hen skulle få möjligheten att fundera lite samt kunna diskutera med sina kollegor. Vi tyckte hen skulle känna sig lite förberedd inför intervjun och därför fick hen gå igenom frågorna för sig själv. Under intervjun fick vi sitta i ett enskilt rum och gå igenom frågorna. Vi fick även möjligheten att spela in intervjun. Intervjupersonen var lite stressad på grund av att det var brist på personal, men det kändes ändå som en givande intervju eftersom hen var väl förberedd. Vi valde att ställa lite enklare, övergripande frågor i början av intervjun så att vår intervjuperson skulle känna sig bekväm och avslappnad. Våra frågor var korta och lättförståeliga så hen fick stort utrymme för svar, då målet med intervjun var att intervjupersonen skulle svara enkelt och dela med sig av händelser från sitt yrkesliv. Senare i intervjun ställde vi så kallade tematiska frågor som var kopplade till vårt tema (Esaiasson, s.298-301). Vi fick även möjlighet att prata med en annan förskollärare som vi gjorde en kort intervju med, hon delade med sig av en erfarenhet kring konflikthantering från sin avdelning. 2.1 Urval Vi har valt att intervjua en förskollärare med många års erfarenhet, vi har valt hen eftersom vi anser hen vara en engagerad och bra pedagog. Hen har varit handledare på en av våra VFUplatser och vi kontaktade hen via mejl. 2.2 Datainsamling Minirapporten bygger på litteraturstudier och intervju med en förskollärare. Metoden vi använde oss av var att läsa igenom relevant kurslitteratur och komma på frågor om konflikthantering. Vi planerade in grupptider där vi tillsammans diskuterade litteraturen och dess innehåll. 4
Utifrån diskussionen har vi skapat frågor som vi anser är relevanta. För ett tydligare svar går det att ställa frågor om en specifik situation till intervjupersonen. Känns det mot slutet att alla viktiga delar inte kommit med så kan direkta frågor ställas. För att stämma av att man förstått intervjupersonen rätt så kan tolkande frågor ställas. Efter avslutad intervju sammanställs intervjun och fördjupning sker av resultatet(esaiasson, 298-301). 2.3 Databearbetning Vi transkriberade intervjun och delade med oss av materialet till resten av gruppen. För att få stöd till svaren från intervjun har vi sökt vidare i kurslitteraturen. Därefter har vi skrivit in resultatet av intervjun i rapporten. 2.4 Undersökningens generaliserbarhet Intervjupersonen vi valde har varit yrkesverksam i 32 år och det framkom tydligt att hen hade diskuterat frågorna med sina kollegor. Vi har även funnit stöd till svaren i litteraturen, vilket gör att svaren framstår som generaliserbara. Intervjupersonen har valt att vara anonym och det har vi respekterat. Hen har även fått frågorna i förväg och fått möjligheten att tacka nej till frågorna som hen inte har velat besvara. Intervjupersonen blev tillfrågad om hen godkände en inspelning av intervjun. Vi informerade även hen i förväg om vad materialet skulle användas till samt vilka som kommer få ta del av det. 2.5 Arbetsfördelning inom gruppen Alla i gruppen har tagit del av litteraturen och valt ur intressanta delar. Vi har därefter diskuterat fram syfte och formulerat frågor inför intervjun. Emma och Cecilia utförde intervjun och transkriberade svaren. Därefter har alla i gruppen fått ta del av intervjun och diskuterat den samt relevant litteratur. Slutligen har vi skrivit vidare på rapporten tillsammans. 3 Resultat 3.1 Verktyg för konflikthantering Intervjupersonen fick frågor rörande konflikthantering och vilka typer av verktyg som de använder sig av. Det som vi kom fram till utifrån intervjun är att bråk om leksaker och exkludering är vanligt förekommande. De verktyg som de använder sig av är böcker som berör kränkande behandling och diskriminering och dramaspel som barnen får medverka i och som behandlar konflikter. Under samlingar brukar de även prata om relationer och hur en bra kompis är. Pedagogerna är lyhörda och hjälper barnen uttrycka sina känslor och de jobbar med barnens självkänsla. De hjälper barnen att säga ifrån och stå upp för sig själva, till en början kan barnen använda sig av verktygen och säga vad de känner till pedagogerna. Sedan kan det växa inom barnet och tillslut vågar barnen säga ifrån direkt till sina kompisar. Intervjupersonen påpekar även att det är otroligt viktigt att som pedagog vara närvarande och hjälpa barnen genom att leda dem i konflikten eller att bara finnas tillhands. Det är viktigt att aldrig tvinga barnen att säga förlåt eller att kramas efter en konflikt utan det är viktigt att barnen själva får sätta ord på det och lära sig förstå andras känslor. I en konflikt härmade pedagogerna barnen för att barnen skulle få se sitt eget beteende ur ett annat perspektiv. 5
3.2 Olika slags konflikter 3.2.1 Könsrelaterade konflikter: Efter vår intervju fick vi möjlighet att prata med ytterligare en förskollärare och dennes erfarenheter av konflikter i förskolan. Hen berättade om en lek där hen kunde se ett könsrelaterat mönster. Större delen av barngruppen bestod av pojkar och hen kunde se ett ökat inslag av våld i leken. Hen berättade att på samma avdelning är nu större delen av barnen flickor och hen gissar att det inte är lika stor risk att våldsrelaterade lekar kommer att förekomma i lika stor utsträckning. Hen är dock tydlig med att påpeka att man aldrig kan veta säkert, det är mer ett antagande. 3.2.2 Åldersrelaterade konflikter: I intervjun framkom att det tydligt går att se skillnad på yngre och äldre barn när det kommer till konflikter. De yngre barnen som inte behärskar språket riktigt är mer fysiska i sin kommunikation och i konflikter. De äldre barnen har större möjlighet att hantera sina konflikter då de behärskar språket på ett bättre sätt. 3.2.3 Konflikter kring inkludering och exkludering: Många barn vill ofta leka själv med sin bästa kompis, men det är inte alltid den möjligheten finns. Intervjupersonen berättar om deras strategi kring problemet. De berättar för barnen att det är helt okej att vilja leka själva men att det inte alltid fungerar då de är för många i lokalerna. Det är viktigt att barnen får möjlighet att få vara ifred när det fungerar för den övriga verksamheten. 3.3 Att göra en konflikt till något positivt (Förebyggande arbete): Ett exempel på hur man kan vända en konflikt till ett lärotillfälle är att lyssna på barnen, ta ett steg tillbaka och se objektivt på situationen. Göra observationer och få en tydligare bild av vad som faktiskt försiggår. Intervjupersonen berättar om ett tillfälle då en konflikt utvecklades till ett tema som både barn och vuxna blev involverade i. 3.3.1 Exempel Star Wars: På avdelningen fanns ett stort intresse för vapenlekar, personalen var kluvna hur de skulle hantera vapenlekar. Det ger ju mycket konflikter och det är inte alla som gillar att bli skjuten på, och som vuxen blir man provocerad av våldslekar. Barnens våldsamma lekar hade inslag av ett Star Wars-tema och detta eskalerade. Personalen provade att förbjuda lekarna, men intresset var för stort så istället tog de ett steg tillbaka. Pedagogerna började observera lekarna och tillät barnen fortsätta, de stoppade bara om det gick över styr. Genom att filma och titta på leken utifrån fick de syn på väldigt mycket. Det förekom inte alls så mycket konflikter som de trott. Barnen löste konflikterna utan vuxnas ingripande. De hade tydliga roller och regler i leken. Det visade sig att det barnet som i vanliga fall var tystast var ledare i leken. Pedagogerna tog till vara på leken och skapade ett Star Wars-tema och de började prata om rymden. Även för de barn som stod utanför leken blev det en positiv utveckling då det fanns en potentiell konflikt mellan dem och de barn som lekte Star Wars. Pedagogerna fick läsa på om Star Wars och det blev givande för hela avdelningen. För att fånga upp alla barn så skapade de olika möjligheter inom temat, de sydde rymdkläder, gjorde rymdgubbar i papier maché. Även föräldrarna involverades tidigt för att få en tydlig bild av hur pedagogerna hanterade de våldsrelaterade lekarna. 6
4 Diskussion: 4.1 Strategier och redskap: Det kan antas att de äldre barnen ofta vill lösa konflikterna själva då de kan känna ett större ansvar på grund av deras ålder (Johansson, 2008 s.37). Ett viktigt redskap som barnen använder sig av och utvecklar i konflikter är språket. De behöver språket för att kunna sätta ord på sina känslor. Positiva tankar krävs för att kunna handla positivt, det är därför viktigt att pedagogerna hjälper barnen att utveckla sitt känslospråk (Öhman, 2008, s.128-129). Pedagogerna är närvarande och hjälper barnen att sätta ord på sina känslor när de behöver det. Det är viktigt att barnen får lära sig detta och inte bli tvingade att säga förlåt utan att förstå innebörden (Thornberg, 2013, s. 223). Genom att lyssna på vad barnen har att säga och vad de förmedlar till oss ger vi barnen respekt. De lär sig då att deras och andras åsikter och ord är viktiga och detta är grundläggande för att de ska utveckla ett demokratiskt synsätt (Öhman, 2008, s.135). 4.2 Könsrelaterade konflikter: Centralt är även att den ena förskolläraren väljer att inte se könsrelaterade konflikter. Den andra förskolläraren medger att det går att se skillnader mellan könen. Genom att intervjupersonen inte väljer att se eventuella könsmönster kan det bli svårt att motverka det. När barnen kommer till förskolan har de redan förväntningar på sig. De vill känna sig normala och försöker leva upp till de förväntningar som finns på dem som flicka eller pojke (Öhman, 2008, s. 182-184). Konflikter kan uppstå på grund av kön, att använda ordet pojke/flicka kan ibland användas för att provocera eller utesluta varandra (Johansson, 2008, s.164). Nya frågor att utforska närmare: Hur kan man skilja olika konflikter som uppstår ifrån varandra t.ex. könsrelaterade konflikter och åldersrelaterade, för att hitta rätt lösningar till dessa? Hur ska man arbeta med barn som har svårt att få fram sina känslor samt att kunna leva in sig i varandras känslor? Hur kan man hitta en mellanväg för att barnen ändå ska kunna identifiera sig med ett kön, trots att man jobbar mot könsrelaterade mönster? 4.3 Att ta lärdom av konflikter och vända dem till något positivt: Konflikter behöver inte vara något negativt, de förekommer i vardagen i många olika situationer. Med rätt hjälp från pedagogen får barnet möjlighet att utvecklas och lära sig något i en konflikt. Konflikter är definitivt viktiga händelser i barnens vardag och liv (Öhman, 2008, s.232). Om barnen kan lösa en konflikt på ett bra sätt så får de möjlighet att utveckla sin sociala kompetens och att lättare skapa vänskapsband (Thornberg, 2013, s.222). Det är viktigt att hjälpa barnen att känna sina känslor och själva kunna tolka sin upplevelse av en situation. Detta för att på bästa möjliga vis kunna lösa konflikter och se situationer ur andras perspektiv (Thornberg, 2013, s. 246). 4.4 Yrkeslerevans Som blivande pedagoger har vi kommit fram till att det är viktigt att vi utvecklar kunskap kring olika konflikter samt hur vi kan hantera dessa. Intervjun har varit gynnsam för oss då vi har fått höra om hur andra pedagoger hanterar konflikter mellan barn på förskolan samt vilka strategier de har använt sig av. Vi har även kommit fram till att vi som pedagoger ska ha god kännedom om att det finns tillfällen då barnen kan hantera sina egna konflikter och att vi enbart ska gripa in när konflikten förvärras eller om barnen behöver stöd i att hantera sina känslor kring situationen. 7
Referenslista Esaiasson, Peter (2007). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik Johansson, Eva (2008). "Gustav får visst sitta i tjejsoffan!": etik och genus i förskolebarns världar. 1. uppl. Stockholm: Liber Thornberg, Robert. (2013). Det sociala livet i skolan socialpsykologi för lärare. 2. uppl. Stockholm: Liber Öhman, Margareta (2009). Hissad och dissad: om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber 8
Intervju; Konflikter som lärtillfällen. Frågor om samtycke. Skulle det vara okej för dig/er att vi spelar in den här intervjun? Vill du/ni vara anonyma i intervjun? Vi kommer att skriva en rapport med en sammanfattning av intervjun och sedan redovisa resultatet i skolan inför vår klass. Hur länge har du arbetat som förskollärare? Har du arbetat på flera olika förskolor/ i annan kommun? Har du arbetat mer med en viss åldersgrupp än andra? Vad är en konflikt för dig/er? Vilka upplever du är de vanligaste konflikterna mellan barnen? Har ni en skriven plan för hur ni vill arbeta med att främja, förebygga och åtgärda konflikter i er verksamhet? Har ni bestämda strategier för hur ni vill lösa konflikter här i er verksamhet? Hur jobbar ni för att hjälpa barnen att själva lösa sina egna och andras konflikter? Har ni lagt märke till könsrelaterade konflikter? Är det skillnad på flickors och pojkars konflikter? På vilket sätt hjälper ni barn att känna sina känslor och hjälpa till förståelse? När anser du är det dags att ingripa i en konflikt, vart drar ni gränsen? Hur går ni till väga om ni märker vissa konfliktsmönster hos ett barn? (söker upp och skapar konflikter, är aggressiv). Hur involveras föräldrar i återkommande konflikter? Använder ni er av konflikter som kan leda till ett förebyggande, främjande, åtgärdande arbete? Använder ni er av olika redskap för att jobba förebyggande med frågor som kan leda till konflikter? Ex. böcker, sånger, drama. Arbetar ni med att hjälpa utsatta barn med att få verktyg så att de klara av konflikter själva? Säga ifrån, säga nej. Har du erfarenhet av konflikter som lösts på ett lärorikt sätt? Har du/ni senare sett att barnet/barnen faktiskt använder sig av redskapen de fick? Har du något exempel på detta? 9