Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer,

Relevanta dokument
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer,

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Lund University / Medical Faculty / Arrhythmia clinic/ SUS Lund / Januarimötet 2014 / RB

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer.

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik

Läs anvisningarna innan Du börjar

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Marcus Ståhlberg, Karolinska

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna:

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Fredrik Gadler, Karolinska

Behandling med device ICD och CRT

Behandling med implanterbar defibrillator (ICD) Rasmus Borgquist Arytmikliniken SUS Lund

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Johan Holm, Lund. Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion

Med hjärtat i centrum

Implanterbar defibrillator

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Martin Holmstrand, Medtronic

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Hjärtsvikt behandling enligt riktlinjer

Niklas Aldergård Hjärt- och akutmedicin

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Stefan Lönnerholm, Akademiska

Kliniska läkemedelsprövningar: Kort sammanfattning. En introduktion. Vilka är inblandade i en klinisk prövning? Kort om forskningsprocessen

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Peter Lindell, Örebro

Klinisk lägesrapport NOAK

Metabol kontroll och HbA1c-mål

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

SIR en datakyrkogård eller levande data?

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby

ICD Inopererad defibrillator

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Är hjärtsjukdom dyrt att behandla hälsoekonomiska aspekter. Lars-Åke Levin Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Milos Kesek, Norrlands

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Svenska palliativregistret (2009)

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Implanterbar defibrillator med fokus på primärprofylax

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Peter Lindell,

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

NSAID är diklofenak farligare?

Falls and dizziness in frail older people

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

Varför och när ska man operera in en MRI villkorlig pacemaker

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

Hjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi

Projekt: direktinläggningar MIsstänkt KRAnskärlssyndrom (MIKRA)

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Utlåtande LVAD-DT Mekaniskt hjälphjärta som permanent behandling vid grav hjärtsvikt

Central dialyskateter Epidemiologi och primär indikation. Dag Eckersten Specialistläkare, fil mag kemi Skånes Universitetsjukhus

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Hjärtsvikt 2017: - ESC - AHA - och annan utveckling. Lars H. Lund. Intressekonflikter: Anslag el. arvoden: AstraZeneca, ViforPharma, Novartis

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Per-Erik Gustavsson, Gävle Sjukhus

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Emma Sandgren och Johan Engdahl,

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Långt QT syndrom (LQTS) Definition

Niels Erik Nielsen. Körkort och hjärtsvikt (med mer än en släng av GUCH)

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

vad gäller vid hjärninfarkt?

Seminarium läkemedelsvärdering. Klinisk farmakologi

Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

Förmaksflimmer med ökat antal strokeanfall.

Sunderby sjukhus FOU-dagen Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Bohusgården. HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping


Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Behandling av långvarig smärta

Transkript:

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Carl-Johan Höijer, Universitetssjukhuset i Lund

Etiska aspekter på devicebehandling Carl Johan Höijer 2010

Vad jag inte ska diskutera Psykologiska komplikationer till ICD Plötslig död- ont eller gott? Ställningstagande till avstängning av ICD i livets slutskede

Etiska konflikter Fördelning av nytta-risk Delaktighet-förskrivning Autonomi-Paternalism Överbehandling-underbehandling Samhällsnytta-kostnader-prioriteringar

Etisk analys Vilka aktörer och berörda finns det? Vilka värden och intressen företräder de? Vilka värdekonflikter kan uppstå?

Aktörer och berörda Patienterna

Aktörer och berörda Patienterna Sjukvården

Aktörer och berörda Patienterna Sjukvården Industrin

Intressen Litet intresse för att förebygga plötslig död

Intressen Litet intresse för att förebygga plötslig död UNDERBEHANDLING?

Intressen Traditionellt inte ansvariga för plötslig död

Intressen UNDERBEHANDLING? Traditionellt inte ansvariga för plötslig död

Intressen

Intressen Sälja så många ICD:er som möjligt

Intressen Sälja så många ICD:er som möjligt ÖVERBEHANDLING?

Intressen Sälja så många ICD:er som möjligt

Vad styr ICD-behandlingen?

Vad styr ICD-behandlingen? Guidelines?

Etiska konflikter inom underlaget för Guidelines Evidensgrad 1 kräver prospektiv randomiserad studie

Intressen De enda som har råd att utföra stora multicenter-studier idag

Intressen SCD-HeFT MADIT-II COMPANION

Inklusionskriterier= Guidelines EF<35 % NYHA II-III

Healey Eur Heart J 2007

SCD-Heft NYHA Class III

Randomiserad studie för att bättre selektera patienter för primärprofylaktisk ICD? Vem vill betala?

Randomiserad studie för att selektera patienter för primärprofylaktisk ICD? Vem vill betala? Oetisk behandling av kontrollgruppen?

Fördelning av nytta och risk

1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.0 0 1 2 3 4 Year Probability of Survival

15 Life Years Saved 1.0 Probability of Survival 0.9 0.8 0.7 0.6 0.0 0 1 2 3 4 Year Moss AJ. N Engl J Med. 2002;346:877-83.

Etiskt grundantagande Nyttan av behandlingen är jämnt fördelad i gruppen Biverkningarna är små och tolereras

MADIT-II Survival Results 1.0 Probability of Survival 0.9 0.8 0.7 0.6 P = 0.007 Conventional Defibrillator 0.0 0 1 2 3 4 No. At Risk Year Defibrillator 742 502 (0.91) 274 (0.94) 110 (0.78) 9 Conventional490 329 (0.90) 170 (0.78) 65 (0.69) 3 Moss AJ. N Engl J Med. 2002;346:877-83.

Etiskt grundantagande Gäller inte för ICD Vissa patienter har hela nyttan Andra har ingen nytta Alla har samma risk för komplikationer

Primary Prophylactic ICD in HF, ischemic and non-ischemic Mortality by therapy (mean follow-up 46 months) 40% 30% 20% 14.2% 29% 14.2% 22 % 10% 0% No ICD (n=1692) ICD (n=829) SCD-HeFT study. Hazard ratio 0.77 (23% lower mortality in the ICD group); p=0.007. Bardy et al., ACC 2004; NEJM 2005.

Fördelning av nyttan i SCD-HeFT 33.2 % hade adekvat chock 66.8 % hade ingen chock 17.4 % hade inadekvat chock Poole JE et al N Engl J Med 2008;359:1009-17

Fördelning av nyttan i SCD-HeFT 30 patienter av 100 hade haft nytta av ICD 70 patienter hade ingen nytta Samtliga patienter hade lika fördelning av risker och biverkningar

Är det etiskt riktigt att förskriva en behandling som vi vet inte har någon effekt hos 70% av patienterna?

Är det etiskt riktigt att förskriva en behandling med kända risker och biverkningar som vi vet inte har någon effekt hos 70% av patienterna?

Är det etiskt riktigt att förskriva en dyr och kostsam behandling med kända risker och biverkningar som vi vet inte har någon effekt hos 70% av patienterna?

Om vi vet att vi räddar livet på de andra 30%?

Ett annat forskningsetiskt problem MADIT II

Studiedesign Om en behandling visar sig signifikant bättre är det oetiskt att inte erbjuda kontrollgruppen samma behandling

Studiedesign Ger också snabbare data att publicera Undviker risken att skillnaden försvinner

Studiedesign Om en behandling visar sig signifikant bättre är det oetiskt att inte erbjuda kontrollgruppen samma behandling Ger dock inte långtidsdata

Intressen Oberoende data från långtidsuppföljning av real-life patienter är absolut nödvändiga för sjukvården

Vikten av långtidsuppföljning Är 30% en fast andel arytmibenägna patienter? Eller kommer fler att få nytta av sin ICD med tiden? Kommer NNT att sjunka med längre uppföljning?

Vikten av långtidsuppföljning När kan man veta att en patient inte behöver sin ICD längre? Hur många dosbyten utan arytmier? När blir man för gammal/sjuk för sin ICD?

Hur ska vi få oberoende långtidsdata?

Hur ska vi få oberoende långtidsdata? REGISTERSTUDIER

Autonomi-Paternalism

COMPLIANCE?

Ågård et al 31 patients with HF and ICD None of the respondents had discussed the estimated risk of a fatal arrhythmia, or the expected time of survival from heart failure in itself The respondents felt that they had to rely on the doctors recommendation when it comes to such a complex and important decision

Autonomi-Paternalism Delaktighet-Förskrivning Vikten av patientinformation

Information om nytta samt risker för biverkningar i samband med intern defibrillator (ICD) för att skydda mot plötslig hjärtdöd hos patienter med hjärtsvikt. Arytmisektionen Hjärt- och Lungdivisionen Skånes Universitetssjukhus i Lund

Vad vi vet: Om vi sätter in en ICD i 100 patienter med hjärtsvikt kan vi under de följande 5 åren förvänta oss följande: 7-8 patienters liv kommer att räddas av deras ICD Ca 30 patienter kommer att avlida trots ICD 10-20 patienter kommer att få en elchock de inte behöver 5-10 patienter kommer att drabbas av någon komplikation Resten kommer inte att märka av sin ICD alls

1000 patienter enligt SCD-HeFT Ingen ICD= 290 döda ICD= 220 döda 70 räddade av ICD

Pat med adekvata chocker Pat med inadekvata chocker Pat med både och

Vad vi inte vet: Vi kan idag inte förutsäga om just Du kommer att ha nytta av din ICD. Vi vet därför heller inte om man kan ta bort en ICD om man inte haft några rytmrubbningar på många år. Vi kan inte garantera att Du inte kommer att dö plötsligt trots ICD, vi vet dock att vi kan minska risken för det. Vi har lyckats minska risken för felaktiga chocker betydligt men vi kan inte garantera att det inte kommer att hända dig.

Överbehandling- Underbehandling

Lägger in vi för få ICD i Sverige eller för många? Numbers Needed to Treat för primärprofylaktisk ICD = ca 12-15 NNT=1?

Lägger in vi för få ICD i Sverige eller för många? Vad är alternativet?

Lägger in vi för få ICD i Sverige eller för många? Chansen att skrivas ut levande efter hjärtstopp utanför sjukhus är mindre än 5%.

Lägger in vi för få ICD i Sverige eller för många? En av 20 överlever.

Numbers Needed to Die? Enbart sekundärprofylaktisk ICD NND = 19

Samhällsnytta -kostnaderprioriteringar

Kostnadsaspekter En ICD kostar 80 000-150 000 kronor Livslängden är 6-7 år Den beräknade kostnaden för att rädda ett liv är jämförbar eller lägre än många accepterade behandlingar; jämför t ex behandling av lindrig blodtrycksstegring eller dialysbehandling

Det utilitaristiska perspektivet

Det dör 3 000 000 barn varje år av vaccineringsbara sjukdomar

En vaccination kostar 17 dollar

Vad vi bör göra Alla patienter som uppfyller kriterierna måste få möjlighet att ta ställning till ICD Alla dessa patienter måste få saklig och ärlig information om både nytta och risker med ICD Vi måste själva ta fram långtidsdata via registerstudier

carl-johan.hoijer@skane.se