En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!



Relevanta dokument
AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Kommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola.

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Kommunicera hur svårt kan det vara?

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter

GUIDE FÖR KOMMUNIKATION. En guide som är utvecklad för att beskriva användningen av alternativ och kompletterande kommunikation på daghemmet.

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Dagens innehåll. Om grundläggande kommunikation. Symptomtriaden (Wings triad) Autism (ASD) enligt DSM-5. Vad är kommunikation?

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

En dag pa individuella programmet med inriktning pa kommunikation

Utvecklingsplan. Avdelning: Draken & Trollet

PECS ett sätt att lära sig funktionell kommunikation

Arbetsplan Violen Ht 2013

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud

Tips på AKK-appar. Jag tycker om dig! Appar med symboler, text och ljud för personer som behöver AKK-stöd för uttryck och förståelse

VAD MENAR VI MED KOMMUNIKATION? Möjligheter för Kommunikation. Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen?

Kommunikation.

ATT KOMMUNICERA MED DYSFATISKA BARN

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket.

Aktiviteter och lekar med enkla samtalsapparater

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011

Kommunikationskarnevalen

Appar vi arbetat med. ipad projekt 2013 appar vi jobbat med. Nina Lundell Sida "1

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017

Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel

ALTERNATIV TILL JAG HAR NÅGOT ATT SÄGA! TALSPRÅKSKOMMUNIKATION

Big och Little Mack Enkla och robusta samtalsapparater för tidig kommunikation Användningstips och metoder

Carina Svensson, Hjälpmedelskonsulent Pernilla Lundberg, Leg Logoped

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation

Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på AKK-appar

Välkommen till TAKK - tecken som stöd. Else Åhmark Specialpedagog Skolförvaltningen Mölndals stad

Tips på AKK-appar. Jag tycker om dig! Appar med symboler, text och ljud för personer som behöver AKK-stöd för uttryck och förståelse

DET KOMMUNIKATIONSSTÖDJANDE KLASSRUMMET: OBSERVATIONSVERKTYG

Lokal Pedagogisk Plan

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Kommunikationsstöd i förskolan

SPRÅKINLÄRNINGSMILJÖ Denna dimension omfattar den fysiska miljön och lärandekontexten. Elevens namn: Klassrummet är utformat med öppen planlösning.

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Aspeflo om Autism.

SAMSPEL. Guide om växelverkan och tidig språkutveckling

Kvalitetsredovisning

DET KOMMUNIKATIONSSTÖDJANDE KLASSRUMMET: OBSERVATIONSPROTOKOLL

TILL FÖRSKOLAN SKRUVLÅDAN

Rätten till kommunikation

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på AKK-appar

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Platon - om lärande och lek

I Ur och Skur Lysmasken Verksamhetsplan 2019

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Ritade tecken. för dem som behöver kommunicera med stöd av tecken

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och

Arbetsplan för Ängen,

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Handlingsplan för Ladan, Måns och Loftet

Lärarhandledning Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Några betydelsefulla ord om daglig verksamhet för personer med autismspektrumdiagnos

Kurser. Våren Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, Stockholm

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

KVALITETSREDOVISNING

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Förskolans språkliga profil

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare

Om autism information för föräldrar

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Lek & kommunikation - bästa kompisar

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Praktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015

Transkript:

1.10.2013 En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! Mångprofessionell social- och hälsovård - resursförstärkande arbetssätt 1.10 Resursförstärkande barndom Två termer: Barn med talsvårigheter Kommunikativ miljö Annette Nylund Fil.mag, leg.talterapeut Folkhälsans Resurscenter Sonja Sivonen ergoterapeut Folkhälsans Resurscenter 1 Annette Nylund Folkhälsans Resurscenter Tal- språk- & kommunikationssvårigheter Barn med någon form av språksvårigheter 19 % (försenad tal & språkutveckling) 7 % (specifik språkstörning) Svårt Förstå Uttrycka sig Tvåspråkighet inte orsak DET ÄR DE HÄR BARNEN SOM BEHÖVER STÖD... OCH EN KOMMUNIKATIV MILJÖ 1

Kommunikativ Miljö Kommunikativ miljö Kommunikation= göra gemensamt dela Miljö = där jag rör mig Hem Dagis, skola Gården Rådgivning mm Kommunikativ miljö Hur når v? de barnen som har språksvårigheter? Hur bygger vi en miljö som ger dem möjligheter att kommunicera och vara delaktiga+ Kommunikationsbad!!!! Låt barnet inte bara bada i talat språk, utan också i andra sätt att kommunicera AKK? vad är det? AKK = Alternativ och Kompletterande Kommunikation AAC = Augumentative and Alternative Communication Annette Nylund, Folkhälsans Resurscenter 2

Vem behöver AKK? Tre huvudgrupper: alternativt sätt att uttrycka sig &/eller förståelse Borde vi kanske vänta...? Cynthia J. Cress, Goteborg, Sweden, June 2009 Kommunikation startar från födseln Istället för komplement uttrycka sig &/eller förståelse ett stöd i vissa situationer eller perioder i livet AKKtiv KomIgång Tidiga kommunikationsframgångar -> AKK senare Aktiv kommunikatör (1-2 år) Tidig kommunikation: Mitt budskap viktigt att lära det från början leg.ttp. Annette Nylund, Folkhälsans Resurscenter KOMMUNIKATIV MILJÖ I PRAKTIKEN? 3

AKK alternativa och kompletterande kommunikationssätt Föremål Bilder Kartor Pärmar Tecken Gester Böcker med bildstöd Lösa bilder Datorkommunikation Samtalsapparater Scheman Osv. Föremål som AKK Föremål Ett föremål symboliserar en aktivitet Hjälper barnet att veta vad som kommer att hända Barnet kan genom att visa föremålet berätta vad det vill gröt klippa lunch mellanmål vila Annette Nylund, Folkhälsans Resurscenter 4

Bildkommunikation En bild symboliserar ett ord eller en fras Lösa bilder Situationskartor Kommunikationspärm Böcker med bildstöd = HEJ! Lösa bilder I omgivningen PECS Picture Exchange Communication System Förmedla budskap, få feedback Rikta kommunikationen 5

Situationskartor Tallriksunderlag Kommunikationskarta för en viss situation Bilder för just den situationen man är i Jag vill ha vatten Det är hett Det är kallt Sjunga Leka mera var Äta Kommentarer 201 Jag är törstig mjölk Det är gott vem Jag är färdig när 3-10- 01 Gissa vem spel med Blisssymboler 6

Sångval Kommunikationspärmar Karta med alternativ på sånger Barnet är med och påverkar vad vill du sjunga? Samling av bilder för kommunikation Stöder förståelsen och uttrycksförmågan Används av omgivningen och av barnet 7

Att kommunicera med kommunikationspärm Den vuxna pekpratar och visar modell Den vuxna läser upp barnets meddelande Pärmen med i lek och olika situationer Ta tid att bekanta dig med innehållet Man behöver int känna till hela innehållet för att börja använda en pärm Bilder som stöd för struktur Vecka Bildschema för: Vecka Dag Aktivitet 8

Dag Aktivitet Rita Behöver inte vara fina, laminerade bilder, du kan rita snabbt den bilden du behöver T.ex. alternativ vid val Schema Ritprata: förklara en situation via en serie 9

Böcker med bildstöd Tecken som AKK Stödtecken Utgår från teckenspråket En metod, inte ett eget språk Tillsammans med talat språk Nyckelorden tecknas Används av båda parter Komplement och alternativ Kom Vänta Teknisk AKK Samtalsapparater Kommunikationsdator Sitta Titta En symbol talar upp ett meddelande Talsyntes eller inbandat tal Annette Nylund, Folkhälsans Resurscenter 10

Samtalsapparater Ger en röst åt barnet Påkallar uppmärksamhet HEJ! Annette Nylund, Folkhälsans Resurscenter Datorkommunikation Allt från trycka-hända-program till omfattande kommunikation med meningsbyggnad Med bilder, symboler eller text 11

Samtal och AKK i en ovan miljö Samtal och AKK Hur kan vi skapa en positiv Brukaren är fåordig kommunikativt aktiv Brukaren får begränsad erfarenhet Konversationen är långsam brukaren får erfarenhet konversationen ges tid Partnern undviker samtal Det krävs mycket av samtalspartnern partnern öppen för samtal samtalspartnern beredd att ge Annette Nylund, Folkhälsans Kommunikationscenter Annette Nylund, Folkhälsans Kommunikationscenter websidor www.papunet.net http://www.dart-gbg.org/ http://www.sokcentrum.se/ http://aackids.psu.edu http://www.catedu.es/arasaac/ http://www.handlaget.fi/ http://www.teckna.fi/ TACK! www.folkhalsan.fi/resurscenter resurscenter@folkhalsan.fi 12

Kommunikativ miljö Kommunikativ miljö I en kommunikativ miljö har personalen god kompetens och förmåga att kommunicera finns kamrater med samma kommunikationssätt är kommunikation i centrum hela dagen kommuniceras i alla aktiviteter och situationer finns tillgång till ett flödande språkbad betraktas kommunikation som förutsättning för lärande, inte som en del av schemat får kommunikation och kommunikativt givande aktiviteter ta tid uppmärksammas alla kommunikativa initiativ använder omgivningen tydlighet och generöst kroppsspråk accepteras, uppmärksammas och uppmuntras all kommunikation: kroppsspråk, gester, handlingssekvenser, ljud, tal kan omgivningen vänta och vara tyst ges rikligt med tillfällen till kommunikativa initiativ ges rikligt med tillfällen till turtagning: frågande och svarande är omgivningen sparsam med utfrågande kommenterar och bekräftar omgivningen barnets /den vuxnes kommunikation är omgivningen inte styrande och korrigerande uppmuntras aktivt samspel mellan barn/vuxna står den vuxna omgivningen inte i vägen för barnets kommunikation med andra barn finns attraktiva föremål tillgängliga som kan locka till samspel varvas struktur och trygghet med oväntade händelser 13