Det händer på Nr 2 feb 2010 Polishögskolan Innehåll nr 2 Debatt om framtidens polisutbildning. Nya studenter nästa år. En utställning om särskilda människor. Franskt besök på Polishögskolan. Norsk forskare höll seminarium på Polishögskolan. Polishögskolan utbildar DO. Polishögskolan medverkade på den Int. Brottsofferdagen. Iskallt uppdrag Med isdubbar runt halsen och ett snöre kring magen ålar sig studenterna ifrån klass 09A3 och 09A4 ner i isvaken. Det är lätt snöfall och 6 minusgrader en vanlig februaridag på Polishögskolan. Lise von Krusenstjerna, text Fotograf: Silvia Klinkott www.polishogskolan.se Redaktör: Monica Landergård. Layout: Jörgen Knutsson / Silvia Klinkott.

Iskallt uppdrag Med isdubbar runt halsen och ett snöre kring magen ålar sig studenterna ifrån klass 09A3 och 09A4 ner i isvaken. Det är lätt snöfall och 6 minusgrader en vanlig februaridag på Polishögskolan. Självskyddslärare Hans Bergendorff berättar att livräddning ur isvak ingår som ett delmoment i kursen självskydd/hälsa. Studenterna får först en teoretisk genomgång om bland annat isens bärighet, olika hjälpmedel som används vid livräddning och hur polis och räddningstjänst samarbetar när en olycka inträffar. I arbetet som polis kan du vara först på plats vid en olycka där någon har gått igenom isen. Poliser ska därmed veta hur de ska agera. Det är också bra att känna till sin egen reaktion på ett bad i iskallt vatten. För att få denna kännedom erbjuds studenterna att testa livräddning ur isvak under ordnade former. Det är inget tvång, men de flesta studenterna gör det ändå för att få erfarenheten. Om dagens övning berättar Hans Bergendorff att studenterna ska ta sig i vaken och simma fram till en docka som ligger 7-8 meter ut i vaken. Framme vid dockan tar de ett livräddande tag om den, lägger sig på rygg och ropar dra. Någon på land drar då studenten till vakens kant. Vid kanten släpper studenten dockan och tar sig upp ur vaken med hjälp av isdubbarna. Studenterna den här dagen klarade doppet i isvaken galant. Eva Ek från 09A4 var en av dem. - Det var lite ångestladdat innan jag hoppade i men nu när det är gjort tycker jag inte att det var så farligt, säger Eva. - Jag blev till och med lite kaxig direkt efteråt och sa att jag kunde göra om det igen, men det får nog vänta tills det verkligen behövs. Lise von Krusenstjerna, text Silvia Klinkott, bild Sid. 1

Debatt om framtidens polisutbildning Under en riksdagsdebatt nyligen diskuterade justitieminister Beatrice Ask och riksdagsledamot Thomas Bodström, den framtida polisutbildningen. Det blev inga klara besked den här gången heller. Fortfarande kan justitieministern inte ge klart besked om hur framtidens polisutbildning ska se ut till form och innehåll. På Bodströms fråga om den framtida polisutbildningen, svarade ministern att arbetet med att reformera polisutbildningen kräver noggranna överväganden och att hon räknar med att lämna besked innan mandatperioden är slut. Den framtida polisutbildningen kommer i hög utsträckning att vara akademisk och förmodligen bedrivas inom ramen för högskolan, anser regeringen. Men en del viktiga frågor återstår att få svar på innan man kan lämna besked. Anledningen till att det dröjer beror enligt Ask på flera saker. Remissinstanserna till den utredning som Anders Danielsson gjorde, kom med flera viktiga synpunkter som man vill undersöka och överväga. Bland annat frågan om utbildningen ska läggas på högskolan eller ska det vara en sektorshögskola, liksom Försvaret? Man behöver också ha ett bättre ekonomiskt underlag samt klargöra frågan om befogenheter vid praktik och vilka rekryteringskrav som ska finnas m.m. Beatrice Ask För att läsa hela debatten, gå in på www.riksdagen.se och sök på Kammarens protokoll, 2009/10:74, fredag 12 februari. Monica Landergård, text Jörgen Knutsson, bild Nya studenter nästa år Polishögskolan får nya studenter på Polisprogrammet under 2011. Polishögskolan har just fått det positiva beskedet att vi kan välkomna nya studenter på Polisprogrammet under 2011. Även universiteten i Växjö och Umeå kommer att få nya studenter på polisutbildningen. Hur många studenter som kommer att påbörja sin utbildning till polis är ännu inte bestämt. Det är inte heller beslutat hur antalet studenter ska fördelas mellan de tre utbildningsorterna. Monica Landergård, text Annika Ulltin, bild Sid. 2

En utställning om särskilda människor Krävande och stresskänslig men samtidigt intelligent och kreativ. Så kan det vara att ha ett neuropsykiatriskt funktionshinder, npf. Inom npf ryms diagnoser som ADHD, Aspergers och Tourettes syndrom. Människor med npf finns i hela samhället men möter ofta stora svårigheter, mycket beroende på omgivningens okunskap. Men det går att underlätta vardagen för personer med npf, berättade representanter för Riksförbundet Attentions lokalförening i Nordöstra Skåne under ett besök på Polishögskolan. I samband med föreläsningen hade man också vernissage på en konstutställning som kommer att finnas i Polishögskolans café under februari. Vad är största problemet för personer med npf? - De upplever verkligheten på ett annat sätt än andra, säger Ann-Sofie Ekstrand, informatör i Attention Nordöstra Skåne. Sedan är ju kunskapen om funktionshindret väldigt bristfällig. Det leder till att de blir fel bemötta och kan känna sig provocerade. - Många till synes små problem, blir väldigt stora, säger konstnären Marita Nilsson. Men det gäller på olika sätt för hela den här gruppen. Vad hoppas ni få ut av er information för polisstudenter och medarbetare på Polishögskolan? - Många poliser möter våra barn och ungdomar med de här funktionshindren, säger Malin Widerlöv, föreläsare. Vi hoppas på att väcka intresse och att de ska bli nyfikna och vilja veta mer. Vi vill också ge kunskap om hur man kan bemöta personer med npf. - Det är till exempel oerhört viktigt att man är tydlig, lugn och har tålamod. Människor med npf kan inte lära av sina misstag utan de gör samma misstag om och om igen, fortsätter Malin. Ann-Sofi e Ekstrand, Marita Nilsson och Malin Widerlöv - Samarbetet mellan myndigheterna fungerar väldigt dåligt, säger Marita Nilsson. De här personerna faller mellan stolarna och ingen tar riktigt tag i problemet. - Jag är själv förälder till en 19-åring med npf och vet hur svårt det är att vara förälder till ett barn med psykiska problem. - Man känner en väldig oro som förälder, säger Ann-Sofie Ekstrand som har en dotter med npf-diagnos. Och alla föräldrar är inte själva rustade för att klara av alla svårigheter. - Ungefär en tredjedel av personer med npf går det dåligt för och det är dem vi ser i fängelser, fortsätter Malin Widerlöv. Men samtidigt är det också viktigt att säga att det här är personer som är oerhört kreativa och har energi. De är positiva och nyskapande och mycket intelligenta. - Vi önskar att personer med npf ses som en resurs i samhället inte som ett handikapp. Riksförbundet Attention har tagit fram informationsmaterial och håller även utbildningar och föreläsningar om neuropsykiatriska funktionshinder. Mer information finns på www.attention-riks.se. Monica Landergård, text och bild Sid. 3

Franskt besök på Polishögskolan Den Europeiska polisakademien, CEPOL, erbjuder ett utbytesprogram för poliser och utbildare vid Polisen inom EU:s medlemsländer och kandidatländer till EU. Genom detta utbytesprogram har fransmannen Jean-Louis Arnaud tillbringat tre veckor i Sverige. Gunnar Wiksten på utbildningsenheten vid Polishögkolan har varit hans värd och handledare. Jean-Louis, vad är huvudsyftet med din resa till Sverige? - Jag är här för att se och lära om hur den svenska polisen utbildar sina poliser. Vad arbetar du med i Frankrike? - Jag arbetar på Institut National de la formation som är en institution som bland annat utbildar lärare och tar fram kursplaner för både den polisiära grundutbildningen och vidareutbildningen. I huvudsak utbildar jag utbildare som undervisar blivande poliser. Jag är polis och har också jobbat mycket med utredningar. Du åker tillbaka i morgon efter tre veckor här, vad tycker du om din vistelse? - Det har varit väldigt bra. Gunnar har tagit väl hand om mig och verkligen tagit sig tid att förklara och visa hur ni arbetar med utbildningsfrågor inom Polisen. Alla jag har mött har varit väldigt välkomnande och sympatiska och jag har bott bra mitt i centrala Stockholm, säger Jean-Louis och fortsätter: - Sen är det trevligt att äntligen få se solen, det är första gången den lyser sen jag kom hit! Jean-Louis Arnaud Är det något du har sett eller hört under din tid här som du speciellt kommer ihåg? - En sak är den praktiska träningen som ni har här på skolan. Det var kul att se hur era studenter tränar. Att höra om er distansutbildning var också väldigt intressant. Ni har kommit mycket längre med er distanstutbildning än vad vi har gjort in Frankrike. - Mötet med Philippa Borgh och Harriet Jakobsson-Öhrn på verksamhetsutvecklingsgruppen var givande. De jobbar med ungefär samma frågor som jag och det var intressant att prata med dem. Vad är den största skillnaden mellan polisutbildningen i Sverige jämfört med den i Frankrike? - Här i Sverige har ni en polisutbildning som alla går och sen kan de som vill vidareutbilda sig inom Polisen. I Frankrike kan man antingen börja på grundutbildningen (1 rank) men om du har en akademisk bakgrund sedan tidigare kan du gå direkt och till vidareutbildningen (2 rank). Vad tycker du om utbytesprogrammet inom CEPOL? - Det är ett bra program som har gett mig möjligheten att se och lära mer om andra europeiska länders polisutbildning. Före jul var jag i Sofia i Bulgarien. Som en del i programmet ingår det också att vi ska lära mer om landet vi är i och ta del av dess kultur. Jag tror att det hade varit lättare att göra om jag inte varit här på vintern. På våren eller hösten är människor ute på ett annat sätt och då blir det mer naturligt att se mer av det landet man besöker. Lise von Krusenstjerna, text och bild Sid. 4

Norsk forskare höll seminarium vid Polishögskolan Liv Finstad, kriminolog och forskare vid Institutt for kriminologi og rettssociologi vid universitetet i Oslo, gästade Polishögskolan. Liv Finstad berättade att hon har arbetat med polisforskning i Norge i 18 år. De första åren var all forskning kring polisen inriktad på polisvåld, men ju mer Finstad fick inblick i polisverksamheten insåg hon hur många outforskade områden där fanns. Hon upplevde en kunskapsbrist om polisen och dess verksamhet vilket fick henne att vidga sin forskning. Idag är hon en välkänd polisforskare, bland annat genom sin bok politiblikket som utkom i början av 2000-talet. Seminariet på Polishögskolan fokuserade på Finstads senaste arbete; ett uppdrag åt den norska regeringen att leda en utredning om hur de kontrollmekanismer som tillämpas för polisverksamheten i Norge fungerar. Arbetet påbörjades i januari 2008 och rapporten är lämnad till regeringen men inga beslut är ännu fattade. Rapportens namn är En ansvarig polis öppenhet, kontroll och lärande (NOU 2009:12). Liv Finstad Ni ger många konkreta förslag till förändringar i rapporten. Vad förväntar du dig kommer att hända? - Jag förväntar mig att de flesta av våra förslag följs upp. Framförallt att de genomför förslaget om att utvidga Specialenheten för polisutredningar och att enheten blir de som först tar emot och hanterar alla ärenden rörande anmälningar och klagomål gentemot polisen. Detta är en viktig fråga för att öka förtroendet av polisen hos allmänheten. Jag hoppas också att forskning generellt får större utrymme inom Polisen. Hur har din rapport mottagits av Polisen i Norge? - Jag har haft mycket kontakt med både facket och polisledningen under hela processen. Vi har haft en väldigt bra dialog. Nu när rapporten är klar har jag deltagit vid ett flertal seminarier inom Polisen och upplever att rapporten har tagits emot väldigt väl. Jag har upplevt en vilja till förändring speciellt när det gäller att bli bättre på att lära av misstag och att förbättra den rådande kulturen. Eftersom vi har gått ganska hårt åt några polisdistrikt finns det självklart en del polismästare som inte uppskattar rapporten. Vad kan Sverige lära av Norge och vice versa? - Jag anser att både Sverige och Norge måste bli bättre på att låta de enheter som utreder polisen (CU, enheten för interna utredningar i Sverige och Specialenheten i Norge) få mer utrymme redan under polisutbildningen. Dessa enheter har mycket att bidra med, inte minst när det gäller att få Polisen att lära av sina tidigare misstag, säger Liv och fortsätter: - Jag anser också att både Sverige och Norge har ledningsproblem inom Polisen. Cheferna blir bedömda utifrån hur väl de uppfyller vissa kvantitativa mål. Men tyvärr finns det få incitament för chefer att fokusera på de kvalitativa aspekterna, som till exempel arbetet med att öka allmänhetens förtroende för Polisen. Harriet Jakobsson Öhrn, chef för Verksamhetsutvecklingsgruppen, VUG, på Polishögskolan. Ni bjuder in en hel del föreläsare, berätta om den verksamheten! - Som ett led i ämnesutvecklingen för polisutbildningen håller VUG sig ajour med ny forskning som handlar om polisen och polisverksamhet. Varje år bjuder vi in forskare och andra intressanta individer som har något att förmedla till nytta för vår ämnesutveckling. Varför har ni valt att bjuda in just Liv Finstad? - Några av oss var på Polishögskolan i Oslo i somras och hörde henne föredra sin rapport där. Resultatet av rapporten är väldigt intressant och i vissa delar applicerbart på Polisen i Sverige. Vi har haft kontakt med henne under hösten och nu passade det bra att hon kom. Hennes seminarium ser vi som en kompetensutveckling för Polishögskolans personal. Lise von Krusenstjerna, text och bild Sid. 5

Polishögskolan utbildar DO Diskrimineringsombudsmannen, DO, jobbar mot diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Utbildningsenheten vid Polishögskolan, med Birgitta Engberg i spetsen, har precis avslutat en utbildning för anställda på DO. Birgitta Engberg, hur kommer det sig att just Polishögskolan fick det här uppdraget från DO? - Jag blev kontaktad av en tjänsteman från DO, som jag tidigare har samarbetat med. Hon uppgav att DO får mer och mer ärenden kring barn och att de bland annat har behov av utbildning kring förhör med barn. Vad innehåller utbildningen? - Utbildningen omfattar i stora drag kognitiv intervjumetodik och juridisk bedömning av bevisvärderingen av intervjuerna med barn. Utbildningen ska bidra till att göra DO bättre på samtal med barn och bättre på att föra processerna i domstol så att barnen verkligen kommer fram. Den ska också bidra till gemensamma riktlinjer och rutiner för DO s intervjuer med barn och personlig utveckling för de enskilda individerna. Birgitta Engberg Hur är utbildningen upplagd? - Den utbildningsansvarige på DO ville att alla anställda skulle få en genomgång av kognitiv intervjumetodik och bevisvärdering av intervjuerna. Det resulterade i att vi först höll en halvdags utbildning för ca 90 personer. Därefter fick de som var intresserade anmäla intresse för fortsatt utbildning. Ca 30-40 stycken var sedan med på två heldagarsutbildning med intervjuer, rollspel och seminarier. Deltagarna fick i hemläxa att intervjua ett barn om ett neutralt ärende. Därefter träffades vi en tredje omgång för en uppföljning på hemläxan och ytterligare träning på intervjumetodik och bevisvärdering av informationen från intervjuerna. Naiti del Sante, arbetar på DO och har gått utbildningen. Vad arbetar du med på DO? - Jag är jurist och utreder diskrimineringsärenden, ofta med barn inblandade i olika former. Hur uppkom idén till utbildningen? - 2006 tillkom barn- och elevskyddslagen som skydd för barn i främst skolmiljöer. Sedan dess har antalet inkomna mobbningsärenden och ärenden där lärare och annan skolpersonal som diskriminerar barn ökat. Barns berättelse i dessa ärenden är en viktig del av bevisningen och vi på DO hade ett behov av att öka våra kunskaper om förhör med barn. Vilka yrkeskategorier från DO har deltagit i utbildningen? - Utbildningen har pågått i tre faser kan man säga. I den första fasen fick all personal på DO en kort introduktion i barnperspektivet. Därefter fortsatte en fördjupad del med fas 2 och 3 för jurister och övriga handläggare som arbetar med barnärenden. Tycker du att utbildningen bidrog till ökad kunskap för dig? - Ja, jag har verkligen fått en tankeställare. Förut har vi förhört barn som vi har förhört vuxna, och kvaliteten har nog inte alltid varit den bästa. Nu har jag ett annat barnperspektiv som innebär större rättsskydd och rättssäkerhet för alla parter i en process. Den här utbildningen är bara början i ett långsiktigt myndighetsarbete för att förbättra barnperspektivet ytterligare. Hur många barnärenden har DO? - Det är runt 250-300 per år där barn är direkt utsatta för diskriminering. Sid. 6

Vilken typ av ärenden är det? - Främst är det ärenden från skolmiljön, men även ärenden rörande beslut från socialtjänsten som t.ex. diskriminering i samband med tvångsomhändertaganden. Vilka områden i samhället behöver förbättras för att bättre tillvarata barnens intressen? - Skolmiljön, det är ju barnens arbetsplats. De första nio åren är obligatoriska och barn tillbringar stor tid i skolan. Men det finns många andra områden som också måste bli bättre. Lise von Krusenstjerna, text Peter Knutson, bild Polishögskolan medverkade på den Internationella Brottsofferdagen Den 22 februari var det den Internationella Brottsofferdagen. För 11:e året i rad uppmärksammade Brottsoffermyndigheten, tillsammans med en rad ideella organisationer, denna dag genom att arrangera en temadag. Årets tema var vem tar ansvar för våldet?. Dagen riktade sig främst till dem som är verksamma inom polis och övrigt rättsväsende men även socialtjänst, hälso- och sjukvård, ideella organisationer, forskare och politiker. Två av Polishögskolans medarbetare, Erik Norrman och Birgitta Engberg, höll i ett seminarium med titeln Utbildning för kvalificerad kompetens för poliser som utreder brott mot barn. Erik Norrman Erik Norrman, hur gick seminariet? Det gick bra! Det kändes som om våra 70 minuter gick mycket fort. Birgitta och jag inledde med att kort berätta om de utbildningar i utredningsmetodik gällande barnärenden, som vi håller i på Polishögskolan. Därefter gick vi lite djupare in på ämnena förhörsmetodik och bevisvärdering innan seminariet avslutades med en gruppdiskussion. Var det många deltagare? Tyvärr var det trafikkaos i Stockholm just den här dagen på grund av vädret så många föranmälda deltagare kom aldrig fram. Vi hade ett 10-tal deltagare på vårt seminarium mot ca 20 anmälda. Det roliga var att det var en bra blandning på deltagarna med bland annat lärare, advokater och poliser. Tog du del av någon annan föreläsning eller seminarium under dagen? Jag lyssnade på samtliga storföreläsningar. En som var särskilt bra var Anna Kaldals och Clara Hellnar Gumperts föreläsning som hette barn i mötet mellan norm och vetenskap rättsväsendets hantering av psykologiska faktorer. Islamofobi i ord och handling var en annan intressant föreläsning. Den hölls av Mattias Gardell som var en väldigt skicklig föreläsare. Lise von Krusenstjerna, text och bild Adress: Polishögskolan / Ulriksdal, Sörentorp / 170 82 Solna Tel: 08-401 90 00 / E-post: diarium@phs.police.se Sid. 7