LPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser

Relevanta dokument
LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

LPP Idrott och hälsa Tema 3 Arbetsbelastning och vinterliv

LPP Idrott och hälsa Tema 3 Samhälle och vinterliv

3.4 IDROTT OCH HÄLSA

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan

Idrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla

IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

CENTRALT INNEHÅLL RÖRELSE åk 4-6

Idrott & hälsa veckor: (44 höstlov) 10 veckor: 2 12 (10 sportlov) Tema 2 -Kropp & Genus -Redskap

Ämnet Idrott och hälsa i Måsöskolan

Idrott och hälsa bedömning. Kommentar

Idrott & Hälsa åk 6-9

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition & Utevistelser

Betyg och bedömning i idrott och hälsa, åk 6. Läsåret

IDH 3.4 IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

Idrott och hälsa. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9

Idrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Rörelse Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus.

Lokal pedagogisk planering i idrott och hälsa

Arbetssätt: Åk 1-3 Genom de flesta uppvärmningar träna takt och rörelse till musik. Träna några enkla danser som Sids dans.

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

Idrott & Hälsa åk 4-6

Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa.

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition och Utevistelser

Undervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra.

Arbetsområde: Planera, genomföra, utvärdera kondition-, styrka-, rörlighetsträning

Ingen Idrott - 4-5:an på utflykt. Kondition: "Kämpen" Parken. Konditionslek: "Flaggan" Parken. Friidrott: Hopp/Löp.

Lek, idrott, orientering, simning, motorik

Kursplanen i ämnet idrott och hälsa

MH A (D306) Mån Skogslek - Friidrott - Kast. 36 Friluftsliv - Fridrott - Hopp. 37 Friluftsliv - Friidrott - Löpning

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Observationsscheman Idrott och hälsa

Slutrapport Skapande Skola

KG F-4 UNDRE MÅN13.20 V Nätspel. Badminton 1. 4 Nätspel. Badminton 2. 5 Klubbspel. Innebandy 1. 6 Klubbspel. Innebandy 2.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Terminsplanering för Idrott och hälsa HT 2014 ÅK1

Idrott och hälsa - Kunskapskrav

KG 6-9 Mån V. 34

KG 6-9 Mån V. 34

Rapport Skapande Skola

Lokal kursplan. Idrott och hälsa Vår förhoppning är att alla elever på Sjöstadsskolan efter avslutad grundskola ska:

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering

Betygskriterier med specificerade krav, år 6 Idrott och hälsa

RÖDA TRÅDEN IDROTT OCH HÄLSA F-KLASS ÅK

MH A (D306) Mån Skogslek - Friidrott - Kast. 36 Friluftsliv - Fridrott - Hopp. 37 Friluftsliv - Friidrott - Löpning

Hälsoprojekt. - att arbeta mot en egen målsättning. Adolf Fredriks musikklasser åk 9

KG F-4 (Un.) Mån 13.20

Lokal kursplan för idrott och hälsa Wallerska skolan

Idrott och Hälsa. Rytm & rörelse

KG F-4 UNDRE MÅN13.20 V Nätspel. Badminton 1. 4 Nätspel. Badminton 2. 5 Klubbspel. Innebandy 1. 6 Klubbspel. Innebandy 2.

Strävansmål för de olika arbetsområdena.

Om ämnet Idrott och hälsa

Planera din konditionsträning

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Betygskriterier Idrott och Hälsa - Risbroskolan

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Pedagogisk Planering. Tappströmsskolan. IDH v (enligt lpo 94)

Idrott och hälsa åk 7 Kurs: Hälsouppgift Vecka 6-12

Dans och rörelse till musik

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Min träningsplanering

Särskild Utbildning För Vuxna

Varför behöver DU träna? Diskutera med din bänkkompis..

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

Ny läroplan Föräldrainformation

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Idrott och hälsa

Broskolans röda tråd i Idrott och hälsa

Idrottsval. PROLYMPIA åk 2-5 Läsåret Information

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

DANS RÖRELSE TILL MUSIK

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

För årskurs 1 50 poäng IDH

syfte planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,!

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt

Bild och form. Syfte. Innehåll:

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken

Bedömning i Friluftsliv. Erik Backman Idrotts- och hälsokonventet 30 okt

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Elevens val Johan Skytteskolan

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Ekenässkolans Må-bra tema Ht- 17 Vt - 18

Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa

Skolinspektionen. Idrott och hälsa Elever. Elever. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Skapande och estetiska uttrycksformer Du lär dig att:

Ingen Idrott - 4-5:an på utflykt. Kondition: "Kämpen" Parken. Konditionslek: "Flaggan" Parken. Friidrott: Hopp/löp.

Protokoll 1 (10) Se nästa sida.

för samtalen och diskussionerna framåt

TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Redovisning av uppdrag om översyn av grundskolans kursplan för ämnet idrott och hälsa.

Transkript:

1

Centralt innehåll tema 4: Åk 6 Åk 7-9 Rörelse Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik. Komplexa rörelser i idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelse till musik Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik Hälsa och livsstil Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer. Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer. Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön. Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa. Friluftsliv och utevistelser Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad och symboler. Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur- och utevistelser. Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering. Fokus: Konditions- och styrkeeffekter av olika träningsformer Olika hälsoperspektiv Orientering Utomhusaktiviteter Metoder (exempel på aktiviteter): Olika konditions- och styrkeaktiviteter, tex klockan, styrketräning, hinderbana Slag- och löpspel Dans & rytmik Orientering Inlämningsuppgifter: Åk 6 Loggbok Åk 7 Träningsplanering till en lektion Åk 9 Framtidsplanering (Valfritt) 2

Bedömningsmatriser åk 6: RÖRELSE: Det som bedöms inom varje moment med rörelse och fysisk aktivitet är kvalitén i rörelserna och graden av kvalité. röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang förebygga risker vid fysisk aktivitet Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer. Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, naturoch utevistelser. grundformer i olika miljöer och rörelser till viss del till aktiviteten. grundformer i olika och rörelser relativt väl till aktiviteten. grundformer i olika miljöer och rörelser väl till aktiviteten. - Fortlöpande under lektionstid. Du deltar aktivt i olika moment, provar på och försöker. Du rör dig mindre rytmiskt och med bristande balans och mindre konsekventa rörelseövergångar Det kan behövas flera försök för att utföra rörelsen. Rörelsen är mindre ekonomiskt; dvs. ett rörelsemönster med delvis avvägd kraftinsats I de flesta moment visar du att du med teknik, precision, kroppsuppfattning och kännedom kan välja övningar utifrån dina förutsättningar. Du är för det mesta säker i dina rörelser och du kan göra samma rörelse med liknande resultat. Ibland får du hjälp att utvecklas. Du rör dig till större delen ekonomiskt. Din kunskap och rörelsekvalité med balans, rytm och precision är hög. Du rör dig avspänt, konsekvent och med flyt. Rörelserna är säkra, ekonomiska och du kan upprepa dem med samma resultat. Du kan se, välja och använda lämpliga och relevanta övningar för situationen 3

RÖRELSE med boll i olika lagsporter: Det som bedöms inom varje moment med rörelse och fysisk aktivitet är kvalitén i rörelserna och graden av kvalité. röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang förebygga risker vid fysisk aktivitet Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer. Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, naturoch utevistelser. Eleven kan delta i grundformer i olika miljöer och rörelser till viss del till aktiviteten. grundformer i olika och rörelser relativt väl till aktiviteten. grundformer i olika och rörelser väl till aktiviteten. - Fortlöpande under lektionstid. Du är delaktig och medverkar lite grann till att leken/spelet når sitt syfte. Du deltar i ett begränsat samspel med andra personer Du är delaktig och kan genom spelförståelse välja strategier/metoder som medverkar till att leken/spelet når sitt syfte. Du deltar i ett samspel med andra personer Du är delaktig i väsentliga spelfaser och väljer effektiva strategier/metoder som i hög grad medverkar till att leken/spelet når sitt syfte. Du deltar i ett utvecklat samspel med andra personer 4

RÖRELSE i dans och rytmik: Det som bedöms inom varje moment med rörelse och fysisk aktivitet är kvalitén i rörelserna och graden av kvalité. röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang förebygga risker vid fysisk aktivitet Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelse till musik. Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik. Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer. Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. grundformer i olika miljöer och rörelser till viss del till aktiviteten. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt och rytm. grundformer i olika och rörelser relativt väl till aktiviteten. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven sina rörelser relativt väl till takt och rytm. grundformer i olika och rörelser väl till aktiviteten. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven sina rörelser väl till takt och rytm. - Fortlöpande under lektionstid. Ibland kan du röra dig i förhållande till musikens takt och med olika rytmer, samt anpassa rörelserna till den valda musiken. Ibland kan du anpassa rörelsen till syfte och sammanhang. Du kan för det mesta anpassa rörelserna till den valda musiken och rör dig i förhållande till musikens takt och med olika rytmer. Till större delen kan du anpassa rörelsen till syfte och sammanhang och välja strategi för detta. Du kan anpassa rörelserna till den valda musiken och rör dig i förhållande till musikens takt med olika rytmer. Du anpassar även rörelsen till syfte och sammanhang och väljer en fungerande strategi för detta 5

FRILUFTSLIV OCH UTEVISTELSER: genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer förebygga risker vid fysisk aktivitet Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande naturoch utemiljöer under olika årstider. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med viss anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med relativt god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, naturoch utevistelser. - Fortlöpande under lektionstid. - Med en inlämningsuppgift om Allemansrätten och friluftsliv Du deltar aktivt i de olika momenten utomhus. Du deltar aktivt i de olika momenten utomhus. Du har rätt utrustning för vädret. Du deltar aktivt i de olika momenten utomhus. Du har rätt utrustning för vädret och tar egna initiativ till att lekarna, spelen och idrotterna når sitt syfte. 6

ORIENTERING: genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad och symboler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor. Dessutom kan eleven med relativt god säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor. Dessutom kan eleven med god säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor. - Fortlöpande under lektionstid. Du hittar ett fåtal kontroller tillsammans med en kompis. Du hittar de flesta kontrollerna tillsammans med en kompis. Du hittar de flesta kontrollerna själv. 7

LOGGBOKEN ÅK 6: planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil, Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. - Med en loggbok efter praktiska moment - Fortlöpande med muntliga diskussioner under lektionstid. Du berättar ytligt om hur du upplever olika aktiviteter och nämner hur de påverkar dig. När du berättar om din upplevelse av att träna så ger du exempel på hur du påverkas och vad som påverkar Du beskriver hur och vad och varför du påverkas av träning, ger exempel och kan tala om förändringar 8

Bedömningsmatriser åk 7-9: RÖRELSE: Det som bedöms inom varje moment med rörelse och fysisk aktivitet är kvalitén i rörelserna och graden av kvalité. röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang förebygga risker vid fysisk aktivitet Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelse till musik Styrketräning konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan....rörelse och träningsprogram till musik. förebyggande av skador, genom t.ex. allsidig träning. komplexa rörelser i olika miljöer och rörelser till viss del till aktiviteten och komplexa rörelser i olika och rörelser relativt väl till aktiviteten och komplexa rörelser i olika miljöer och rörelser väl till aktiviteten och - Fortlöpande under lektionstid. Du deltar aktivt i olika moment, provar på och försöker. Du rör dig mindre rytmiskt och med bristande balans och mindre konsekventa rörelseövergångar Det kan behövas flera försök för att utföra rörelsen. Rörelsen är mindre ekonomiskt; dvs. ett rörelsemönster med delvis avvägd kraftinsats Till större delen visar du att du med teknik, precision, kroppsuppfattning och kroppskännedom kan välja övningar utifrån dina förutsättningar. Rörelserna är relativt etablerade och konsekventa, alltså du kan göra samma rörelse med liknande resultat. Ibland får du hjälp att utvecklas. Du rör dig till större delen ekonomiskt. Din kunskap och rörelsekvalité med balans, rytm och precision är hög. Du rör dig avspänt, konsekvent och med flyt. Rörelserna är ekonomiska och du kan upprepa dem med samma resultat. Du kan se, välja och använda lämpliga och relevanta övningar för situationen 9

RÖRELSE MED BOLL I OLIKA LAGSPORTER: Det som bedöms inom varje moment med rörelse och fysisk aktivitet är kvalitén i rörelserna och graden av kvalité. röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang förebygga risker vid fysisk aktivitet Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus Styrketräning konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. förebyggande av skador, genom t.ex. allsidig träning. Eleven kan delta i komplexa rörelser i olika miljöer och rörelser till viss del till aktiviteten och komplexa rörelser i olika och rörelser relativt väl till aktiviteten och komplexa rörelser i olika och rörelser väl till aktiviteten och - Fortlöpande under lektionstid. Du är delaktig och medverkar i viss mån till att leken/spelet når sitt syfte. Du deltar i ett begränsat samspel med andra personer Du är delaktig och kan genom spelförståelse välja strategier/metoder som medverkar till att leken/spelet når sitt syfte. Du deltar i ett samspel med andra personer Du är delaktig i väsentliga spelfaser och väljer effektiva strategier/metoder som i hög grad medverkar till att leken/spelet når sitt syfte. Du deltar i ett utvecklat samspel med andra personer 10

RÖRELSE I DANS OCH RYTMIK: Det som bedöms inom varje moment med rörelse och fysisk aktivitet är kvalitén i rörelserna och graden av kvalité. röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang förebygga risker vid fysisk aktivitet Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelse till musik Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik. förebyggande av skador, genom t.ex. allsidig träning. komplexa rörelser i olika miljöer och rörelser till viss del till aktiviteten och I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. komplexa rörelser i olika och rörelser relativt väl till aktiviteten och I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser relativt väl till takt, rytm och sammanhang. komplexa rörelser i olika miljöer och rörelser väl till aktiviteten och I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser väl till takt, rytm och sammanhang. - Fortlöpande under lektionstid. Du kan ibland anpassa rörelserna till den valda musiken och i mindre utsträckning röra dig i förhållande till musikens takt och med olika rytmer. I liten grad kan du anpassa rörelsen till syfte och sammanhang. Du kan för det mesta anpassa rörelserna till den valda musiken och rör dig i förhållande till musikens takt och med olika rytmer. Till större delen kan du anpassa rörelsen till syfte och sammanhang och välja strategi för detta. Du kan anpassa rörelserna till den valda musiken och rör dig i förhållande till musikens takt med olika rytmer. Du anpassar även rörelsen till syfte och sammanhang och väljer en fungerande strategi för detta, tex lägger på en egen känsla eller stil. 11

ORIENTERING: Genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel. Dessutom kan eleven med relativt god säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel. Dessutom kan eleven med god säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel. - Fortlöpande under lektionstid. Du hittar ett fåtal kontroller tillsammans med en kompis. Du hittar de flesta kontrollerna tillsammans med en kompis. Du hittar de flesta kontrollerna själv. 12

TRÄNINGPLANERING Åk 7: planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, t.ex. förbättring av konditionen. Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, t.ex. av kön. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer. Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. : - Skriftlig inlämningsuppgift med mål, planering och genomförande av planeringen. - Hur väl uppgiften är fördjupad med, resonemang och analys av mål och träningsupplägg. Du gör en planering. Du för ett grundläggande och rent faktabaserat resonemang om effekter. Du kan ge mer konkreta exempel på hur olika faktorer påverkar DIN hälsa och träning utifrån DITT upplägg. Du kommer till slutsatser utifrån ditt grundläggande resonemang. Du analyserar och resonerar på en djupare nivå genom att utveckla dina slutsatser utifrån hur, vad och varför och kan ge konkreta exempel på förändringar, och motivera dessa. 13

LOGGBOK Tema 4 Åk 6 Under tema 4 ska du föra en loggbok, eller en processbeskrivning, efter varje delmoment. Det du i loggboken ska fundera kring är: - Hur kändes det att genomföra aktiviteten? - Vilken typ av träning har vi genomfört? (Kondition och/eller styrka? Låg-, medel-, eller högintensiv träning? Explosiv eller uthållig?) - Vad hade det för mental och fysisk effekt på dig? - Vad finns det som kan ha påverkat ditt genomförande? - Finns det några risker med aktiviteterna som vi genomfört? Exempel. Motivera. - Ska du göra något annorlunda nästa gång? 14

Inlämningsuppgift Tema 4 Åk 7 Planera en egen aktivitet till en lektion i Mälarhöjden. Du kan vara inne i salen eller ute om vädret tillåter. Vid motivering/analys tänk alltid HUR, VAD och VARFÖR - för att fördjupa och utveckla ditt resonemang och dina slutsatser. 1) Sätt ett MÅL: Vad är ditt mål med träningen/planering och den valda metoden? Det kan vara tex konditionseffekter, styrkeeffekter, mentalt, rörlighet, socialt osv. Tänk på att det ska vara genomförbart på lektionstid. Tänk på att du ska kunna utvärdera ditt träningsmål. 2) Välj en METOD: Vad ska du göra beskriv från början till slut. (uppvärmning, genomförande mer detaljerat, avslut) 3) MOTIVERA: - Varför har du valt det målet som du valt? - Berätta och förklara vad du ska träna för att nå ditt mål. Motivera varför detta är en bra form/sätt för att nå ditt mål. Tex. vad händer i kroppen och varför? - Andra positiva effekter av ditt mål? - Andra faktorer som kan påverka din träning, ditt upplägg, din metod och om du når ditt mål? Tex: * kost * skador, finns det några skaderisker med genomförandet? Hur kan du förebygga eller motverka? 4) UTVÄRDERING: Hur kändes din valda metod och ditt upplägg? Kunde du gjort något annorlunda? Nådde du ditt mål eller tror du att du skulle kunna göra det motivera. Finns det andra faktorer som måste förändras för att du ska lyckas med din träning eller med framtida träningsmål? Motivera! Lycka till! Jocke 15

FRAMTIDSPLANERING Åk 9 (Frivillig inlämningsuppgift) Nu börjar du snart gymnasiet och kommer få mindre idrott än på högstadiet och så småning om får du sköta din hälsa och din träning helt själv. Så hur ska du sköta din hälsa? 1) MÅL: Vad vill du med din hälsan och träning i framtiden? Varför? 2) METOD: Hur tror du att du kommer att träna vad kommer vara ett bra sätt att nå dina hälso- och träningsmål? Varför? 3) ÖVRIGT: Hur ska du tänka i övrigt om din hälsa och träning. Ge exempel och förklara varför. Lycka till! Jocke 16