Regelverk/lagstiftning och organisation. Hur styrs insatser, vård och samverkan av lagstiftningen?

Relevanta dokument
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. HSL gäller Tvångsåtgärder i rimlig proportion till syftet Stor restriktivitet med tvångsåtgärder

Ny vårdform inom psykiatrisk tvångsvård

Socialtjänstlagens uppbyggnad

Stöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun

Psykiatrisk tvångsvård

Tvångsvårdens syfte (2 )

Stöd till personer med funktionsnedsättning


Handläggning inom Omvårdnad Gävle

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Forum Funktionshinder Helena Bjerkelius. Att som enskild använda sig av lagarna SoL och LSS för att få hjälp och stöd

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014

Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Råd och stöd. Handikappreformen 1994: Tillägg till HSL(3b, 18b ) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Resultat av brukarenkät - Funktionsnedsättning 2017

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lagstiftning kring samverkan

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Information om LSS

Vad säger lagarna och hur kan de användas?

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag,

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

Psykiatrisk tvångsvård. Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare September 2012

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

Välkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vår omsorg, din trygghet

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Information om LSS. Version Vård- och omsorg

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

Sociala nämndernas förvaltning redovisar utredningen av uppdraget i tjänsteskrivelsen.

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

Hälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården -

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Historiska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Information om stöd och service

Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser. Vård- och omsorgsförvaltningen

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

Anna Setterström. Omsorgskonsulent Karlstads kommun

Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Daglig verksamhet LSS 9.10

Stöd och service enligt LSS

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Regelverk/lagstiftning och organisation

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Svensk författningssamling

Lagstiftning och samverkan

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

SoL och LSS vid funktionsnedsättning

Personlig assistans. Nordiskt seminarium april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Senaste version av SOSFS 2008:18. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård

Vård- och stödsamordnare

Bistånd och insatser enligt SoL och LSS

FUNKTIONSNEDSÄTTNING år FRAMTIDENS LSS OLIKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Bengt Westerberg Ledare fp/liberalerna


För ett tryggt och självständigt liv. Att ansöka om stöd. För dig med funktionsnedsättning. goteborg.se/funktionsnedsattning

Information om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

LSS lagen om rätten att leva som andra. För dig som vill veta mer om stöd och service för personer med funktionsnedsättning

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Bilaga 1. Bakgrund, definitioner, målgrupper och års boendeplan

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

inda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011

Disponering av medel från resultatutjämningsfond (RUF)

Funktionsnedsättning att ansöka om stöd

Vårdintyg Praktik Juridik Etik

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

Riktlinjer för fortsatt behovsbedömning, definition och verkställighet vad gäller insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 6 LSS

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Bevaka rätt Den juridiska delen av uppdraget

Sammanfattning av statistikuppgifter

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Tillsynsenheten. Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Transkript:

Regelverk/lagstiftning och organisation Hur styrs insatser, vård och samverkan av lagstiftningen?

13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Presentation 14:00 Paus 14:15 Kalle en kille mitt i livet, del 1 14:45 Fika 15:15 Kalle, del 2 4 16:15 Reflektioner 16:30 Allt för idag tack för idag!

Ämnet är lagstiftning hur kul är det? Vad ska vi med den till? Introduktion lagar som spelar roll Kalle en kille mitt i livet

Lagen om nykterhetsvård Lagen om socialhjälp Lagen om barnavård

Socialtjänstlagen SoL Lagen om vård av unga LVU Lagen om vård av missbrukare i vissa fall LVM

Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten är överordnad o kontrollerar Symtom hos den enskilde

Tilltro till den egna förmågan att påverka sitt liv Soc tjänsten ska ge service och hjälpa Helhetssyn = problemen i förhållande till den soc miljö man lever i Hitta en samordnad lösning

Främja ekonomisk och social trygghet Jämlikhet i levnadsvillkor Aktivt deltagande i samhällslivet Utveckla resurser hos den enskilde Respekt för självbestämmande, integritet Frivillighet Barnets bästa

Grundsyn frivillighet, självbestämmande, tro på den egna förmågan. Vilket samhälle vill vi ha?

Vad gör man om inget händer? Måste man samverka?

Rättighetslag för en viss grupp människor Kännetecknas av - Omfattas av någon av personkretsarna - Beskrivning av rättigheterna (insatserna) - Överklagningsrätt

1. Personer med utvecklingsstörning,autism eller autismliknade tillstånd 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder eller hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande stöd eller service

Jämlikhet och full delaktighet Grundas på den enskildes självbestämmande och integritet Leva som andra

10 insatser 9 insatser för personer som omfattas av personkrets 3

Komplement till Den enskildes vilja är avgörande

Tvångsvård allmänt Det är patientens eget behov av behandling och vård som är det egentliga motivet för tvångsvård. Behov av omgivningsskydd kan ibland bli avgörande. Patientens rättsäkerhet och restriktiv användning av tvångsvård är grundläggande i lagstiftningen. Det är viktigt att ha de grundläggande fri- och rättigheterna i minnet och att verkligen förstå vilka radikala ingrepp det är i människans liv när dessa rättigheter begränsas. Allt som inskränker dessa rättigheter ska betraktas som undantag från det normala i vårt samhälle.

Tvångsvård allmänt För de flesta är det självklart att ingen patient ska opereras eller ges annan vård och behandling mot sin vilja. Att så inte sker är reglerat i en av våra grundlagar, regeringsformen. Samma rättigheter som gäller för andra patienter gäller även dem som tvångsvårdas. Alla har rätt att kräva trygg och säker vård, information, vård i samråd och respekt för sin person. Den inskränkning i patientens självbestämmande som medges och det tvång som tillåts måste minimeras och vara absolut nödvändigt.

2 - Tvångsvården ska syfta till att sätta patienten i stånd att frivilligt medverka till nödvändig vård och ta emot det stöd som han eller hon behöver. Chefsöverläkaren avgör vilka behandlingsåtgärder och ev. tvångsåtgärder som krävs för att en tvångsvårdad patient skall bli i stånd att medverka frivilligt. 2a - Tvångsåtgärder. Tvångsåtgärderna ska stå i rimlig proportion till sitt syfte, utövas skonsamt och hänsynsfullt och får utnyttjas endast om information till patienten inte resulterar frivillig medverkan till vård. Proportionalitetsprincipen.

3 - Förutsättningar för tvångsvård (kriterier) Patienten skall: ha en allvarlig psykisk störning ha ett oundgängligt behov av sluten vård motsätta sig sådan vård Störningen bedöms både vad gäller art (sjukdomstyp) och grad (funktionsnivå) dessutom bedömer man symtom. Behovet av sluten vård ska vara oundgängligt d v s ingen annan tänkbar lösning bedöms fungera. Man ska också här beakta om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig. Huvudregeln är att patienten motsätter sig vård men kan också gälla patient med total avsaknad av sjukdomsinsikt eller som snabbt växlar i besked, som vid mani.

5 - Vårdintyg. Ett vårdintyg måste alltid baseras på en personlig undersökning. Kravet på särskild läkarundersökning och omedelbar anslutning innebär att man inte kan basera ett vårdintyg på intrycken från ett hembesök en vecka tidigare kombinerat med aktuell rapport från omvårdnadspersonal och andra personer om vad som därefter har tilldragit sig. En ny bedömning är nödvändig. Polishandräckning kan bli nödvändigt. Överenskommelser och lokala rutiner finns med primärvården och sjukhusen.

26 Den som ges öppen psykiatrisk tvångsvård får vistas utanför sjukvårdsinrättningen. Vid beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård ska rätten föreskriva de särskilda villkor som ska gälla för vården. Rätten får överlämna åt chefsöverläkaren att besluta om dessa villkor. När det finns skäl för det, får rätten återta denna beslutanderätt. De särskilda villkor får avse: - skyldighet att vistas på ett hem eller annan institution för vård eller behandling eller att besöka en vårdcentral eller anlita socialtjänsten, - vistelseort, bostad, utbildning eller arbete, - förbud mot att använda berusningsmedel, - förbud mot att vistas på en viss plats eller att ta kontakt med en viss person eller annat som är nödvändigt eller följer av vårdplanen.

Kalles historia del 1 En sammanfattning finns på era stolar, den är uppdelad i 4 delar och ni får nu 5 minuter på er att läsa igenom del 1.

Rinner ut i sanden

Kalle är överårig för Bup men vill inte gå till Vuxenpsyk, hur kunde man löst det?

Vad tänker vi om att det inte blir något av insatserna enl Sol och HSL? Vad kunde man gjort mer? Kunde man inte tvingat Kalle till gymnasiet?

Kalles historia del 2 och 3

HSL och SoL Var detta tillräckligt? Vad kunde/borde man ha gjort?

Kalles historia del 4

Reflektion, tvångsvård

Betydande svårigheter i vardagen

Hade LSS förändrat något? Kalles diagnos ger inte underlag till en LSS tillhörighet, har detta en avgörande betydelse?