Kreativ verkstad om kartläggning av nyanländas kunskaper. Göteborg 11 februari 2016

Relevanta dokument
Att stärka nyanlända elevers identitet och skolans demokratiska processer genom kartläggning

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång

Välkommen till dialogmöte för kartläggare

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Utbildning för nyanlända elever

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

DIALOGMÖTE FÖR KARTLÄGGARE. Lund den 5 november

Verksamhetsbeskrivning

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen:

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem.

Lärarhandledning Numeracitet

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6)

Beslut för förskoleklass och grundskola

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Rutiner & Riktlinjer. Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning.

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Beslut för förskoleklass och grundskola

Regelbunden tillsyn av huvudman vuxenutbildning

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever

VERKSAMHETSBESKRIVNING

Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Skolutveckling Sigtuna kommun. Sigtunaboxen.

molndal.se Modersmålsenheten

Beslut för förskoleklass och grundskola

Att bana väg för nyanlända elevers lärande genom kartläggning. Göteborg 1 sept 2016 Anniqa Sandell Ring

Beslut för förskoleklass och grundskola

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

Rutiner & Riktlinjer. Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

Den goda organisationen

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Nyanlända i Piteå. Utbildningsförvaltningen

Beslut för vuxenutbildning

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Beslut efter uppföljning för Gullspång kommun

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,

Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Nävertorp grundsärskola i Katrineholms kommun

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

2018/2019. Mottagnings- och integreringsplan för nyanlända elever i Munkedals kommun

Nyanlända elevers lärande

Välkomna! till den andra träffen för samordnare inom ramen för Skolverkets regeringsuppdrag.

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6)

Utbildning av nyanlända elever (Ds 2013:6)

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Rytmus i Göteborgs kommun. Skolinspektionen. Dnr :5384 Rytmus

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av mottagandet av nyanlända elever i Stockholms stad

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor

Beslut för vuxenutbildning

Fo rba ttringsarbete i skola, vad a r det? Nyanla ndas la rande mottagande, inkludering och skolframga ng

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av mottagandet av nyanlända elever i Överkalix kommun. Beslut Överkalix kommun

Riktlinjer för mottagande av och undervisning för nyanländ elev i Strängnäs kommuns utbildningsväsende

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016


Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Kommittédirektiv. Modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer. Dir. 2018:38

Nyanlända möter svensk skola blir följden innovation? EY, juli 2016

Beslut för förskoleklass och grundskola

Granskning av utbildning för nyanlända

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundskola

Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasieskolan samt stärkt kvalitet i förskola och fritidshem. Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet)

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Stödinsatser i skolan

Svar på Skolinspektionens föreläggande efter granskning av förskoleklass och grundskola

Välkomstcentrum RUTINER OCH RIKTLINJER FÖR. Mottagande och utbildning av nyanlända elever i Borlänge kommuns grundskola och gymnasium

Regelbunden tillsyn av kommunal huvudman

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Regeringens proposition 2014/15:45

Svensk författningssamling

BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun. Beslut

Beslut efter uppföljning för vuxenutbildning

Skolans arbete med extra anpassningar. Ulf Pantzare Utredare/projektledare

Transkript:

Kreativ verkstad om kartläggning av nyanländas kunskaper Göteborg 11 februari 2016

Syftet med att delta i kartläggningsverkstaden Varför vill du delta i verkstaden? Vad tror du att du får ut av att delta i verkstaden?

Förförståelse Har du: En bra bild av det nya materialet? Kartlagt med det nya materialet? Fattat beslut utifrån det nya materialet? Undervisat utifrån det nya materialet? Utvärderat effekten av kartläggning utifrån det nya materialet?

Tre elevgrupper att förhålla sig till Nyanlända som ännu inte talar svenska Elever med svenska som andraspråk Elever med svenska som modersmål Era associationer kring dessa grupper? Under kursen fokuserar vi elever inom den här gruppen

Tillsammans!

De som kartlägger Den som gör sammanvägningen och beslutar De som undervisar De som följer upp och utvärderar

Kartläggning Undervisning Psykosociala aspekter Pedagogiska aspekter

Tre kursträffar om kartläggning och den första undervisningen Genomförande Beslutsfattande och planering av utbildning Undervisning och systematiskt kvalitetsarbete

Mottagande och undervisning av nyanlända och vissa andra elever Definition av nyanländ Bedömning av kunskaper Placering Förberedelseklass Prioriterad timplan Garanterad undervisningstid

Definition nyanländ Kap 3 skoll Definition av nyanländ 12 a Med nyanländ avses i denna lag den som 1. har varit bosatt utomlands, 2. nu är bosatt i landet, och 3. har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet.

Bedömning av kunskaper Bedömning av en elevs kunskaper Kap 3 SkolL 12 c En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Om det behövs ska en sådan bedömning göras även för en elev som 1. har varit bosatt utomlands och som har påbörjat sin utbildning här senast vid höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år, eller 2. efter skolgång i Sverige har varit bosatt utomlands och därefter har återvänt till Sverige för att återuppta sin utbildning här.

forts Rektorn ansvarar för att bedömningar görs enligt första och andra styckena. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om underlag för sådana bedömningar

Bedömning ska göras skyndsamt 12 d En bedömning enligt 12 c ska göras skyndsamt. För en nyanländ elev och för en elev som avses i 12 c andra stycket 2 ska bedömningen göras i sådan tid att beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp kan fattas enligt 12 e. För en elev som avses i 12 c andra stycket 1 ska bedömningen göras senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom skolväsendet i någon av de skolformer som anges i 12 b. Resultatet av en bedömning enligt 12 c ska beaktas vid beslut enligt 12 e samt vid planering av undervisningen och vid fördelning av undervisningstiden. Lag (2015:246).

Mottagande och organisation en kritisk granskning Ett exempel: Mottagningsenhet 2 mån Kartläggning steg 1 och 2 Förberedelseklass Kartläggning Steg 3 Ordinarie undervisning

Visualisera genom bild och text Hur ser mottagandet/organisationen ut? Vilka enheter/undervisningsgrupper ingår eleven i under de två första månaderna? Efter två månader?

Materialet består av tre steg: Steg 1: Elevens språk och erfarenheter. Steg 2: Elevens kunskaper inom områdena litteracitet och numeracitet. Steg 3: Elevens kunskaper i 15 av grundskolans ämnen.

Faran med bara en enda berättelse SE FILMEN! Klicka på länken för att komma till filmen The danger of a single story Nyanlända elever

Hur vi tolkar och gör andra människor begripliga för oss själva hänger inte nödvändigtvis ihop med vad vi faktiskt ser, utan vad vi redan från början tror oss veta. (Burr 2003)

Dialogiskt, utforskande samtal Bekräftar, återkopplar, ställer följdfrågor Lyssnar och ger eleven tid att tänka Flexibel, t.ex. vad gäller ordningen på frågorna. Fokus på att få information utifrån elevens perspektiv och referensramar Intresse för att fånga kunskaper oavsett hur de inhämtats Fokus på att upptäcka styrkor och utvecklingsområden. Dokumentationen sker på ett smidigt sätt Fokus på möjligheter till fortsatt lärande och utveckling Fråga-svar-intervju Tar emot elevens svar, går vidare till nästa fråga Forcerad, ställer snabbt nya frågor utan att låta eleven tänka Ställer frågorna i tur och ordning. Fokus på att få information utifrån lärarens egna perspektiv och referensramar Fokus på att dokumentera formella kunskaper Fokus på att upptäcka kunskapsluckor och att leta efter brister. Dokumentationen stör samtalet Konstaterar nuvarande kunskapsnivå

Förhållningssättet är grunden till allt Assimilering Inkludering

Ex. Litteracitet Bristperspektiv Deltagarna kan inte anteckna för att komma ihåg ett innehåll och inte heller använda lexikon eller grammatikböcker. De kan inte läsa olika texter för att utöka sitt ordförråd och inte heller göra skriftliga övningar för att träna ord och strukturer. De kan inte göra skriftliga hemuppgifter. (Alver & Lahaug(1999) i Franker (2013)

Resursperspektiv Deltagarna har redan strategier för att lära i handling och genom samtal och är bra på att minnas utan att använda skrift. De är vana vid att förmedla sina kunskaper muntligt och förstår skriftens funktion genom att andra människor läst och skrivit för dem eller tillsammans med dem. De har tidigare lärt sig flera språk utan att använda skrift. Alver & Lahaug(1999) i Franker (2013)

Foto: Z. Bensemra Foto: G. Blank Foto: J.P. Kepseu Lärande situerat i praktiker Foto: C. S. Owsley Foto: M. Olofsson Foto: C. du Plessis Foto: J. Mamulin

Att fundera över: Hur vet vi att syftet med kartläggningen uppfylls? Vilken undervisning erbjuder vi eleverna under de två första månaderna? Vilken undervisning erbjuder vi eleverna efter två månader?

Uppgift till träff 2 Uppgift 1: Presentera dina slutsatser i grupparbete vid nästa träff. Om du vill: dokumentera gärna skriftligt och skicka till anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Observera och gör en kritisk granskning av: - Mottagandet - Genomförandet av inskrivningssamtalet och kartläggningen - Använd begrepp (och fraser) som: följa författningar, förhållningssätt, assimilering, inkludering, utforskande, analys, ansvar, kompetens Filma eller spela gärna in som ett dokumentationsredskap vid analys av verksamheten för att du fångar så mycket mer då.

Presentera din drömplan i grupparbete vid nästa träff Uppgift 2 Tänk om.? Om du vill: Dokumentera gärna skriftligt och skicka till anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Hur vill du att organisationen ska se ut för bästa resultat (delaktighet/inkludering, måluppfyllelse)? Vad krävs för att nå dit? Ta fram din drömplan för hur den mest hållbara och samtidigt flexibla organisationen kan se ut så att bestämmelserna följs (en likvärdig skola)

What if?