SPELAR MATVANORNA NÅGON ROLL FÖR LÄRANDET? Introduktion nutritionsfaktorer som kan ha betydelse för barns och ungdomars lärande Frukost och lärande Järnstatus och lärande Vad påverkar järnstatusen järn i maten, järnets biotillgänglighet, järnbehovet Sammanfattning - Vad kan göras? AGNETA SJÖBERG, PROFESSOR I NÄRINGSLÄRA, INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP 2015-10-28 Matvanor och lärande hur kan det hänga samman? Måltid Akuta effekter Kostfaktorers påverkan över tid, exempelvis Frukost Lunch Näringstillstånd t ex undernäring, Järnbrist Kostens kvalitet, Western type diet Amning Antioxidanter Omega-3 fettsyror Stevenson & Prescott Human diet and cognition, Wiley Interdisciplinary Reviews: Cognitive Science 2014, 463-75. Hoyland et al A systematic review of the effect of breakfast on the cognitive performance of children and adolescents, Nutrition Research Reviews 2009, 220-243. 1
Frukost och lärande Hjärnan behöver energitillförsel för sin funktion Barn beroende av energitillförsel vid måltid Beroendet avtar från 10 till 16-18 år Näringsstatus påverkar effekt Hög omsättning av näringsämnen Barn Tillväxt, periodvis snabb Kognitiv förmåga central för deras lärande Att äta frukost har betydelse för barns kognition, förmåga att vara uppmärksamma och att minnas Iron deficiency in infancy and neurocognitive functioning at 19 years: evidence of long-term deficits in executive function and recognition memory Abstract Iron deficiency in infancy negatively impacts a variety of neurodevelopmental processes at the time of nutrient insufficiency, with persistent central nervous system alterations and deficits in behavioral functioning, despite iron therapy. In rodent models, early iron deficiency impairs the hippocampus and the dopamine system. We examined the possibility that young adults who had experienced chronic, severe, iron deficiency as infants would exhibit deficits on neurocognitive tests with documented frontostriatal (Trail Making Test, Intra-/Extra-dimensional Shift, Stockings of Cambridge, Spatial Working Memory, Rapid Visual Information Processing) and hippocampal specificity (Pattern Recognition Memory, Spatial Recognition Memory). Participants with chronic, severe iron deficiency in infancy performed less well on frontostriatal-mediated executive functions, including inhibitory control, set-shifting, and planning. Participants also exhibited impairment on a hippocampusbased recognition memory task. We suggest that these deficits may result from the long-term effects of early iron deficiency on the dopamine system, the hippocampus, and their interaction. Småbarn med järnbrist riskerar bestående förändringar i CNS och beteende även om bristen hävts. Lukowski et al, Nutr Neurosci 201, 54-70. 2
Järnstatus och lärande Järn är centralt för nervsystemets funktion, för syntes och omsättning av neurotransmittorer och för immunsystemets funktion Järnbrist innebär hos skolbarn och tonåringar försämrad kognitiv funktion och arbetskapacitet Järnbrist leder till beteendeförändringar och försämrat lärande och skolprestation Mesias et al, Iron nutrition in adolescence, Crit Rev in Food Science and Nutr, 2013 Lozoff B, Behavioral alterations in iron deficiency, Acta Paediatrica 1988 Järnbehovet under tillväxten Tre perioder då järnbehovet är extra stort: Sista delen av fosterlivetnyföddhetsperioden Småbarnsperioden Tonårstillväxten Beard & Connor, Annu Rev Nutr, 2003 Iron Status and neural functioning Hulthén, L 1996, Baserat på WHO/FAO expertkommitté 3
Järnbrist - förekomst Tonåringar 15-40% Ungdomsstudien i Göteborg pojkar 23% otillräckliga järndepåer, flickor drygt 40% Kvinnor i fertil ålder 30%, 40% av gravida Anemi hos 3-4% 1-åringar järnbrist hos drygt 10% (SF<12), anemi hos 2,3% 4-åringar lägre 2-3% Wesström J, Läkartidningen 2015 Sjöberg & Hulthén, Eur J Clin Nutr, 2015, Comparison of food habits, iron intake and iron status in adolescents before and after the withdrawal of the general iron fortification in Sweden Gunnarsson et al, Acta paediatrica 2007, 391-395. Bilder från Läkartidningen nr 11, 2015 Wesström J, Kvinnor i fertil ålder behöver ofta järntillskott Järn i maten Hur mycket järn som kan absorberas beror på: Mängden järn Hemjärn, icke hemjärn och berikningsjärn Järnets biotillgänglighet, dvs andel som absorberas Faktorer som påverkar biotillgängligheten: Järnstatus Främjande: vitamin C, köttfaktorn (kött, fisk) Hämmande: kalcium, fytinsyra, tanniner Järnstrategier: Ökat intag Förbättrad biotillgänglighet Hallberg & Hulthén, Am J Clin Nutr 2000 4
Absorption Fe (mg) 2015-10-28 Små förändringar i måltiden kan minska eller öka järnabsorptionen 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 + 1 dl mjölk + 1 dl mjölk + 1 kopp kaffe + 1 dl mjölk + 1 glas juice + 1 glas juice Hallberg & Hulthén, Am J Clin Nutr 2000 Absorption i procent av järn i måltiden: 16% 4,5% 2,6% 0,3% 9% Den typiska nordiska kosten ger ett totalt Fe-intag på 10-20 mg /dag. Av icke-hemjärnet i detta absorberar friska personer ungefär 5-10%. Individer med järnbrist absorberar 10-20%. Hemjärn-absorption, ca 25% (beror på järnstatus och kostens sammansättning) Hallberg & Hulthén, Am J Clin Nutr 2000 5
Gärna också Vit C-rik frukt och/eller grönsak 6
Vitamin C det enda som främjar järnabsorptionen Vissa järnrika grönsaker som t ex baljväxter innehåller faktorer som hämmar järnabsorptionen Ett alternativ är att också inkludera viss mängd kött som liksom Vit C motverkar de hämmande ämnena Sammanfattning - Matvanor för lärande Måltidsordning som stödjer livsmedelsvalet Frukost (även lunch och mellanmål) stödjer lärandet, särskilt hos yngre barn Effekt av näringsstatus och socioekonomisk situation Järnstatus påverkar den kognitiva förmågan I tillväxtspurt är järnbehovet mycket stort Strategier för att tillgodose järnbehovet; järnrika livsmedel, ökad fysisk aktivitet ökat energibehov som kan öka järnintaget, samt att kombinera maten för bättre biotillgänglighet Att följa generella kostråd räcker i de flesta fall! 7