Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag

Relevanta dokument
Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag

Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag

Vad påverkar ammoniakavgång åtgärder och byggnadslösningar. Knut-Håkan Jeppsson, BT, SLU i Alnarp

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK. Emission of ammonia and greenhouse gases from deep litter houses for cattle and pigs a review

Kvävedynamik vid organisk gödsling

En energieffektivare grisproduktion

Helhetskoncept för att lösa ammoniakproblematiken både inne och utanför befintliga grisstallar

Helhetskoncept för att lösa ammoniakproblematiken både inne och utanför befintliga grisstallar

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Odla ditt eget strö Rörflen. Karin Granström Värmland

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Jordbrukets klimatpåverkan

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Industriutsläppsverksamheter intensiv uppfödning av gris och fjäderfä

Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra?

Ammoniak i djurstallar och gödsellager

Praktiska Råd. greppa näringen. Stallar för djur och miljö

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Växtnäring i stallgödseln

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Datainsamling för djurgård

Rörflen som strömaterial i djupströbädd för nötkreatur

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Böklåda med torv på rastgårdsytan i ekologisk slaktsvinsproduktion - Effekter på beteende och emission av kväve (NH3 och N2O)

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Ansökan om villkorsändring i tillstånd enligt miljöbalken för djurhållning på fastigheten Hulabäck 20:1 i Halmstads kommun

Byggnadstekniska åtgärder för lägre ammoniakemission från djurstallar

temabygg NUMMER NÖTKÖTT Särtryck från tidningen Nötkött Nummer

Aktuellt från fältet Svenska Äggs Kontaktdagar 2015

Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel. Stig Karlsson & Eva Salomon

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Tidskrift/serie. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk. Utgivningsår 2005

Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt

Innehåll

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

Ammoniak från slaktkycklingstallar - utveckling av mätmetod och uppmätning av emissioner Sven Nimmermark, Biosystem och Teknologi SLU, Alnarp

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar?

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

Djupströbäddar i fårproduktionen dess egenskaper samt alternativa strömedel

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING

Praktiska Råd. greppa näringen. Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016

VÄXTHUSGASFÖRLUSTER VID LAGRING OCH SPRIDNING AV STALLGÖDSEL

ENERGIFÖRBRUKNING I JORDBRUKETS DRIFTBYGGNADER Av Torsten Hörndahl, Univ, adjunkt. JBT. SLU Alnarp

Kort introduktion till

Klimatreducerande åtgärder inom jordbruk En studie genomförd på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland

Kväveförluster från kostallar beräknad med hjälp av kvotmetoden (SLF-projekt V )

Gården i ett livscykelperspektiv

Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Byggplanering (30C) Planeringsförutsättningar Ca 13 dikor med kalvar. Energibesparing

Växthusgasernas kemi och biologi

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Utredning och ändringsförslag kring utrymmesmått för nötkreatur och får/get i KRAV-produktion

Förlustkoefficienter över ammoniakavgivning från stallar för mjölkkor (Dnr /06)

SP biogasar häng med!

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Jordbrukets klimatpåverkan

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

PROJEKTOMRÅDEN. Satsningar inom olika strategiska insatsområden 9/29/2017. Forskningsfronten för förbättrad djurhälsa i stallarna

Från 2017 är vi RISE (Research Institutes of Sweden) Satsning på värdekedjan för livsmedel inom enheten Jordbruk och Livsmedel

Jordbrukets klimatpåverkan

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Rapport Tillväxtprogram nötkött utnyttja potentialen, steg 1 &2. Partnerskap Alnarp projekt nr 129 och 156

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Sommarens torka. Klimatförändring

GREPPA NÄRINGEN. God djurmiljö ger ökad lönsamhet VÄLKOMNNA TILL KOHAGEN. Modernt kortbås

Jordbrukets utsläpp och trender

Transkript:

Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag Knut-Håkan Jeppsson Biosystem och Teknologi (BT)

Biosystem och teknologi (BT) Forskar kring samspelet mellan mark, växter, djur, miljö, klimat och människor i system för hållbar produktion av mat och förnyelsebara råvaror. - Agrosystem - Hortikultur - Lantbrukets byggnadsteknik Djurmiljö och byggnadsfunktion Material- och konstruktionsteknik Klimat-, Energi- och Miljöteknik Grund och forskarutbildning Fakulteten för Swedish Landskapsplanering, University of Agricultural Trädgårds- Sciences och Jordbruksvetenskap (LTJ), ALNARP

Metangas från gödsel i stall Anaerob nedbrytning av kolhydrater Beror av: ph (optimum ph 7-8) Temperatur (> 10 o C) Lagringstid Gödselmängd Gödselns kemiska innehåll Organiska materialets tillgänglighet Ämnen som hämmar metangasbildningen Biosystem och Teknologi (BT)

Temperaturens betydelse för CH 4 - emission från slaktgrisstall CH 4 -emission påverkas av årstid Högst CH 4 -emission under sommardagar med utetemperatur över 25 o C. (Haeussermann et al., 2006) (Ngwabie et al., 2011) aa

Från mjölkkostall: (flytgödsel) 75-90% från kon 10-25 % från gödseln Från slaktgrisstall: (flytgödsel) 10-50 % från grisen 50-90 % från gödseln (Monteny et al., 2006; Ngwabie et al., 2011)

Lustgas från gödsel i stall Bildas vid nitrifikation och denitrifikation Beror av: Syretillgång Temperatur Gödselmängd Gödselarea Gödselns kemiska innehåll Tillgång på ammonium; nitrit/nitrat Organiska materialets tillgänglighet Biosystem och Teknologi (BT)

Mätningar på stallnivå vid LBT Kontinuerligt 12 mätpunkter CH 4 N 2 O CO 2 NH 3 Infraröd fotoakustisk metod Brüel & Kjær, (Lumasense)

Mätningar i mjölkkostall spaltgolv Dec 2006 - Mar 2007 Maj 2007 (1 vecka) 164 195 mjölkkor 31 33 kg mjölk/ko,dag Fullfoder (gräs/majsensilage, halm, HP-massa, spannmål, protein)

Mätningar i mjölkkostall helt golv Feb 2007 - Maj 2007 108 mjölkkor 31,5 kg mjölk/ko,dag Mixat grovfoder (gräs/majsensilage, halm) Kraftfoder (spannmål, protein)

Metangas från mjölkkostall CH 4, g/ko, timme CH 4, g/ko, timme Dygnsvariation Djurens aktivitet

Mjölkkostall - spaltgolv Spaltgolv, skrapor under spalt Tabell 2. Koncentration av lustgas och metan samt emission av metan från ett mjölkkostall med spaltgolv (Ngwabie et al., 2009a) Koncentration i stallet, ppm Emission, g/ko,dag 1) Månad n 2) N 2 O CH 4 CH 4 medel SD 3) medel SD medel SD December 1379 0,34 0,02 74 23 286 96 Januari 2273 0,36 0,03 77 34 312 144 Februari 3051 0,34 0,02 73 29 283 120 Mars 3404 0,29 0,04 67 29 276 120 Maj kl 17-09 444 0,34 0,04 35 13 223 96 kl 11-15 105 0,39 0,03 4 3 - - 1) 500 kg levande vikt; 2) antal registreringar; 3) standardavvikelse NH 3 -emission: 30 g/ko och dag

Mjölkkostall helt golv Betonggolv med skraputgödsling Tabell 3. Koncentration av lustgas och metan samt emission av metan från ett mjölkkostall med helt golv (Ngwabie et al., 2009b) Koncentration i stallet, ppm Emission, g/ko,dag 1) Månad n 2) N 2 O CH 4 CH 4 medel SD 3) medel SD medel SD Mars - maj 1751 0,27 0,04 39 17 262 62 1) 500 kg levande vikt; 2) antal registreringar; 3) standardavvikelse NH 3 -emission: 24 g/ko och dag

Gödselbäddar för nötkreatur Emission av metan, lustgas och ammoniak från mjölkkor på djupströbädd och glidande ströbädd Inhysningssystem CH 4 - N 2 O- NH 3 - emission emission emission g/djur och dag g/djur och dag g/djur och dag Flytgödselsystem (LBT s mätningar) 262-290 ~0 24-30 Djupströbädd 530-1330 2.5 18.0 38.3 Glidande ströbädd 780 0.09 0.14 7.3 9.4 Källa: Amon m.fl., 1997; Snell m.fl., 2003; Mosquera m.fl., 2005; Zhang, 2005

Lustgas från stall för mjölkkor N 2 O g/djur och dag Stall med bundna djur 0,1 1,2 Amon et al., 1998 Lösdrift, flytgödselsystem - helt golv 0,1 9,1 Zhang et al., 2005 - spaltgolv 0 4,4 Zhang et al., 2005 Djupströsystem 2,5 Mosquera et al., 2005 aa

Mätningar i slaktgrisstall 3 omgångar 50 54 grisar 27 106 kg 2.18 2.76 kg foder per dag (torrfoder) 0.71 0.95 kg tillväxt per dag

Metangas från slaktgrisstall CH 4, g/gris, timme Djurens aktivitet Aktivitet CH 4 CH 4, relativ emission Dag under året Tid Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT)

Lustgas från slaktgrisstall N 2 O, g/gris, timme Djurens aktivitet Aktivitet N 2 O N 2 O, relativ emission Dag under året Dygnsvariation Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT)

Slaktgrisstall 40% spaltgolv, skrapor Tabell 4. Koncentration och emission av metan och lustgas från slaktgrisstall (Ngwabie et al., 2009b) Koncentration i stallet, ppm Emission, g/gris,dag Omgång n 1) N 2 O CH 4 N 2 O CH 4 medel SD medel SD medel SD medel SD 2) apr-jun 1058 0,37,02 6,2 4,6 0,01,03 7,9 7,0 sep-nov 1456 0,39,07 13,0 8,1 0,32,11 16,3 11,5 maj-aug - 0,38,02 40,0 27 0,15,05 38,9 26,1 1 antal registreringar; 2 standardavvikelse

Väthusgaser från grisstallar CH 4 kg/plats och år N 2 O kg/plats och år Slaktgrisstall 1,2 14,2 0,01 1,72 Tillväxtgrisstall 0,3 0,5 0,00 0,46 Sinsuggstall 3,4 21,7 0,17 0,83 Grisningsstall 0,6 8,5 0,09 1,61 (Jeppsson, 2011) aa

Global warming potential (CO 2 eq) CO 2 eq, kg per animal place and year 0 100 200 300 400 500 600 Fully slatted, deep pit MIN MAX Partly slatted, deep pit Deep litter, straw based MIN MIN MAX CH4 part N2O part MAX Deep litter, sawdust based MIN MAX Straw flow MIN MAX Fig.1: Global warming potential expressed as CO 2 equivalents (CO 2 eq) from different housing systems for growing/finishing pigs. (Global warming potential for CH 4 and N 2 O over a 100-year period are, respectively, 25 and 298 times that of CO 2 (IPCC, 2007)).

Gödselbäddar för slaktgris Emission av metan, lustgas och ammoniak från slaktgrisuppfödning i helspaltbox, djupströbädd samt glidande ströbädd Inhysningssystem CH 4 - N 2 O- NH 3 - emission emission emission g/djur och dag g/djur och dag g/djur och dag Helspalt 16,3 0,54 6,2 Djupströbädd 16,0 1,11 13,1 Helspalt 15,2 0,67 4,98 Glidande ströbädd 8,88 0,68 13,31 Djupströbädd 16,5 1,50 12,1 Glidande ströbädd 8,9 0,68 13,3 Källa: Philippe m.fl., 2007a; Philippe m.fl., 2007b; Philippe m.fl., 2012 Glidande ströbädd ger 10% mer NH 3 och 50% mindre CO2 eq än djupströbädd (Philippe m.fl., 2012)

Kväveförluster från rastgårdar Ekologiskt slaktgrisstall, Odarslöv Rastgård av betong (kontroll) (Olsson et al., 2012) Rastgård med böklåda - torv - kutterspån Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT)

Resultat Stall Uteyta A C B Yta NH 3 N 2 O mg/m 2,h mg/m 2,h Kontroll A 106,8 0,00 B 108,2 0,01 C 120,6 0,01 Böklåda, torv A 16,0 0,08 B 113,6 0,10 C 181,5 0,08 Böklåda, spån A 211,3 0,39 B 153,6 0,30 C 268,3 0,02

Bioscrubber 2 slaktsvinsomgångar Reducerade NH 3 med 50% Lustgasemission från bioscrubbern, ca 0,5 g/gris och dag motsvarar ca 50 kg CO2-eq per grisplats och år + Ökad energiförbrukning

Nytt bygglabb - Klimatsmart slaktgrisstall 2 st parallella stallar, 60 slaktgrisar per stall forskning kring ventilationseffektivitet, energiförbrukning, djurmiljö, boxrenhet och yttre miljö

Åtgärder: (från gödsel i stall) Flytgödselsystem (lägre N 2 O) Frekvent utgödsling Kylning av gödseln (<10 o C) Tillsatsmedel (sänka ph) Mycket strömedel till djupströbäddar (lägre CH 4 ) (Monteny et al., 2006)

Slutsatser: Flytgödselsystem med frekvent utgödsling ger låga emissioner av metan- och lustgas Djupströbäddar kan ge höga emissioner av metan- och lustgas Behövs mer forskning med jämförande försök

Växthusgaser från fjäderfästallar CH 4 1) kg/plats och år N 2 O kg/plats och år Slaktkycklingstall 0,004 0,011 Värphönsstall 0,03 0,67 0,0007 0,0136 1) 100% från gödseln