Rörflen som strömaterial i djupströbädd för nötkreatur
|
|
- Hugo Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rörflen som strömaterial i djupströbädd för nötkreatur Linnéa Holmström Agronomprogrammet- Husdjur Antagen 2009 Examensarbete (Avancerad nivå) vid LTV-fakulteten, SLU Alnarp
2 Resultaten Högre ströåtgång än kornhalm men nästintill lika som ströåtgången för havrehalm. Ev. bättre komposteringsegenskaper än kornhalm. Dammade mer än när man strödde med halm, framförallt mer än havrehalm Det förekommer en liten mängd rörflensfrön i ekologiskt odlad rörflensströ (ca 60 g per ton strö). Något sämre uppsugningsförmåga än halm och torv. Kan absorbera lika mycket vatten som kutterspån men inte lika effektivt. Uppsugningsförmågan verkar inte påverkas av om det är höst eller vårskördat, i vilken form det används, eller var i Sverige det är odlat. 2
3 Rörflen (Phalaris arundinacea L.) Bakgrund Ökat intresse för rörflen som strö Brist på halm har pressat priserna Få studier Mestadels praktisk erfarenhet 3
4 Djupströbäddens egenskaper -Komposteringsprocessen (en brinnande bädd) viktig för att hålla ströåtgången låg -Strö/skrapa ofta (var eller varannan dag) och tillräckligt (2-8 kg/djur) -Tidpunkt och strömängd (50-60 cm) vid etableringen av ströbädden - Svårt att få ströbädden torr igen efter att den blivit blöt -Uppsugningsförmågan på ströet viktig 4
5 Gårdsstudie 5
6 Dammförekomst Ströåtgång Uppsugningsförmåga Renhet, temperatur Fröförekomst 6
7 Gårdsstudie - Ströåtgång 7
8 Gårdsstudie - Ströbäddskvalitet Renhet Temperatur För att jämföra ströbäddarnas kvalitet bedömdes ströbäddsytans renhet vid varje strötillfälle. Liggytan delades in i sex områden (Figur 2) som graderades med avseende på fukt och gödsel inom en skala mellan 1-5 där 1 var mycket torr, 3-3,5 var optimalt (lagom för att strö nytt) och 5 var mycket blöt. Samtidigt mättes ströbäddarnas temperatur för att undersöka komposteringsprocessen på fem olika punkter. 8
9 kg/djur/dag* Temperatur C Resultat - Ströåtgång Vecka *utan etablering Rörflen Havrehalm Kornhalm nov 14-nov 21-nov 28-nov 05-dec Vecka Rörflen Havrehalm Kornhalm Utetemp Genomsnitt Rörflen Havrehalm Kornhalm Ströåtgång kg kg TS kg kg TS kg kg TS /djur och dag (m. etablering) 9,9 (10,6) 8,8 (9,8) 9,1 (9,8) 7,2 (7,8) 6,9 (7,5) 5,3 (5,9) /100 kg och dag (m. etablering) 2 (2,2) 1,8 (2) 1,9 (2) 1,5 (1,6) 1,4 (1,5) 1 (1,2) 9
10 Poäng Resultat - Ströbäddskvalitet 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1, Vecka Rörflen Havrehalm Kornhalm Genomsnitt Rörflen Havrehalm Kornhalm Renhetspoäng 3,7 3,7 3,5 10
11 Gårdsstudie - Dammhalt 11
12 Gårdsstudie - Dammhalt 12
13 mg/m³ Dammhalt, mg/m3 mg/m³ Resultat - Dammhalt Rörflen 7,00 6,00 * 10 Havrehalm Kornhalm 5, :00 03:20 06:40 10:00 13:20 minuter 4,00 3,00 * kg/s kg TS/s 2, , Rörflen 0,00 Rörflen Havre Korn 10 Havrehalm Kornhalm :00 03:00 06:00 09:00 12:00 minuter 13
14 Labbtest - Uppsugningsförmåga Test 1. Uppsugningshastighet Test 2. Uppsugningskapacitet 14
15 % av 170 g vatten Resultat - Uppsugningsförmåga Rörflen Södra-Norra Sverige Riven- Hel-Rivna briketter Vårslaget-Höstslaget 2,50 2,00 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Uppsugningshastighet vid 100% TS Riven Hel Brikett Riven Hel Glommersträsk Godås 1,50 1,00 0,50 Södra Sverige Norra Sverige Vårslagen Höstslagen 0,00 Uppsugningskapacitet, 100% TS Uppsugningskapacitet 90% TS Uppsugningshastighet 15
16 % av 170 g vatten Labbtest - Uppsugningshastighet Det enda strömedel som hade högre uppsugningshastighet än rörflen var kutterspånet! 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% A 16
17 g vatten/g strö Uppsugningskapacitet Torv och kornhalm hade med säkerhet högre uppsugningsförmåga än rörflen A 3 A A A 2 100% TS Ursprunglig TS
18 Fröförekomst Nya terapin! Räkna rörflensfrön 18
19 Resultat fröförekomst Prov antal g frön* /ton strö A 87,5 B 27,8 C 92,7 D 28,3 E 74,6 Medel: 62,18 *1000-kornsvikt: 1 g 19
20 Avslutningsvis Rörflenet har förutsättningar för att kunna användas som alternativt strömedel. Rörflenet lämpar sig troligtvis bäst i öppna väderskyddande stallar. Fler studier krävs för att undersöka hur rörflen fungerar i mekaniskt ventilerade stallar och som strö i liggbås eller grisboxar. 20
21 Tack till! Karin Granström & Hushållningssällskapet Johan Svantesson (Godås) Mattias Englund (Godås) Knut-Håkan Jeppsson (SLU) Alla som bidragit med provmaterial och mätutrustning Jordbruksverket 21
Odla ditt eget strö Rörflen. Karin Granström Värmland
Odla ditt eget strö Rörflen Karin Granström Värmland Rörflen i djurproduktionen Erfarenheter av rörflen som strö? De flesta som provat är mycket nöjda! Bl.a. i länder som: Finland Canada Skottland Wales
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla
År 1. Figur 1. Medeltal av temperaturen mitt i de tre rörflensboxarna.
Växtnäringsvärde i djupströgödsel från fårstallar med halm eller rörflen Lägesrapport 2 till SLU Ekoforsk, februari 2016 Cecilia Palmborg och Gun Bernes, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap,
STRÖGUIDE FÖR NÖTKÖTTSPRODUCENTER
STRÖGUIDE FÖR NÖTKÖTTSPRODUCENTER HALM TORV VÄRMEBEHANDLAD HALM RÖRFLEN SPÅN SAND www.taurus.mu TRÄFLIS KOMPOSTERINGSSTALL PAPPER MAJSHALM FIBERSTRÖ BARK Varje år förbrukas stora mängder strömaterial inom
Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag
Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag Knut-Håkan Jeppsson Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT) Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT) Djurmiljö och byggnadsfunktion Material- och konstruktionsteknik
VÄXTODLINGS- och HUSDJURSRÅD MED ANLEDNING AV TORKAN
VÄXTODLINGS- och HUSDJURSRÅD MED ANLEDNING AV TORKAN Augusti 2018 Vad kan jag använda som strömedel? Målet är att djuren ska kunna få en torr och ren liggplats och vilka strömedel kan då användas? Under
Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12
Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Tabell 1. Resultat av näringsanalys av strömedlen år 2. Varje värde är ett medeltal av två analyser. Torrsubst. energi. g/kg ts
Växtnäringsvärde i djupströgödsel från fårstallar med halm eller rörflen Lägesrapport 3 till SLU EkoForsk, februari 2017 Cecilia Palmborg och Gun Bernes, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap,
REFERAT... 2 INLEDNING... 2
INNEHÅLL REFERAT... 2 INLEDNING... 2 BAKGRUND... 3 TIDIGARE STUDIER... 3 STRÖMATERIAL... 3 TILLSATSER... 4 MATERIAL OCH METOD... 5 STALL OCH HÄSTAR... 5 ANLÄGGNING AV BÄDDAR... 6 REGISTRERADE PARAMETRAR...
Dnr 2013/162. Karin Persson Waller Djurhälsa och antibiotikafrågor
2016-04-06 Dnr 2013/162 Karin Persson Waller Djurhälsa och antibiotikafrågor Slutrapport av delstudie II:1 Är överlevnaden av mikroorganismer på liggytan i Moving Floor-liggbås lägre än i bås som sköts
Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag
Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag Knut-Håkan Jeppsson Biosystem och Teknologi (BT) Biosystem och teknologi (BT) Forskar kring samspelet mellan mark, växter, djur, miljö, klimat
Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter
Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter Jens Fjelkner Skånesemin 2005 Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter I Skåne förädlar vi mycket av de jordbruksprodukter
BELMONDO gummimattor till hästar
BELMONDO Made in Germany BELMONDO gummimattor till hästar KRAIBURG - ledande inom gummiindustrin KRAIBURG har etablerat sig som specialist inom gummibranschen sedan 1947. KRAIBURG Holding GmbH & Co KG
Utbildning tvärvillkorskontrollanter 2 3 september 2008
Utbildning tvärvillkorskontrollanter 2 3 september 2008 Tvärvillkor Djurskydd Kerstin Edeen Mirjam Håkansson OBS! Bedömningsförslagen utgjorde diskussionsunderlag på kursen, ska inte betraktas som normerande.
Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt
Projektrapport NR 11 Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm
Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag
Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag Knut-Håkan Jeppsson Biosystem och teknologi (BT) Biosystem och teknologi (BT) SLU, Alnarp Forskar kring samspelet mellan mark, växter, djur, miljö,
Institutionen för biosystem och teknologi Strösystem inom mjölkproduktion
Institutionen för biosystem och teknologi Strösystem inom mjölkproduktion Carl Bäckman Fredrik Linusson Självständigt arbete 15 hp Grundnivå, G2E Lantmästare - kandidatprogram Självständigt arbete vid
Prislista strö och pellets
Prislista strö och pellets PRISLISTA 1 2 PRISLISTA Stallströ Södras spånprodukter är producerade på våra svenska sågverk och är helt fria från kemiska tillsatser. Våra produkter ger dina djur en naturlig,
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla
Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Reducering av halm vid tillämpning av halmrivare i nötköttsproduktion
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Reducering av halm vid tillämpning av halmrivare i nötköttsproduktion Elias Larsson, Philip Joelsson Självständigt arbete 10 hp
Torvströ. - strö med omtanke.
Torvströ - strö med omtanke. Om torvströ Torvströ är luftig vitmosstorv av hög kvalitet som har en optimal fuktighet för snabb och effektiv uppsugning. Tack vare moderna torvmaskiner har produkten behandlats
Gårdsanpassad kalvningstidpunkt
Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen
Resurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 27
Finhackat halmströ i grisningsboxar
Sida 1 av 5 Finhackat strö i grisningsboxar Inledning Strömedel som och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseytor och hamnar snabbt längs med boxkanterna. Detta är speciellt negativt i grisningsboxar
David Hansson Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. Ogräsbekämpningsstrategi. Falska såbäddar & såbäddsberedning
David Hansson Inst. för biosystem och teknologi, Ogräsbekämpningsstrategi Sent sådda kulturer Bevattning () Flamning bek. Grödans * Förlängd groningstid Blindharvning Selektivharvning * kan även kallas
Rörflen till Strö och Biogas
Rörflen till Strö och Biogas Lycksele 12 april 2014 Sven-Erik Wiklund Energiodlarna Samlar Ca 40 lantbrukare som odlar 400 Ha rörflen i Västerbotten. Första insådd gjordes 2007. MÅL: Utnyttja befintlig
Kalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu
Kalvgömmor i dikostallar www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar Anna Jarander- LG Husdjurstjänst Inledning I lösdriftsstallar där kalvarna går tillsammans med korna ska det finns tillgång till kalvgömma,
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Torv som strömaterial till häst. Egenskaper, för- och nackdelar.
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Hästgödsel en resurs!
HÄSTGÖDSEL I KRETSLOPP SJUHÄRAD Hästgödsel en resurs! INFORMATION TILL STALLÄGARE OCH LANTBRUKARE Sprid hästgödsel på åkrarna. Det tjänar alla på! Du kan bidra till ökat kretslopp i Sjuhärad genom att
Djupströbäddar för får - växtnäringsvärde och jämförelse av strömaterial
Djupströbäddar för får växtnäringsvärde och jämförelse av strömaterial Deep litter for sheep plant nutrient value and comparison of bedding materials Gun Bernes, Institutionen för Norrländsk jordbruksvetenskap,
Utlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla
Råd för kompostering av hushållsavfall
Råd för kompostering av hushållsavfall 1 Innehåll Tag naturen till hjälp... 3 Hur fungerar komposten?... 4 Vilken behållare ska jag välja?... 5 Var ska jag placera behållaren?... 6 Vad kan jag lägga i
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk
Vilket stall är mest ekonomiskt för uppfödning av ungtjurar?
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Vilket stall är mest ekonomiskt för uppfödning av ungtjurar? Which is the most economical housing system for growing cattle? Oskar
Resurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Jordbruksverkets
UTVÄRDERING AV STALLPELLETS SOM STRÖMATERIAL
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi Hippologenheten K52 Examensarbete på kandidatnivå 2016 UTVÄRDERING AV
0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm
HALLSBERGS KOMMUN. Information om latrinhantering. HALLSBERGS KOMMUN Sören Miljö- Larsson och teknikförvaltningen Kommunalråd
HALLSBERGS KOMMUN Information om latrinhantering HALLSBERGS KOMMUN Sören Miljö- Larsson och teknikförvaltningen Kommunalråd Tekniska avdelningen Avfallsenheten WC I kommunens fritidshusområden är det tillåtet
Jorakomposten Ert eget ekologiska kretslopp
Jorakomposten Ert eget ekologiska kretslopp +46 72 361 44 53 info@joraform.se Index 1, Introduktion 2, Vad kan jag kompostera? 3, Tre enkla steg för att starta upp din kompost 4, Vad ska man inte göra?
Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle
Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle Nationell hampakonferens, Alnarp 2012-03-28 Disposition Användningsområden Hampa som biogassubstrat Hampa som fastbränsle Marknadssituation Användning av
Strömedel till mjölkkor
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjurens utfodring och vård Strömedel till mjölkkor Elin Ratcovich Examensarbete, 15 hp Agronomprogrammet Husdjur, examensarbete
Rörflen som foder till dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Rörflen som foder till dikor Anna Hessle Mikaela Jardstedt 24 mars 2015 Anders Elofsson s fond Bakgrund Många dikor överutfodras under stallperioden Lågt näringsbehov
Halmpellets som strömedel
Halmpellets som strömedel Inledning Strömedel som halm och kutterspån ligger dåligt kvar på grisarnas vistelseyta och hamnar snabbt utefter boxarnas kanter. Detta blir speciellt oönskat i grisningsboxar
Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges lantbruksuniversitet Hittade inga indexord. Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 FAKTORER SOM PÅVERKAR LIGGBETEENDET
JTI Uppdragsrapport. Moving Floor. självrengörande golv till ungnöt. En teknisk utvärdering. Mats Gustafsson
JTI Uppdragsrapport Moving Floor självrengörande golv till ungnöt En teknisk utvärdering Mats Gustafsson JTI Uppdragsrapport Moving Floor självrengörande golv till ungnöt En teknisk utvärdering Ett projekt
Kontroll enligt djurskyddslagen
1 (6) Direktnr. Fax nr. 023-81386 Kontroll enligt djurskyddslagen Redogörelse för ärendet Länsstyrelsen gjorde 2010-01-15 en kontroll av djurhållningen i Orsa kommun på fastigheten V. Inspektionen genomfördes
Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version!
Artur Granstedt Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet Skilleby gård, 153 91 Järna Tel 08 551 57702 Järna 2003-08-10 Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk
Växa Sverige. Utfodring i torkans spår. Kicki Markusson. Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen.
Växa Sverige Utfodring i torkans spår Kicki Markusson Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen. Om differensen är stor Inventera foderbehov och 6llgång Följ upp, följ upp, följ upp
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik
Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll
Lantbruksprojekten
Lantbruksprojekten 2015-17 2015 April Uppstartsmöte med lantbrukare Kalkningsprojektet Uppstartsmöte arbetsgruppen Oxundaån. Maj Kartläggning av erosionskänsliga områden SLU. Utvalt område uppströms Fysingen.
Skördeteknik för hampa till energi och fiber
eteknik för hampa till energi och fiber Varför hampa? Hampa som energigröda snabb tillväxt, hög avkastning av biomassa multi-funktionell användning alla användningar är inte lönsama Hampa i Sverige ~600
Växtnäring i stallgödseln
Cofoten mjölk övningsgård Alternativ 4 år 212 för 8 hektar Mjölkgård övningsgård grundkurs Växtnäring i stallgödseln Skapat: 212-4-1 Utskrivet: 213-1-17 Antal sidor: 5 SAM-nr: Telefon: Växtnäringsinnehåll
Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges lantbruksuniversitet Ogräsbekämpning vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling - Resultat från verksamhetsåret 212 David Hansson, Sven-Erik Svensson och Elisabeth Ögren Fakulteten
Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara
Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Frikopplingen av de tidigare djurbidragen minskar de rörliga intäkterna i nötköttsproduktionen. Detta gör det ännu viktigare än tidigare
Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström
Dikor Götala Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm Annika Arnesson och Frida Dahlström www.slu.se/husdjurmiljohalsa Mixat foder eller separat utfodring? Foto: Annika Arnesson Syftet
Ansökan om villkorsändring i tillstånd enligt miljöbalken för djurhållning på fastigheten Hulabäck 20:1 i Halmstads kommun
BESLUT 1 (5) Peter Strömblad peter.stromblad@telia.com Ansökan om villkorsändring i tillstånd enligt miljöbalken för djurhållning på fastigheten Hulabäck 20:1 i Halmstads kommun BESLUT Miljöprövningsdelegationen
Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Planering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand
Planering för bra vallfoder Cecilia Åstrand Linköping 22 nov 2013 Planering för bra vallfoder Vallmanagement Vad innebär det? Gårdsstudie Grovfoderverktyget.se Beslutsfattandets olika nivåer. Strategiskt
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp
MEDDELANDE 1 (5) Miljöskyddsenheten Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall Kompostering av trädgårdsavfall och liknande, så kallad kallkompostering, får ske utan anmälan till miljö och
Slutrapport, januari 2010 Projekt: Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär en förstudie 2009.
Slutrapport, januari 1 Projekt: Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär en förstudie 9. Projektledare Deltagare Birgitta Svensson, SLU Rånna och Alnarp Pauliina Jonsson och Helena
Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?
Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel Sofia Delin SLU Skara Institutionen för mark och miljö Vad innehåller den färska gödseln? Fekalier och urin i samma fraktion Färsk gödsel: 25-30 % Ts Övrigt
Utlakning efter spridning av
Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Bakgrund Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK),
Slutrapport SLF - H
Slutrapport SLF - H0946338 Internetbaserat planeringsunderlag för inhysningssystem och byggnader för nötköttsproduktion Bakgrund Nötköttskonsumtionen i Sverige har sedan 2004 legat runt 25 kg/person och
Båstriangel. Nackbommen är problemet. Lösningen är att ta bort nackbommen helt och ersätta den med vår båstriangel.
Båstriangel www.fritzagro.nu Problemet Lösningen För låg nackbom och för korta bås hindrar kon att lägga och resa sig naturligt. Lösningen är att ta bort nackbommen och förstärka bågarna med vår båstriangel.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Aktuellt från fältet Svenska Äggs Kontaktdagar 2015
Aktuellt från fältet Svenska Äggs Kontaktdagar 2015 1 Dagsljus eller dagsljusliknande belysning i värphönsstallar Vad gäller och hur löser jag det? Reviderade djurskyddsföreskrifter Dispenser upphör senast
Grupphästhållning - något för din häst och dig? AgrD Karin Morgan, docent SLU Chef FoU
Grupphästhållning - något för din häst och dig? AgrD Karin Morgan, docent SLU Chef FoU Dags att väcka den björn som sover! Arbetsmiljö Företagande Kunden Tätortsnära hästhållning Samhällets krav Hästens
Utfodring av dikor under sintiden
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Utfodring av dikor under sintiden Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Växadagarna
Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Vad påverkar ammoniakavgång åtgärder och byggnadslösningar. Knut-Håkan Jeppsson, BT, SLU i Alnarp
Vad påverkar ammoniakavgång åtgärder och byggnadslösningar Knut-Håkan Jeppsson, BT, SLU i Alnarp Biosystem och teknologi (BT) Forskar kring samspelet mellan mark, växter, djur, miljö, klimat och människor
Kompostering av matavfall. Information till dig som tänker kompostera matavfall.
Kompostering av matavfall Information till dig som tänker kompostera matavfall. Kompostering är en naturlig nedbrytning av organiskt material Kompostering är en gammal metod att ta tillvara mat- och trädgårdsavfall.
Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen
1 Kontaktperson Djurskydds- och veterinärenheten Malin Larsson 010-2241454 malin.m.larsson@lansstyrelsen.se Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen Resultat Vid kontroll av din djurhållning uppmärksammade
Ungdjurs tillväxt på Bete
Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:
Alnarps Nötköttsdag 19 november RENHET HOS UNGTJUR I LIGGBÅS Anders Herlin, LBT SLU-Alnarp
Alnarps Nötköttsdag 19 november 2008 RENHET HOS UNGTJUR I LIGGBÅS Anders Herlin, LBT SLU-Alnarp BAKGRUND Insikten om hur viktig en bra utformning av liggbås är ökar alltmer. Det blir allt viktigare för
Room Service för en ko
Room Service för en ko Att bygga och sköta stallar för kor kring kalvning Håkan Landin, Svensk Mjölk & Hans Lindberg, Svenska Husdjur Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings Konsert och Konferens
Praktiska Råd. greppa näringen. Stallar för djur och miljö
Praktiska Råd greppa näringen Stallar för djur och miljö Sammanfattande råd Nr 13:2 Minskad temperatur minskar avgången av gaser från gödseln. Bra urindränering i stallet minskar avgången av ammoniak.
Rena nötkreatur - om hur nötkreatur ska hållas rena under uppfödningen och inför slakt.
Rena nötkreatur - om hur nötkreatur ska hållas rena under uppfödningen och inför slakt. Förord Syftet med denna skrift är att lämna exempel på hur nötkreatur i olika inhysningssystem kan hållas rena. Exempel
Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga
Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Lagring av hästgödsel i Eskilstuna kommun
Lagring av hästgödsel i Eskilstuna kommun Inledning Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljömål. Miljömålet Ingen övergödning, rör problemen med förluster av närsalter till mark och vatten. Småskalig
Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz
Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under
NYTT&NYTTIGT. Bra att veta om fjäderfäproduktion. Tänk på... Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg
NYTT&NYTTIGT Fågelfoder för en lyckad produktion Producerad av Svenska Foder AB Om Fjäderfä Svenska Foders Fodersortiment Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg Tänk på... Bra att veta om fjäderfäproduktion
RENA NÖTKREATUR. om hur nötkreatur ska hållas rena under uppfödningen och inför slakt
1 RENA NÖTKREATUR om hur nötkreatur ska hållas rena under uppfödningen och inför slakt Innehållsförteckning Varför ska djur hållas rena?... 4 Förebyggande åtgärder... 7 Att hålla djuren rena i olika inhysningssystem...
Om det är möjligt anlägger man komposten i skuggan av ett träd eller några större buskar. Den ska ligga i lä från vindar som annars riskerar att
Om det är möjligt anlägger man komposten i skuggan av ett träd eller några större buskar. Den ska ligga i lä från vindar som annars riskerar att torka ut komposten. Om du väljer att köpa en behållare så
Hur bygger man världens bästa ladugård
Hur bygger man världens bästa ladugård Under denna ödmjuka frågeställning talade Niel Andersson, Jouni Pitkäranta och Christer Bergsten på ett välbesökt seminarium i Uppsala den 7 februari. Arrangörer
Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Förord. Innehåll. Förord 3. Regler för kompostering 4. Komposteringens grunder 5. Villkor för kompostering 5-6. Det här behövs 7-8
Innehåll Förord 3 Regler för kompostering 4 Komposteringens grunder 5 Villkor för kompostering 5-6 Det här behövs 7-8 Olika sorters kompostbehållare 9 Så här gör man 10 Det här kan komposteras 11 Det här
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2015 till SLU EkoForsk Projektgrupp: Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Pelleterad organisk gödsel är ett
Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst
Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst En säker uppkomst i våroljeväxter förutsätter ett sådjup där det finns tillräckligt med växttillgängligt vatten och ett avdunstningsskydd av fina aggregat.
Inhysningssystem för dikor
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Institutionen för biosystem och teknologi Inhysningssystem för dikor Förutsättningar och erfarenheter Johan Andersson Självständigt
Torvströ i smågrisproduktionen Kjell Larsson, Lena Rodhe & Lennart Svensson
81 Torvströ i smågrisproduktionen Kjell Larsson, Lena Rodhe & Lennart Svensson Torvströ i smågrisproduktionen Intresset för torv som strö i grisnings- och tillväxtboxar har ökat. Dels för att en speciell
Ammekøers adfærd ift. vejret året rundt i Sverige
Ammekøers adfærd ift. vejret året rundt i Sverige Anders Herlin, SLU Alnarp Lena Lidfors, SLU Skara Kristina Lindgren, JTI Uppsala Katharina Graunke, Leibniz Institut, Rostock Lars GB Andersson, SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
STRÖTORVSANVÄNDNING I DJURSTALLAR - EN LITTERATURGENOMGÅNG
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet STRÖTORVSANVÄNDNING I DJURSTALLAR - EN LITTERATURGENOMGÅNG PEAT LITTER USE IN ANIMAL HOUSES A LITERATURE REVIEW Carin Germundsson Handledare: Försöksledare Michael
Hästägarmöte 28 augusti 2018
Hästägarmöte 28 augusti 2018 PROGRAM Fodersituationen Råd för anpassning av foderstater och fodermedel. Råd för hästhållningen på bete och inför stallperioden. FIKA Djurskydd Djurskyddskontroller och annan
Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel. Stig Karlsson & Eva Salomon
97 Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel Stig Karlsson & Eva Salomon Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel Stall